Nykarlebynejdens Släkt- och bygdeforskare - Verksamhet

Dombok 1693

2026-06-10T18:07:00+03:00

Domböcker 1693.

246.

Anno 1693, d- 11 och 12, Februarij höltz

Ordinarie Häradz Wintter Tingh medh allmogen af NyyCarle:

:by Sochn, Uthi des länsmans gårdh i Munsala, Närwarande

Cronones BefallningsMan Wälbetrodde Lars Bruun,

sampt efterskrefne Nämbdemän.

Hans Mårtenson i Moonääs. Erich Larson i Munsala.

Axell Anderson i Moonå. Hans Jsaachsson i Kyrkioby.

Jacob Jacobson i Hirflax. Jacob Knutzson i Munsala.

Simon Erichson i öfwer ieppå Thomas Sigfredzson i wuoskåski

Mårthen Danielson i Såchloot. Erich Anderson i Sochloot,

Jacob Mattson i yterjeppu. Erich Sigfredson i öf.r ieppu.

Rådhman Wähl: Grels Ryss i NyCarleby fordrade af Mattz Olofsson Echo i Jeppu efter obligation af d- 6 Decemb: 689 23 dahl.r 31 öhre K:mt: Aförandes 2 tunnor tiera för 7 D.r 16 öre Men der af dragit 11 1/2 öre K:mt: Tullpenningar, slutandes Altså resten nu till 16 dahl.r 26 1/2 öhre K:mt: Mattz sade sigh fuller inthedt wara lagligen Stämbd, men hade inthedt att inwenda uthan tillstoodh skulden. dy dömbdes han betahla dhee 16 dahl.r 26 1/2 öhre K:mt: Composatis Expenses, Medan Mattz ähr Een fattigh Karll, och undandrager sigh icke betahla der hans medell så tillsade, Äfwen fordrade han Af Mårten Mattson i Wuoskåski des Sahl. Broders Gustafs Gield 18 D.r 22 öhre K:mt: Mårthen disputerade Gielden och sade hans Sahl. brodher haft Toobaak derföre att

försällias

247.

försällias åth honom sedan förfarit penningarne och dhee icke Kommit hemmanet till godå Greels påstoodh att gielden ähr weedh Arfskiftet bestådd, och Fadren i sin lijfztijdh den låfwat betahla, som icke aldeles emoot säijas Kunde, dy dömbdes Gielden Af samfelt boo att betahlas, efter som dhee icke Kunna bewijsa Sahl. Giöstaf hafwa dragit medlen under sigh, Men Om dhee dedt bewijsa Kunna måge dhee söökia Giöstafs Arfwingar dedt bästa dhee Gitta Och Kunna. Af Joseph Jacobson i Kyrkioby, som af Tålfman hans Jsaachzson ähr lagligen Stämbd, icke Comparerade fordrade Ryssen efter Clar obligation af d- 3 Januarij 690. 16 D.r K:mt: Aforandes för 400 Näfwer 6 D.r, dy Lijkmätigt Kongl. Reglementet om Justitiens befordran dömbdes Josep betahla dhee resterande 10 dal.r K.mt: sampt 9 sk.r K:mt: Expenser ./.

Sigfredh Mårtensons i Kauhajåki twisteije Rächningar Och skuldfordran Jacob Jacobsson Silwast, Mattz Gunnar och Carl Thomason i Jeppu, Skiöttz efter höghwälborne H.r Landzhöfdingens Didrich Wrangells Längst för dedta uthgifne resolution under Liqvidation och doohm i NyCarleby Stadh der och Giälden ähr Giord.

Mattz Hanson i Öfwerjeppu beswärade sigh dedt hans Faderbroder Olof Jacobsson will drifwa honom af hemmanet

sedan

248.

sedan han all sin Ungdoom der förnött och Stoort Arbete Nedhlagt sampt Uppehållit hemmanet så länge Fader Broders Söner ware små, söökiandes nu fåå Klyfwa hemmanet; Olof swarade dedt hemmanet ähr före Klufwit från heelt och i twenne halfwe Mantahl der af dedta ähr den eena halfwan och tåhl nu eij wijdare någon Klyfningh, Nämbden tillspordes om des beskafenheet, hwar på Jacob Knutzson betygade der wara 34 Spanlandh Åker, och Engh att dhee föda 16 Koor och 4 hästar, sampt nödhtårftigh skogh, hwilket således togs ad notam och i höghwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige Gåttfinnande Ödmiukeligen heemstältes ./.

Anders Thomasson i Moonääs Kärde till Elssa Jacobsdåtter ibijd: för dedt hoon A:o 680 försåldt till honom sitt hemman Och undantagit fördeelar af åker och ängh till sin lijfztijdh, der på hann fullar wunnit fasta d- 12. Februarij 686,, dedt hoon doch 691 tillbaaka wunnit, Påståendes dy att som hoon uthi dhee 10 åhr Nyttiat 2 Spanlandh Åker och 7 Skrindlandh Engh, för hwilka han måst Skatta, dedt honom nu till Skada Länder medan hon wunnit sitt hemman igen, såssom och att honom blef tillslagit hennes uthsådde Rågh sädhe när hon trädde der ifrån för dedt hoon släpt hästar in på hans Råghåker, dedt han eij heller niuther till godå medan hoon fådt Råghsådd åker af honom såsom hoon den Lefwererade från sigh; dy dömbdes att NämbdeMännerne Jacob Knutson och Erich Larson liqviderar ocj Jemkar dem emellan.

Knuth

249.

Knuth Hinderson i Öfwerjeppu beklagade sigh dedt förledne höstars 8 dagar för Bartholoma´i dagh blef för honom En Koo i skogen ihiälskuten, dedt Hans Bertilson Kampinen beseedt och bekände så wara händt, Wendela Christoffersdåtter om sine 16 åhr som gått wall medh Grannens booskap, medh tillbuden Edh berettade att hoon wähl seedt bloden på Marken som Runnit af Koon och hunden den slichkat, Men wiste icke hwem dedt giordt,, Knuth påstoodh att som ingen fremmande der warit och han har sin Grannar Hendrich Sigfredzson och Mattz Gunnar Misstenckt af Skiähl att dhee hafwa stoor afwundh till honom för den Engh han af dem Lagligen wunnit, Hendrich haar och Unsagdt att Om han hade Ondt i sigh om Engen, skulle och Knuuth icke bättre Lijka inom Michelsmäss dagh, der till Henrich Neekade, wijdare sade och Knuuth att Hendrich för detta huggit hans häst förderfwat, sampt Gunnars Sohn skutit ett Swijn ihiäl som alt war bewijsligit; dy pålades så Henrich Sigfredzson som Mattz Gunnar hwardera sielf 3:die i näste Tingh sigh Edeligen befrija, att dhee eller deras Söner icke Skutit Koon till dödz.

Jöran Johanson i Kåfiåki Kärde till Erich Hansson i Öfwerjeppu för dedt han A:o 679 åhrs Pehrsonepenningar betalt för Erich af 3 Personer Nämbl. 6 D.r 24 /: K:mt: den tijdh dee hade boolagh tillhoopa, dem han hoos

Dawid

250.

Dawid Sigfredsson i NyCarleby till Läns tagit som och Dawidz Attest Af d- 19 augusti 689 betygar, och sedan af sin egne medell betalt; Erich påstoodh dem wara betahlt medh dhee 5 tunnor Tiära som dhee tillhoopa wärkat, och till Dawidh fördt, der emooth Jöran Neckade och sade Tiäran Kommit på uthlagornes betahlningh; Men som inthedt wist Skiähl Kunde inskaffas remitterades twisten under Liqvidation i Staden af Nämbdeman Simon Erichson hoos Ddawid Sigfredzson att förrettas ./.

Johan Mattsson i Öfwerjeppu Anklagade henrich Sigfredson ibijd: för dedt han för någon tijdh sedan om een Söndagh honom illa slagit och Kastat honom medh een stöör mitt Genom Kinbeenet att han ännu Känner der af passion, Och dedt af ingen annan Orsaach än att när han medh andre barn der Leecht haar Hendrichz Sohn blifwit Kullstött och begynt Grååta, der till han ingen skuldh haft, då Henrich uthkommit och honom så handterat, Hendrich Kunde eij Necka der till uthan förebaar Johan skält på honom och reetat honom der till, Johan Neckade aldeles der till och sade sigh tillijka medh dhee andre Reedan plichtat i Ståcken weedh Kyrckian för dedt dhee Kunnat bryta, dy slötz att som Hendrich icke bordt sielf hembaas böter han i Anleedningh Af 10 cap:l i Såra M: mz. willia L: L: för ett Kiött Såår 6 sk.r Silf:mt: Och dedt i tureböter, efter det på een Söndagh ähr passerat, sampt Ehrläggia till Johan 1 dahl.r Silf.rmt: för Expenser.

Jsaach

251.

Jsaach Erichsson och Carl Mårtensson i wexala förordnades till Skallfougdar medh Länsmans assistence, och tillsades SochenMännerne efter dedt 21. Cap:l i Byggninga Balken bewijsa dem Lydno när dhee blifwa tillsagde.

Nils Knutzson och Johan Carllson i Öfwerieppu Kärde till Mattz Nielson Måtar ibijd: om åker i fallet som han undan deras bohlstadh hefdar, Mattz Opwijste en häradz doohm af d- 11 aprill 692 der i förmähles att Mattz Jöransson som beboodt Nillsses och Johans hemman /: hwilken och war Johans Faderfader :/ haar förlijchtz medh Måtaren och sieelf befunnit sigh pra´judicerat honom i dedt han Åkren Greftat på Måtars Skaatha och derföre Goodhwilleligt dedt afståått. Nils regererade att ehuruwähl dedt så förmähles så ähr dedt medh doch annorlunda beskafat, Ty bröstet hörer Mattz Michelson Rundt till, och Skaatan dem, Runten framsteegh och protesterade äfwen på ängen i brostet, indragandes till skiähl att den ännu heeter Frantzhagan af dedt hemmanet som under hans hemman i forna tijder

lagdt ähr, beroopandes sigh wijdare på Simon Möllnars witnesbördh, hwilken berettade dedt hans Sahl. Fader bekändt att Måtaren icke hade wunnit åkren Af Mattss Jöransson, så frampt han icke igenom förlijkningh fådt Engen i bröstet af Rundten för hwilken han gifwit 1 tunna Korn, Måtaren beroopade sigh på hefden påstaendes dedt ängen ingen annans än hans hemman tillhörigh ähr. Runten

:sade

252.

sade sigh på sin Sahl. Faders Ordh Kunna beswäria dedt Enges hagan är undan hans hemman, Måtaren Kunde icke heller beswäria sin häfd wara Uhrminnes Klanderlöös dy dömbdes att Nämbdemännerne Simon Erichson och Erich Sigfredson besichtiga twistige Orthens Situation, Och huru wijdt hwarderas bohlstadhs Rätt strecker sigh, Giörandes sedan Rätten relation huru dhee des beskafenheet befinna, då Rättens wijdare uthslagh i saaken falla Skall ./.

Mattz Olofsson Gunnar i Öfwerjeppu beswärade sigh Öfwer Hendrich Sigfredsson ibijd: för dedt han förledne Sommars medh een Yxhammar honom illa tracterat och slagit då han efter Broofougdens begiären till honom gått att påminna dedt han skulle inställa sigh på Landzwägens reparation, och taga Järnstöör medh sigh, Hendrich Neckade sigh slagit honom uthan allenast stött honom uth genom dören för dedt han warit Otijdigh och brukat Skamlööse Ordh, beklagandes Henrich, att Gunnar wittiat hans Miärda Kastat den Opp på Landet tagit een Lax der uth, och satt sin Mierda i stället igen, sampt att han bergat höö af hans Engh förr ähm han fullfölgdt medh Synen han der på weedh lagh och Rätta begiärt, Gunnar beroopade sigh på Mattz Hanson som beeseedt hans Såår, hwilken betygade att Gunnar haft ett stoort bloodhsåår i hufwudet ett bloodhsåår på beenet och begge händerne warit blå och Upswullnade dedt

Hendrich

253.

Hendrich Omsijder icke Kunde Necka sigh slagit, Hendrich producerade der emoot Elias Christersson som Edeligen med Gunnars tillståndh wittnade att sedt när Gunnar Opkastat Hendrichz Miärda och tagit der Een Stoor sijk uth den han burit heem, och satte sin Miärda i samma Ställe, Parterne hade inttedt mera att proponera, dy Slötz medh Nämbdens Omrööstande att Hendrich Sigfredsson Böther för 2:ne bloodhsåår som han Gunnar slagit 3 sk.r Smt: för hwardera, sampt för 2.ne blånader 3 sk.r S:mt: för hwardera och dedt efter 10 Cap:l Såra M: balk: mz: w: L: L: Äfwen skall och Mattz Gunnar böta 3 sk.r S:mt: efter 29 Cap:l i Tiufwa B: L: L: Och der icke Gunnar will fortfara medh Synen på Enges twisten efter Rättens förra dom Kan Hendrich det giöra och winna Engen lagligen under sin bohlstadh ./.

Carll Ranck i Pensala som ähr sinnat Optaga der ett Nybygge Jnsinuerade Landtmätarens Thomas Lohms attest af d- 28 Junij 692, hwilken besichtigat Orthen och befunnit der wara Godh Lägenheet till åker Engh och uthrymme sampt dedt Stället belägit 1 1/4 Swensk mijhl ifrån Munsala by öfwerst i deras Skaata ingom till hinder eller pra´judice, begiärandes Carll att Rätten wille än wijdare der om Ransaaka, efter tillfrågan Opsteegh Länsmannen Henrich Erichson som ähr booende i Munsala by, Och bekände det Lända ingom till skada i någon

måtto

254.

måtto williandes han Gierna att dedt till Kongl. Maij.t Och Cronans nytta må Gåå för sigh, hwilket togs ad notam Och till höghwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige Confirmatio heemstältes ./.

På Hirflax, Kantlax, Moonå och Moonääs boors wägnar tilltalte Af denne Sochn deras Fullmächtige Rådhman Johan Carllson i NyCarleby Stadh wöråboor för dedt dhee bemelte byair till pra´judice bruka fiske i Swartöran och der Opsatt sig boodhar på deras eenskylte Skattägor och Landh, påståendes att wöråboorne må bewijsa sin Rätt der uti eller dedt afståå På Wörå Sochns wegnar instältte sigh LänssMan Mårthen Ruuth med någre andre sine Interessenter, Och påstoodh Gammall uhrminnes Oklandrade hefd och Rättigheet, Sustinerandes att dhee icke fiskia på deras Enskylte Ägor, Uthan uthom hafbandet i willa Siöön, och dhee för Låf och leego, haft Af uhrminnes tijden sine boodar på Swartöran, Johan Carllson sade att dedt dem icke mehra efterlåtes medan denne Skiärgård efter Hendrich Clasons Laghmans doom Af åhr 1583 d- 5 Augusti hörer förbemelte byjar eenskylt till, Wöråboor willia och swengia dem ifrån samfälte fiskerije i Oxgangar Skäregårdh i wöro och wedh der sidsthåldne Tingh fördölgdt Sämbdebreefwet som dem emellan om samme twist warit, påståendes att som wöråboor weehla hafwa sitt fiskie wattn eenskylt freedhkallat

dedt

255.

dedt och dem i denne NyCarleby Sochn må wederfaras lijka Rätt, medhan dhee in på desse byiars ägor fiska och icke som berättes, uthom hafbandet, dy som dedt skiäligt Synes at enär den eene parten will freedkalla sin sijda må och den andre parten Niuta samma Rätt, Men Rätten eij ähr Kunnogt om desse Skiäregårdar och fiskerijen äro så belägne att Wörå må freedhkalla sitt och medh NyCarleby samfelt någre Af Nämbden först besichtigar twistige skäre gårdarne, då sedan Rättwijst sluth dem emellan falla Skall.

Erich Josepzsson i Hirflax inlade dedt afskeedh och Testamente som han emellan sin barn och hustru giord och Uprättadt Af Jnnehåld, att som des barn medh förre hustrun Sahl. Beata Hendrihzdåtter ähro afwittrade i löst Och Klufwit halfwe hemmanet, testamenterar och Uplåter han den andre helften åth sin nu warande och senare barn Kullan medh henne, hwilcket han begiärte Jnsereras actis publicis, dedt eij heller förwegras Kunde uthan togs ad notam ./.

Cronones Länssman förestälte Matts Hinderson i Öfwerjeppu för dedt han Rådd Pijgan Margeta Johansdåtter medh barn, Matss Neckade aldeles der till, Margeta påstoodh att han henne under Echtenskapz pra´text hefdat Och

:gifwit

258.

Mattz Johanson i Carby sade sigh lefwererat till BefallninzMan een 6 D.r plåth och 1 Carolin som eij qvitterat ähr högre ähn 2 D.r 8 öhre Silf:rmt: pra´tenderandes Altså att honom feehlas 12 öhre Silf.rMt: han betygade medh sin Edh efter befallningzMans tillstädiellse, berörde sin Lefwerering, dy låfwade BefallningzMan resten honom gått Giöra.

Matz Knuutzson i Wexala framsteegh hwilken beboor ett Crono hemman som warit om 3/4 Mantahls skatt, Men för des Ägors Ringheet, haar han i Greefskapz tijden dedt för 1/4 deehls skatt Optagit och efter förfluten frijheet eij högre skattat; begiärandes nu att samma inläggningh må Lagligen Confirmeras, efter hans Ägor eij Kunna swara mooth högre Skatt, der på han Jnlade Landtmätarens Thomas Lohms Reefninigh Af 692, in Maijo,hwar Af befinnes honom hafwa 5 tunland 1 Caplandz åker 15 3/8 Lass Engh, åkren af half goodh Jordh Engiarne sompt af små tufwat Stenigh Starr wall, een deel af Biöre och hwijt måsa Starr wall och sompt af siländigt Röör och Sältingz Grääswäxt, dugeligit Muhlbeete, skönt fiske wattn sampt Nödhtårftig, weedh= Graantimber Och annan Wärkskogh, medh wedermiöhlqwarns Ställe, hwilket på Cronones Befallningzmans wegnar, Länssman Henrich Erichson tilllijka medh NämbdeMännerne Jacob Knutzson och Erich Larson d- 3. Novemb: 692, sedermera Ransaakat och således befunnit; dy Öfwerlades om huru Stoor skatt han

her

259.

her efter skall Kunna draga, Och pröfwade medh samptl. Nämbdens Omrööstande att han af förbemelte Ägor och Lägenheeter eij Kan Skatta högre än för 1/3 Mantahl, medhan Engiarne ähro mycket Ringa och swaga, doch heemskiutes dedta i ödmiukheet till hans Nådhes höghwälborne H.r Landzhöfdingens wijdare Nådige Gått finnande ./.

Förpantningz OppbördzMan H:r Ullrich Kåck tillsporde sitt herrskapz förpanttnings bönder huru han wed Opbörden och Rächenskaper sigh mooth dem förhållit, begiärandes der någon hade något emooth honom den samme måtte dedt nu för Retten Uppenbara? dhee

swarade sigh inthedt hafwa emooth honom uthan tillstoodh sigh nutit Richtighe Rächningar och sine Lefwereringar altijdh till godå och han Rättwijsligen i partzedlars Opbärande dem handterat; dhee tillspordes af hwadh Orsaach så stoor rest på dem samkadz, dhee swarade dedt Stoora Contributioner och Swårigheeter ringa ägor och andre Olyckor sådant förorsaakat, Och icke OppbördzMannens försummelse eller Flaatheet, medan han dem tidh och åfta Stämbd och hårdt nogh Krafd, hwilket togz efter begiäran ad notam.

Wexala booer Insinuerade ett Laghmans doombreef, hwilket lydde Ordh ifrån Ordh sålunda: För alle

thee

260.

thee ährlige dannemän, Som detta bref före händer när Komma Kan. Bekännes och Kungiör Jagh Henrich Jacobsson Laghmans doom i wärie hafwandes, Öfwer Nårre finne Laghsagu, på dhen Edle och wälborne Henris, Af Rijkzens Rådh H.r Claes Bielke till wijk wegne, att thedt sinne Jagh Laghmandz Tingh hölt medh allmogen af Pedersöre Sochn, uti Närwaro Kongl: Maij:tz BefallningzMändz, den ährlige och wähl förståndige Thomas Jöransons, och wällförsichtige Erich Olofssons till wåiteby, sittiandes uti haradzhöfdinge Stadh, På wälborne herris H.r Claes Flemmingz frijherris till Swidie wegne, sampt i flere gode Mändz, som tå Församblade woro A:o 1594, d- 1 Augusti, Thå Kom för Rätta å satte Tingh, thee af wexala och Kärde till Lappå booarne Om Öfwer wåldh och Orätt. så att thee achte icke theris Rätte Råår och åthskildnat, som Owielldhe Gode män them emellan uthaf

ålder tillförende Ransackadh och Lagdt hafwe, uthan fare thee uth öfwer, them mycket till hinders och Meen. Therföre blef thedt så them Emellan efter lagen Afsagdt, Och Beslötz, Att hwar skall blifwa in om sin egen Röör och Råår, både till Landh och Wattn etc.. Sammaledis weedh dheris Öijarne, så frampt the andre som icke ähr låttz och arftagne medh them, föhra här efter någon booskap, uthan lååf och lego, på Andres hållmar, eller och låta Afbeeta them till skada. Så skulle thee taga samme booskap Oppe till Rette, in till des thee förnögde them deris skadhe igen, uti lijka måtte Och hafwa macht

261.

Och wåldh, thee Wäxala boor af thee lappå, Optaga deris Nooth och Nääth till Rätta, uthaf deris fiskiewatten, Så frampt thee här efter warder them begripe, Och them tilllåthe efter Lagen för Åwärkan bötthe sijne penningar. hwilket Ährande Jagh wålde gaf desse 12 som thå i Nämbden såttho som ähr Mårthen i Edzäwä Bertill Mudensall, Olof Larsmå, Anders Lepå, Lasse Efwijerfwi, Olof alljerfwi, Anders ibid: F.r ibid: Oluf i Boosundh, Grels i Strömenääs, Anders i Strömen och Mårthen Swensson i wäckersall. Thee ther om Ransaakade och wore här faste åth, att denne Ransaakningh, ähr Rätteligh och lagligh skeeth, Och ingen heller må der emooth Stådh, dy dömbde Hagh samme Ransackningh och förlijkning stadigh och fast att blifwa, Oryggeligh Och Obråttzligh att warde hållit Emedhan wärlden ståår, weedh hwars och Eens 40 sk.r för wålle, Och 6 sk.r för Laghmans dom. Och till mera wijsså, högre förwarningh och wijdare wittnensbördh att så i sanningh ähr, Thå Trycker iagh witterligen mitth Signedt å Ryggen thetta breef. Datum A:o Loci die ut Supra C: S:

Och som samma breef war något Gammalt och slijtit, begiärte dhee det måtte efterkommandom till bättre efterrettelse förnyias och i Protocollet insettas, hwilket såssom det wäll läsligit war, blef dedt således ad notam tagit ./.

Anders

262.

Anders Knutzson i Wexala föredrogh Retten huruledes Byssens samfälte uthmark Och Muhlbeete ähr inkrächtat så noga att det icke mehr Kan tåhla, begiärandes det sådane intächter måtte blifwa förbudit; dy förböödz hwar och een intaga något mehr Af byssens samfälte Muhlbeete Och i synnerheet Af släth marken. Men om något Rödielandh finns skall dedt Synas sampt Skiftas och iämkas efter Skatten. Skolandes LänssMannen sampt NämbdeMannen Erich Larson syna hwadh Een eller annan Af Släthmarken intagit byien till pra´judice ./.

Erich Joensson i Pensala Kärde till Matss Pååhlson ibijdem Om Saakören han ähr fälter till för wåda drååp han någon tijdh för detta på hans Moder begångit, Matz sade sigh lefwererat böterne till Länsman Sahl. Erich Henderson, det Sonen som nu är Länsman Hendrich tillstoodh, Men sade dem wara lefwererat till Befallningzman Oloff Sundell Och een deehl till Erichz Sahl. Modermoder, Men wiste icke huru mycket dedt warit, Och som Kongl: håfRättens doom nu icke ähr för handen Kan Rätten der weedh icke något sluta, uthan Erich wijstes till Landz Cancelliet att ehrfara Kongl: håfRättens dooms Jnnehåldh, såssom och söökia Execution der på, då hwar fåår sigh förklara.

Hendrich Hansson i Såchloot beswärade sigh det Mattz Olofson uthkommit Roop om hans dåtter. Margeta, som skulle

:hoon

263.

hoon stulit ull hoos honom när alt fålket warit bårto på Engiarne, tillspöriandes Mattz huru han det bewijsa wille, Mattz framstälte sin Son een lijten Påik om 7 åhr som då warit hemma, hwilken efter tillfrågan berettade att Margeta Kommit dijt, och frågat på hwadh Engh Gårdzfolket warit, då han sagdt sigh eij weeta, sedan haar hoon seedt sigh Om i Stugun och funnit boodh Nyckelen på wäggen, då haar hoon frågat hwadh Nyckell dedt war, haar hann sagdt boodh Nyckelen, då haar hoon gådt i boodhen och tagit der 2:ne Fåårs Ull, säijandes iagh gaf sidst åth din Mohr så myckit Ull nu måste iagh taga lijtet tillbaka, då hoon lupit bårt och lembnat boodhdören Oläst; Margeta Neckade högeligen der till, sedan beroopade Mattz sigh på Mahlin Simonsdåtters wittne, hwilken berettade att hoon haft Ryssor i ett Träsk, dijt Margeta åfta warit och Ryssiorna blifwit wittiade såssom och på sidstone aldeles bårt Kommit, Men Kunde intet wist tillläggia henne; Mehra hade hoon inthedt att beretta; dy som Saaken ähr af föga importance Och Mattz allenast efter sin Påiks berettelse det taahlt, Kännes Margeta frij för Tiufwerij, Och hennes Fader Hendrich Hanson blef förmant, Aga sin dåtter och hålla henne till dygd och Gudz fruchtan ./.

Michel Jacobson i Stadhen Trivial Schol betientes för

detta

264.

detta Ryttare fordrade Af Kyrkioherden Ehrewyrdige H.r Johannes Grandelio sin resterande löön, medan han då warit rector Schola´ och hans förnembste principal, Kyrckioherden förklarade sigh att han warit många åhr hemma sedan tient hoos Sahl: H.r Ringius som då war Conrector och aldrigh fordrat förr än nu när dhee alle döde, denne Saak ähr från General Munstringen remitterat till Höghwälborne H.r Landzhöfdingen, dy Kan Rätten sigh der medh icke befatta ./.

Mattz Gabrielsons i Carby Enckia hustru Malin Simonsdåtter förekom och bewijste dedt hoon medh hans Nådes höghwälborne H.r Landzhöfdingens tillståndh af d- 25, junij 686, sitt Swaga 1/2 Mantahls Crono hemman till hielp Antagit ett Crono ödhe af 3/4 Mantahls skatt i bemelte by, Jnläggiandes nu LandtMätarens Thomas Lohms Reefningh och illustraction Öfwer begge hemmanens ägor och wilkor de dato 29 och 30 octob: 692 hwilken befunnit hennes 1/3 Mantals hemman äga 4 Tunlandz och 2 Capplandz uthsäde, Åkerlindor till 19 Capplandh, Och 13 1/2 lass ängh, Crono hemmanet af 3/4 Mantahl 1tunne och 14 Capplandh Åker 2 tunne och 7 Cappland lindor, sampt 5 höö Lass Engh, förmählandes wijdare att till förbemelte hemman finnes gått Muhlbeete, Goodh weedh= och Nödhtårftigh Timberskogh, behielpeligit fiskie wattn, och Miöhl qwarn i Kåfwiiåki åån, sedermera haar Cronone BefallningzMan

Wälbet:de

265.

Wälbetrodde Lars Bruun tillijka medh twenne Nämbdemän d- 10 Januarij nästledne ytterligare Ransaakat desse hemmans Ägor och wilkor, och befunnit det Concordera medh

Landtmätarens Reefningh, dy pröfwade och öfwerlade nu Om Skatten der af, Nämbden intygade der wara Swagh Jordhmåhn och fråstnembd, Och Engiarne som äro mycket Ringa förwahlnade och mästadeehls föga dugse, dy pröfwas hoon Kunna Skatta af sitt egit hemman för 1/3 deehls Mantahl Och niuta på Ödes hemmanet ännu 4 åhrs frijheet till dhee 7. hoon före Nutit och således 697 begynna der af Skatta för 1/4 Mantahl, blifwandes sedan under een Röök hennes skatt framgeent 7/12 Mantahl, doch detta till hans Nådhes höghwälborne H.r Landzhöfdingens wijdare Nådige Gått finnande i Ödmiukheet heemstält.

Anders Jöransson Pelkonens i Kyrkioby Käremåhl till Mattz Michelsson och Matz Jacobsson ibijd. Om åkerbyte i Heikbren skaatan, Kunnde Retten icke finna sigh uti eller inhempta någre skiähl till des Uplysningh och sluuth, dy dömbdes det under Syyn Af Jacob Knutzson och Erich Anderson på Succumbent och Omkåstnadh, då Retten om des beskafenheet blijr underrättadt Skall Finalt uthslagh falla.

Jacob Jacobsson i öfwerjeppu Kärde till sin Sahl. Broders Enckia Kirstin Nielsdåtter, Om något Jorde godz och huus som hoon efter sin Sahl. Man genom förlijkningh undan hans hemman innehafwer, söökiandes få dedt tillbaaka, medan han för hennes

Otijdigheet

266.

Otijdigheet Och Olåth eij Kan begåå sigh medh henne der på ägorna Kirstin swarade sammaledes att hoon Gerna will skillia sigh ifrån honom. Begiärandes fåå löösen för sitt Tårp och tilldeehlte ägor efter förlijkningen och Jacobs förplichtelse Af d- 15 februarij 688, Jacob sade och sigh Gerna willia löösa henne uth, dy förordnades Cronones Länsman tillijka medh Jacob Knutzson wärdera dedt honom tillhanda.

Michel Jacobson i Stadhen bewijste sigh genom Nämbdeman Hans Jsaachsson låtit Citera sin broder Josep Jacobsson i Kyrkioby, som icke Comparerade, inläggiandes een Rächningh der i han fordrar för arf försträckningh, Expenser och Arbeete 48 D.r 10 ohre K:mt: der emooth Aförer han för weedh och 4 dagars Arbete 5 D.r 16 öhre K:mt:, Och seuter Saldo till 42 dal.r 26 öhre K:mt: dedt han wille Edeligen verificera, dy lijkmätigt Kongl. reglementet Om Justitiens befordran, dömbdes Joseph betahla bemelte 42 dal.r 26 öhre K:mt: doch Ståår Joseph Öppet framdeehles afräckna der han Kan bewijsa sigh något mera der på betahlt ./.

Dawid Dawidsson och Pehr Carllsson i Kåfiåki, som een tijdh beboot ett Cronohemman tillsammans, twistade nu Om huusbonde wället och besitningen i hemmanet söökiandes uthdrijfwa hwar annan; Nämbden berettade att desse ähre begge flitigo Karllar och mycket

wacknet bebyggdt och Excolerat hemmanet, sampt Anseenlige penninge påster till des Cultur och rest Af sin införde medell begge uthlagd, förmenandes dem icke wähl Kunna Umbära hwars annans hielp, Så föreenttes dhee

att

267.

att begge serskilte beboo hemmanet, Och deehla ägorne sins Emellan, hwilket dem eij förwegras Kunde så wijda som Lego hions Stadgans de A:o 686 2 punct förmählar och tillåter, dy begiärtte dhee att af doomhafwanden iempte Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Simon Möllnar boolags Rifningen och Jämkning dem emellan förrettas.

Grels Hansson i NyCarleby fordrade af Simon Hanson Draka för försträcht Salt och penningar een Summa af 6 dal.r 24 öre K:mt: Drakan påstoodh det wara betahlt medh hööslagh som Grels nutit, Nämbdeman Simon Mölnar Eskades till wittne, hwilken bekände Engen burit 1 bondeskrinda höö ett åhr, dedt andre twå, Men dedt 3:die åhretz wäxxt haar hann icke beseedt, pröfwades wara 4 Skrindar In alles, hwar af gåår halfhööet för bergningen, blifwer altså 2 Skrindar som Komma till Afräckningh å 6 sk.r skrinden, giör 3 D.r rester, Altså 3 dahl.r 24 öhre K:mt: som Simon dömbdes till Grels betahla medh 6 sk.r K:mt: expenser.

Såssom ifrån Lappå Sochns Tingh A:o 690 ähr Upskutit om dedt att Mattz Eskellson Somp från Lappå Sochn och Kauhajåkiby ähr misstänckt warit wållande till Sahl. Olof Lauttamusses omkompst, som ähr funnen dödh i een åbacka her weedh Kyrkioby, och bemelte Somppi i medler tijdh såssom een afwijta haar bårtta warit, Och ingen weetat hwarest han sitt tillhåldh haft, Men nu igen Kommen, Synes eij wara weedh fult förståndh,

Så

268.

Så instältte sigh nu bemelte Somppi, Och emedhan han icke ähr weedh sitt fulla förståndh fölgde honom Sonen Jacob Somppi. Altså i Anledningh af Ransaackningen förkallades Bårgaren Mattz Carllson i NyCarleby Stadh hwilken efter Aflagd Eedh berettade, att han samma tijdh Kommit medh höö Opp ifrån och mööt Sahl. Lauttamus på Jerfbackan weedh pass 3 byss skåth hijt om åbacken der han sedan fanns dödh, och ingen warit på wägen der emellan, sade och att han icke wiste hwarest han mööth Somppen medan han honom icke Kände, uthan sade sig mööth många Lappå bönder på wägen något förr ähn hann Kommit till den backan der Lautamus ähr dödh funnen, mera wiste han icke beretta; Sedhan förestälte Sompen Matss Philipsson Bårgarens brömsens drengh i Stadhen som och Kommit Opp ifrån, hwilken efter aflagd Edh bekände att han medh een hööskrinda Mööth Somppen weedh Mickelsbackan ett stycke neder om der Lauttamus fans dödh, och sade att Somppen warit så drucken att han eij Kunnat Kiöra hästen af wägen för lasset, Uthan Mats sielf ledd den förbij sigh, Och Een stund der efter haar han Mööth Sahl. Lauttamus, hwilken och Kiördt i Gående och dedt dedt warit nedan före weedh Raijbäcken. Nämbdeman Hans Jsaachson i Kyrkioby som först funnit Sahl. Lauttamus bekände nu som förr, att hästen stått twert i backan och sedan warit tämblat 2 gångor öfwer ända, och Sahl. Olof fallit till Ryggia uhr slädan uth före backan och haft håhl baak i Nackan, hwar igenom mycken blodh uthlupit på Jsen, sade och att hans Lååswecka Ramblat uht slä:

:dan

269.

:dan och Lågh Öppen på Jsen medh Nyckelen i Lååset och Toobak hängdt uth uhr wackan; Somppi förehöltz dedt giöra honom Misstänckt att han tillbaaka Kommit till Staden som förre Ransaachningen förmähler. Somppi såssom een annan fååkunnigh swarade alz intet, Uthan Sonen förklarade att hesten warit Laath, och Kunnat tillbaaka wända då Fadren lågh drucken i slädan och ingen på Kiörde, efter som dedt och warit när Staden dädan han Kom. dhee Kyrckiobyboor tilltaltes för dhee uthi åbackan elak wägh hållit, hwilke Upwiste een förlijknings skrift som förmähler att dhee medh 10 D.r S:mt: försoont Målssäganden. Flere skiähl eller wittnen blefwe nu ey framskafade, Altså togh Rätten saaken i betänckiande Och befann denn af fölliande Omstredigheeter, Att Oanseedt 1. Somppen som Uthreest af Staden förr ähnn Lauttamus hade sedan efter hans dödh warit funnen i Staden, som giör honom Misstänckt i Saaken. doch der emooth såssom Somppi haar warit så drucken att han eij Kunnat Kiöra sin häst som wittnat ähr, så haar hästen och Kunnat Omwända dijth dädan han Kommen waar, efter som thedh ey waar långt ifrån Stadhen. 2. ähr Edeligt wittnat att emellan dedt Stället der Lauttamus ähr dödh funnen och der han lefwande sedder waar, hade allenast 3 Bysse skåth warit, och ingen Reesande Synts där emellan 3:o Backan där lauttamus foor Uthföre Och straxt nedan före döder fans warit brant och haal, hwarest han Kunnat Omkull Kiöra och af dee där nedhslagne pålar skada fåått

4.o

270.

4.o dedt Rychte som till Lappå Kommit, hade taahlt att Lautamus skolat weedh NyCarleby Stadz Tullpoortt dödh funnen warit, hwilket af ingen annan sanningh finns, så Kan och det wara een Gissningh att han berettat ähr af Somppi Slagen wara 5:o Lautamuses Arfwingar eij heller nu Kiära på Saaken, uthan lengst för dedta giordt Kyrckeby booerne förmedelst elak wägh i backan, skylldige till Fadrens dödh Och bemelte Kyrkiobyboor der om förlijkt sigh. Alt fördenskuld pröfwade Rätten, dedt Lautamus af ingens handa werk haar dödh blifwit. Och dy Kendes Somppen frij för att wara bane Mann till hans dödh, Och desslijkes häradet frijt för Mordh Gieldh. Jämwähl efter som Kyrckioby booerne ähre medh Målzäganderne förlijkte för elaka wägen, dy Lijkmätigt dedt 24 Cap.l i Byg: B: L: L: Kennes och dee i dy måhle frije, doch till den högl: Kongl: håfRätt Saaken i ödmiukheet heemställes ./.

Brofougden Jacob Bertelson proponerade att wägen i By backan der Sahl. Olof Lautamus sigh till dödz fallit icke Kan för wåhrflodens åhrliga förderfwande hållas weedh macht af dhee bönder som honom her till bygd, förmenandes att Hans Jsaachsson, Michelsbacka= Drakabackan och Jerfbacka hemmanen, Gabriel Påhlson, Hans Sigfredzson och Josep Sårfwist, som där till ähro Nermast belägne, Och deras ägor Gräntza der in till, ähre plichtige att hielppa

till

271.

till samma backas reparation och weedh macht hållande, det dhee der om tillsäijes Af Broofougden Och om dhee hafwa något jäf der emooth, Skall dedt weedh nästa Tingh Andragas, då i Saaken skall doom falla.

Sammaledes Andrgh och Broofougden om Stoora åbroon weedh NyCarleby Stadh som mäst heehla Sochnen påkåstat, allenast någre som dedt icke Giordt måtte framföra ståckar till dess reparation, dedt Kåfiåki booer nu Goodwilligt Uthfästa, dy böör och dhee andre dedt giöra som icke förr fördt, Ooch der dhee hafwa något der emooth Kunna dedt i nästa Tingh Andragas, då änteligit sluuth falla skall.

Hanss Thomasson i Kyrckioby beswärade sigh öfwer Malin Hansdåtter i Moonääs för dedt hoon Genom Nämbdemännerne Jacob Mattson och Hans Jsaachson låtit citera honom hijt till Rätta om Arf som ähr förr dömbd uti, och icke instält sigh att uthföra sitt Käremåhl, uthan han förgäfwes heela Tingz tijden sigh her Uppehållit och wänttat, påståendes hoon måtte plichta derföre, dy lijkmätigt 12 Cap:l i Tingh M: B: fältes hoon till 3 sk.r S:mt: sampt dömbdes Ehrläggia till Hans 1 dal.r K:mt: för tijdspillan.

Grels Anderson i Carby som skall tillträda besittningen af 1/2 Mantahls Crono hemman i bemelte by, medan Erich Jacobson som det her till beeboodt för des ägors

Ringheet

272.

Ringheet eij förmåhr derföre mehra skatta uthan träder der ifrån, Jnlade Landtmätarens Thomas Lohms Reefningh af d- 31 octob: 690 hwar af befinnes under samma hemman wara 4 tunne och 26 Capplandh åker 11 Capplandh Lindor, sampt 13 lass Engh, Gått Muhlbeete och weedhskogh, Nödtårftigh Timberskogh behielppeligit fiskiewattn och Qwarnställe i Kåfiåki åån, Om hwilken Reefning Cronones BefallningzMan Wäl: Lars Bruun d- 20. Januarij 693 Ransaakat och den Rättskafens befunnit, sampt nödhwändige huus på hemmanet, som attesten af förestående dato wijdare Uthwijsar, Pröfwades Altså nu om skatten huru stoor han der draga Kan, Nämbden bekände der wara fråstnembd Jordh och Swagh, sampt uthi Manna minne der på warit 7 åbor, som för Swagh lägenheetz skuldh der eij Kunnat boo. dy ehuruwähl åkren ähr något till uthsäde doch af Kleen Jordh, Och ängiarne Ganska Ringa att dhee icke swara emooth åkren, förmenes han eij Kunna skatta högre än för 1/4 Mantahl; hwilket hans Nådhe höghwälborne H.r landzhöfdingens Gått finnande i ödmiukheet heemstelles ./.

Häradzhöfdingens H.r Henrich Kluwensichs Fullmechtige visiteuren i Nycarleby Grels Hansson Angaf Bårgaren Jsaach Mattson i NyCarleby för dedt han uthan Låf bergat och afhendt 3 Stadzskrindar höö på häradzhöfdingens hemmans skatt ägor Bruns ören, Jsach framlade häradzhöfdingens Ombudsmans Johan Kattz attest af d- 6 Septemb:

691.

273.

691, der i Katten tillståår sigh hafwa efterlåtit Jsaach berga uthwäxten Af bemelte Bruns öhr hållma sedan han sielf gamble Engen bergat, och dedt emooth den undsättningh Och hielp Jsaach giordt till Smedzbacka hemmanet medh ett hion som hulpit i 8 dagars tijdh Skära åkren sampt efterlåtit för 5 dahl.r K:mt: Giödningh der till; Fullmechtigen sadhe Häradzhöfdingen hafwa destinerat andre medell till sådane Uthgifter, jnsinuerandes Bårgmestare och Rådz i NyCarleby Skrifteligh förbudh af d- 22 Junij 691 på een allMän Rådhstugu dagh publicerat der i Bårgarskapet åthwarnas, efter häradzhöfdingens begiäran taga sigh för slijk handell till wara weedh laga plicht; påståendes Fullmechtigen dedt Jsaach måtte plichta för Bårgmestare och Rådh förbudz Öfwerträdande, såssom och för tiufnadh, och betahla hööet a 2 dal.r Sölf:r Mt: lasset, medan hans Booskap för Foderlöösheet, der efter lijdit stoor nödh, Fullmechtigen Jnlade och ett Extract Af NyCarleby Stadz Protocoll d- 12. Martij 692 passerat, innehållandes att Häradzhöfdingen låtit citera Jsaach till Rådhstugu Retten och han eij Comparerat, då haar häradzhöfdingen låtit annotera honom för een Tiuf, Jsaach swarade nu att dedt måtte bewijsas honom eller ware häradzhöfdingen sielf den samme han för wijdt honom; Fullmächtigen producerade till wittne Erich Jönsson i wäxala, hwilken efter aflagd Eedh bekände att sedan Katten slagit hållmen, Och han skulle föra booskap dijt i bete

efter

274.

efter Bertells Mässa tijden, då hade Jsaach Mattson tillförande fördt dedan een Bååtz last Grääss som han Af uthwäxten slagit, Och hans Lijar lembnat der qwar, hade Katten sagdt sigh skola föra dem dädan åth Jsaach, Men sedan förgiätit dem, Reest bort och inthedt tagit Lijarne medh sigh, då något Grääs i Buskarne och uthi een lijten wijk warit Oslagit, een dagh der efter haar han åther Kommit dijt på hållmen då haar Lijarne warit bårtta Och weedh pass 2 böölor war tagit af Kattens höö breedd, Men wiste icke hwem det haar giordt; Jsaach tillstoodh sigh sielf hemptat dädan Lijarne och slagit dedt som war lembnat af uthwäxten, sampt i skogen Och på een lijten wijk. Men bedyrade sigh högeligen icke tagit ett Strådh af Kattens höö Och tillböödh der å sin Eedh; Katten Närwarandes tillijka medh een hans drengh Erich Erichzson som Jsaach från något wittnande iäfwade sade att

något höö uthom hans weetskap bårt Kommit, doch wiste han eij beskylla Jsaach derföre, sadhe och att dhet som Oslagit lembnat hade han låfwat Jsaach att berga för dagzwerke och giödningh, efter som han sielf eijj hintte medh Gårdsens fålck att berga. Tillstood och sigh så taahlt och wara passerat om Lijarne som Erich Jönsson wittnat, Fullmechtigen begiärtte att saaken må beroo Till näste Tingh, Menandes sigh wijdare Skiähl inskafa Kunna.

Lijsa Simonsdåtter i Munsala som beeboor ett Crono:

:hemman

275.

hemman begiärte dedt hennes Gifto Rätt måtte i löösören Afwittras, der till förordnades LänsMannen Tillijka medh NämbdeMan Jacob Knutzson som dedt förretta Skola, Afdragandes först all bewijsligh Giäld.

Jacob Jacobsson i Öfwerjeppu Kärde till Simon Olofzson och Jacob Knutzson ibid: för dedt dhee inthedt efterlåta honom byggia och hafwa deehl medh sigh i Qwarnen Nedan för hans gårdh, uthan der intagit Uthbyssmän Hanss larsson, Simon och Mattz Runt hwilka dedt föga behöfwa, medan dhee weedh sine egne Gårdar hafwa Enskylte Qwarnar, der emooth som han ingen Qwarn deehl någorstädes Äger, Påståendes att som Fårssen och Qwarnstället ähr belägit När weedh hans Gårdh och under hans boohlstadh, må han så mycket Närmare wara berättigad der till ähn Uthbyssmän som dedt inthedt behöfwa; Simon Olofson framlade een häradzdoom af åhr 1681 d- 30, Augusti hwilken tillägnar honom Qwarnstället så wijda dedt 33 Cap:ll i Jordabalk: Landz Lagen förmåhr, der emooth exciperades att lijkmätigt 34 Cap:l i Byg: B: L: L: haar Qwarnen allreedo förtient sin Byggnings bekåstnadh. Rätten Öfwerlade detta och pröfwade att som Jacob icke allenast för sin trångzmåhl uthan och förberörde Skiähl ähr Närmare inlöösa sigh i Qwarnen än uthbyssmän, som den föga behöfwa, dömbdes att Jacob efter Mätis Man:

:na

276.

=na Ordom fåår inlöösa till sigh een deehl i samme qwarn, Och om der icke åth alle Lägenheet ähr, skall uthbyssmännerne som ingen Rätt där i äger träda der ifrån.

Jacob Mattzson i Öfwerjeppu protesterade emooth sin Swåger Jöran Jacobsson ibijd: för dedt han will trängia honom från besittningen i dedt 1/2 Mantahls Crono hemman som hans Sahl. Fader af öde Optagit och i bruk bracht sampt wähl i alla måtto Cultiverat, Jöran sade sigh icke weela trängia honom uthan som han der stoort arbete och sin Mandoom Nedhlagdt, begiärte han fåå Klyfwa det medan dhee eij annars Kunna sämias, Och som hemmanet efter noga Ransaakan och Nämbdens pröfwande eij Kan tåhla någon Klyfningh, Uthan Synttes skiäligit att dhee deehla ägorne Och beboo dedt tillhoopa under een Röök, Lijkmätigt lego hions Stadgans de A:o 1686 den 2 punct, doch till hans Nådhe höghwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen dedta i ödmiukheet heemställes. Skolandes RådhMannen Johan Carllson, och Nämbdeman Simon Möllnar deehla Jordh ägorne dem emellan, såssom och Skifta Arf Syskonen emellan af dedt löösa seedan Gielden af Oskifto Guldin ähr medan det fasta hörer Cronan till.

Hanss Thomason i Kyrkioby Androgh Rätten huru såssom för 2 åhr sedan hans Fader Och een des broder i fählreesan

omkommit

277.

Omkommit, Och han sedan tillijka medh sin Faderbroder Mattz Simonsson beeboodt hemmanet, Men sadhe för Osämia Och olåth skuld eijj mehra Kunna medh honom Öfwereens, påståendes fåå uthlöösa honom efter Arfskiftes längden af d- 4 Octob: 672: Mattz exciperade att som han der sin Ungdoom och hellssa medh Stoort Arbeete på hemmanetz Uppehållande nedhlagdt må han på sin Ålderdoom eij drifwas der ifrån, uthan fåå Klyfwa hemmanet som beståår af 1 heelt Mantahl Skatt och goda Ägor; Nämbden bekände wähl att Mattz haar warit een mächta trogen och flijtigh Arbetare, Men sadhe hemmanet som Reedan Ståår under Stoor Giäld aldrigh tåhla Klyfningh uthan der af ruineras, och begge till skada öde Lembna, när detta dem således förehöltz förlijktes dhee, att dhee beboo hemmanet begge under een Röök, och Skifta Jorden sins emellan, begiärandes der till Rådhman Johan Carllson och Länsman tillijka medh Nämbdeman jacob Knutzson, hwilket dem eij förwegras Kunde, så wijda dedt medh legohions stadgans de A:o 686 den 2 punct Eenligit ähr.

Agneta Jöransdåtter i Kåfviåki Kärde till sin Swåger Johan Hinderson ibijd: om wintter Kåst, medhan hoon der Sommaren Öfwer Arbetat, Johans hustru Swarande bewijste att hoon der på Reedan bekommit 2 Sk.r höö, och 600 näfwer, sampt att des 2:ne Små barn haft

sin

278.

sin Föda Af hemmanet, Och födes ähn 2:ne fåår åth henne Öfwer winttren, förmeenandes Agneta som icke ähr någon stadigh Arbeetz Menniskia eijj mehra förtient i Sommar, Agneta sadhe att hoon till sin barns föda sielf slachtat ett fåår Af sina, Johans hustru tillsade henne Goodhwilligt 1 fåår, Och 2 wackar hwardagz miöhl, der medh Agneta dömbdes låta sigh nöija medan det ähr ett fattigt boo, Och hemmanet ståår under Stoor rest, eij heller Kan Agnetas Sommar Arbeete Större löhn hafwa meriterat.

Pastor Loci Ehrewyrdige H.r Johannes Grandell tilltahlte Jsaach Mattson i Stadhen för dedt han fört sin fåår på Långhöhran Prästebordz Skiär, och när han derföre blifwet Stämbd haar han sagdt Kyrkioherden låter löpa medh Aprill Zedlar i Januarij Månadh, Jsaach bewijste medh Wexala booers attest af d- Februarij 693 att han haft Fåren på dheras Enskyllte Skiähr, sampt medh Gertrudh Andersdåtters Attest af d- 2 Februarij 693, att för Storm och Owäder i Nödhfall weedh Michaelis tijdh, släpt dem på långöhren i 4 dagar; Kyrkioherden eftergaf honom dedt medan han i nödhfall dedt giordt, Leeth och publicera Hans Jacobssons Laghmans doohm de dato 1 Martij 1615, der i förbiudes weedh 40 sk.rs wijte för hwar booskap föra något Creatur på Långhöhren ./.

Kirstin

279.

Kerstin Olofzdåtter i oxgangar kiärde till sin StiufSohn Anders Mattson i Munsala om några införningar som Lembnat hoos Anders när hoon och des Fader dädan flytt, som skall beståå af ett stoodh derföre Anders låfwat een fåhla, 4 tunnor Spanmåhl Och 3 dal.r 8 /: K:mt: för Tegell, Anders Kunde eij neka der till bewijsandes allenast sigh betalt der på 1 Tunna Spanmåhl, dy dömbdes han betahla eller ifrån sigh lefwerera Fåhlan, dhee resterande 3 tunnor Spanmåhl sampt 3 D.r 8 /: Kmt: Kerstin pra´tenderade Expenser, Anders påstoodh sigh mycket hulpit henne, och icke af Treesko uthan af fattigdoom dedt Lembnat Obetalt, dy blef hennes Käran der uthinnan Ophäfwen ./.

Jöran Johanson Pelkonen ii Kyrkioby begiärte dedt Rätten wille förordna Män som Skifta Arf efter hans Sahl. Fader honom och Syskonen emellan, der till Nämbdemännerne Erich Sigfredsson och jacob Knutzson förordnads.

RådhMannen i Nycarleby wäll: Niels Ferling, beswärade sigh skrifteligh öfwer Michel Mårthenson i wuoskåski för dedt han som andre des grannar icke betahlt hans organist lööhn ifrån 668 till 678 inclusive a 1/2 dal.r om åhret; Och sedan ifrån 679 till och

medh

280.

medh 691 fordrar han för 12 åhr a 8 öre K:mt. om åhret, Men 689 och 692 haar han betahlt; Michel instälte sigh inthedt på Laga Citation af Thomas Sigfredson ehrhållen, dy pålades honom medh det fodreligste infinna sigh hoos Ferrlimgen till liqvidation, som Rådhmannen Johan Carllson förrettandes warder. Skolandes michell så mycket betahla till Ferlingens lööhn som andre des Grannar.

Uthi Gamble Nämbdemans Olof Mattzsons i Öfwerjeppu Ställe som genom döden Afgådt, Antogs Erich Sigfredzson i bemelte by till nämbdeman, hwilken och nu Aflade sin Nämbdemans Edh ./.

Pehr Carllsson i Kåfiåki Anklagade Johan Hinderson ibidem för dedt han åfendteligen Kallat honom Tiuf, Johan war icke tillstädes uthan hans hustru swarade att Mannen dedt sagdt af hastigheet doch medh limitation till des han skulle bewijsa det han för wyrdige Prästerskapet beklagat Johan som skulle han haft banskap Och Olåth i sitt huus medh Agneta Jöransd:r, Agneta Närwarande kunde icke necka att Johan Trätt på henne, hustrun afbadh Mansens feehl medhan dedt skedd i dryckesmåhl i ett Bröllop och sade sigh eller Mannen inthedt Oährligit medh honom weeta; dy Kännes Pehr frij Och af allom Oförwijtt, sampt att bekomma 1 dal.r K:mt: Expenser.

Cronones

281.

Cronones BefallningzMan Wälbet:de Lars Bruun, Anklagade Knuuth Thomasson i Kyrkioby för dedt han i förledne wåhras i des frånwaru weedh Spanmåhls Uthskeppningen tedd sigh mycket Otijdigh och Ohöfligh moot dess hustru och medh Otienligh Ordh henne bemöött, när hoon för betahlningh weehlat påläggia honom Uthskeppa mera Spanmåhl ähn han i Crono booden inlefwererat efter dedt war stoor hastigheet, Ty Fahrkåsten lågh Segellfärdigh och hade wind, Knuuth Afbaadh sin hastigheet och Oweeth förplichtandes sigh till all Lydno och Ödmiukheet, Omsiijder uppå hans trägna böön eftergaf BefallningzMan honom sitt förseende ./.

Cronones BefallningzMan Wälbet:de Lars Bruun proponerade dedt han för restens mycken= och wijdlyftigheet sampt öfwerflödiga andre angelägne ährenders occupation eij hunnit förfärdiga rest Längden som weedh tinget skulle verificeras, dy i medler tijdh, tillsporde han allmogen Om icke dhee weedh bohlräckningen nutit all sin lefwereringar till godå Och tillstådt resten, dedt dhee samptelige bejakade som Närwarande wore, hwilket togz efter begiäran ad notam ./.

Cronones BefallningzMan Kungiorde Allmogen dedt bårgarne i NyCarleby Jsaach Matzson

Påhl Reepslagare, Elias

:Erichsons

282.

Erichssons Enckia och Carll Mattzson, hafwa i Sochlooth by för någon tijdh sedan begynt bruka Ödes hemman, Men som dhee dem eij behörigen Cultivera medh åkerbruuk och huusbyggnad, dy Upböödh BefallningsMan samme Ödes hemman att Om någon skulle willia Optaga dem på frijheet skulle dedt ståå honom frijt ./.

Cronones BefallningsMan Wälbetrodde Lars Bruun inlade Rättens bewijs att han 692 d- 17. februarij haar 3:die Resan lagl: Upbudit åthskillige börde hemman her i Sochnen för stoor rest till Cronan, Men som deres löösören eij ännu war wärderat, huru wijda dhee emooth resten förslå, Natt och Åhr eij heller ännu förbij efter efter 3:die Opbodet som lagh säger, dy Kunde fasta på dem icke bewillias, förr ähn alt sådant ähr passerat ./.

Johan Wackor Insinuerade den Arfs förlijkningh som 691 d- 25, Augusti emellan honom och hans Broder barn ingått är, der i deres fader Hendrich wackor sigh till Uppehälle i sin ålderdoom förbehållit och undan tagit 7 Spanlandh 10 1/2 penningelandh åker och 38 skrindlandh Engh, Nämbligen Åkren i SöderÅkren 4 Spanlandh Dahlgiälan 3 Spanland af hamplandet 10 1/2 penningelandh, sampt i Stoorfallet 14 Skrindlandh Engh 2 loodhställen om 8 Skrindlandh, heemstranden 3 loodhställen Om 9 Skrindlandh NyRödzle 7 Skrindlandh, hwilket han begiärte nu Specialiter actis publicis insereras måtte det ho:

:nom

283.

=nom eij förwägrades Emedann dedt och 691 weedh Sommar Tinget ähr lagligen Confirmerat.

Fordom Commendantens Sahl. H.r Johan Forsmans Enckia dygdesamma Matrona hustru Susanna Johansdåtter Insinuerade sin Sahl. K: Moders dygdesamme Matrona hustru Margaretha Pehrsdåtters Testamente af d- 25 Martij 688 på halfwe Forsbacka hemmanet hwilket sålunda Lydde: Alldenstundh Jagh Undertechnad uti mitt fattige Enckieståndh och höga ålder ähr wähl och Nöijachteligen worden försörgd och Uppehållen Af min Mågh Sahl. Commendanten Johan Forsman så när 30 åhr, och sedermera af hans efterlefwerska min K. dåtter Susanna Johansdåtter in till denne dagh, hwilken och sigh förplichtat hafwer, att draga all Möijligh försårgh för migh in till min dödh, Och sedan låta migh hederligen Komma till Grafwa, Fördenskuld i skylldigt betrachtande till alt detta, och mycket annat som min Mågh Sahl. Commendanten för Forsbacka hemman uthlagt och bekåstat hafwer, af sine egne Reeda medell, sampt dedt i många åhr Uppehållit, Och mästadeehles bebygdt, der till dhee andre mine barn slätt inthedt Contribuerat, och detta halfwa hemman dess för uthan min Mången gåfwa ähr, Så testementerar iagh samme min Andeehl uti Forsbacka hemman, så wähl uti lööst såssom fast, ehwadh Nampn dedt helst hafwa Kan, Och migh tillhörer, min förbemelte K. dåtter Susanna att niuta för sitt egit till Ewerdeligh Och Oklandrat Egendoom, fram för någon Af min barn och barnabarn, för sigh

och

284.

Och sine Arfwingar, hwilka hoon medh Sahl. Forsman bekommit. hafwer Och nu i Lijfztijden wara Kunna, Allenast min dåtter Karin wille hoon för dess fattigdoom skuldh efter min dödh ihåghkomma medh något af mine Gångh Kläder, ehuruwähl hoon tillförende nogh och mycket gådt af dedta huuset åthniutit hafwer detta mitt frijwilliga och Skylliga Testamente till min dåtter Susanna och hennes förbnemde Arfwingar beder Jagh Tienstel.n

den höghtärade häradz Retten tächtes i Protocollet fatta, och wederbörander laga Confirmation her Oppå meddeehla, Att detta så min fullkomblige willia ähr, Låter Jagh mitt Nampn her underskrifwa, och medh underskrefne Gode herrars och mäns witne verificera Datum Forssbacka d- 25 Martij A:o 1688: hwilket testamente efter begiäran ad notam togs, efter som thedh i Testatricis lijfstijdh eij återkallat bleef, doch emedhan thedh fasta egendoom Angåår, Skall thedh wederbörande Arfwingar Communiceras.

Knuth Jacobsson i Hirflax Insinuerade een Arfskiftes Lengdh af A:o 688 d- 1,, octob: förmedelst hwilken 105 D.r K:mt: dess bror Sohn Jacob Jacobsson efter sin Fahrfader Jacob Mårtenson för Fäderne och Möderne till Arfs fallit Och hoos Kåcken såssom Förmyndare insatt ähr, fordrandes dem af Kåcken tillbaka efter som Jacob Jacobsson Ogift och barnelöös Genom döden Afgången ähr, Mårthen Erichsson i Hirflax som ächtat Jacobs Moder Margeta Simonsdåtter medh hwilken han een dåtter Brijta Aflat pra´tenderade och så att hoon i samma arf deehlachtigh blifwa må, efter som Modren Genom döden Aflijdit. Kåcken tillstoodh

sigh

285.

sigh emoothtagit 93 D.r K:mt. Och att Sahl. Margeta een Koo bekommit, hafwandes 60 D.r K:mt: behållit och 33 dal.r Anlagde ähr till ett hemmans Kiöp som Modren på Sohnens wegnar inbördat, Begiärandes att Rätten förklara wille hwem dhee behållne 60 D.r K:mt: bekomma Skall. Bemelte Margeta Simonsdåtter ähr dödh blifwen förr ähn berörde Sohnen

Jacob Jacobsson, Altså Slötz att Jacobs Fahrbroder Cnuth Jacobsson medh des Syskon ärfwa och sigh emellan skifta des broderSohns Jacobs Medell så dhee behållne 60 dal.r som Koon, och dhee 33 dal.r som i hemmanet Anlagde ähr. hwar af Modrens begrafningz Umkåstnadh eij Afkårtas Skall. Men dhee Medell som Jacob efter des Moder Margeta tillfallit efter arfskiftes längden d- 30 octob: 691 som Rådhmannen Johan Carllson Uprättadt böör half Systren Brijta allena behålla. Jämwähl 1 Klädes Kiorttell och tröija som efter 688 åhrs Inventarium befinnes af Gamble Mannen Jacob Mårtenson åth Sohnehustrun Gifwen wara, Och Knuth Jacobsson sedermera till sigh tagit, Skolandes Knuth samma Klädning till Brijta restituera.

Erich Andersons i Pensala hustru fordrade af Pehr Mattzson 18 dahl.r K:mt: som Pehrs Son blifwit Skylldigh på hästbyte åth Erichz Broder Simon, hwilka 18 dal.r sedan weedh arfskiftet 688, blifwit Simon på hans Arfsdeehl tillslagne det bytes Lengden tydeligen uthwijsar, Pehr sade sigh intet weetha der af medan Sonen ähr till fremmande Land

på

286.

på Skepp uthreest, Erichz hustru påstoodh att Pehr ännu har hästen Och att han der på Reedan betahlt 5 dal.r K:mt: det Pehr eij Necka Kunde, hoon wille och beswäria att hennes pra´tention på dhee resterande 13 dal.r ähr wiss och inthedt på dem wara betahlt, Men som hoon war hafwande Kunde Rätten icke tillåta henne Edhen uthan hennes Mann som nu eij Närwarandhe ähr skall medh sin Edh ehrhålla dedt Pehrs Sohn för sin Afreesa inthedt betahlt på hästebytet.

Mattz Erichson i ytterieppu Kärde till Erich Thomason i Kyrckioby om 1/4 deehl i een Qwarn i Haraldzfårssen, Erich Jnlade een Laghmans dohm af A:o 673 d- 2 augusti sampt een häradzdoom af åhr 679 d- 8 etc. Martij hwilka bägge tillägna Erichz hemman bemelte 1/4 deehl Qwarn wara, Såsom och förmanes Mattz i häradzdomen icke wijdare Klandra der å widher plicht för doomqwahl, Mattz inladhe Een Laghmans doom af åhr 660 d- 30 etc. Martij som han sade her till warit fördåld menandes den förklara Qwarnen honom tillhöra, hwilken doch icke wijdare det giör uthan allenast tilldömer honom hållmen hoos hwilken Qwarnen ähr belägen, Men Om sielfwa Qwarnen förmähles att Mattz ståår frijt winna den deehlen der i af Thomas Mattson, som waar Erichz Fader, der han Kan; Nu förklarar förbemelte häradz= och Laghmans doomar som sedan ähro Gifne, honom aldeles der ifrån, som af deres innehåldh Klarligen

:ähr

287.

ähr att förnimma; Fördenskuld förmanttes Mattz ähn ytterligare låtha Erich Thomason Oklandrat behålla sitt hwar 4 dagz Qwarndygn så frampt han will undfly laga plicht; som han nu Undslap der medh att hann Upwijste berörde doom som tillförande eij ähr mentionerat om.

Cronones Länsman Hendrich Erichson bewijste sigh Genom Nämbdeman Hans Jsaachsson latit lagligen Citera Joseph Sårfwist i Kyrkioby för det han som Nattbohlsman Opburit een Påst penningar Af byen, hwilka Skulle Komma deehls till Kårshollms byggnings Umkåstnadh, deehls till Fullmechtigens betahlningh som hoos hans Kongl: Maij:t söcht om Tieruhandelen Och des tillwerkningh, dem han sedan inthedt ifrån sigh lefwererat, dy i förmågo af Kongl: reglementet om Justitiens befordran dömbdes att Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Hans Jsaachsson dedt af honom Straxt uthtaga och Exeqvera medhan han inttet Comparerat citation, Och befinnes att medlen Upburne ähr. Sammaledes pålades Och Skärebooerne i Moonääs och flere byjar som efter Tull contoretz attest af d- 30 Decemb: 692. hafwa fördt Tiera till Sahlu, Contribuera per qvota till samme Ansööchninghz Omkåstnadh halfparten Emooth dem som Ordinarie hafwa tieru tillwerkningh och förledet åhr taxerades.

Fordom

288.

Fordom Borgmästarens i NyCarleby Sahl. H.r Wilhelm Rosses Enckia dygdesamme Matrona hustru Anna Bochmöller igenom sin Tienare Niel Brask beswärade sigh öfwer Joseph Grelson i Wäxala för det han 691 Olofsmäsatijdh henne Owitterligen och uthan Låf tagit hennes häst, och een heehl dagh Kiördt höö i En Sanck Engh Stoorhagan benembd, och brukat stoor wintterskrinda den han låtit een Påike i trampa, der af hästen som war feeter och på een långh tijdh icke brukadt blifwit strächt, Och 14 dagar der efter stört, dedt och Brijta Jacobsdåtter Edeligen Oiäfwad wittnade så passerat wara sedan haar han flådd huden af hästen och såldt bårt Taglet som han af Manen och Swantzen skurit; Josepz fullmechtige Jsaach Erichson Swarade att Joseph ähr Siuk, Men han åtagit sigh Swara i Saaken för honom, dedt och Josepz hustru Närwarande tillstoodh, säijandes Jsaach att hennes fålk sedhan Kiört medh hästen och den warit frisk, sade honom och haft låf af pijgorne på hemmanet; Nils påstoodh att han måtte plichta för dedt han uthan Ägarens låf låckat hästen Af pijgorne, som der till ingen Macht eller Ordres hade att lähna; drengen Nils Hanson som sedhan Ophemptat hesten, efter tillåten aflagd Eedh berettade sigh aldrigh weetat den wara brukat af Josep, sade sigh Kiördt någre Fåhrar i åkren och när han släpt hesten haar han Kastat sigh Omkull och slagit sigh i Marcken Och stundom stigit Opp igen, då och åfwan det Eena Ögat syntz håret

wara

289.

wara Afskafwat, dedt han förmente hästen fådt när han Och förr sigh således Kullkastat Och slagit hufwudet i Marken; Jsaach sadhe hästen haft den passion förr än Josep honom brukade, Nils sade honom för 4 åhr sedhan haft Reef och det eijj påstådt 1/4 tijma, Men han aldrigh sedan warit der Af bekajad; häradzhöfdingen Excuserade sigh att han ähr i Swågerskap medh Bårgmästar Enckian, dy skiöth han doomen i Nämbdens wåld, dhee der om sin emellan Öfwerlade Och beslöto, Att som Josep 1.o tagit hästen uthan Ägarens låf, efter Pijgorne hade inthedt tillståndh den att Lähna 2:o Kiördt dhen nästan een heehl Sommardagh, medh een stoor Skrinda uti een Sanck ängh och inthedt hwijlat 3:o eij wist honom wara frisk Och uthan lijte när han den släpt 4 lijka som giordt sigh skyldigh till des Omkompst medan han sielf flådd huden och tagit Taglet af den; dy pröfwade dhee Joseph böre betahla tridie parten i hästen som war wärd 60 dal.r K:mt: blifwer altså 20 dal.r K:mt: som Josep till hustru Anna Bochmöller betahla Skall.

Niels Angaf och Josepz hustru Lijsa Andersdåtter för dedt hoon om wåren stulit Agnar uhr Rijan på ladugården, dem deras egen booskap högnödigt behöfd, Lijsa sade sigh sändt sin dåtter Een flicka Om 9 åhr Allenast, att begiära af Pijgorne dedt hoon afOweet icke giordt uthan tagit der uthan låf, Nils regere:

:rade

290.

=rade der emooth att ett Nye åhrs barn Kunde icke taga så mycket Ochändoch lagdt een hoop uthom döören tillreedz att hempta andre Gången det Michel Jönson wittnade och Kunde eij befrija Lijsa att hoon det sielf giordt; dy för dedt hoon weehlat låcka Pijgorne sampt för öfwade Gierningen sattes hoon i Ståcken een stundh ./.

HandelsMan Jsaach Bröms i NyCarleby fordrade af Johan Wackur 88 dal.r 24 öre K:mt: efter Liqviderat sluuth, der på Johan och i Jsaach Book sitt boomärke Rist; Johan wille disputera Gielden och sade sigh intet weeta hwar af den skulle flyta, Men som Bårgarens book befanns Richtigh; dy dömbdes att så frampt Johan icke Kan bewijsa någon påst wara lefwererat som honom ähr gått giordt, skall han tillijka medh sin Syskon medhan dhee sedhan skiftat booet, betahla dhee 88 D.r 24 /: K:mt: till Jsaach.

Mons:r Lars Skeppare i NyCarleby inlade RådhMännernes der sammastädes Niels Ferlingz och Carl Jönssons attest, att hans K. Fader efter Rådhstugu Rettens Sluuth d 4 februarij nestleden å sin Soothesängh och Stoora Siukdoom medh lijflige Edh å book ehrhållit, att NyCarleby Sochnen ähr honom Skylldigh för durchtågz Giästningh 12 dal.r K:mt: sampt 5 bönder hwar sine 2 1/2 dal.r som efter Sochneskrifwarens restlängd befinnes wara Olof Hanson i

:Såchlooth

291.

Såchlooth, Thomas Jönson Hellsingh i Wäxala, Anders Andersson ibijd: och Simon Sigfredson ibijd: hwar sine 2 dal.r 16 öre K:mt: Grels Michelson i Hirflax 2 dal.r 5 öre K:mt:, Grels Michelsson tillstoodh skulden dy dömbdes han betahla dhee, 2 dal.r 5 öre Jämwähl Kunde och icke Sochnen disputera dhee 12 D.r dy dömbdes dhee att uthgåå, dhee wexala booerne sade sigh betahlt hwar sine 2 dal.r 16 öre till Grels Rys, men Kunde eij beswäria dedt warit dhee samme fordras, Och Skepper före aflagd sin Edh sigh eij Nutit betahlningh derföre ännu, dy dömbdes och dhee samme 2 dal.r 16 öhre K:mt: hwardera betahla, Men Carll Mårtenson som sedan kommit på Crono hemmanet Kennes frij, betreffande Olof hanson i Såchloot, som och affordres 2 D.r 16 öre war ingen Kunnigh Om hwilken den skole wara, uthan förmeentes wara Erich Anderssons Faderbrodres Sohn, dy skall han der om tilltahlas.

Olof Hansson i Kyrckioby Jnlade dedt Testamente och föreeningh som han emellan sin Sohn Knuuth och Mågen Olof Hanson om hemmanetz bebooende efter hans dödh fattat hafwer d. 23 maij 692 hwilket sålunda Lydde: Aldenstundhh iagh Undertechnad tillijka medh min K: hustru her efter warda Gambla, Siuklige och aldeles Oförmögen till att Uppehålla och tillbörligen förswara hemmanet, altså och på dedt icke allenast nu uti min åtherstående dagar hemmanet wederbörl. Conserveras måtte, utan och efter

min

292.

min och min hustrus dödh, för ett Testamente mine barn och Arfwingar till Rättelse her medh författa weelat, Nämbl. således, att sedhan min K: Sohn Knuuth Olofson och Mågen Olof Hanson, Trooligen och Eendrächteligen föreståå, Uppehålla och förswara hemmanet för all Uthskyllder, Jämwähl hederligen som frome barn ägnar och böör, migh Och min ålderstigne hustru till wår döderdagh, skötha, Sytha och försöria, Och efter döden tillbörligen och ährligen begrafwa låta, såssom och deres frånwarande Systers arfz Andeehl förnöija efter lagh, då skall dee bägge så Mågen som Sonen uthan någon åthskilldnat wara lijka Låtttagne och berettigat till halfwe hemmanet hwardera så i Lööst som fast, dåch skall min Sohn Knuuth bekomma Enskylt 1 häst den bästa och Een Koo, Sammaledes Sahl. Mårten Michelsons Sohn Mattz een Gombse och 1 Koo af Modrens Andeehl; detta till Större Säckerheet Gifz dhem her med tillståndh laga Confirmation här å Anhålla, att dedt således min yttersta willia ähr låter Jagh witterligen skrifwa mitt Nampn Och sielf Rister boomärke her undher Datum NyCarleby d- 23 Maij A:o 692: Olof Hanson i Kyrkioby, Begiärandes Olof dedt samma Afskeedningh måtte till wijdare Stadhfästelse actis publicis Jnsereras, dedt honom eij förwägras Kunde, uthan efter begiäran således ad notam togs.

Mattz Olofsson i Såchloot sööchte Fasta på Jacob Hansons

Enckias

293.

Enckias börde hemman ibijd. Som han d- 30 Maij 692 3:die gången för 111 D.r K:mt: Skuldfordran Opbudit, Emedan Cronones BefallningsMan för resterande uthlagor alt dedt löösa låtit inventera så wähl som och dedt fasta, doch uthan Opboodh, Men som dedt icke Ståndit Natt och åhr efter 3:die Opbodet som Lagh säger Kunde icke fasta medddeehlas förr ähn den tijden ähr förbij. dy beroor saaken till näste Tingh ./.

Borgmestaren i NyCarleby Wälbetrodde Jacob Bochmöller påmintte Kantlaxbooerne dedt dhee flijteligen och Rätt Opreema dhee Grunden weedh Jöusmo och Biörkskiäret, som Liggia i Skuuthleeden, att icke gemen deras försummelse någon Skada händer, dedt dhee förplichtade troligen Giöra; Äfwen proponerade H.r Bårgmestaren, att i Kyrckiobybooernes Skäregårdh och höghnödigt behöfwes för Siööfaranden oppreemas mellan Ahlören och Tohrsöön weedh Graanskiährs Skaatan och hästSkiärs bådan; dy som Kongl: resolution pålägger hwar by således Reema Och Opmääta Grunden i sine Skiärgårdar, dömbdes Kyrkiobybooerne dedt på förbemelte Grund efterkomma wider alt Answahr, och skola dhee

inhempta wis Kunskap och underrettelse, af Stadsens Styrmän, på hwilka Ruum Reemas böör.

530.

Saaköres Lengd Öfwer ÖsterBotns Södre Häradz

wintter Tingz deehl pro A:o 1693.

538.

NyCarleby Sochn

Hendrich Sigfredzsson i öfwer jeppu för

Slagsmåhl på Johan Mattson ibijd:

Saaker 2 gångor 6 sk.r Smt:

Hendrich Sigfredzsson i öfwerjeppu för

Slagsmåhl på Mattz Gunnar Saa:

ker 12 sk.r

Jämwähl Mattz Gunnar för å:

:werkan på Henrich Sigfredzsons

fiskiebragd Saaker 3 sk.r Smt.

Mahlin Hans dåtter i Moonääs för

Stämbnings försittiande emoot Hans

Thomason i Kyrkioby Saaker 3 sk.r Smt

322.

Anno 1693 den 24 och 25 Augusti

höltz ordinarie heradz Sommar Tingh medh all.

mogen af NyeCarleby Sochn uthi Munsala Lens.

mans gårdh. Närwarande Cronones Befall=

ningzman wälbetrodde Lars Bruun sampt

desse ährlige och Beskedelige Män som såtu

i Nämbden

Erich Larsson i Munsala. Jacob Cnutss.n ibijd:

Hans Martenss.n Monäs Thomas Sigfredss wuokoski

Axel Anderss:n Mono Jacob Mattss:n Yteriepu

Jacob Jacobss.n Hirflax Erich Anderss.n Socklot

Simon Erichsson öfriepu Johan Michelssn Kyrkioby

Mårten Danielsson i Sochlot.

Då antogz een Beskedeligh och Erligh Man Johan Michelsson i Kyrckioby till Nembdeman, aldenstundh den förra Hans Jsachzson i samma By är döfwer och Gammall och intet orkar mehra Nembden bekläda Fördenskull sedan han den wanlige Nembdemans eeden aflagdt, förmantes

att

323.

att i acht taga den samma. Hwar medh han tillträde sitt Nembdemans säte ./.

Cronones Befallninzman wälbetrodde Lars Bruun angaf Giestgifwaren och Postbonden Anders Eliasson i Socklot, för det han ey skaffat honom hästar till NyeCarleby. Hwar igenom Befallningzman på sin reesa blifwit uppehållen. Han sade sigh tillsagdt Frillen och Mattz på Högbacka att skiutza. Han åtwarnades medh Flijth achta sin tienst. Hwar medh och Befallningzman åtnögder waar.

Simon Erichsson i Öfweriepu Kärde till Henrich Jacobsson och Mattz Erichsson dersammastedes om wåldbetande på des haga berättandes dheras Fääherdar Booskapen dijt Kiört hafwa. Henrich efter Kiärandens tillåtelse erhölt medh sin eedh att han eller dess Folk icke medh hans weetskap det giort

Men

324.

Men Mattz som äfwen tilstedes war Kunde icke een sådan wäriesmåhls eedh pra´stera uthan hel. påtogh sigh skadan att betala. Fördenskull dömdes han till 3 sk.r för åwerckan på andres ägor. Och Henrich frij uthi detta måhl. Sedan begierte begge desse besichtningh på hagan som skall wara mulbetet förnär intagen dy pålades Lenssman iempte Tolfman Mårten Danielsson efter deras begieran besichtiga denne åfwannembde marken Jemwähl andre jordtwister dem emellan, sökandes iembwähl dem i wänligheet att förlijka ./.

Anders Mattsson i ytteriepu framkom iempte jacob Mårtensson ibiidem och begierade af Rätten. Tolfmenren jacob Knutsson i Munsala och Erich Andersson i Socklot till Syningzmän öfwer deras stridige Råår. Hwilken begieran sossom den

lagl.

325.

war Kunde icke annorlunda änn willfaras. Åliggiandes desse Synemän noga grannel. besee åfwannembde Råår iembwähl sedan Rätten relation giöra

Att skifta arfwet sampt besee Nybyggerijet på wackors hemman emellan Samptel. arfwingar. Bewilliades efter begieran doomhafwanden. Lensssman och Tolfman Jacob Knutzson. Åliggiandes iembwähl dem i wenligheet att söka föreena desse strijdige Parter. Men i widrigit fall Rättenom relation giöra. Jemwähl efter hans Nådes högwälborne H Baronens och Landzhöfdingens nådige resolution ransaka om Nybygges legenheet för Mågen Esaias.

Cronones Lenssman Henrich Ersson föredrogh Rätten det Erich Josepsson i Hirflax stulit een hööskrindh af Cnuth Jacobsson ibiidem hwilken Erich nu närwarande tilstodh. Men förklarade sigh sålunda att Cnutz Broder

dotter

326.

dotter Margeta Larssdotter. Honom Lofwat iemwähl berättades honom begådt snatterij hoos Anders Erichsson i samma By. Grelss Michelsson dersammastedes som ransakat efter Fälarne berettade att han först af Anders och sedan af Cnutz Lada tagit een lijten skrindh af hwardera. Fördenskull pröfwades skiäligt att emedan desse här hans Förseender äro af ringare wärde Att han sättes i Ståcken och skemmes, eftersom han ey haar medell att böta medh. Och Målsäganderne ey högre straf pra´tendera skolandes han deras höö igen betala.

Cappellanen Wyrdige och Wellerde herr Gustafvus Neostadius Klagade på huusFolket her i Sochnen. Hwilka aldrigh seen han blifwit Cappellan honom dagzwerkan giort. begierandes derförr på dem Laga nepst och correction. Fördenskull resolverades att dhee som her efter tee sigh mootwilligh af dem

skall

327.

skall straxt Kyrckiowerden medh twenne Kyrckiones Säxmän utpanta 12 :/ K.m.t för hwar dagswerkan.

Sacellanus Loci her Gustafvus Neostadius Klagade att Brofogden Jacob Bertilsson har tilldeelt honom een Broo iempte några Bönder att wijdmacht hålla. Hwilka skola wara Olydige och ikens sigh om des byggiande wårda. Fordenskull resolverades att Rådmannen i NyeCarleby. Johan Carlsson skall iempte några sigh adiungerande Tolfmen besichta Bron huru stort arbete på den fodras. Och huru många der till skola indeelas. Sampt sedan utsee af Jordebooken dhee som hemman Klyfwit som skole iempte H. Gustaf Broon wedh macht hålla.

Att Klyfwa hemmanet emellan Johan Mattsson Frill och Brodren Mattz Mattzson Forordnades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Simon Ersson

hwilka

328.

hwilka skola söka dem emellan så iemka att de föreenas Kunna

Att deela och Klyfwa hemmanet emellan Mattz Markusson i Kyrckioby och Knuth Markusson ibiidem. bewilliades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Mårthen Danielson; Åliggiandes dem desse strijdige Parter så emella iemka och deela att dhe å både sijdor Kunna tillfredz stellas.

Såssom Mattz Olofsson Eko i Wuoskåski medh Michel och Thomas Mårtens Söner anhålla domhafwanden iempte Tolfmennen i Lappo Erich Olofsson Gunnar till arfskiftes Jemkningh sin emellan. Altså bewilliades dem denne dheras begieran. Skolandes iembwähl dhe söka på det giörligaste sättet dess Parter till fredz stella.

Att syna och besichta skatten iembwähl Åke

ren

329.

ren i Stoorfallet sampt ängen i Kierret emellan Nilss Knutsson i öfwerieppu och Mattz Nilsson Måtar bewilliades efter begieran domhafwanden och Lenssman emedan Måtaren icke Kunde medh Eedh verificera att åbrystet i Fransshagan af ålder under dess Boohlstadh warit. Hwar efter han åker och engh af dem i skatan bekommit. Hwilka skoola noga och grannel. ransaka och besee hemmanens Situationer och Lägenheeter och på det görligaste sättet bringa dem till een wederbörligh och wänligh förlijkningh

Såssom Margeta Jsachzdotter i Kyrckioby haar låtit stemma till rätta Erich Erichsson i Kåfwijoki om Slagzmåhl igenom Tolfman Jacob Mattsson och har nu sielf intet comparerat utan Swaranden här i een dagh tinget opwachtat, och elliest Långwäga her if.n Altså felles han pro absentia till sina 3. sk.r S:m.t och till Erich för tijdz spillan

1 dahl

330.

1 dahl. K:m:t och för domlöse 6 sk.r K:mt hwilket Tolfman Johan Michelsson skall uttaga och honom tillstella ./.

Dawidh Dawidsson i Kåfwijoki berettade det han låtit stemma Pehr Carlsson ibiid: om een Tunna Korn igenom Nembdeman Mårten Danielsson. Men han icke sigh infunnit. Fördenskull fälles han till sk.r S:m:t efter dedt 12 Cap. Tingm. B: och till Saaken brotzligh lijkmätigt Kongl. Maij. Förordningh angående Stembningar wedh domstohlarne af åhr 1692 den 19 Aprill. Doch så att han det får igenwinna innan natt och åhr om han gitter.

Eftersom Pehr Carlsson i Kifwijoki icke på Mårten Danielssons laga stemningh sig infunnit att swara Erich Carlsson der sammastedes om 1/2 Tunna rågh ey heller sitt Laga förfalla dkiähl inskickat efter

det

331.

det 14 Cap: i Tingm: B: dy felles hann såssom för Swarslööss till sina 3 sk.r S:m:t och lijkmätigt Kl. Maijz Förordningh angående Stemningar wedh doomstohlarne af åhr 1692 den 19 Aprill, till hufwudh Saaken bråttzligh att erlegga för een 1/2 Rågh Tunna 6 dahl. K.m.t eftersom den af Borgaren så högt Köpt är iempte 9 sk.r K:m:t i expenser doch står honom öppet det igenwinna innan natt och åhr.

Gabriel Gabrielsson i Såchlot Kerde till sin Fader Gabriel Knutsson om sin Sahl. Moders Saaker. Fadren tillstodh allenast een Sölfwer ringh, i reeda penningar een Rix D.r och een Swensk daler. 2. st: Koor, och 6 st: Fåår ähn 6 dahl. K:m.t Sänge Kläder och bohagz st: som han hemptat medh sigh i Gården. Bekende Mårten Danielsson wara af intet wärde. Fadren sade att dottren slijtit mästeparten af desse åfwannembde Gångo:

Klader

332.

Kläder. Börandes han derförr så mycket brista i annat. Fördenskull resolverades att Lenssman med dhe som der till warit förordnade skall iemka dhem emellan. Och på möijeligaste sättet bringa dem till een wenligh Fölijkningh.

Såssom Mattz Erichsson i Munsala för een Långtijdh sedan Köpt Pink hemman af Bertill Pehrsson ibiid: hwilket sedermera Lagligen opbudit är, första gången wedh 689. åhrs winttertingh. andra gången wedh 691 åhrs Sommartingh och 3.die gångh wedh 692. åhrs wintterTing sampt alt sedan Klanderlöst Lagståndit. Altså tilldömes mattss Erichsson och hans Arfwingar bem.te hemman såssom dheras rätta Laga fångh att niuta bruka och behålla såssom Sweriges Lagh tillåter för allom oklandrat efter det 1, 2, och 10 Capitel i Jorda B: L. L:medh 3 sk.r S:m.tz both för heradzdomqwahl.

Mattz Simonsson i Kyrckioby beswärade sigh öf.r

sin

333.

sin Brodersson Hans Thomasson hwilken honom medh hugg och Slagh öfwerfallit. Som Lenssmann och Tolfman Jsach Knutsson synt och sedt och bekende Mattz wara på armen illa slagen. Jacob Mattsson den der tient och sedt på Slagzmåhlet berettade honom illa slagit Mattz som han ey heller Kunde necka till. Doch blefwo sin emellan sedermehra förlijkte att FaderBrodren får behålla den gl. gården. Och BrorsSonen sigh medh ett annat gårdzrum förser der de här efter icke Kunna förlijkas. Fördenskull resolverades efter Målsäganden sin rätt cederat. Dy böter han allenast 3 sk.r S:m:t lijkmätigt det 10 Cap. Sårm. B: med willia Stl. Och Hans afflytter sine huus.

Att liqvidera Saaken emellan Mattz Gabrielssons Änckia Malin Simonsdotter i Karby emooth Johan Pehrsson angående Gårdzens Räckningar. Så förordnades efter begieran Lenssman och Tolfman jacob Knutsson Sko:

landes

334.

Landes dhe söka dhem i wenligheet att förlijka el:r Rättenom relation giöra ./.

Rådmannen i NyeCarleby Wählachtadt Johan Carlsson å Kyrckioheerdens H. Johan Grandels wegnar Fullmechtige beswärade öfwer några Bönder i Sochnen som skola undandölt Tyonde Smöret, som är Michel Ersson, Simon Pehrsson, Jacob Mattsson i ytterieppu. Hwilka nu narwarande medh swornom eede sade sigh icke mehra undandölt, uthan Miicl 11 sk.r Simon 10 sk.r Jacob 4 sk.r Som dhee nu dömbdes efter sin egen muns bekennelse att utbetala. Jembwähl proponerade Rådman att Johan Eskilsson Ktrukemakare som uppehåller sigh fräsin tienst i Prestegården må tillseijas sigh att infinna. Fördenskull pålades Tolfman Axel Andersson att bem.te Krukomakare anbefalla till att fullgiö

335.

ra sin skyldige tienst. Sammaledes och Tolfman Erich Andersson att tillseija Mårthen Ersson i kåfwijoki eller i wijdrigit fall Rätten relatera. Hwarest dhe sedan skola medh een tilbörligh näpst ansedde blifwa.

Bårgaren i NyeCarleby Wählachtadt Nilss Jacobsson Kerde till Jöns Erichsson i Kyrkioby och dess Jnteressenter om ätioskada som igenom deras ägors ohegnadh sigh förorsakat, nembl. af Södrewattugården. Smedzbackaleedet söder hörnet. H. Gustafs åkergårdh wedh Laduknuten. Så att Booskapen igenom den opätit af Borgmestarens Sahl. Rosses änckia 3 wackor Rågh. Landtmätaren 3 wackor dito. Nilss Jacobsson 7 wak:r dito det Tolfmennerne Mårten Danielsson och Erich Andersson sampt Olof Hansson som skadan besedt till så mycket werderat. Fördenskull dömes dhe att be=

tala

336.

tala till desse åfwannembde. Hwilka medelst dheras Förwållande skadan lijdit. Dock lemnes Saaken angående landtmätaren öppen om dess skada efter begieran till näste Tingh med dem att uthföra. Johan Carlzson tilbödh sin eedh att igenom hans åkergårdhz hörn hafwa Swinen uttrengt sigh Men ingen der inkommit. Förutan Syne löhnen ähre Rättegångs Expenser een dahl. Sölf.r m:t erlagde som skiähligen bör refunderas.

Efter hans Nådes högwälborne her Baronens och Landzhöfdingens nådige resolution och Rectoris Schola Mag: Geor: Enelij proposition. Ransakades änn wijdare till hwilke Syner och arfskiften Sahl. Heradzhöfdingen wälb: Nils Clerck eller heradzdomaren Sahl. Christian Bäckman hafwa warit kallade till. Och bekende wederbörande att Efterskrefne Syner och

arf=

337.

arfskiften är af Sahl. Heradzdomaren Bächman enär han fölgde på Tingen Lagl. tillkalladh för hwilkas Förrättningh han och till Löhn bekommit som föllier. Anno 1682 Arfskiftet hoos Thomas Mattsson i Mono bekommit i Löön allena 30 dahl. K:m:t A:o 1683 Arfskiften hoos Carl Erichsson i Öfwerieppu bekommit i Löön 24 dahl. K: m:t A:o 1684 Arfskiften hoos Mattz Olofsson i Mono 36. dahl. K:m:t A:o 1688 Arfskiften efter Anders Erichzson i Pensala bekommit i Löön 30 dahl. Km:t Dito Arfskiften hoos Jacob Mårtensson i Härflax bekommit i Löön 25 dahl. K:mt A:o 1689 Syn emellan Anders Erichsson i Härflax med Jacob Jacobsson om ett gammalt qwarnhuus bekommit i Löön 22 dahl. K:m.t Dito Synegångh emellan Mattz Michelsson med Knuth Hansson bekommit i Löön 18 D. Km:t Dito Arfskifte hoos Giöstaf och Henrich

Wackur

338.

Wackur bekommit i Löön, Dito Arfskifte hoos Giöstaf Knutsson i Härflax extraindicialiter eskadh bekommit i Löön 18 dahl. K:m:t Dito Arfskifte hoos Mattz Nilsson i Härflax extraindicialiter eskadh bekommit i Löön 29 D. K: m:t Dito Syn emellan Clemetz Mattsson i Pänsala med Lenssman i Löön 24 D. Km:t Dito Arfskifte hoos Mattz Mattsson i Munsala i Löön 12 D. K:mt: Nembdeman Jacob Knutsson efter aflagdh eedh å book bekende att enär Bachman Synen emellan Anders Ersson och Jacob Jacobsson förrättadt. Är honom blifwit förehållit. Hwij han så mycket tager; då han swarat migh tillkommer allenast triodie deelen her af. Och heradzhöfdingen Clerken det öfrige. Hwilket alt saledes efter begieran ad notam togs och wederbörande her med for ett bewijs extraderades. Knuth Jacobsson i Hirflax opwiste heradz:

Rättens

339.

Rattens doom af innewarande åhrs winttertingh angående Arfzmedell efter Jacob Jacobsson som Jacob Kåck warit Förmyndare före. Begierandes att såssom heredzRätten ey då finaliter slutit om dhee 33 dahl. K:m:t som han anlagdt på ett hemmans Kööp. Hoos Mårten Erichsson i Hirflax, att det då nu debatteras måtte. Menandes Kåcken böra swara för penningarne och sökia sin Mans. Fördenskull resolverades att emedan Jacob såssom een Förmyndare anlagdt dhe penningar på hemmanet i meningh till des Pupils bästa att der igenom fåå bostelle som dock sedermehra dödt. Dy erkennes Jacob för dhe penningars erleggian: och opkräfwiande frij. Ståendes Knuth öppet söka sin rätt uthi hemmanet dedt bästa han Kan och gitter:

Jacob Mattsson Keppå i Ofwerieppu Ker:

340..

de till Esaias Sigfredsson ibijdem om engh hwilken honom tillhörigh undan dess Bohlstadh lenge warit. Och Esaias bergat. Begierandes den åter till sitt hemman. Esaias sade att hans Swärfars Fader har cederat detta enges stycket till Keppos hemman Mårten Mattsson i Öfwerieppu berettade äfwen det samma att jacobs Fahrfader dedt bekommit af esaias Swärfahrs Fader för een half Lax detta att oprödia och bruka efter han hade ett Crono hemman och ondt om engiar. Saken öfwerlades att emedan denne enges stycket är med Lof och minne oprödiat allaredan af Jacobs Farfahrs Fader till Cronom hemmanet Keppåla. Hwilket elliest är aldeles swagdt af engiar. Men Esaias som är ett Börde hemman pröfwes wara af goda wilkor Altså dömes detta enges stycket wide: Ormhagan under Jacobs hemman som

dedt

341:

dedt bäst behöfwer, Och Esaias wara skilder der ifrån.

Brofogden Jacob Bertilsson begierade det Munsala Boor måtte påläggias att hielpa Pensala Boor rödia wägen emellan dheras Byar såssom af gl. warit, dhe Munsala Boor sade sigh weela för sine engiars skull uppehålla Kittkiärs broon. Hwilket dem pålades efterkomma dedt öfrige skole Nybyggiarne och Torparne hielpa dhee gl. Bönder i Pensala att uppehålla:

Knuth Henrichsson Krögare påminte R:n det wedh senaste ordinarie heradz wintter tinget blifwit pålagdt Mattz Gunnar och Henrich Sigfredsson i Öfwerieppu att befrija sigh sielf tridie hwardera ihiälskutit hans Koo. Dy tillspordes Mattz Gunnar först om han hade sina eedgierningzmän. Hwilken sade sigh icke dem

sökt

342:

sökt eftersom Knuth sielf tilstår att Mattz den dagen som Koon blifwit skuten icke warit hemma utan hoos Smeden att reparera sinn Byssa Williandes sielf frijgiöra honom. Fördenskull tillgafs honom eeden. Sedan frågades henrich huru medh hans eedgierningzM:n war. Om han dem Kunde föreskafa eller icke. Han swarade demm icke fåå wedh det frästeegh Johan Mattsson i Euraioki. Relaterandes det Henrichz Broder Esaias Sigfredsson bedt Knuth wela förlijka sigh medh brodren. Men denne Henrich icke ännu hade förlijkt Målsäganden ey heller Kunde wij så dhem som för honom trooheetz eeden pra´stera skulle. Efterfrågades om Knuth niutit Kiötet till godo af den skutne Koon han sade det warit illa farit. Altså feltes Henrich till Saaken skolandes lijkmätigt dedt 44 Cap. B B: L: L: betala half:a Koon med 4 D. K.m:t eftersom dedt för 1/2

wärde

343.

wärde recknas ssom Knuth af Kiötet niutit des lijkest och sk.r S:m:t Ähn bekende Henrich sigh opå hästen som han tillförar i hiäl skutit wara skylldigh och sedan enges legan afrecknadh är restera 6 1/2 D. K.m:t som han och dömes att betala.

Rådman i Nyecarleby Wähl:t Johan Carlsson anklagade Mattz Snickar der sammastedes för det han i åhr och ifiohl slagit des enges skata på Fräsön belägen. Sökandes derföre nu på honom Laga wedergieldningh, som olåfwandes så giort. Mattss swarade her till seijandes sigh der legdt een engh på samma ähn af een Bonde hwilken hans hustru i fiohl slagit och bergat. Men i åhr han sielf icke wetandes rättare än det warit som honom blifwit efterlåten att slå. Bonden som utlegdt engen nu närwarande sade att

hann

344:

han icke gifwit Lof att slåå öfwer rätte rååskillnaden Johan Carlsson sade sigh med gådt Samweth kunna det betyga att han både i åhr och ifiohl mist 1 Sommarskrind höö. Mattss wille icke Kåsta på werderings Män der å. Fordenskull fan Rätten skiähligt att mattz böter 3 sk.r S:m:t för åwerckan å andras ägor sampt för höet som han ifiohl och åhr bergat erlegger allenast 1 Sommar skrind höö och i expenser 9 sk.r S:m:t

Att syna och deela twistige Gärdzgårdarna på een ängh emellan Johan Johansson och Erich Mårtensson i Moonäs emooth Mårthen Erichsson och Jacob Kåck i Härflax förornes Nembdeman Erich Larsson. Hwilken skall söka dem emellan att förlijka; hwar och icke Rättenom relation giöra.

Jöran Jacobsson i Öfwerieppu Kerde till Jacob Mattsson ibiid: om sine Jnförningar 1 Tunna Korn och 6 wackar Spanmåhl

Jacob

345.

Jacob mente honom hafwa förwärfwat sådant i samfelt boo. Dock Lofwade betala een half Tunna. Hwar medh och Jöran war tillfredz. Ähn pra´tenderade Jöran 1/2 Smidia Jacob sade Smidiesaakerne wara sigh testementerade. Dock som Jacob kan sielf smida. Låfwade han för billigh betalan smedia åth jöran till nödtorften. Dess förutan fodrade jöran een häst som Swärfahr hans Lofwat åth Jörans Sonn Mattss för det han oförwarandes skadat des öga. Men Jacob sade sigh detta icke allena kunna betala, utan böra andra af arfwingarne der till äfwen swara. Hwilket och Rätten pröfwade skiähligt. Och i det öfrige fullgiör Jacob sin Lofwan.

Susanna Mattssdotter i ytterieppu fodrade een rix dahl. af Cnuth Hansson ibiidem som hennes Sahl Man henne på des Fästningh i Förbättringh gifwit. Cnuth tillstodh alt

detta

346.

detta. Fördenskull han dömbdes efter sin egen Muns bekennelse lijkmätigt det 8 Cap. Köpm B. L. L. såssom een tillstådd gieldh med det foderligaste efter det 16 Cap. Rådst: B att betala och contentera erleggandes iembwähl i expenser 6 sk.r K:m:t

Carl Carlsson i Öfwerieppu och Larss Johanson i ytterieppu framkommo begierandes det denne Förlijkningen emellan dem confirmeras måtte hwilken ordh ifrån ord så lydde. Förlijkningen som skedde emellan carl Carlsson i öfwerieppu och Johan Mattzaon eller dess Son Lars Johansson i ytterieppu om Sågbacka engs twist. Så ehuruwähl iagh dett rödie Landet wedh Carl Carlssons brystiordh oprödt hafwer. Så cederar iagh Lars Johansson till merbemelte Carllsson det nya rödie Landet Och der emoot behåller dett gl. Landet Kalfhagan. Och förordnades wedh förri

347.

ge Förlijkningen uthaf Rätten Tolfman Simon Erss.n att Läggia een rätt råå dem emellan men sedermehra war och tillstedes Lenssman Henrich Ersson och Fierdingsman Jacob Knutsson som besichtade denne råå Läggningh. Och begierar altså här öfwer den högtärade häredz Rättens Confirmation Datum Munsala Lenssmans Gårdh den 25 Augusti A:o 1693 Carl Carlsson i Of.rieppu, Larss Johansson i Ytterieppu. Att så i Sanningh wara Attestera Henrich Erichsson Cronones Lenssman, Simon Erichsson Måtur, i Munsala. Jacob Knutsson. Fötdenskull efter begges deras begieran confirmeres detta iembwähl förelägges den 40 sk.r S:m.t som her emoot först bryter. Som således ad notam togs och Wederbörande för een Laga bekreftelse extraderades.

Mattz Olofsson Gunnar i Öfwerieppu beklagade Henrich Sigfredsson för det han skulle flytt råån på des ängh. Fram

hafwandes

348:

hafwandes att bewijsa det samma Mattz Olofzson i Öfwerieppu, som tilförenne bebodt Henrichz hemman. Hwilken bekende att een ny råå war giorder på Mattsses ängh 11 stegh från den rätta gl. råån som ännu står. Sedermehra han der ifrån Kommit. Doch wiste intedt hwilken det giordt. Fördenskull och på det Rätten desto närmare måtte komma i Förfarenheet her om. Förordnades eft..r Parternes begieran, emedan hemmanet är Cronones. Befallningzman Wälbet.de Lars Bruun sampt Tolfman Simon Ersson Mölnar att besee så wähl den nu nyl. oprettade som den för detta warande gl. Råån Och sedan efter een noga ransakan Rättenom relation giöra.

Carl Jsachsson i Monoo framkom Kärandes till Mattss Påhlsson i Moonäs för det han skall bruka och undan honom hafwa een ängh å 6 skrind Landh som

i Forno

349:

Forno tijdh warit utsatt af 3 Bönder till wederlagh emoot dedt Wexala Boor af deras ägor till Prestebordet een sin Öö Långören ben:dh underlagt hafwa. Fodrandes nu allenast åter dhe 3 skrindland som skall öfwerlefwererat wara. Mattz sade sigh för sin hööbergningh gifwa leego till Justitia hemmanet som engen är underlagdh. Slöttz att som Cronan är Jordägande till Justitia hemmanet så skall Cronones Man swara i denne Saak, och wisse skiäl till käremålet anskafas emedler tijdh behåller den i handom hafwer.

Ytterpurmo by Booerne framkommo begierandes att dee Utbys boor måtte påläggias att gierda sine Engiar helst emedan det dem Samptel. Lender till bästa eftersom Booskapen tillöökes sedan åthskillige Ödes hemman optagne äro så att dhe behöfwa her efter drifwa len

gre

350

gre än som her till. Rätten pröfwade Ansökningen skiähligh. Dy formantes alla wederbörande att lijkmätigt Lagh dedt 26 Cap. B: B L. L. stengia sina Ängiar. Hafwandes denn som sådant tilbaka sätter Laga näpst att förwänta:

Mårten Erichsson i Härflax Kerde till Fadren Erich Josepsson ibeiidd: for 34 D. 30 :/ Km:t som han med een liqvidatios skrift dem emellan af Rådman Johan Carlsson och Tolfman Jacob Kåck sampt Anders Erson i Härflax oprettadt, bewiste. Berättandes äfwen desse medell wara Barna penningar, som hans Sahl. förre hustru medh sigh i boo infördt. Och tilläns tagit af dess Barns medel å första Kullan. Doch emedan Fadren och Sonen hemmanet Klufwit med den condition att hwar skulle helften af gielden betala så fodrade hann ey mehra än hälften

der

351.

der af Rättenpröfwade skiähligt att Erich bör betala helften af bemelte fodran som är 17 D. 15 :/ Km:t och det såssom Barnapenningar medh det foderligaste efter det 16 Cap. Rådst. B att contentera och betala. Erich pra´tenderade der emooth på sin hustrus Jnförningar. Så emedan hoon warit MaathModer och Mannen hennes Medell forfarit förmedelst sin wårdzLöössheet, så uphäfwes den pra´tentionen.

Såssom Pehr Carlsson i Kåfwijoki på Tolfmans mårten Danielssons Laga stemningh icke infunnit sigh att swara Johan Jacobsson i Kyrckioby om een ängh. Altså felles han lijkmätigt Kl. Maijz Förordningh wedh doomstohlarne af åhr 1692 den 19 April till hufwud Saken brottzligh, sampt för SwarsLöösan arg: Cap. 12 Tingm. B. till 3 sk.r S:m:t dock står honom öppet att igenwinna

Saaken

352.

Saaken innan natt och åhr.

Jacob Mårsson i Sochlot framkom Kärandes till Mattz Carlsson ibiid: om hemmans Klyfningh bestående å 1 3/4 deelars Mantahl hwilket Mattz nu närwarande intet förwägrade. Doch her wedh Jnsinuerade Grels Ryss een räckningh å 170 D. rs:/ K:m:t som hemmanet skall wara graverad medh hwilken fodran Så wähl Jacob som Mattz giorde stendigh och helften hwardera betala Lofwade. Dy efterleetz dem Klyfningen å hemmanet, Sampt till deelningzmän förordnades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Mårten Danielsson. Hwilka åligga dem emellan till Jemnada deela och söka Parterne att föreena.

Hans Persson i ytterieppu beswarade sigh öf.r Sonen Nilss Hansson och des hustru för stoort oläfwerne. Anhållandes nu Fadren att han Kunde blifwa wedh hem

manet

353.

manet som i 30 åhrs tijdh der bodt och sin Flijt och arbete anlaggdt, maintinerad och handhafder. Sonen Nilss swarade her till och sade sigh intet oläfwerne haft som någån Klagan skulle förorsaka. Fadren påstodh sitt förra, tilleggandes hans hustru der till orsaken wara. Doch nekade hon der till, ytterligare begierte Fadren det arfwet efter des Sahl. hustru Kunde nu honom och Barnen emellan få iemkas. Föreslåendes till dess wärkstellande Rådman Johan Carlsson och Tolfman Jacob Knutss.n Än anhölt Fadren om möijeligit wore att hemmanet kunde honom och Sonen emellan deelas, Nembden pröfwade hemmanet tåhla Klyfningh. Dock som det är Crono iordh heemstelles dedt till Cronones Befallningzmans ransakan och godtfinnande Sonen pra´tenderade på wintterkost för sitt giorde arbete hwilket icke oskiähl.t pröfwades ./.

354..

Anders Erichsson i Hirflax Kärde till Jacob Jacobsson Kåck för Skäsordh att han Kallat honom för een Tyf och een skiälm. Jacob tilstodh sigh så sagdt och berettade honom i des Rya hafwa när arfskiftet skedde emellan Erich Josepsson i Hirflax, och Sonen Mårten Ersson undandolgt Spanmåhl, som Fadren Erich dijt burit. Anders swarade Säden honom owetande blifwit der dölde. Hwilket han förmodel. sade sigh icke böra swara till efter Bonden äger icke olästom huusom wärda doch emedan denne Jacob som nu för Rätta förklarade icke rättare förstått, än denne undanstukningen som Fadren för Sonen haft skulle medh Andersses samtycke skedt dy haar han uthi dryckesmodh obetenckt så utlåtit sigh seijandes sigh hwarken med Anders eller dess barn weeta annat än ähra och gådt. Hwarföre och Anders dess dess Förseende för Rätta medh handstreckningh eftergaf. Williandes icke medh honom

efter

355.

efter högsta Rätten procedera. Så emedan orden äre i hastigheet fälte som Jacob icke påstår att bewijsa. Och Anders förlåtit. Dy Låter och Rätten där wedh beroo, pröfwandes skiähligt att dhe blifwa på både sijdor frija och af allom oförwitte, skolandes dock Jacob i Expenser erlegga åth Anders 9 sk.r K.m:t hwar mz de sedan blifwa förlijkte ./.

Josep Erichsson i Ytterieppu Kerde till Esaias Sigfredsson och jacob Jacobsson Silfwast i Öf.rieppu om ängh på Ådentippmåsan hwilken honom skall tillkomma. De swarade her till sigh icke weeta denne omtwistade engen warit Joseps hemman tillhörigh. Framhafwandes fördenskull Josep att bestyrcka sinn Saak een gammall Bonde Mårten Mattzson i Öf.rieppu som utan iäf efter aflagdh ed å book bekende det denne engen har blifwit för 15 åhr sedan af Kaukos Erich som då Joseps hemman åbodt slagen och bergader mera wiste han icke i Saaken att be

retta

356.

rätta sedan framwiste Josep een Glaasmestares i Staden Heggmans Attest. Men emedan han sielf war ny ey tillstädes som skriften utgifwit, att medh Eedh besanna dess berättelse, som betygar engen tillhöra Kaukos hemman. Fördenskull lemnades saaken öppen till näst Kommande winttertingh. J medler tijdh skola Nembdemenren Erich Andersson och Erich Sigfredsson besichta den omtwistade ängen i Glaasmestarens närwaru. Och ifall dhe Kunna icke förenas då Rättenom relation giöra. Då ett endteligit Utslagh fölliandes warder.

Johan Eskilsson i Kyrckioby anklagade Mattss Jönsson ibiid: för det han skolat slagit dess hustru så att hon fådt missbördh. Hwilket sigh förorsakat att hon hindrat. Mattz när han med hugg och Slagh illa tracterat dess hustru. Mattss swarade sigh allenast medh een widia nepst sin hustru. Och Johans hustru sigh emellan stuckit hwar af hon

oförwaran:

357.

oförwarandes ett Slagh på ryggen fått. Denne Mattsses hustru nu närwarande frijgiör aldeles honom från något otijdigt castigerande. Johan tilspordes iempte des hustru om någon tillstedes warit, som kan intyga huru tillgångit war. Så förestälte hon een Qwins person Gertrudh Mattssdotter. Hwilken sade att Matts och så slagit henne enär hon skulle hindra honom att slå sin hustru. Mattss iäfwade denne, eftersom han för hustruns skull haft träta medh henne, dy Kunde ey Nembden henne för Opartisk wittne gilla. Sedan efter tillfrågan berettade Johans hustru att detta Slaget skedt i winttras Trettonde dags tijden ett åhr sedan, då det Fostret warit 2 Månader gammall. Hwilket heel trint och blodigt war. Dedt hoon sedermera om Kyndermesso tijden inlagdt uthi een ask och burit det till Staden åth een hustru Gertrudh Sigfredssdotter wed n: Som den tijden. Haft ett barnlijk. Och bedt

henne

358.

henne att denne hennes Foster spillningh Kunde läggas i samma Kistan. Gertrudh tillstodh att Johans hustru efter begieran hade lof att leggia een lijten ask i sitt barnlijks Kista seiiandes sin Missbördh hafwa der i leegat, men icke berettat någon ordsaak till missbörden ey heller hade hoon Gertrudh eftersett hwad uthi asken warit. Rätten tillsporde Johan och hustrun, för hwadh der icke det förr optäckt hon sade des Man henne nekat sådant uppenbara, emedan denne Mattz är deras huus bonde och dee äro antagne till hielp på hemmanet, som och för Mattsses ålderdom skull. Men nu medelst sitt Samweethe ey Kan sådant okunnigt holla. Dock berettar Mattss att dee nu om boolaget äro twistige, för hwilken orsaaks skuldh Johan och hustrun sökia Saak emooth honom Johan och hustrun tilspordes om någon Kan betyga henne hafwande warit eller hon haft någon Missbördh, eller om the

något

359:

något wijdare skiähl hade att biuda Mattz till denne Saaken The swarade icke mehra hafwa än nu förebracht är. Fordenskull Slöttz Saken mz Nambdens ompröfwande till fölliande Sentens. Att oansedt Johan med dess hustru söker att tilbörda Mattz som skulle han wara orsaken eller wållande till hennes Foster spillningh. Lijkwähl och emedan de icke Kunnat fulltygan sin Klagan. Hwarken medh skiähl eller lijknelser. Utan för deras upwäxne träta, pröfwes wara een afwundz Klagan. Helst emedan 1:o hoon för ingen straxt Klagat. 2:o icke låtit see el.r ransaka sin Missbördh. 3.o ey heller då hon lade Asken i Giertrus barns lijks Kista. Klagat om Slagzmåhlet eller wist Missbördan. 4:o Eftersom Mannen ey öf.r skiähligheeten näpst sin hustru. Hade den Andre såssom hon hafwande warit. berettes ey bordt läggia sigh emellan Slagzmålet. 5:o tet owist är om hon warit

hafwande

360.

hafwande eller haft någon missbördh. Altså Kennes Johans och hans hustrus Klagan af intedt wärde. Och Mattss dömmes frij.

Jönss Erichsson Mattz Larsson och Mattz Jönsson Frill i Kyrkby Kerde till Borgmestare och Rådh i NyeCarleby för det Borgerskapet skola bruka och hefda deras ägor Rådmennerne Johan Carlsson och Carl Jönsson å Borgmestare och Rådz wegnar Swarande. begierade Dilation i Saaken. alldenstundh deras Notarius som alla Documentren om hender haft är nu nyl. medelst den timmeliga döden afgången. Jembwähl och Borgmestaren förresten till Stockholm, som i Saaken lärer hafwa att påminna. Fördenskull efterleetz dem resput till näste Tingh då de sigh owägerl. skoola infinna.

Knuth Markusson i Kyrkioby Kerde till

Mattss

361.

Mattz Erichsson ibiid: för det han gådt och slagit Enges skatan i Ruuht Kierret som medelst Rådmannens i NyeCarleby Johan Carlsson och Lensmannen Henrich Ersson dem emellan uprättade Förlijkningh A:o 1691 den 14 October honom tillkommer. Så lydande A.o 1691 den 14 octobr: efter den högtärade heredzrättens Jnposition på Parternes begieran. Wore underskrefne på Syn emellan Mattz Erichsson i Ytteriepu och Knut Markuson i Kyrkioby angående een ängh skata Ruct Kierret benembdh. Hwilken skata Mattss Erichsson oprödt mitt åfwan för Knutss ängh. Hwar om dhe igenom Underskrefnes Mäcklande således föreentes. Att Knuth gifwer Mattss Erichsson 3. f.r Korn, för sitt anlagde arfwode på rödningen. och Mattss tager bort der på sin opsatte Lada. Och Knuth behåller Landet. Således dem emellan medh handstreckningh förlikte wara uthi wåre närwaru. Attestera

Johan

362

Johan Carlsson för tijden Sochneskrifware. Erich Larsson i Munsala heradz Tolfman Fördenskull dömes denne Förlijkningen stadigh och fast. Och 40 sk.rs straf tillgiörandes som emooth bryter.

Att deela emellan Bertil Pehrssons Arf.r i ytterieppu. Och Simon Pehrsson iempte andra Syskonen sampt att Klyfwa hemmanet. Bewilliades efter begieran domhafwanden och Tolfmennen Simon Mölnar och Jacob Knutsson. Hwilka iembwähl skola söka Parterne att till fredz stella.

Jordetwiste emellan Commendantskan dygdesamme hustru. Susanna Johanssdotter på Fårsbacka och Jacob Mattsson i ytteriepu att besichta Tillförordnades Nämbdemennen Simon Möllnar och Johan Michelsson i Kyrkioby. Hwilka skola Rattenom der om relation giöra så frampt Parterne emedler tijdh

363:

ey Kunna föreenas.

Landtmätaren Wählachtadt Thomas Lohm insinuerade i Rätten igenom des Utskickade Bårgaren i NyeCarleby Olof Josepsson, denne Jordrefningh som han sielf fattat hafwer angående dedt hemman Michelssbåcka som han åboor. Begierandes skattlegningh och Fryheetz åhr opå bem:te och lydde refningen ordh från ordh som föllier. A:o 1693: Jn Maijo

Reviderades Michels backa hemmanetz Jordägor å 1 Mtl. Crono, Engiarne noga ransakades sampt om Mullbete skogh. och utmark fiskiewatn. Qwarn och dess stelle belägit uthi NyeCarleby Sochn och Kyrkioby. Glad åker 5 Tunnor 31 Capp.r Nygräftat af een wååt Ängh 10 Kapp.r Äkerlinda wedh Biens 5 Kapp.r Engen in alles till 31 1/4. Lass höö. Humble stenger 450 stenger 6 Tunnor och 5 Kapp.r åkerlandh. Afvanbemelte hemmans åker af half godh Jordh. Nygräftat

364.

af swagare Jordemonn. Åkerlindorne af samma beskafenheet. Engiarne af hård biörmåsa. tufwet Starwall 2.o af Stenig 3:o sanck hwijt flått måsa medh stort blandat Frechnes wäxt, som och deels Lemna obärgade om rägn achtige åhr 4:o deels och skoggångne. Knapt Mullbete, wederqwarn stelle uthi een Steenbacka wedh gården. aldeles ringa Fiskiewatn ingen Timber eller wärckskogh, Knapt Graan till weed i egit huus. Actum ut Supra. Thomas Lohm Landtmätare. Hwilken Reefningh efter Befallningzmans Jmposition är å nöijo utaf Rådman Johan Carlsson. Lenssman Henrich Ersson och Nembdemennerne Jacob Knutzson och Mårten Danielsson synt och besictat, hwar om dheras Attest ordh ifrån ord så lyder. Ao 1693. den 12 Julij, efter herr Befallningzmans Ehreborn och wälbetrodde her Lars Bruuns Befallningh war Underskrefne att upmäta Michels backas.

hemman

365.

hemmans ägor så åker som engh hwilket herr Landtmätaren Ehreborne och wälbetrodde Thomas Lohm nu åbor. Och befans som föllier wälförståendes efter Korn utsede, Långgehlan sampt ett lijtet stycke uth medh Högbackan 1 Spl. Hålmen 5 Spanland och 3 penningel. Stäfet 1 Spl. 14 Penningl. Hannu åkren 18 penningel. Heikebrännan 15 penningel. Stooråkren 3 Spl. Bröstgählan 2 Spl. 14 Penningel. Forsåkren 1 Spl. 2 Penningel. Kyrkåkren 2 Spanl. 8. penningel. Korsåkren 1 Spanl. 17 penningel. Österpäran 18 penningel. Stoorpäran 1 Spl. 23 penningel. ett stycke oppredh Knååkas. ieppu som och

pröfwes wara 10 penningel. Summa 22 Spanl. 24 Penningel. Ängiarne finnes medellmåttige wedh pas 30 Lass in alles. Bemelte Tillfordnade Ransakningmans Stängfalls Mätningh synes wara 15 Cappö.s uthsäde different ifrån Landtmätarens Refningh som uthi hans egit

Jnteresse

366.

Jnteresse fattat är. Och uppå Engiarne ingen Specification finnes. Dy Kunde Rätten denne gången der till intet annat giöra, uthan sådant först för hans Nåde högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen i ödmiukheet referera.

Commendantskan dygdesamme hustru Susanna Johansdotter på Forssbacka igenom sinn skrifwelse beswärade sigh ofwer Landtmätarens S:r Thomas Lohms drengh Erich Johansson att han upkastat hennes Fiskebrägd uthi Forssen af det stället som hennes Förfäder medh bekåstnad upgräfwit. Hwilken Erich nu icke i tijdh stembder är. Altså upskiutes Saaken till näste Tingh och medler tijdh tillförordnades Länssman Henrich Ersson sampt NembdeM. Johan Michelsson i Kyrkioby att besichta Fiske stellet och för rätten der om relation giöra warandes her medh förbudit Landtmätaren och dess Folck till Laga utslagh att giöra Commendantskan något intrång uthi det

hon

367.

hon medh sin häfdh i handom haar ./.

Cronones Befallningzman wälbet.de Lars brun opwijste een Ransakningh af Lendzman Henrich Ersson Tolfmenren jacob Knutsson, Erich Andersson och Mårten Danielsson hållen om Crono hemmanens beskafenheet som någre Borgare i Staden NyCarleby af öde optagit att bebyggia och cultivera. Men de det ey pra´sterat utan uthugga skogen och föra weeden till sine huus hållningar i Staden. Pehr Skomakare i 3 åhr sutit och opbygdt på Tompten een gl. Stugu, ett nytt Fäähuus, een ny badstugu ett nytt Stall och 3 st: enges Lador Och upgräftat åker af nyo 1 Tunl. Och 3. wackl. och medellmåttige Giärdzlegårdar. Han sade hemmanet wara af så ringa ägor att han ey Kann beboo dedt och swara för een sedeles röök, utan måste heller öfwergif.a dedt. Nembden berettade honom fördt gödningh från Staden efter hans Swåger sla.

git

368.

git Engiarne. Slöttz att så wijda han ey efter skattelegninge will swara för een röök, afseijes han ifrån hemmanet. 2:o Jsach Mattzson 4 åhr sutit bygdt på Tompten een ny lada och 2.ne andre enges lador, och upgräftat åker 2 wacklandh, Och någre Gierdzlegårdar Lagat. Men Mårten Andersson som i detta brukat hemmanet medh Jsach Martenzson till helften, upgräftat i Sommar 160 Famnar Gierdzlegårdar, pra tenderandes betahlningh för sitt arbete. Hwilket Jsach bör betala efter Mätesmanna ordom som äro TolfM. Erich Andersson och Mårten Danielsson. Och eftersom Jsach så lenge nyttiat hemmanetz hööslagh och intet reparerat. Dy pröfwes han af besittiande rätten förlustigh. 3:o Elias Erichssons Änckia sutit i 6 åhr och bygdt på Tompten een Lada och 2 enges. Lador, upgräftat åker 1 Tunl. och mäst dugel. gierzlegårdar. Hoon lofwade fullborda hemmanetz reparation och excolering

369.

dy lofwade och Cronones Befallningzman henne der wedh conserverad hafwa. 4.o Påhl Repslagare brukat hööslagh och skogh Men både åker och engh orödde ey heller någre huus bygdt och Gierdzlegårderne illa fallne dy afseijes han ifrån hemmanet 5:o Carl Mattsson i Fiohl antagit hemmanet på Gårdz Tompten bygdt een Lada och enges Lada och medellmåttige giärdzlegårdar och ey af Landtmätaren reefwat. Hwilken såssom han låfwar sin skyldigheet fullgiöra, så blifwer han till wijdare ompröfwande besittiande. Höet som dhe i åhr bergat hafwa. Hwilken besittiande rätten på Cronojorden nu afhendes; dömes dhe deslijkest förlustige, eftersom dhe emoot Frijheetz åhren till hemmanens bebygg: och excolerande lijtet uträttat:

1215.

Saakörs Lengd Öfwer Osterbotns Södre

häradhz Sommar deel pro Anno 1693.

1222.

NyeCarleby Sochn

Mattss Erichss. i Öfweriepu för wåldbet:

ningh på Simon Erichss. ibiid: haga. 3 sk.r

Margeta Jsachss dotter i Kyrkioby för

Stemningz Försittiande emoot Erich Erss.

i Kåfwijåki till 3 sk.r S.mt.

1223.

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för Stemningz

försittiande emooth Dawidh Dawidss:

saker 3 sk.r S.mt:

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för SwarsLöö.

san emooth Erich Carlss. ibiid. 3 sk.r

Haans Thomass. i Kyrckioby för Slagz.

måhl medh sin Fahrbroder Mattss

Simonss ibiid. efter Målsäganden

eftergifwer sin rätt allenast 2 sk.r

Henrich Sigfredsson i Öfweriepu för

det han ihiälskutit Krögarens Cnut

Henderssons Koo saker 3 sk.r

Mattss Snickar i nyeCarleby för å:

wärckan på RådM. Johan Carlssons

ägor saker 3 sk.r S.mt

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för Stemningz

försittiande mooth Josep Jacobss: i

Kyrckioby om een ängh saker 3 sk.r

Dombok 1694

2026-05-08T10:55:00+03:00

Domböcker 1694.

73:

Anno 1694 den 15 Januarij höltz extraordinarie hä:

radz Tinhh uthi NyCarleby Sochns Länsmans Gård

Närwarande i Crono Befallningzmans ställe Länsman

Henrichh Erichsson sampt desse ährlige och Beskedelige

Män som såtu i Nämbden

Erich Larsson i Munsala, Haans Mårthenss:n i Moonäs

Jacob Knutsson i Munsala, Erich Sigfredsson i Jeppu.,,

Axel Anderss: i Harioxen,, Erich Andersson i Sochlot,,

Jacob Jacobsson i Härflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu,,

Simon Erichss:n i Of:r nurmo.Johan Michelss:n i Kyrckioby,,

Mårthen Danielsson i Sochlot,

Herr häradzhöfdingen i Neder Satagundan Henrich Klufwensich insinuerade den högl: Kongl. HåfRättz resolution ad den 4 Octobr: nestledne, som pålägger häradzätten wedh ett extraordinarie Tingh. des twistige äränder optaga och afgiöra. Så anklagade nu bem:te häradzhöfdinge. Bårgaren i NyeCarleby Stad Jsach Mattsson uthi Saaken om höös afhändande som wedh förledne 693 åhrs winttertingh opskuten blef. Och i synnerheet för det Jsach groft haar sigh förklarat och ährerörligen honom i Protocollet annoteralåtit, nembl. att han skulle wara den samma som han förwijster honom, hwarföre och oansedt sielfwe hufwudSaaken icke är af stoort importance. Är han dock förorsakadt den att uthföra och af börda sigh sådant, som öfwer honom uti actis publicis infördt är. Jsach swarade sigh icke meent häradzhöfdingen medh dhee Orden. Seijandes och sigh ment Johan Catt haft frij disposition på hemmanet.

Och

74:

och dij haar handlat medh honom och hulpit hemmanet medh dagzwärken i Ande tijden, sampt Giödning på åkeren. Bediandes nu wälbem:te häradzhöfdingen om förlåtelse för det

han af missförståndt emoot honom sigh förgrijpit. häradzhöfdingen wille icke påstå eller sökia högsta Rätten medh Jsach. Uthan protesterade på 10 D. S:mt:z expenser som han för denne Saak utlagdt. Och att Jsach detta extraordinarie Tings Omkostnad betaler. dock förlijktes han medh till sina 5 D. S:mtz: expenser. Sampt twenne Borgare skrinder höö, som Jsach utan Tingz omkåstnaden betala låfwade. hwar medh och Rätten låter beroo. Eftersom Målsäganden i detta måhl af allom oförwitt. Skolandes och Jsach för bem.te expenser betala.

Anno 1694: den 16 Januarij höltz ordinarie häradz o

Wintter Tingh medh Allmogen af NyeCarleby Sochn

Närwarande i Crono Befallningzmans stelle Läns

man Henrich Erichsson, Och desse Ährlige sampt

Beskedelige Män som såtu i Nänbden.

Erich Larsson i Munsala, Haans Mårthenss:n i Moonäs,,

Jacob Knutss:n i Munsala. Erich Sigfredsson i Jeppu,,

Axel Andersson i Harioxen,, Erich Andersson i Sochlot

Jacob Jacobsson i Härflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu,

Simon Erichss:n i Öf.rieppu, Johan Michelsson i Kyrkioby

Mårten Danielss:n i Sochloot,, Thomas Sigfredss.n i Wuoskåski

Anders Thomasson i Moonääs Kärde till Elssa Jacobzdåtter ibiid: om åkers och Änges fördeelar, som han nutit af hemmanet, det han Köpt af henne. Och uti 10 åhrs tijdh possiderat. Men nu hennes Barn sedan igen wunnitz. D y fodrade Anders nu wedergiellningh för denn åker och Engh, som hoon häfdat och nyttiat; Men han skattat före. Elsa Kunde eij neeka så passerat wara. dy förlijktes Parterne om 20 D. K:mt: som Elsa dömbdes till Anders att betala och 9 marker Koppar mynt i Expenser. Ståendes Elsa frijtt derföre att söka sine Barn som hemmanet igenwunnit ./.

Nils Mattsson i Wexala Kärde till Haans Mårtenson i Moonäs om drengzLön, å tijo wekors tijdh, han för honom i Fäälreesa war, förutan tree wekor sedan han Kommit heem. Haans sade sigh betalt der på 7 alnar walmar a 2 mark al.n. Rätten pröf:

wade

76:

wade att Nils ännu 3 D. 16. Kmt: på löönen tillkommer, hwilket iiempte 9 sk. K:m.tz expenser Haans dömes till Nils att betala.

På Cappellanens Wördigh och Wällerde her Gustaf Neostadij wegnar Kiärde Henrich Henrichsson till Mårthen Danielsson i Sochlot om åkerbyte. Seiiandes herr Gustaf willia sin åker igen hafwa och gifwa hans tilbaka. Mårthen regererade, att han giödt den åker han Fått och H.r Giöstaf rågsådt den åker han fått, och efter han haar swagh brådd Och Mårthen der emooth wähl giödt åkeren. dy will han nu återgiöra bytet, efter och Mårthen skall åkeren Korn såå. Resolverades att som nu icke rätta tijden är att afstå Jorden. Så beroor der medh till des H.r Giöstaf sielf skiär dedt han rågh sått, och Mårthen såår det han giödt. Sedan Kunna dhe hwar sitt igenbekomma. Och emedan Parterne icke hafwa wisse råår sin emellan. Altså togo dhee Nämbdemän Jacob Knutzson i Munsala och Johan Michelsson i Kyrckioby att uprätta wissa råår dhem emellan.

På Arfwedh Henrichssons wegnar i Cauhefwa Kärde Mons.r Caspar Marhan till Mattss Michelsson i Ytteriopu om een båth, som han på een wägh medelst ysens påkommande hoos honom nederlagdt. hwilken nu Mattss qwarhållit i 2 åhrs tijdh. Seijandes Casper der af or:

saken

77:

saken wara, att några hästar inkommit på hans hägna, som Mattsss föreburit wara Arfwedhz och derföre förhållit båten. Mattss sade icke förhållit honom båten. Fullmechtigen framhade Mattz Gunnar, som intygade sigh efter Arfweds anmodan begiert igenom des Fålk 2 gångor båthen men icke fått Parterne togo afträde att förlijkas sigh emellan. Sedan inkommo dhe och woro förlijkte. Nl. att Arfwedh bekommer af Mattss i ett för alt 12 D. K:m:t som Mattss dömdes att betala ./.

Casper Marhan proponerade på Lappo Sochns Jnbyggiares wegnar, om wägen från Jungaren till Lappo Sochns råå, som NyCarleby Boor borde wed macht hålla. dhe NyCarleby Boor swarade; Att den wägen som Låpo Boerne sökia på Nårr sijdan om åån wedh Åbackan, som sträcker sigh igenom Åkrar och Ängiar. Äganderne till skada, der och twenne stoora bäckiar, sampt till 30 st. Andre uthfall uthlöpa, som alle medh stoor omkåstnnadh broes; Och Brooerne årl. efter wåhrflooden repareras skulle; Så att det ett ganska beswär wore. Män der emoot är på södre sijdan om åån, släta Torra Sandhelen, som uthan någons afsaknadh medh ringa omkåstnad repareras Kunde. dhe Lapo Boor regererade att på det sättet skulle reesande Mannen 2.ne gångor fara öfwer Elfwen, där hwarken Brooel.r Färia är anstelt. NyCarleby Boerne begiertte

dedt

78:

dedt Rätten hoos hans Nåde Höghwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen i ödmiukheet recommendera wille, att beqwämbligare giestgifware Lägenheet är hoos Erich Olofsson Gunnar än som hoos Giöstaf Mattsson Stråka, som om Sommaren boor Långt ifrån Landzwägen. Och om wintteren allenast 3/4 Mijhl ifrån HapaJerfwi Krogen, att fördenskull Gunnaren Kunde blifwa Giestgifware, hwilken i stället för påst förandet, som andre beswäres medh. Kan hålla een Färija för dhe Reesande, hwar till han och williogh är. Sedan på andra stället wedh Jungar Krogen låfwade Sochnen af halfwa deelen åhrl. gifwa Krögaren Cappa Spanmål till Färije löhn; hwar till och så han williogh är, allenast honom efterlåtes lijkmätigt Krögare Ordningen något hööslagh till hielp. hwilket Byemennerne honom bewilliade där huusFålket här till hööbärgat. dätta togz således ad notam. Och som dedt, till dhet gemena bästa länder, så warder thedh, och her medh till hans Nådes Höghwälborne H. Baronen och Landzhöfdingens gådtfinnande i ödmiukheet heemstält och recommenderat ./.

Erich Hendersson i Carby Kärde till Grels Andersson och Jacob Mattsson ibiid: om Beskyllningh. Men som hufwudSaaken, om Jordägor dhem emellan är oafgiort. Altså beroor nnz

denne

79:

denne Saak, till des berammade Synen föregången är ./.

Jöran Mattsson i Wuoskåski medh sin broder Thomas, Kärde till Thomas Sigfredsson ibiid: om arf. Thomas bewijste denne Saak 1688. den 16. och 17. Aug: wara afdömbdh Altså heemstältes den till excecution. Emooth denne doom Jnlades 3 sk. Sm:t såssom Appellations penningar ./.

Borgaren Haans Jönsson i Jacobstadh Kärde till Mattss Andersson i Kiörrmarken för undseijelse och det fehl han der efter fått på sine Ögon. Mattz war icke tillstädes. Dock stembder af Nämbdeman Mårthen Danielsson. Haans frammhade några wittnen. Erich Hendersson. Jacob Simonss. Raije i Carby. Mattss Mattsson i Kåfwijoki. Jsrael Pehrsson i Jacobstadh. hwilka icke Kunde afhöras, efter Swaranden frånwarande är, och denne Saak är passerad i Jacobstadh; Altså heemställes denn till Rådstugu Rätt, der sammastädes, såssom Forum Competens. Och det lijkmätigt 24: Cap: Tingm B och 12, Cap: Rådst: B. Haans protesterade och på Expenser. hwilket och ad notam togz.

Kyrckioheerden Ehrewördige och Wällerde H.r Johan Forsman Kärde till Borgaren i NyCarleby Stadh Carl Jönsson om ett änges stycke, som han af des hemmans Jutbacka ägor sigh tillwällat. Carl

swarade

80:

swarade sigh aldrigh sedt Jutbacka Fålck der höö bergat utan huus Fåk. Kyrckioherden sade det wara skedt medh jutbacka åboors Låf. och producerade till wittne Mattss Jönsson i Kyrkioby, sampt Carin Jacobsdåtter i NyCarleby stadh een Beskedeligh hustru. hwilka oiäfwade giorde sin wittnes eedh. Och refererade Carin att hon uthi sin Barndoom sedt Capiten Lepzen som då ägde Jutbacka hemman, hafwa låtit sitt Fålck medh några Såldater ängen bärga, mehra wijste hon icke i Saken berätta, Mattss Jönsson sade att Kyrckioherdens och Rådmans ägor mötas åth, mitt i mååsan. Men herr Kyrkioherdens på wäster= och Rådmannens på Östersijdan. Resolverades. Att Kyrkioherden igenbekommer den ängen på wäster sijdan des hemman tillhörigh. Och Carl afstår den samma som han och låfwade. Kyrkioherden pra´tenderade på wedergieldningh aff höet. Carl låfwade att Kyrckioherden tilkommande åhr fåå berga hans Teegh. Altså opskiutes den pra´tentionen till Förlijkningh. i widrigt fall skall Rättens Uthslag i Saaken falla.

Henrich Jacobsson Rotzalainen i Narasluoma Kärde till Mattss Mattsson i Wuoskåski

81:

om des Timbers borttagande i Skogen. Mattss sade den Skogen han Timbret aftagit, wara des. Seijandes och att rååbrefwet dhem emell:n ligger i Lappo Sochns Kyrckia. Henrich nekade af hans Skogh dedt Timbret tagit. Saken Kunde uthan Syn ey slättas. dy Togo Parterne till ägande Syn. Nämbdeman Henrich Jacobss:n i Narasluoma och Erich Gunnar ibiid. Skolandes dhe der Parterne icke föreenas. Rättenom dheras besichtningh Kunnigh giöra, då wijdare Sluuth falla skall.

Herr haradzhöfdingen i Nedre Satgunda häradh Ehreborne och höghachtadh Henrich Kluwensich å sin och sine Grannars wegnar på Wäster sijdan om åån i Kyrckiobyn Kärde emoot Kyrckioby Bor som boo på Öster sijdan. hwilka skola föra och släppa des hästar i bet på wäster sijdan om åån, oachtat att dher på sin egen sijda hafwa wijdt Uthrymme. Och wäster sijdan är trångt der dhee och för detta förbudne äro att beeta. Som Nämbden intygade. dhee Kyrckiobyboor hade icke något skiäl her emooth. Så begiertte nu häradshofdingen Klufwensich, att dhee förbiudas skole på wäster sijdan om åån något intrång giöra i Mulbete. hwilket Rätten Skiähligit pröfwade. Och altså förböds dhee Kyrckioby Boor på Östersijdan om åån, att giöra den på wäster sijdan

något

82:

något Jntrångh i Mulbete wedh 40 sk. Smt:z wijthe.

Mattss Erichsson i Staden Kärde till Johan Eskilss ibiid: om een änges Skata benembdt Frijsöön som han sade Johan efterlåtit honom berga för någon dhem emellan förelupne handell. Beklagandes nu Bem:te Mattss, att Johan ey uthwijst honom rätta Råerne, derföre han Kommit att slå een deel af Rådmans Johan Carlssons Teeg, för hwilket han dömbder är att gifwa Satisfaction Johan swarade honom slagit öfwer dedt hann utwijst. hwarföre han blifwit der å laghsökt. Frågades Mattss. hwarest doomen warsam i Saaken fallit. Swarade sigh den icke hafwa uthlööst. dy resolverades. Att Mattss böör först wijsa doomen i denne Saak ågången, förr änn något Sluut i detta mål falla Kan, efter Saaken der på sigh stöder.

Josep Erichsson i Ytteriepu och Henrich Erichss.n i Staden NyCarleby. Kärde till des Broder Simon Erichsson Möllnare i Öfwerieppu om arf efter dheras Sahl. Fader och Moder Syster. Simon pra´tenderade Begrafningz Omkåstnaden, som han a´stimerade till 70 D. Km:t Parterne wijstes till een wänligh Föreeningh. Och att taga Gode Män sigh emellan till Liqvidation.

83:

Jöns Erichsson på Högolbackan Kärde till Henrich Haansson i kyrckioby, om Törfwedz barkningh han giort i des Skogh. På Henrichz weggnar instälte sig Pehr Sigfredsson i Staden efter undfången Fullmacht af den 15 Januarij nestledne. Och swarade nu att des Principal, giort sådant på Bysens samfälte Skogh. Jöns regererade, att han giort det på Fembte Boolstadens skata, på ett trångt näs, där han dock upföre haar wijdare uthrymme. Resolverades. Att Swaranden såssom bona´fidei Possessor denne gången behåller Törfweden han, barkat. Men her efter hwar häfda sin egen skatha, uthan andres Jntrångh.

Jeppu Boerne beswärade sigh att dhe icke allena Kunna till wäga Komma, den nya wägen från Jungaren till Lappo. Begiärade fördenskull Sochnens undsättningh der uthinnan. Altså bewilliades dhem Samptel. af Sochnen Skola den förfärdiga Sedan skola dhe Jeppu Boor, den samma wårda,. Och blifwa den Nedre wägen qwitt, som emellan dhee Öfrige af Sochnen, deelas af Sochne skrifwaren Johan Carlsson och Ländzman iempte Erich Carlsson i Orrawais och Wöro Sochn såss:m een Opartisk.

Krögaren wedh Jungaren Knuth Henrichsson begierade af Rätten, Män, som af Bysens Uthmark lijkmätigt Krögare Ordningen ho=

nom

84.

nom tillsee måtte någon Jordh till des nödtorftige hööslagh för dhee Reesande. Anmodandes der till Nämbdemennerne Jacob Knutsson och Erich Sigfredsson. Som och bewilliades. hwilke efter Bysens bewillningh, honom tilldeela skole, dedt som huus Fålket af Allmenningen bergat hafwa.

Pehr Carlsson i Kåfwijoki Kärde till Josep Jacobsson i Kyrkioby. Om een ängh som han will sigh tillägna undan des hemman; hwilken skall wara hans gl. häfdh. Som han bewijste medh Nämbddemans, Haans Jsachss:s i Kyrkioby och Mårthen Danielssons i Socloot sampt Länsmans Henrich Erichssons Syneskrift af den 26 Augusti 1689. Som och des uthan medh twenne gl. Bönders. Lars Grelssons i Kåfwijoki och Gabriel Erichss:s Attest; Att hans Förre åboor på hemmanet, brukat denne Omtwistige Ängesmarken. Josep Kunde icke något skiähl her emooth framtee. Altså efter desse åfwannembde Skiähl. Behåller Pehr, som i handom haar Engen till des Josep bättre skiähl anskafar.

Wexala Booerne Kärde till kyrckioby Booerne Erich Thomasson, Olof Haansson, Mattss Mi:

kelsson

85:

chelsson. Jöran Pälkoinen och Mattss Frill sampt Borgarne i Staden NyCarleby. Thomas Ssigfredsson. Johan Markusson. Jacob Mattsson. Anders Sigfredsson. Jsach Jsachsson Tunbindare Jöran Bryggare, Mårthen Nilsson, Pehr Skomakare. Gl. Mattss Tunbindare. Carl Jönss. Lars Cnutsson, Haans Mårthensson. Mattss Mattsson. Erich Hångelsson. Anders Olofssson, för det dhe föra och insläppa sina hästar på dheras Ängiar i Frissöön om Sommaren. dhe swarade sigh fört sine Booskap dijt medh någre af dhee Jordägandernes som dhee på Wexala boo lof och minne. Kiäranderne anhöllo att som een ell.r annan Kunna eenskylt lof gifwa Uthbyssmän något Mulbete. hwar igenom alle Samptel. Komma mycket att ijda, att dhe då förbiudas måtte uthan samptel. Bysens wetskap något Mulbete lofgifwa. hwar till dhe samptel. beiakade. Och att dhe som her emoot bryta, skole efter lagh böta. Sampt hästarna intagas och förwaras till dess dhee uthlööses. dy dömbde Rätten denne åfwanstående Föreningh att efterkommas. Kiäranderne protesterade på Expenser i denne Saak werderandes den Omkåstnade till 8 D Km:t Resolverades

att

86:

Att Swaranderne erläggia till Kiäranderne 12 öre K:m:t hwardera. Men hwar och icke dhee wela godwilligt betala. då för Rätta dhem wijdare anklaga.

Jacob Jacobsson från Cronoby hemma, upwijste ett Köpe Contract om Silwast hemman som han afhandlat Jacob Jacobsson i Öfweriepu bestående å ett Ml: för 450 D. Kmt:t, sampt 27 al: Rask och 1: carolin på handen, och att Sälliaren medh des hustru i deras lijfstijdh Skole Engen emooth Erich Sigfredssons Gårdh få behålla. Williandes nu denne afhandlingh 1:a gången opbuda. Johan Thomasson i ÖfwerJepu framkom, bewijsandes sigh lijka stoor rätt som Sälliaren i hemmanet äga. dy opbödz allenast Jacobs anpart. Nl. halfwa hemmanet. åth denne åfwannembde Köpare. Men den andre hälften reserveres Johan och des Syskon. Blifwandes och 1/2 hemmanetz wärd rebatterat. Johan sade sigh tillförenne hemmanet medh Sälliaren bebodt. Altså wille han nu emedan han är een Slöösare rijfwa Boolaget. Tagandes der till Ländzman och Nämbdeman Simon Mölnar, Som och bewilliades ./.

Erich Larsson i Kåfwijoki Kärde till Mattss

Mattss:n

87:

Mattsson om Boolagz rijfwande. Eftersom han icke Kan wijdare medh honom förlijkas. Mattss sade sigh wela hålla Boolaget. Erich påstodh sitt förra. Fodrandes Lön för half anna åhr han der arbetat. Som är om åhret efter Kongl. Stadga 24 D. Kmt:t Och giör tillhoopa för 1 1/2 åhr 36 D. K:m:t Som Mattss dömmes Erich tilställa.

Simon Haansson Draka upwijste denne efterfölliande Boolagz och Testaments Skrift så lydande. Såssom iagh hafwer 1/2 Mantahl hemman och lijten Mans hielp. Ty förordsakes Jagh derföre att till migh min Såna Son Simon Jacobsson till hielp, och på det han skall wara migh så wähl som hemmanet Trogen och rättrådigh, har iagh welat testementera honom 1/4 af hemmanet. doch så forståendes, att han det samma lijka som sitt Fädernes arf, Skulle uthi det fasta, således uti fram tijden af räkna. Af Löösören skall hann bekomma 1 häst 2. st: Koor 1: Mans Far stoor Nooth 1/2 Mans Far Skiöt nääth. Och der herren Gudh wälsignar huushållet, och han ställer sigh uprichtigh och hemmanet Kan hållas ifrån gieldh, niuta mehr der rådh Kan finnas. Men blifwer hemmanet uthi gieldh indiupat; då brister så wähl för den eena som för den andra. Såle

des

88:

des wara min willia. Som är hans Fahrfader Tillijka medh min Sons Simon Simonssons samtyckie. Låter iagh tillijka medh Min Son underskrifwa wåre Nambn. hwilket och bekräftes medh wåre wanlige Boohagz märke. Datum NyCarleby den 10 Januarij 1694. Simon Haansson Drake. Simon Simonsson Drake. Hwilket Haansson badh annoteras måtte. Som ey förwägras Kunde utan her medh således attesteres ./.

Olof Andersson i Ytteriepu Kärde till Simon Olofsson ibiid. om sin hustrus börde hemmans han nu åboor besittiande. Simon upwijste först häradzhöfdingens höghachtadh Henrich Kluwensichs Köpebreef af den 1 Augusti 1685. hwar uthi han opdrager honom för des till hemmanet hafwande pra´tention, och moot det han skulle, det som öfwer på hemmanetz wärde bestijger, andre Creditorer. eller i fehl Arfwingarne tillställa. Och sedan tillträda hemmanet. tilbiudandes altså sigh om Arfwingarne her å Klandra skulle, hemula Köparen Jorden. hafwandes nu Simon der på 1686. den 12 etc: Febr: wedh häradsRätten af då här warande och ben:te häradzhöfdingen Klufwensich, Laga Fasta, och seder.

mehra

89.

mehra Löagmans Rättens confirmation 1690. den 27 Januarij wunnit. då Mårthen Markusson såssn Bördägande Klandrat. Olof sade Att Simon är Willfrämmande på hemmanet. Och hans, Olofs hustrus Fader, som till Soldat för hemmanet uthgått, wara Arfwingen der till. Män hoon alt här till Omyndigh war, som ey Kunnat fråga efter sin rätt. Låfwandes Löösa Simon uth från hemmanet, och erlägga till honom hwadh han der uthlagdt. Efterfrågades huru länge denne Olof war gifter medh sin hustru. Swarades 2:ne: Åhr. Olof förklarade att han för Fattigdoms skull ey Kunnat förr Klandra. Parterne förmantes att undfly wijdhlyftigheet och träda till Förlijkningh. hwilket dhe låfwade i consideration taga till nästa Ting Som således ad notam togz.

Her häradshödingen Henrich Klufwensich berättade dett Henrich Haansson i Sochlot förr detta åboodt dedt hemman som Anders Mattssn i Munsala nu beboor, och ingendera will honom sin fodran betala till 5 1/2 D. Km:t. Anders framwijste een häradsdoom af den 14 Febr: 1687. sampt der å fölgde Lagmans confirmation af samma åhr den 1 Julij, att han tildömes hemmanet och Henrich medelst Testamente alla löössören men allenast 10:de penningen af det

fasta

90.

fasta emooth dedt han 22 åhrs tijdh nederlagdt sitt arbete i Gården. Henrich eximerade sigh aldeles från Gårdzens gieldh, aldenstundh han icke fåått der annat änn för sin tienst. Rätten öfwerlade Saken att som Anders medh arfs Rätt haar Kommit till hemmanet, han och böör betala gielden, som der Contraherat är. Och altså tilldömes att contentera häradshöfdingen Klufwensichs 5 1/2 D.K.m:tz Fodran, efter dedt 16 Cap. Rådst: B:

Margeta Henrichssdotter i Kyrckioby Kerde till Jacob Josepsson ibiid. Om Slagzmåhl och Skiälsordh. härrörande der af, att hon Kraft honom för några dagzwärken som hon giort honom i 3 weekors tijdh. Och icke welat betala. Bestående Slagzmåhl i Blånor och Skiälsorden som Trulkona och Målkerska. Jacob sade henne wara betalt för dagzwärken Och icke beskylt för annat änn for Skwallerbytta, emedan hoon fört Skwaller emellan honom och des hustru, Och icke widare. Margeta Kunde icke bevija den beskyllningen hoon tillade Jacob. Men anbelangande Slagzmåhlet. Så bekende Jacob sigh henne slagit 2 blånor. dy Resolverades att Jacob böter för 2ie blånar som han beken

ner

91:

ner sigh slagit Margeta 6 sk. S:m:t tilhoopa efter det 10 Cap: i Sårm: B: med w: L: l. hwadh wedkommer det öfrigit som Margeta Klagar öf.r så Skall hon bewijsa sitt tillmähle. lijkmätigt domare Reglorne, i medler tijdh dömes han efter den 29: och 30 domare Reglorne frij ./.

På Mattss Mattssons Frils i Kyrckioby wegnar Kierade Tullskrifwaren i Staden NyCarleby, Henrich Henrichsson, emoot des Broder Johan Mattsson om Brölops kost På hwilkens wegnar Rådman Carl Jönsson efter undfången Fullmacht swarade. Att Mattss gift sigh emoot Fadrens willia. Berättandes nu att hemmanet skall Bröderne emellan Klufwit wara. Och gielden till hälften dhem emellan deelt. Tulskrifwaren regererade, att som hemmanet är deelter i tu medh gielden, och han intet fåått emoot honom Brolops Kost, den då honom

skiähl. måtte refunderas. Rätten öfwerlade Saken, Att som Brölops omkåstnad efter Föräldrarnas egit godtyckio. Och ey lender Barnen till någon nytta. derföre och lagen i det 23 Cap Giftm. B: L: L: Säger. den Kåsten äger ey till Fullnada gånga. Altså dömes Henrich så mycket mehr frij som det af Fa:

92:

drens godtyckio Skeedt är ./.

Grels Andersson i Carby Kärde till Erich Henderss. Ibiid: om åthskillige Jorde twister. Saken Kunde uthan Syn ey slättas. Som tildömbdes och. Parterne nemnade der till Crono Befallningzman och Nämbdeman Mårthen Danielsson i Soclooth. Skolandes desse åfwannembde Owälduge Män der Parterne icke föreenas Rättenom besichtningen relatera.

Michel Simonsson i Wexala Kärde till Carl Mårthensson ibiid: om ett Qwarnrum som han förwägrar honom medh sigh byggia. Carl sade wara hans gl. uhrminnes häfdh. Som han bewijste medh Kiärandens Tillåtelse, medelst Lagmans Nämbdemans Erich Erichssons i wexala eedeliga intygan. Kiäranden regererade. Att han dämmer watnet för högt, att des Engh der af skada lijder. Swaranden nekade sigh dämma wattnet för högt. Resolverades. Att som medelst åfwannembde wittnens eedel. intygan. Bewijses det qwarnstället, lydt under Swarandens hemman af ålder. Altså behåller han den såssom sin gl. uhrminnes häfdh. Men anbelangande qwarnens bygningh. Så Skall der om medh be.

sichtning

93:

sichtningh ransakas. hwar till Parterne nu antogo Lensman, och Nämbdeman Jacob Knutsson, hwilka dher parterne icke förlijkas Rättenom Besichtningen ehrkundiga.

På Jacob Markussons Änkias wegnar i Munsala Kärde Jsach Erichsson i Wexala till Haans Erichsson och Grels Nilsson i Munsala om wåldbetningh och åwärkan i det dhe Släpt hästärne på des ängh. Och att dhee nederrijfwit Gierdes gården. Swaranderne nekade der till Och Fullmechtigen Kunde icke bewijsa sin Kiäran. dy Opskiutes till bättre Skiäls anskafande.

Mattss Gunnar i Öfweriepu Kerde till Erich Markusson i wuoskåski om ängh sitt hemman tilhörigh, han undan honom will sigh tillägna. Bewijsandes det medh Johan Jacobssons i Jungaren och Elsa Jacobsdåtters een Borgare hustrus i NyCarleby Stadh. Attest. af den 10 Jan: 1694: hwilke nu icke wore tillstädes att beswäria samma Attest. Swaranden disputerade, her emooth. Seijandes marken ligga till des Enges Skata. Resolverades. att i medlertijdh intet Skiähl Kan af Erich framwijsas till ängens tillägnande. behåller Gunnar

Engen

94:

Engen som den i handom hafwer.

Att slijta Boolagh emellan Jacob Haansson i Kyrckioby och Jacob Jacobsson ibijdem: Antogo Parterne Nämbdeman Jacob Knutsson och Mårthen Danielsson. Skolandes och desse Owäduge Män. förlijka Parterne hwadh dhe elliest Kunna hafwa sigh emellan. Och sedan Rättenom der om ehrkundiga

Hospitals Predikanten Wyrdige och Wällerde H:r Erich Hammar Kärde till Anders Simonsson i Kyrkioby. för des förrymbde tienst från Hospitalet. Berättandes Saaken således sigh föreweta. Att han legdt honom Dominica esto mihi till sin drengh och Klåckare wedh Hospitalet hwilken tienst han in Martio tilträdt Men sedan in Maijo den förlupit. Sedan H.r Erich försträkt honom Maij Månadz Kåst. Som han då ey tient före. doch till sin hustrus Barnsängh behöfde. Dy fodrade H.r Erich Maijj Månadz Kåsten, och emedan efter honom straxt är Saknat ett Bordkläde alt så Krefde han och det åter. Karlen infan sigh nu icke. Dy protesterade H.r Erich på expenser och tijds spillan, efter han nu hijt reest. Sedan

oplästes

95:

oplästes een Skrift, som Landsgewaldieren Johan Grabbe uthgifwit såssom een Fullmechtige af H:r Erich. hwar uthi han frijkallar drengen medelst een Förlijkningh från alla H.r Erichs wijdare tilltalan. han swarade sigh ey befullmechtigat Grabben att förlijka någon Tiufsaak. Uthan att agera för Rätta på hans wegnar. Och emedan Grabben nu icke war tillstädes. Altså reserverade han alla beneficia juris till sin rättz Sökiande af Grabben. doch som denne Casus angående drengens Förrrymde tienst från Hospitalet är Crono. Altså eximerar. hann dem all Förlijkningh. Och aldenstundh nu drengen tienar, hoos Jöns Erichsson på Högsbacka, han då måtte förbiudas gifwa åth drengen någon Lön. eller släppa hans Saker emedan han oförnögder är. Rätten togh Saaken i betänckiande. Och eftersom denne Saaken är passerad uthi Cronoby. dy Lijkmätigt 24 Cap. Tingm. B och 12 Cap: Rådst: B: Remitteres den till Forum Competens. Skolandes dock Jöns som drengen tienar hoos. Till Sakens wijdare uthslagh, förhålla des Lön, Och des Saaker, Som hoos Swärfadren Henrich Helsings i Carby ståå, warda och her med Seqvestrerade ./.

Länsman

96.

Lensman Henrich Erichsson Kärde till Sigfred Haansson Bröms och Jacob Michelsson i Munsala om Fiskiewatn. Som dhe skole bruka mer än dhem efter Skatten är Lofligit. Swaranderne sade att dhe mindre hemman matte i månge deelar. Uthgifwa lijka medh dhe större,. Efter tillfrågan sades dheras hemman wara Skattlagde efter Fiskiewatnet. Sedan efter wijdlyftigt disputerande Blefwe Parterne förentte, Att uppå Tunna Jsen om hösten wedh Första Jslägningen, Skola dhe efter Skatten sammangiöra 1 Nooth i Låilax, och d.n andre i Söderfierden. Sammaledes store Nothan om Winteren, skole the och sammangiöra efter Skatten, sampt godh Nooth och dugelige Arbetzhion till noote drächten förskafa. Men uthi Glatt wattn, måge dhe ey nooth och nääth fijskia och fahra, som bäst dhee gitta och Kunna. hwilken Förlijkning Rätten Skiäligh ehrkende; dy dömbdes den stadigh och fast att hållas, wedh 40 sk. Sm.tz wijte, den till Straf som her emooth bryter.

Peer Olofsson i Sochloot, som Crono hemman bebor insinuerade Befallningzmans Lars Bruns Zedell af nestledne åhr i Augusto, som bewilliar

att

97:

att Pehr Skulle för des arbete på hemmanet medh Pehr Sigfredsson, een Skomakare som der if.n dömder är bekomma hälften af förledne åhrs wäxt. Sigfredsson nekade icke her emooth uthan låfwade. Och togo Parterne att förlijka sig emellan. Nämbdemän Erich Andersson och Mårthen Danielsson. Som och Rätten bewilliade. Och der wedh i det öfriga beroo leeth.

På Wexala Boors proposition om Engiars hägnande. Anbefaltes. Att Samptel. Wexala som Munsala Boor. hwilka medh dhem Engiar ihoopa hafwa. Skola Engiarna sina hafwa stängdt Larsmesso tijden. Och der icke sådant skier skall det af nu Tilförordnade GårdzOpsyningzman Jacob Jacobsson i Herflax anklagas. då ett tilbörligit straf dhen brätzlige öfwergåå skall.

Såssom Olof Haansson i Kyrckioby haar een anssenligh tijdh, warit GårdzOpsyningzMan, dersammastädes. Och nu icke orker, för des ålderdom denn wijdare förestå. Altså upsade han sin tienst. Och förordnades i hans ställe. Erich Thomasson ibiid: den trol. att opwachta. hwar emoot honom låfwes den Lön, huuse Syns Ordningen innehåller ./.

98:

Att wara GårdzOpsyningzMan i Sochloot, anhöllo dhe der Boande, Mattss Carlsson i Storby och Anders Haansson i Lilleby. Som och bewilliades.

J Ytteriepu efter dhe der Boandes begieran förordnades till OpsyningzMan Michel Jönss. ibiid: Och i Öfweriepu Henrich Jacobsson på Hålmen.

Till GårdsOpsyningzman i Wexala tillnämnades Jsach Erichsson ./.

Michel Mårthensson i Wuoskåski beswärade sigh att Mattss Mattsson ibiid: honom stembdt igenom Thomas Sigfredsson ibiid: Tilläggiandes honom Förargelse i Kyrckian. Men Mattss nu icke angifwit Saaken, uthan bracht honom till tijdsspillan. Altså Saakfältes Mattss pro absentia till 3 sk. Sm:t Skolandes Michel så wijda intet skiähl finnes till dedt han är citerad före, wara frij och af allom oforwijtt ./.

444.

Saakköres Längd öfwer Österbonts Södre Härad Och

Korsholms norre Fögderij wedh ordinarie WintterTinget

Anno 1694.

445.

NyeCarleby Sochn

Jacob Josepsson i Kyrkioby

för det han slagit twenne

Blånar på Margeta Hen:

richz dotter ibm: Sakfältes

till 3 sk Sm.t hwardera

Mattss Mattsson i Wuos:

kåski för det han stembdt

Michel Mårtensson ibm

för Förargelse i Kyrkian

Men icke sielf comparera

de Sakfeltes till 3 sk Sm.t

37.

Anno 1694 den 31 Julij Höls ordinarie HäradsSommar

Tingh, medh allmogen af NyCarleby Sochn, uthi des Länssmans

Gårdh. Närwarande i Crono Befallningsmans stelle,

Härads Skrifwaren Wälbet:de Carl Juniander medh efter.

skrefne Nämbdemän.

Jöns Erichsson i Kyrckioby, Jöns Mårtensson i Monäs

Jacob Knutsson i Munsala, Erich SigfredsSon i Jeppu,

Axen Andersson i Harioxen, Erich Andersson i Sochlot

Jacob Jacobsson i Hirflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu

Simon Erichsson i öfweriepu Thomas Sigfredsson i Wuoskåski

Mårten Danielsson i Sochloot, Johan Michelsson i Kyrkioby

Jöns Erichsson i Kyrkioby, anklagade Markus MarkusSons hustru i Staden Margeta Andersdotter, att hafwa nestledne wåhrfrudagh Kommit, medh een Kruka hwarest hoon haft Blood i på des åker, och det der Lemnat. hwar medh han förmeenar henne något ondt nu ell.r Framtijden welat honom tillskynda, hennes Man Markus instelte sigh nu; Och eenskyllade hustrun, att hoon ey för sin opassligheet Kunde Komma, utan han för henne wille swara. Förklarandes nu Markus att hustrun warit der medh een Kruka full medh Bloodh och det nederlagdt på åkeren om rååstaakan, i den intention och meeningh, att Koon hans som Bloodh målkade skulle Frisker blifwa. Men till något wijdare nekade han. StadsTienaren Jöran Bryggar, som efter Jönsses påkallan besichtat rååstaakan på åkeren dijt hoon Blodet släpt, bekende Blooden wedh 3 rååstaakar wara spilt moot Solennes nedergångh. Tillspordes Markus hwem henne så lärt, han Kunde icke utnembna Sagusman, uthan sade henne giort af

eenfaldigheet

38.

eenfaldigheet, enär hoon sådant Boot Kunnat hört för Blood i målkande. Så emedan denne Beskyllningen allenast Margeta angår, som icke nu tillstädes är. Uthan hemma skall

Siuker Ligga. Hwarföre och Jöns dilationerade medh Saaken till Nästa Tingh. Börandes hoon sigh då instella. då ett Lagh lijkmätigt Uthslagh i Saaken fölliandes warder.

Johan Birhals som wedh ett extraordinarie Tingh 692 warit Sakfälter för begångit Stöldh till 67 D. Sm.t Jntygade nu Nembden för sin medellöösheet hafwa plichtat medh Kroppen. Som her medh annoterades. Och Wederbörande detta der å till ett Bewijs meddeltes.

Cronones Lenssman förestälte twenne ogifte Personer Michel Josepsson Sorwist och Cherstin Joonsdotter ifrån Wästerbotn, hwilka försedt sigh medh hwar annan i Löönskaläger. Karlen nekade aldeles till Gierningen. dock tillstodh sigh een natt medh henne leegat, och det Sidste Bönedagz tijden på nestledit åhr. hwilken tijdh medh Födslen som war 2ne wekor för Erichsmesso nestleden öfwereens Kommer medh Barnets aflande. Tilspordes Michel om han Kunde skafa sigh Eedgierdsmän, att sielf tridie befrija sigh i Saaken, han sade sigh icke Kunna. dy Saakfältes han efter Kongl. Strafordningen De Dato den 22 Maij innewarande åhr såssom för sitt första Förseende till 10 D. S:mt: och Kånan till 5 D. Smt. Sampt begge att utståå uppenbara Kyrkioplicht och afbedia Försambl.

Dawid Dawidsson i Kåfwijoki framkom gifwandes Rätten tilkienna huru som all hans egendom till 271: D. ./. K: mt. Som han medh een Specification bewi:

:ste

39.

:ste, är medelst een olyckeligh wåådeldh till aska Lagdh om nattetijdh Uthi hans Frånwaru. Anhållandes fördenskull om Branstuudh. Närwarande Tings allmoge frijgior Dawidh för någon wahngiömo till denne olyckelige händelssen. Nembden sannade thedh samma. dy lofwade dhe honom 3 Cappar Spanmål af hwar röök här i Sochnen. hwilket och dömbdes dhem att efterkomma. Lijkmätigt dedt 37 Cap: B B: L L: sampt huse Syns ordningen. hwar till Kyrkiones Säxmän böra honom adsisterlige wara.

Kyrkioheerden Ehrewördigh och Wällerde herr Forsman å sine och des Jnteressenters wegnar protesterade emoot den dellningh. Som häradshöfdingen Henrich Kluwensich med

Borgmestaren för detta Sahl. Wilhelm Ross, Mattss Larsson i Högbackan, och Mattss Jönsson Frill sin emellan såsom Jordägande till Stoor Baksäll måsa 681 den 23 Novembr. förrättadt. hwar medelst han berettar sigh och andre Jnteressenter wara mycket pra´iudiceradt, emedan Uthi samma delningh, Somblige fått mehra, Somblige fått mindre änn dheras Skatt, och Somblige som nårwarande warit, tillegnat sigh bäste grääsbärande Stellen, Och dhe frånwarande, äre dhe wärste tildelte. Elliest är och hans Jnteressenter som Fårsbackan och Nygården, då aldeles giorde låttlööse: Som dockliqwähl bööre dehlachtige wara Begiertte fördenskull een Lagh lijkmätigh delningh Rätten öfwerlade Saken, och befan skiähligit, att ett nytt Skifte på Bem:te Båksahlmåsan skie skall, efter behörligh notification till herr häradshöfdingen Klufwensich som Jnteresserande och Frånwarande är ./.

Rådman Johan Carlsson Opbödh hemmanet i Kyrkioby

Benämbdh

40.

Benämbdh Wittings Första gången, som han efter sin Sahl. Swärfader Claas Witting inbörda will. hwilket Klanderlööst skiedde och her medh annoterades.

Johan Hendersson i Wuoskåski anklagade Staphan Andersson och hustrun Beata Matssdåtter ibm. för Skälzordh på honom, Swaranderne nekade här till, och pra´tenderade vice versa emoot honom. Men Kunde ingendera bewijsa. Eftersom dhee boo afsijdes Uthi een ödemark, der dhe ey Kunna hafwa Opartiske Wittnen. Och dåch åfta förekomma medh sine trätor. dy Förmantes dhe alfwarl. till Föreeningh, i wijdrigit fall sattes dhem dedt wijthe före, att i mangell af wittnen och Bewijs, skall Swaranden medh sins eede sigh i Saken befrija, så den eene som den andre, så frampt dhe med obewijsslige Klagemåhl förekomma, eftersom af dheras långlige trätor nogsambt Kunnigt är, att dhe oförrätta hwar andra ./.

Johan Hendersson Wackur fodrade af Staphan AndersSon ibm. Sex Tunnar Tiera och 6 D. Kmt. eller een Fåhla. Som han Kiöpt och Staphan wedh arfskiftet bekommit. Staphans hustru swarade, att Fåhlan hade hoon till Jemkningh bekommit, emoot ett bättre Stoodh, som Johan till deltes. Och i arfskiftet emoot Fåhlans Jemkningh lijka bereknade äro, som och wärkel. befinnes, Sedan hwad Tieran anbelangar berettar Länssman och Nämbdemannen Jacob Knutsson att dhe 7 T.r Tiera som arfskiftes lengden till helften hwardera tillegnar, hafwa dhe medh

ämbar

41.

ämbar dhem emellan till iemnade deelt. Altsa Kennes Johans pra´tention af intet wärde ./.

Sacellanen Wördigh och Wällerde herr Gustaf Neostadius protesterade emoot det han 693 om Sommaren är tilldömbder, för ilak gierdesgårdh att betala Wederbörande som skada lijdit, där dock han will bewijsa dhe wara som wärre gierdesgårdar haft ännn han. hwilka han sade nu icke tillstädes wara. dy Kan han dhem till nästa Tingh stemma Låta, der han förmeenar sigh något Foogh der till hafwa.

Esaias Sigfredsson i Öfwer Jepu beswärade sigh öfwer Markus Mårtensson, Mattss Haansson och Carl Olsson ibm. att dhe wela Utträngia honom ifrån Qwarn medh sigh, der dock han een gl. häfdh äger i Qwarnen, och den ännu i handom hafwer, der till medh, haar allena så stoor skatt, som dhee tree. Men dhe och wela afstengia honom från Fiskerijet dersammastädes i Forssen. Emoot deel i Qwarnen Kunde Swaranderne icke disputera, Uthan emoot Miählar i Forssen, beropandes sigh på sin häfdh der i han sade att dhee boo Uthi ett Byelagh der åfwanföre och han undanföre Forssen, Landet iempte Forssen, wara allment, och Kasse Fisket dheras Samfält. dy meente han och Mierde Fisket wara samfält. dy resolverades till Syn der å. hwar till Parterne anhöllo om doomhafwanden och nembdeman Erich Sigfredsson i Jeppu. Som och bewilliades. hwilka warda sökiandes, dhem her utinnan att föreena ./.

Michel Simonsson i Wexala kerde till Carl Mår:

thensson

42.

:thensson ibm: om Qwarnwatns olaglige opdemmande; hwarigenom hans engh, som der åfwanföre Ligger, een stoor skada tager. hwilken Saak wedh nestledne härads Wintter Tingh warit för Rätta, då sielfwa Qwarnstellet warit tildömbder Carl för des gl. häfdh, Men om sielfwa Qwarndamsbygnaden skulle besichtas. hwilket nu Lenssman och Nämbdeman Jacob Knutsson i Munsala förrättat. dhe framkommo och medh een för Rätta giordh afatningh. Demonstrerade sielfwa Qwarnens och engens Situation, frijgiörandes aldeles Carl för något olageligit watn demmande. Så att hans engh der åfwanföre ingen skada tijmar. Uthan när mycket watn är öfwerstijger det dammarne, förr änn det opstijger på engen, Carl låfwade, om dammarne skulle Uplyfta watnet på Michels engh, skulle så mycket af dammarne rijfwas, att engen ey skulle af wattnets updemmande skada lijda. hwilket Rätten pröfwade skiähligit så att Carl niuter sin gl. häfdh i Qwarnen, och Michel engen af Qwarnen oskadd efter det 34 Cap: B B: L L:

Mattss Erichsson i Ytteriepu Kerde till Jacob MårtenSon ibm. om een åkerskata, den han nederrijfwit gierdes gården före till twenne Skrindlands hööslagh. Swaranden inwende Mattss sielf nederrijfwit sin gierdes gårdh. Och att han den opsatt för det Booskapen ey skulle skada giöra. här om är Parterne emellan tillförenne synt af twenne Nämbdemän. Men ey föreente, dy anhöllo dhe om doomhafwanden och den förre Syningsman Erich Andersson att

i nogare

43.

i nogare ögonsicht taga om det som åfwanfore twistes. Som och bewilliades. hwilka och warda Sökiandes Parterne emellan att föreena ./.

Cnut Olofsson i Kyrkioby Kerde till Knut Markusson ibm: om, det han höö slagit innom des enges råå i Sylt Järfshagan. Markus sade Kiäranden Krooka för Långt Uth om des råå, honom till afoogh, och han icke pra´indicera honom Saken remitterades till Syn. hwar till antogs Nämbdemännen Jacob Mattsson och Johan Michelsson i Kyrckioby hwilka skola söka Parterne att föreena eller Rättenom relation giöra ./.

Pehr Sigfredsson i Staden fodrade af Pehr Olofsson i Sochloot Bekåstnadh för arbetet han för honom på Crono hemmanet nederlagdt, dedt han efter honom kommit att beboo. OlofsSon swarade, honom och denn tijden nutit wäxten af hemmanet Uthan skatt, han och derföre bordt dedt förbättra. Fördenskull Kunde icke Pehr Sigfredssons ansökningh willfaras; uthan aldeles Kraftlöös giordes, emedan och förr detta dhem emellan liqviderat är.

Mattss Larsson i Moono pra´tenderade af sin Broder Bertil Larsson hemmans Klyfningh bestående 1/2 Mtl.s Skatt, emedan dhe der till äro lijka berettigade, och der tillhoopa ey Kunna sämias. Swaranden disputerade emoot hemmans Klyfningen för des ringheets Skuldh. Nembden sade hemmanet ey Kunna Klyfwas, som dhe nu hafwa Swaga ägor och ey wijdare Utrymme till att intaga. dy togo Parterne doomhafwanden och Lenssman att liqvidera och föreena sigh emellan om arfwet. Som och Bewilliades ./.

Cherstin

44.

Cherstin Erichsdåtter i Öfwerieppu beswärade sigh öfwer Jacob jacobsson ibm. att han henne slagit een blånad och andra gången trenne resor sparkat sampt tridie gången een blånadh. Jacob war nu icke tillstädes. Oansedt honom Lenssman stembdt till Tinget. Nembdemannen Erich Sigfredsson sade sigh blånaden besett. dy Sakfältes han pro absentia till 3 sk Smt. Och lijkmätigt Kongl. Placatet om Justitiens Befodran dömbdes han till Saaken att böta för twenne blånar 2 sk Smt. och för trenne gångor Sparkande såssom för 2.ne pustar till 9 sk Smt. efter det 13 Cap. Sårm B. med willia L L:

Sigfredh Haansson i Pensala kerde till Markus markusSon ibm: att han rödt sigh engh af des Mulbete, Och emedan han des utan der engh hafwer, skall han Uthflytt sielfwa enges gården meer än honom är tillåteligit. Markus sade fuller sigh något Kunnat Utflyttia gierdesgården. Men så Lofwade han den gierna åter föra på sitt gl. Stelle. Jacob Jacobsson i Öfweriepu bekende, Swarandens Fader sagdt sigh något rödt uthom enges rppn på mulbetet. dy togo Parterne Syn der på. hwar till anmodades doomhafwanden och dhe Owälduge Män som medh honom då fölliandes warda. hwilka och bewilliades. Och warda dhe efter möijeligheeten dhem emellan föreenandes ./.

Margeta Erichzdotter i Munsala fodrade af Mattss LarsSon i Moono. Sin Sahl. Faders arf och Jnförningar med sin Förra hustru, emedan han ey Lemnat Barn efter sigh och hoon warit från WesterSijdan, och haft ingen Skyld

här

45.

här, Uthan berettes henne Sahl. Mannen testementerat sin rätt. Swaranden Kunde ey här emoot neka. dy togo dhe att werdera Löösören på hemmanet, emedan sielfwa Jorden är Cronans. hwar till nembdes Länssman och Nembdeman Jacob Jacobsson i Hirflax. Som efter liqvidation Saaken för Rätta anmäla skola, der Parterne ey annorlunda föreenas ./.

Mattss Hendersson i Kyrkioby, anklagade Mattss Mattsson Frill ibm. för det han beskylt honom till een Tiuf och Skälm producerandes till Wittne Jacob Haansson i Kyrkioby, och Jacob Gabrielsson ibiid. hwilka oiäfwade eedel. bekende att Mattsson Kallat Hendersson Tiuf och Skiälm. han limiterade seijandes Kiäranden förebrått honom om een Saak, då han skolat Sagdt, du skall wara een Skiälm, till des dhu bewijser migh det. Men Wittnen berettade ännu yttermehra, att han utan limitation, Kält honom. dy dömbdes Mattsson för Oqwädins ordh att böta 3 sk Smt. och det lijkmätigt 20 Cap: Tingm B.

Jacob Jacobsson från Cronoby hemma, leet andra gången opbiuda Silfwast hemmanet till hälften, emedan han den anparten Kiöpt af Jacob Jacobsson i Öfweriepu. Som nu Klanderlööst skiedde och her medh annoterades.

Mårten Danielsson i Sochloot berettade det Elias Erichssons Enckia hafwer på Frijheet uptagit 1/6 Mantahl Crono hemman i Sochloot, som hoon nu för des ringheetz skuldh öfwergifwet, warandes inge huus mehra änn een Lada på tompten. Och emedan han der nest in till beboor ett Cronohemman af 1/2 Mantahl, så söker han det medh dedt han haar, att sammanläggia. Och sedan framdeles dhem emellan sine Söner Klyfwa låta, så att een deel Kunde

skillias

46.

skillias ifrån dedt hemmanet han nu beboor till dedt 1/6 mtl. och dedt således bättre besutit blefwe, Cronan till nytta med iembnare Skatt för hwardera. Efter det 1/6 Mtls opbiudande fans ingen som dedt emoottaga wille, för serskilt röök Nembden berettade desse twenne Crono hemmanens ägor, liggia iempte hwar andra, och om dhe Sammanlagde wore, kunde medh bättre beqwembligheet twenne rööker af dhem giöras Cronan till nytta. hwilket således ad notam togz, och till hans Nådes höghwälborne H.r Landshöfdingens nådige gådtfinnande i ödmiukheet heemstelles.

Haans Pehrsson i ytteriepu begierade doomhafwanden till Syn på ett åkerstycke honom och des Granne emellan. Som och bewilliades ./.

Anders Erichsson i Hirflax å sine och des Jnteressenters wegnar, anhölt att dheras Grannar, som Giöstaf Knutsson i Hirrflax, hwilken låter opbeta ååen och årödslan, och sielf

instenger sin egen engh till 7 Lador. Som aldrigh någon Klöf skall trampa om wåhrtijden. Och Carl Jsachsson medh Grels Haansson i Mono skola wåldbeta Båskengen och FänesKnäne och Lill Rutana westan till. Jembwähl Anders Andersson och Haans ThomasSon i Paloat, hwilka på Lill Rutorne och Östersijdan om Mäijerfwi Engh det samma föröfwa, att dhe då måtte nu förbiudas om wåhr= och höstetijden släppa dijt Boskapen på någre åhrs tijder, emedan dhe engiar äro samkota, inn till des dhe bättre Kunna tillendas. hwilket ey Oskiäligit Synes. dy åtwarnas dhe, att giöra Kiäranden och des Jnteressenter skada på dheras engiar medh otijdigt Klöfwande. dock om dhe der emot

något

47.

nagot haf:a att inwenda, måge dee det wedh näste Tingh angifwa då widare Swar föllia skall.

Jacob Erichsson i Mono wille fodra een engh benembdh Söder Rödslan wedh Harius Kullan af Sahl. Rectoris Schola herr Carl Ringij Enckia. Som undan des hemman redan skall wara såldt Sahl. Rectoris tijdh. På Enckians wegnar instelte sigh Rådmannen Johan Carlsson att swara i Saken. Men som Jacob beboor ett Cronohemman, och Befalningzman ey är tillstädes, som Saken för honom Uthföra skulle emedan Bonden der till sielf är incompetens. Altså opskiötz medh Saken till hans pra´sens.

Anna Mårtensdotters Fullmechtige Länssman Henrich Erichsson Kiärde till Bolagsmannen Johan Esskilsson ibm: om een Skrind höös afhendande. Swaranden som 692 den 17 Febr. för Sytningh och Boolagh är halfwe hemmanet tillsagdt sade sigh höet tagit till sitt Barns begrafwande. Men sade sigh nu hemmanet ey Kunna Längre medh Anna beboo; Uthan nu pra´tenderade på sin åhrs tienster. Och berettade nu Johan när Boolagscontractet blifwit slutit, resterade 30 D. Kmt. för drengs Lönen som Anna tillstoodh, och nu sedermera för dheras arfwode ifrån 692 till detta åhr 694 den 1 Maij inclusive, pra´tenderade twenne åhrs Lön eftersom han een tijdh Siuk leegat. Johan igenfodrade och twenne wackor Rågh och 10 Cappar Korn sampt een wacka ärter och een Cappa Salt. hwilka hans hustru Malin Mattssdotter infört i gården. der emoot Anna nekade, och Malin hårdt påstoodh. dock eftergaf hoon. Sedan fodrade

Johan

48.

Johan Lön för det han hielpt henne hööberga ifrån nestledne MidSommaren tils nu, sampt sin hustrus wintter Kåst hoon låfwade derföre Johan Lillengen ben:d till sin Booskaps Föda, och 1: Tunna Spanmål för Malins Jnförningar och Sommar arbete, der nest Krafde han för 3 yxar och 2 Lijar han till hemmanets nytta brukat, och dhem medh sigh infört i gården, sin betalningh. Elliest berettade Malin sigh arbete giort på hemmanet nu i Sommar, hwarföre hoon om Löön anhölt. Rätten öfwerlade Saken och pröfwade skiähligt, att Johan för 2:ne åhrs Boolags tienster bekommer 20 D. om året, förutan dhe 30 D. som på drenge Löön återståå. hwilka bestijga sigh till 70 D. Kmt. dhem Anna dömes Johan betala. Och sedan betala yxarne och Lijarne, han infört i gården; Sampt för Malins Sommar tienst een Tunna Rågh, emedan hoon och elliest sine Jnförningar eftergifwer. Johan låfwade straxt aflyttia sigh från hemmanet allenast han får sin betalningh. Men i widrigt fall will han äfwen wintteren blifwa i gården. hwilket i mangell af sin betalningh honom ey förwägras Kunde.

Henrich Michelsson som will Uptaga ett Nybygges lägenheet af willa ödemarken uthi denne NyCarleby Sochn och Wuoskåski by, Upwiste Sahl. Landshöfdingens höghwälborne herr Gustaf Grasses resolution af den 5 Martij nestledne, att Cronones Befallningzman der detta Nybygge ey wore Boolbyen förnär, skulle honom der till inrym

:ma

49.

:ma hafwandes Nämbdeman Jacob Knutsson och Simon Erichson ransakat der om, hwilka pröfwat det i ingen måtto Boolbyen förnär wara. hwarföre Crono Befallningsman honom der Uthi medelst sin Skrift af den 12 Junij nestledne welat inrymma. Men disputerade her emoot Mårten Andersson i Wuoskåski det wara hans hemman förnär. dy anhölt Henrich doomhafwanden till Besichtningen der å. Som och Bewilliades.

Carl Olofsson i Pensala pra´tenderade arfskifte medh Brodren Johan Olofsson ibm. efter des Sahl. Moder. hwar emoot Johan ey skiähl. Kunde disputera. dy antogo Parterne der till

doomhafwanden och Nämbdeman Jacob Jacobsson Kåck. Som och Bewilliades. hwilka warda sökiandes Parterne att föreena ./.

Henrich Haansson i Kyrckioby och Josep Mårtensson sampt Brita Erichzdotter i Staden Kärde till Mattss Påhlsson i Pensala om arf efter des Sahl. Swärfader Clement Mattsson. Swaranden Upwwiste ett Testaments Skrift af 690 in Augusto, huruledes Swärfadren förklarat sin ytterste wilie emoot dhem. Brita fodrade och sin Jnförningh. Parterne antogo nu doomhafwanden och Nämbdeman Erich Sigfredsson i Öfweriepu att arfskifta efter Clement. Som då warda hwars och eens rättigheet liqviderades och Parterne emellan föreenandes.

Jeppu Boerne som Uprödt een ny wägh till Lappo Sochn anhöllo nu Att blifwa frij för Broen emoot Skiären i Karwijken. Och att Nårrbyggiarne som Kyrkiobyen Sochloot, Kahrby och Kåfwijoki, denn måtte Uppehålda emedan dhe ey hulpit till den nya wägen; hwilket Rätten aldeles pröfwade skiähligt att Nårrbyg

iarne

50.

=iarne den Uppehålda. dy dömbdes dhe och det att efterkomma ./.

Olof Adamsson i Sochloot anklagade Kerstin Carlsdotter ibm: för det hoon skall öfwerfallit des Moder och Sonn i så måtto, att enär dhe wattn tagit af Brunnen, som dhe begge tillhoopa ägdt af ålder, hade hoon då wedh samma tillfellet, sönderslagit Såfwen och Kielkan sampt dhem sedan opbrendt. Swaranden sade Olofz Gåsse först slagit henne. Men till Såfwens och Kelkans opbrennande nekade hoon icke. Henrich Haansson eedel. oiäfwadt bekende dhem lijka slagit hwar andra. Altså emedan Poiken som först slagit, är Öfwermaga compenseres Slagsmålet emoot hwart annat. Men till Såfwens och Kelkans Upbrennande. Saakfältes hoon till sk. S:mt. För nijdingswärk, lijkmätigt dedt 25 Cap. B B L L: Olof pra´tenderade på Såfwens och Kelkans betalan hwilka Nembden werderade till 1 D. Kmt. Som hoon och dömbdes betala.

Erich Hångelsson i Staden Kerde till Haans Erichsson i Sochloot om Skuldfodran bestående i 1/2 T.a Rågh och 4 D. penningar för Brenwijns, öhls och Toobaks Salu, sampt 11 D. Kmt. i reede penningar i nestledne wåhr, derföre han Kiöpt sigh Sädes Korn hwarföre han låfwat i Bidare lön ett tomptstelle att hööberga. Haansses hustru Kerstin Carlsdotter Kunde icke her emoot något skiähligit inwenda, Uthan sade sigh straxt nederlagt 16 D. Kmt. penningar i taka handh, enär hoon hört Mannen lofwat omistande Tomptstellet för Bijdare

Lön

51.

Lön att hööberga, Cherstin låfwade een Borgare Skrind höö i Bidare Lön dy Slötts att emedan Erich haar penningarne allaredo bekommit, skall han resterande 1/2 T.a Rågh, 1 Borgare Skrind höö i bidare Lön och 9 sk Kmtz: expenser bekomma ./.

Carl Olofsson, Markus Mårtensson och Mattss Haansson i Öfweriepu beswärade sigh öfwer Esaias Sigfredsson ibm. om een enges råås flyttiande. Esaias nekade sigh dhem något förnär giort. dhe antogo Nämbdemännen Erich Andersson i Sochloot och Erich Sigfredsson i Öfwerieppu att besichta det. Som och bewilliades. hwilke skole Rättenom relation giöra om Saken.

Mattss Nilsson i Hirflax Kerde till Anders Erichsson ibm. om tompte twist, begierandes Syn der å, af doomhafwanden. hwilket och Swaranden war benögder medh Och togo Parterne der till medh Nämbdeman Jacob Jacobson, Som warda dhem emellan denne twist förlijkandes

Anders Andersson i Sochloot Kerde till Mattss Sigfredsson ibm. om een linda som honom tilkommer, men Mattss den sigh will tillegna. hafwandes han och sedermera af flytt een Lada der ifrån. Mattss sade lindan honom tillkomma, och Mattsses Swärfader hafwa Ladan dijt flytt Nämbdeman Erich Andersson berettade att een gl. Man Knut Mårtensson ibm sagdt Mattsses Swärfader lagdt Ladan på Andersses engh, då Anders sade sigh fuller laghsökt honom, men han då druknat i Fählan straxt der efter. Mattss beskylte och Anders för rååflyttiande. Kiäranden sade det wara af intet wärde och der om wara af Swärfadren förlijkt, här woro inge fleere skiähl af

Kiäranden

52.

Kiäranden att andragas. Altså resolverades att den åfwannembde gl. Man medh een Nämbdeman Benämbdh Erich Andersson Uthi Crono Mannens närwaru skall om denne twisten dhem emellan ransaka och Rättenom referera. Sedan skall wijdare Sluut falla i Saken, der Parterne icke föreenes.

Anna Erichzdotter i Kåfwijoke fodrade af Dawidh DawidzSon ibm. wedergieldningh för een des oxe, som hans Oxe stångat i beenet, att Oxen der af straxt neerfallit och ey orkat uhr ruinet, Uthan hoon nödgatz ihiäl slå honom. Dawid sade Oxen sielf beenet afullit. Susanna

Jöransdotter som medh Boskapen gådt wall, och sedt på när Oxen stångad blef, oiäfwad eedel. bekende, Sålunda passerat wara som Anna berettat. Nämbden sade Oxen warit om trenne grääs, och altså för 10 D. Kmt: werderade den, dy dömbdes Dawid att betala Fierdungh af Oxens wärde som är 10 sk Kmt. och Anna behålla den döde Oxen lijkmätigt det 46 Cap: B: B: L L: Sedan anhölt anna om Rättegångs expenser, för det hoon sigh försumat. Dawid sade henne wara skyldig honom 1/2 Cappa Salt. hwar på hennes Försummelse decortterades. Men wittnens omak låfwade Dawid medh hennes huusbonde förlijkas. hwar wedh och Rätten let beroo.

Jacob Mattsson i Öfweriepu Kerde till Esaias SigfredSon ibiid: om Ormhaga engh, som honom 693 in Augusto är tildömbder, men han will sigh tillegnna. Esaias nekade ey emoot den deelen som doomen förmäler, allenast begiertte det han sielf oprödt. Som och skiä:

:ligt

53.

:ligt pröfwades. dy togo Parterne att uhrskillia sådant Nemdeman Erich Andersson och Simon Erichsson. Som skola sökia Parterne att föreena, eller i wijdrigt fall Rätten der om, sedan relation giöra.

Mattss Simonsson i Kyrkioby som redan delt hemmans ägor medh Haans Thomasson ibm. beswärade sigh, att han ey ännu aflyt sigh af gl. tomptstellet. Som han är 693 in Augusto tildömbder att giöra. Uthan honom der pra´iudicerar och olåth för. hwilken swarade sigh ey Kunna hint ännu huusen aflyttia, Utan tillbödh Mattss löösa hans deel, och till olåtet nekade han, Uthan sade Mattss det bruka. Elliest sade han sigh wela honom gierna Utur hemmanet löösa. hwar till Mattss ey wille. Resolverades att såssom hemmanet är dhem emellan tilförenne delt och han dömder åfwnnembde Dato att aflyttia sine huus, utur gl. tompten på ett annat stelle. Altså heemstältes doomen till execution.

Mattss Sigfredsson i Sochloot Kerde till Anders Elia´sson och des Jnteressenter ibm. om een gierdes gårds nederhuggande. Contrparterne swarade honom intagit af dheras åkerskata een god deel; och sedan ändock af Fäbetet. Saken Kunde ey Uthan Syn bijläggas. dy togo Parterne der till doomhafwanden och Sochn skrifwaren Johan Carlsson. Som och bewilliades ./.

Carin Johansdotter i Staden pra´tenderade af des ModerBroder Haans Jacobsson i Kåfwijoki arf, efter des Sahl. Föräldrar, emedan dhe bodt på ett hemman tilhoopa. Swaranden sade hemmanet fallit i Skattwrak efter des Sahl. Föräldrar. dock Kunde han ey be:

:wijsa

54.

:wijsa hemmanet wara werderat och Lagbudit, ey heller att något arfskifte hållit warit emellan honom och Carins Moder som Samarfwa warit. dhe togo doomhafwanden och Nämbdem. Erich Andersson om denne twisten att liqvidera dhem emellan. Som ey oskiäligt pröfwades.

Mattss Gunnar Kerde till Krögaren Knut Hendersson i Öfwerieppu om hööbergningh på des enges skata. Krögaren sade den skatan honom för Krögerijet wara tildeelt. Saaken resolverades till Besichtningh, hwar till Parterne nembde doomhafwande. Som warder denne trätesmarken i besichtningh tagandes; Och det i Crono Mäns närwaru för des Jnteresse.

Sara Haansdotter i Öfwerieppu i des Mans Erich Jacobssons siuklige tilståndh kerde till Jacob Jacobsson ibm: om 5 åhrs tiensters aflöningar. hwilka hoon pra´ttenderar för det han icke längre förmår Boolaget Uppehålla, som han ingådt med Erichz Sahl. Fader Erich Kunde her emoot ey skiähl. neka dy wistes dhe till Förlijkningh, och att Rådman Johan Carllson dhem emellan liqviderar.

Mattss Jacobsson och Carin Erichzdotter i Ytteriepu Kerde till Simon Pehrsson ibm: om enges och humblegårds deelningh, emedan dhe hemman Klufwit och åkeren reedan delt, anhållandes omm wäxten till Skiftes på detta åhr, och sedan till Jordens deelningh. Simon nekade icke her emoot, allenast sade sigh något hööbergat af allmenningen det han ihoopblandat medh Enges höet. hwil

:ket

55.

ket han wedh höödelningen will eximera. Resolverades att dhee skola deela detta åhrs höö sin emellan pro qvata medh Skrind. Som Nämbdemännen Jacob Knutsson och Simon Möllnar förrättandes warda. Skolandes dhe och engiarne dhem emellan sedan till åhrs deela. Men anbelangande humblegården. Så skall den dhem emellan blifwa. Som wedh hemmans Klyfningen är giort och slutit, och dhe ansembde blifwit, och han medh humblegården omkring Kellaren sig intet befatta. Eij heller skall han af den tompt, som af oskifto honom tilslagen är, mera än 1/3 niuta, så länge han i gården sitter, Uthi det öfrige confirmeres arfskiftet dhem emellan oklandrat att förblifwa.

Henrich Haansson i Sochloot berettades sigh antagit ett Crono hemman der sammastädes, och der opgräftat ett åkerstycke ben.d Åånäs, hwilket han sedermehra af Landtmätaren Låtit refwa, men Mattss Sigfredsson ibm. den skall wela sigh tillegna. Mattss sade det wara hans Jord Som medh Besichtningh och wittnen skall Kunna bewijsas. Altså antogo Parterne der till domhafwanden. hwilken warder der om giörandes sigh Kunnig, och det i Cronans Mäns närwaru, för Croonans Jnteresse skull.

Kyrkioherden Ehrewördigh och Wällerde H.r Johannes Forsman berettade Giöstaf Cnutsson i Hirflax nestledne Bönedagh absenterat sigh från Kyrkian, hann instelte sigh nu,förklarandes denn gången warit af ett Styng i Sijdan betagen, emedan han och warit tillförenne Siuk i Skälfsootan, des utan sielf ander

warit

56.

warit hemma. Som altijdh ålägar wara, att achta Booskapen och elden. Nembden berettade denne Giöstaf wara een Gudfruchtigh Man, som ey åfta försumar Kyrkian och pröfwade Altså honom för de ordsaker då hemma blifwit, som han nu förebar. Fördenskull förskontes han denne gången för någre böter. dock åtwarnades att framdeles sigh till wahra taga. Sedan berettades och Giöstaf Mattsson Gunnar äfwen absenterat sigh från Kyrkian dock på denn förste Bönedagen. Giöstafs Fader instelte sigh nu, och sade Sånen denn gången sielf ander warit hemma, hästarne elliest af Swälta warit Orklösa att han måste achta dhem om kalla wåhrtijden dy pröfwade Nembden honom ochså böra Ursechtas. dock medh een hård Förmaningh framdeles att ey försuma Gudstiensten ./.

Cronones Länssman berettade att Margeta Jöransdotter i Kyrkioby uppå sitt yttersta i sin barnsängh bekandt att hennes Fahrmoder Walborgh Bengtsdotter ibm. skall warit wållande till hennes dödh. hwilken framkaladh nekade aldeles der till. Malin Grelsdotter i Staden som warit Jordgumma oiäfwad eedel. bekende. Margeta skickat efter henne Klockan 12 om een Natt, emedan hoon då warit i Barns wånda, hwar efter hoon Klockan 4 blef förlossad medh Twillingar. då hoon warit icke Siukare än som andre Barnföderskor, och sedan een weka der efter blifwit Frisk inn till der hennes Fahrmoder bemelte Walborgh

grööt skickat till Margeta medh hennes Stiufmoder Malin Andersdotter; hwilken grööt

hoon

57.

hoon sedan ätit, och der efter och hoon sielf bem.te Grelsdotter medh Margetas Syster dem ätit. Men Margeta straxt efter ätandet illa betagen blifwit, att hoon ey wijste hwadh hoon giorde, seijandes sigh af Gröten ondt fått, wedh hwilket tillfelle Grelsdotter henne frågat, hwarföre hoon ondt der Uthaf skulle fåå, emedan och hoon medh des Syster ätit samma gröten, och icke något osundt Kendt, Fahrmodren och elliest skickat gröten och Stiufmodren den hemptat. hwilka ey Lära giort något ondt i Gröten. då denn nu afledne Margeta swarat. Min Fahrmoder rörde senast i gröten. Och framgeent så länge hoon lefde påbördat henne wara ordsaken till hennes Siukdom, hwilket hoon påstådt inn till sin döds stundh. doch förlåtit sin Fahrmoder, så att ingen efter des dödh, där om henne tilltala skulle, heemställandes Gud. hembden. Kyrkioherden Ehrewördige och Wällerde H.r Johan

Forsman. Som denne afledne Margeta, på sitt yttersta medh herrans högwördige Nattwardh besökt. Sade henne efter een alfwarsam Förmaningh till Sanningens bekennelse berettat sin Fahrmoder åfwannembde Walborgh, medelst sine stoore och grufwelige wanlige Maledielser, wara ordsaken till hennes dödh, der hoon, af denne Siukdom, som henne af denne tillskickade gröten påkommit, skulle ey till hälssan restitueras. Sedan refererade Kyrkioherden denne Walborg brukar förskrevkelige banskap i huuset, och att hoon derföre wedh Skrifthållet åfta förmant är, Sade och att framledne Margetas Man Haans Olofsson Skolat för honom sagdt sigh fått af Sine Föräldrar een Koo denn Walborgh grufweligh förbannat. Så att Koon al:

:laredo

58.

laredo begynt på förtwijnas. Men enär han begynt att tilltahla henne för sådant, haar Koon Frisker blifwit. Haans sade sigh ey minnas sådant för Kyrkioherden talt. dock tillstoodh han Koon warit Siuker och blifwit Frisker, ey wetandes hwar Uthaf. Kyrkioherden påstodh att enär han, som åfwanförmäles, besökt Margeta på sitt yttersta, hade af Haans och dhe andre närwarande blifwit talt om Koon, lade och det der till, att då blifwit af dhem sagdt, som Skulle Walborgh een gångh slagit medh handen på Spijsen, och sagdt sigh tillförenne giort af, medh twenne, och ännu Kunna giöra dedt medh denn tridie. Walborgh nekade och högel. till sådant, sampt till Koons Förbannande. Haans berettade sin StiufSwärmor, åfwannembde Malin Andersdotter, för honom bekendt, att Walborgh slagit sin handh på Spijsen, och sagdt twenne hafwer iagh giort reedan af medh, nok Kan den hählee hielpa till den tridie. Malin nekade sigh dhe orden talt, Uthan sade sigh Kunnat hört dhe orden Uthaf andre. henne förmantes att utnembna sin Sagusman. Men hoon sade sigh ingelunda Kunna denn minnas, efter alfwarligh förmaningh till Sanningens bekennelse, berettade hoon omsijder att Walborgh talt på Finska och hoon ey wähl förstått, emedan hoon är een Swänsk. dock så mycket hoon Kunnat märkia, hafwa sagdt åth henne nok får du smaka af wärlden, mången bitterheet på denne backan, såssom iagh fått för digh. Men icke mehra wille hoon sigh Utlåta. Walborgh neka

59.

:de till alt sådant. Sedan förekallades hennes Grannar att beretta. hwadh dhe om henne hört och förstått hafwa Om hoon någon undsagdt, och der upå ondt wederfarit hwilke förmantes till Sanningens bekennande, såssom dhe medh eeden erhålla Kunde der så. fodrades Anna Mårtensdotter som bor brede wed Walborgh, sade sigh icke hört om henne något ondt. Matts: Simonsson i Kyrkioby som och hennes Granne är, sade sigh icke hört något om henne, förr ännu wedh Tinget. Henrich Haansson ibm. sade icke annat weta, änn som rychte gådt i Byen om henne för des grufwelige önskningar. Mattss Michelsson Lagmans Nämbdeman sade henne mycket bannas i huuset Men icke träta medh någon uthom huuset eller tillskynda någrom något ondt. Cnuth Markusson ibm. sade sigh icke annat weta, änn att tahlat om banskap gåår i byen. Som hoon och werkel. skall giöra. Jacob Josepsson ibm. sade och henne mycket swäria, och sedan när hoon sitt äga bortmist af wärken hoon der af haft, skall hoon blifwit mycket förbittrat i sitt Sinne. Brofogden Jacob Bertilsson sade att Giöstaf Måånsson i Wuoskåski hwilken nu nyl. druknat, hafwer för 25 åhr sedan warit medh denne Walborgh till Rätta, om dedt han skolat beskylt henne, dedt hoon een Påsknatt uthe warit medh twenne andre Qwinnor, men Giöstaf ey Kunnat bewijsa, han och elliest warit drucken när han henne beskylt. Altså är Walborgh blefwen befrijadh. Och Giöstaf erkender för Öhl. took. det och nämbdeman Erich Larsson som då satt i Rätten erhindrade sigh. Walborgh före

Kallades

61.

Kallades medh een åtwarningh att bekenna sina Synder, att Gudh henne nådigh wara wille. hoon swarade medh dyre contestationer sigh aldrigh haft sådant ondt för hender eller denn afledne Margeta, sin Sona dotter någet ondt tillskyndat i gröten, Uthan sade att Margeta ey wähl förlijktes medh henne. der Uthaf hoon hade om henne dhe tanckar fattat. Sade och att om hoon medh Swordomar något Kunde sigh förgrijpa, wore dedt i hastigheet, såssom af menniskligh Swagheet hendt. Swarandes och till det Jacob Bertilsson wittnat, att hoon fuller då warit för Rätta. Och som Giöstaf sådant opdichtat, haar han medh stoore Förböner sluppit utan böter. Och hoon således frijehrkender. häradsnämdeman dersammastädes Johan Michelsson berettade att Sahl. Margetas Man Haans, skickat efter honom när hoon Siuk leegat. då han dijt gådt. Och hon bedt honom gåå till sin Fahrmor åfwannembde Walborgh och bedia henne, hoon tilbakas taga skulle, det hoon tillskyndat henne. hwilket han och giort, Men hoon nekat sigh giort henne något ondt. Sedan sade och Johan, Walborgh föröfwa förfärlige banskap i Byen. hwarföre hoon är på Skrifthåldh af Presterskapet mycket åtwarnad. Haans Olofsson sade sin Sahl. hustru på sitt yttersta förbudit honom att sökia Walborgh her om, emedan hoon alt sådant will henne förlåta. dy wille han nu icke något henne derföre tillmähla, seijandes att hans hustru

altijdh warit trätande med Swärmodren, och hon derföre Kunnat fatta misstankar till henne. Och

som

62.

som her wedh icke wijdare war att andragas. Altså skred Rätten med Saken till fölliande Sentens.

Oansedt Walborgh Bengtzdotter är misstänckter efter Margeta Jöransdotters sidsta bekennelse medelst Truldom wara wållande till des dödh. Lijkwähl Komma på Walborgs sijda desse efterfölliande Skiähl i consideration 1.o att rychtet till Truldom om henne Upkommit, sedan hoon af Giöstaf Månsson i Wuoskåski warit beskylt för sådant hwarföre hoon dock är befrijat warden. 2.o haar den afledne Margeta Kunnat der af taga misstanckar, emedan hoon 3.o warit medh henne i lijfstijden i träta, Och 4.o dedt hoon efter Grötens åtande, som Walborgh skickat fådt ondt, hafwer Kunnat warit elliest een Oförmodeligh händelsse hwilket 5.o der af tyckes bestyrkas, att dhe twenne som efter henne Gröten ätit, ey fått någon passion. 6.o Uthan Walborgs tillskyndan haar något ondt Kunna Komma i gröten 7.o haar Margeta på sitt yttersta aldeles tillgifwit Walborgh, hwadh dhem emellan wara Kunde, så att des dödh henne ey tillmählas skulle hwarföre Haans 8.o ey will påstå någon tillmähle. 9:o Man efter domare Reglorne bör wara benägnare att wäria änn fella. 10.o hwadh anbelangar heenes Sone hustrus Malin Andersdotters talan, att Walborgh skall hafwa sagdt, sigh tillförenne förgiort twenne, och wähl Kunna giöra det samma medh den tridie; Så revocerar hoon sine ordh, seijandes att hoon ey rätt förstår Finska som Walborgh talar, Kunnandes nu ey annat intyga änn att Walborgh skall sagdt åth henne, Nok får du smaka werlden så wähl som iagh förr digh. dy Kan af så=

:dant

63.

dant owist tahl intet skiähl tagas. 11.o hwadh och Koon anbelangar som skall förbannat wara, Så tillmähles ey Walborgh. der medh någon truldom, Utan elliest onde maledielser. Alt så efter desse åfwannembde Skiähl och Omstendigheeter dömbdes Walborgh Bengtsdotter frij att medelst truldom förgifwit Margeta Jöransdotter, och des medelst wållande till hennes dödh. Men anbelangande hennes altijdh föröfwade Banskap och Swordom. Så emedan hoon öfwerträdt medelst sin banskap, dhe Åtwarningz grader, Som Uthi Kongl. Förnyade Stadgan om eeder och Sabbatz brått förmäles, att hoon efter Ehrewördige Presterskapetz åtwarningh sigh ey förbättrat. Och för den ordsaken är först för Rätta angifwen. dy dömes hoon efter åfwannembde Stadgas tridie punct att böta 5 D. Smt. till Kyrkian, men der hoon ey orkar botom sittie 2:ne Söndagar i Ståcken Uthi heela Församblingens närwaru. Och emedan hoon medelst sin oändel. banskap förseedt sigh emoot det tridie Buudordet. dy skall hon Uthstå Uppenbara Kyrckioplicht och afbedia Försambl. Men der Walborgh her efter med maledielser och banskap förekommer skall hoon efter den 6 puncten i Bem.te Stadga Srafas hwilket dock till denn högl. Kongl. håfRätts nådige omdömme i ödmiukheet heemstelles.

Josep Jacobsson i Kyrckioby Kerde till Haans Thomasson ibm. om een ängh Blisi Kiärre. Swaranden sade des Fader den af allmenningen oprödt. Josep nekade icke der till; Men saade sigh denn och hefdat. Sampt

elliest

64.

elliest bäst behöfwa. Nämbden sannade Josep denn bäst behöfwa. dy lijkmätigt Kongl. Resolution och Förklaringh på 677. åhrs Reductions Placat, de Dato den 14 Aug: 690. dömbdes engen Blis: Kiärre till Josep som den bäst behöfwer: Sedan pra´tenderade Haans på sine dagswärken han giort till engens melioration och på Ladan. hwar om dhe förlijktes till 5 D. Kmt. Wedh hwilken Transaction Rätten dömbde att förblifwa.

Jacob Josepsson i Kyrkioby kerde till Olof Haansson ibm. om Törfweds barkningh som han huggit för honom. Swaranden nekade sigh giort det, sade och Jacob bortfört Törfwed han huggit för sigh. Kiäranden sade och Josep huggit innom hans Teegh någre åhr bårt åth. Parterne togo Nämbdemännen Johan Michelsson och Jacob Mattsson att besichta det och liqvidera dhem emellan. dhe anhöllo och så Syn om enges råå dhem emellan Som äfwen bewilliades. hwilka warda sökiande Parterne att förena ell.r Rättenom relatera.

Mattss Hendersson i Kyrkioby anklagade Mattss Mattsson ibm. för det han skolat beskylt honom för Tiufwerij. Mattsson sade Henderssons egen half Syster sådant för honom sagdt, hwilken nu ey tillstädes war. Men till den andre beskyllningen nekade han sigh Uthlåtit. Hendersson hade ey skiähl till den andre Förwijtelssen. dy Opskiöts Saken till Skiähls anskafande. Börrandes och Henderssons half Syster sigh instella, förr änn Swar till den förra påbördon Kan falla ./.

Karin Adamsdotter i Kyrkioby Kerde till Mattss Mattsson ibm. om det han beskylt henne för Kååkhora

och

65.

och Tiuf. Mattss sade henne beskylt honom och hans hustru för Tiuf. och han retorqverat på Karin till des hoon det bewijsa skulle. Pehr Olofsson i Sochloot oiäfwad eedel. bekende, att Mattsson medh des hustru Kallat Carin till hoora och Tiuf. Mattsses hustru som denne Beskyllningen äfwen angår war nu icke tillstädes dy opskiöts Saken till hennes pra´sens.

874.

NB Wintterdelens Saköres Lengdh finns framfore fol: 443

Saaköres Lengd Öfwer ÖsterBotns Sö=

=dre Häradh Sommar Tingz deehl pro A:o 1694 ./.

875.

NyCarleby Sochn.

Michell Josepzson i Sorfwest

för Lönske läger medh Chirstin

Joons dåtter från Westerbåttn

Karlen Saaker 40 sk.r S:mt:

Och Kånan 5 D.r Smt:

Walborgh Bengtz dåtter i Kyrc=

=kioby för Swordom och banskap

Saaker 5 D.r S:mt: desse bööter kom:

ma till Kyrkian, Men som Saa=

ken ähr heemstält håfRetten

Så beroor der medh i medler tijdh

Chirstin

876.

Chirsten Carls dåtter i Såchlot för Nij=

:dringzwärk på Olof Adamsons Såf

Och Kielka till 3 sk.r S:mt:

Jacob Jacobsson i Öfwerjeppu för Swars=

löösan mooth Chirstin Erichz dåtter

Saaker 3 sk.r S:mt:

Dito för 2 blånar Och 3 pustar till 5

gånger 3 sk.r S:mt:

Mattz Mattzson Frill i Kyrkioby för O:

qwädens Ordh mooth Mattss Hindersson

ibm. Saaker 3 sk.r S:mt:

Dombok 1695

2026-04-17T19:47:00+03:00

Domböcker 1695.

243.

Anno 1695 d 25 och 26, Februarij

Höltz Ordinarie Häradz wintter Tingh medh allmogen

af NyCarleby Sochn, uthi des Länssmans gårdh, Närwaran=

=de å hans Nådes Högwelborne H.r Landzhöfdingens wegnar,

Landz Cammereraren högachtadt Georg Ailman, Och Landz=

Secreteraren högachtadt Johan Drysell, sampt Cronones Be=

=fallningzMan Wälbetrodde Lars Bruun, medh dhee ährlige

Och beskedelige Männ som Såtho i Nämbden.

Erich Larsson i Munsala. Jacob Knutzson i Munsala.

Erich Sigfredsson i Jeppu. Axel Andersson i Harioxen.

Erich Andersson i Sochlot, Jacob Jacobsson Hirflax.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Simon Erichson i öfwerieppu.

Thomas Sigfredsson i Wuoskåskj, Mårthen Danielsson i Såchloot

Johan Michellsson i Kyrkioby. Carll Mårthensson i Wäxala.

Cronones Ländzman Angaf Grels Josepsson i wexala som skall wara beskylter af sin Fader een gammall Man Josep Grellson ibm att hafwa slagit honom, Sohnen Josep Neckade der till aldeles, förebärandes att Fadren som elliest ähr Oregerligh Och mycket Trätosam weelat slå sin hustru medh yxen, då han förhindrandes det det samma, haar Fadren blifwit onder på honom Josep inlade een Supplication des medelst han beklagar sigh esomåftast warit medh hugg och slagh af Sånen Öfwerfallen, hwarföre han låtit honom igenom

grannar

244.

Grannar och Nå grannar åthwarna, Men han ändoch eij welat bättra sigh Tillspordes hwilka Sonen åthwarnat Swarade Anders Cnutzson och Erich Jönsson i wäxala, Anders Ojäfwad Edeligen bekände att hann Aldtigh warit skickad att åthwarna Sånen eij heller hafwa åseedt Sånen Grelss slåå sin Fader, uthan att Joseph i förledne höstas enär dhee woro trätande om Crono hemmanetz bebooende, hwar till han een Boolagzman emooth Sonens willia tagit, haar han då för honom bekändt att Grels honom 5.te gången slagit Och dedt först Enär Gingiäle höltz på Damskatan, hwilket han doch eij bewijsa Kunde eij heller wiste någon der om berettelse giöra. wijdare berettade Anders enär Länssman om denne Trätan der i byjen Skall undersöökt som war i förledne höstas åhr sedan haar Josep warit hoos Anders och spåttat blood på gålfwet då han efter tillfrågan sagt att Sånen honom med een Sååstångh slagit på bröstet. Erich Jönsson ibm Oiäfwad efter Aflagd Eedh berettade att han aldrigh seedt att Sånen slagit Fadren, eij heller haar Fadren Anmoodat honom att der ifrån warna Sohnen, uthan berettade att Fadren 693 om hösten då Länssman der om Ransaakat wijst honom sin Swulnad under bröstet hwilken han sagt Sohnen medh Een Sååstång honom stött hafwa. Cronones Länssman berettade att Fadren då beskylltt Sohnen Och eij Kunnat bewijsa uthan Sohnen då hårdeligen neckat, dy hade Fadren åtrat sine ordh. Grelss förklarade sigh att enär des Moder af sin hufwud Swagheet,

hwar

245.

hwar medh hoon då aldeles fram för nu bekajat war, haar sparkat Fadren mooth spijsen att han Neerfallit skall hann der Af Swulnad fått, Joseph Kunde eij necka att icke hustrun sparkat honom, säijandes den Swullman han der af fått warit i weka Lijfwet, doch Kunde han eij bewijsa att han den andre swullnaden åth någon wijst haar, Sånen medh höge Contestationer neckade sigh slagit sin Fader, Uthan Fadren honom Af Afwund Angifwa, för dedt han honom från hemmanet will bårt Kiöra, och denn Quarhålla medh hwilken han Boolag slutit; Fördenskuld att undwijka all sådan Olåth, låfwade och Grels sigh från Fadren

till tieenst begifwa. Josep beklagade sigh af Sånen eij fåått maat i denne wintter på hemmanet, Sånen sade Fadren eij weelat wara i ett Maatlagh medh honom sedan han Boolagzman togh uthan Arbeetat medh honom. Så intygade, och Nämbden att Josep ähr Een Argh Och Trätosam Karl Men Om Grels hafwa dhee eij sådant hört, doch sade dhee Greels wara begifwen till dryckenskap. Grels sade att Fadren skall honom Lenge haatat, berettandes att han honom på sin Brölops Och hedes dagh eij låtit Omolesterad wara, uthan då Enär han eij afweetat Grijpit honom i hååret Och der i hårt Rijfwit, Som Anders Cnutzson på sin giorde Eedh besannade, säijandes dädh förorsaakat sigh der af att Speelmannen på Bröllopet blifwit Öfwerfallen Af een uthaf Giesterne, och Brudgummen Grels weelat forswara Speelmannen, derföre haar Fadren illa håår=

:rjfwit

246.

=rijfuet Sohnen, Och Fadren ändå skrytt der af att han Sohnen håår rijwit. Grels sade och att Fadren een gångh uthan skuldh medh yxe huggit honom såårr i beenet. Fadren sade att då han förargat honom hade han Kastat yxen efter honom, och dedt drebbat på beenet.

Grelses Moder som för dedta warit hufwudhswagh, Men nu bättre blifwen, sade hoos Sohnen ingen skuldh wara, uthan Fadren af sin stoora Argheet altidh haatat Sonen, Och dy nu tagit till sigh een annan fremmande till boolagsMan, derföre hann och will på sådant sätt Skafa Sonen af wägen Nämbdeman Carll Mårthensson berettade att occh i fiohl enär Josep weelat een annan Boolagsman Antagen haar Joseph drucken Af Brenwijn ärnat Anklaga Sohnen för Retta och Redan warit till Redz på Tingz Stugu gålfwet, Men sedan Enär honom förehållit blifwit att han tillförne tagit sine Ordh tillbaakas, hafwer han bårtgåt, Och Saaken således då eij blifwit Angifwen, Omsijder Kunde han eij necka, att icke haa Angifwit Sånen derföre att han från hemmanet bårtdrijfwas skulle efter som han een drinkare ähr, Och Josep således medh sin Antagne BoolagzMan der fåå qwar blifwa, Fadren Och Sonen blefwe nu begge medh handhstrekningh förlijkte att åthskillias, Och Ångrade Fadren medh Grååtande tåårar sitt Angifwande bidiandes Rätten att Sohnen för Straf förskones måtte, Thedh uthfäste och BoolagsMannen Jacob Hansson medh handhstrekningh att gifwa Grels 30 D.r K:mt: för sitt afträde ifrån hemmanet som Cronones ähr.

Rätten

247.

Rätten öfwerlade saaken som slötz medh fölliande Sentens

Oanseedt Gamble Mannen, Joseph Grellsson i Wexala een och annan gång haar beskylt sin Sohn Grels Josepsson att hafwa slagit sigh; doch 1:o Neckar Sohnen där till, Och 2. Fadren det eij bewijsa Kann 3. Och fast ähn Fadren A:o 693 för Länssmannen, sampt Anders Knutzson och Erich Jönsson i Wäxala Upwijst Een Swulnad på sitt bryst, doch ähr Sohnen eij Öfwertygadh den honom gifwit hafwa, uthan torde af hans Afwijta hustru honom tillfogad wara, efter som hoon haar sparkat honom Een swulnad som Joseph sielf haar måst tillståå, Men för ingen Upwijst sigh mere ähn Een swulnad bekommit, 4 ähr af Nämbden intygad Josep wara een Argh och Trätosam Karll 5 hwilken altijdh haatat sin Sohn, hafwandes och på des Bröllops dagh honom Oskyldigt håårrijfwit. 6. Och som Josep een Och annan gångh ärnat att antaga een boolags man medh sigh, så haar han icke allenast nu, uthan Och i fiohl sinnadh warit för Slagzmåhl emooth sigh Sohnen Angifwa, på thedh han Kunde fåå honom undan boolagz mannen Af hemmanet 7 Men icke allenast i fiohl uthan Och förre åhret sine Ordh att saaken icke Angifwen blifwit. 8. Och desslijkes nu Sedan Sohnen uthlåtit sigh att till wijdare widlyftigheets undwijkande weehla Öfwergifwa hemmanet, haar Fadren nu för Rätta bekändt att han till den ändan Anklagat Sohnen bediandes att han eij strafas må 9. Nämbden intygade att dhee aldrigh hoört någon Trätosamheet och Oroo af Grels, Altså Kendes han för Fadrens Angifwande frij, doch saaken till den högl. Kongl: håfrätt i ödniukheet heemställes.

Cronones

248.

Cronones Länssman Angaf Grels Josepzson i Wexala att han om een Söndagh straxt efter

Gudztiensten stulit Sädh Af Anders Olofssons i Moonääs Quarn 7 Cappar Spanmåhl, Som han eij till necka Kunde, Uthan sade Målsäganden derföre förlijkt, Fördenskull emedan detta Skiedt på een Söndagh hwar medh han een stoor förargelse bedrifwit, pröfwade Retten honom eij Kunna Skonas för Sabbatz brått, uthan derföre Saakfältes till 40 sk.r S:mt: Och för Snatterij Lijkmätigt Kongl: Håf Rättens resolution in minoribus delictis, Aldenstundh Målzäganden ähr förlijkt böör grels ehrläggia till Kyrkian 4 D.r K:mt: Och af bemelte 40 sk.r S:mt: Lijkmätigt Sabbatz brått Ordningen böör Angifwaren 1/6 deehl och dedt öfrige till Kyrkian och dhee fattige fördeelas. Sedhan Förklarade Grels sigh att såsom han eij kan Forlijkas medh sin Fader på Crono hemmanet hafwer Fadren Antagit Jacob Hansson till Boolagsman hwilken för dedt Grels Afwijker hemmanet will böterne för honom ehrläggia, som han och nu medh handhstreckningh Låfwade fullgiöra, Och Fördenskuld att

werdera Löösören mooth Cronoresten på bemelte hemman Antogh Länssman och Jacob Knutzson Som och bewilliades.

Uthi Nämbdeman Haans Mårthenssons ställe i Moonääs hwilken för sin ålderdoom Och swåra hörfall af Nämbden dimitterad bleef Antogz een Erligh och Beskedeligh Man Carl Mårthensson, hwilken sedan han aflagdt den wanlige eden tillträdde sitt Nämbdemans Säthe, medh förmaningh att medh all Troheet föreståå sin Tienst.

Knuth

249.

Knuth Markusson i Kyrkioby Och Mattz Jönsson Kärde till Jacob Hindersson i Kåfwijåkj om 3 stycken ängiar i Kattnääs hwilka undan des till Swarandens hemman skola Kiöpte warit. hwilket han bewijste igenom förra åbooens Knuth Knutzsons Oiäfwade Edelige intygan, Jacob Neckade eij der emooth, Men inwende det warit enär dhee Kiöptes Odugeligit Orördt landh, hwilket han sedermera Oprödt, Och När weedh hans hemman Omijstandes der ifrån, Knuth sade att hann och dess granne Mattz Jönsson undan hwilkes hemman Engen Kommit, Och i een stoor by boendes ähr skola bättre ähn han dem behöfwa. Så Emedan Kongl: resolution de A:o 690 i sådane måhl gifwen förmåhr att den som bäst sådane twistige Jordestycken behöfwer Skall den till sitt hemmans Conservation fåå behålla. Fördenskull till att ehrfara det samma, Emedan Nämbden Om deras hemmans wilkor war eij så Kunnigh Förordnades Nämbdeman Jacob Knutzson Och Johan Michelson hwilka der Parterne eij föreenas Skola Rettenom der om relation giöra, då ett lagligit sluuth der om föllliandes warder ./.

Hendrich Michelsson i wuoskåskj som medh Thomas Sigfredsson ibm Om Nybygges Uptagande warit twistige, Och som Henrich der till Niutit wederbörandernes tillståndh efter där godh Lagenheet finnas uthan Boohlbyens pra´indice, haar han ett Kyttolandh Opgiordt till 1 T:a uthsäde, hwar af Thomas sedan 48 Skylar bårtfört, förlijktes

250.

nu Om bemelte twistigheeter sålunda, att Thomas gifwer till Henrich 1 Tunna Spanmåhl Och 1 halm skrind der Emooth alle dheras twistigheeter till detta Dato öfwade Ophäfwes, hwilken Rätten Och pröfwade Skiäligt att Stadfesta.

Mattz Haansson i Wäxala Leeth uthi sin Siukligheet igenom sin Granne Jsaach Erichson fordra sitt åtherstående arf af Brodren Sigfredh Haansson i Pensala, hwilken dedt betahla låfwade, Men Anhölt Dilation till brodrens Henrichz som frånwarande ähr heemkombst Emedan Mattz hans Andeehl något Opburit, Slöts att hwadh Mattz på sin Brodres Hendrichz wegnar Opburit, skall han behålla till broderens heemkompst, Och då Räckenskap derföre giöra, Men hwadh Öfrigit ähr hoos Sigfredh behåller han i sin Antuardningh, doch det som på Mattzses andeehl resterar dömmes han foderligas efter Arfskiftes lengden till Mattz att betahla i medler tijdh Opbiudes hemmanet första gången till hans betahlningh.

Landtmätaren Wälbet:de Thomas Lohm medh sin hustru dygdesamme Matrona hustru Brita Prockman Leeth insinuera i Rätten een Testamentz Skrift som dhee sin emellan reciproce giordt Och uthi Borgmestarens högachtad Jacob Bockmöllers, Och Pastoris Loci Högwällärde H.r Johannis Forsmans Närwaru Oprettad, Lydde nu i Bookstafwen som föllier: För allon dem som detta wårdt bref hender att före Komma giör Jagh Thomas Lohm, Och Jagh Brijta Pråckman witterligit att wij efter den förmaningh som Gudz helige Ordh och dagelige Förfarenheeten, oss förhåller, betrachtandes det wij her i werlden ingen

warachtigh Stadh

hafwa

251.

hafwa uthan måste endteligen Enär Gudh oss Kalla behager igenom den Timmeliga dööden hädanskillias, Och Komma till Jordh igen, her hoos och påminnandes oss den Uprichtige Kärleek Troheet Och Liufligheet som uthi wårdt Echtenskap oss emellan warit hafwer, Och Gudh den aldrahögste ähn wijdare både i Lijf och dödh oss emellan Continuera låta Tächtes, hafwa så der af, som och elliest att wåra barn, medh hwilka Gudh wårdt Ächtenskap wällsignat hafwer ähre uthi herranom Afsombnat och döde warder, tagit Orsaack wårdt trogne hiertelagh Emooth huar annan att Förklara, Och Een sådan Disposition oss emellan att giöra som Kunde lända den samma, hwilken den andre af oss öfwerlefwer och efterlämbnar till någon Tröste hugnad och fromma: hwarföre wj her medh: Af ett wählbetänckt moodh på ett Testamenterligit sätt Stadgat och förordnadt hafwa, att Enär den goda och Nådige Guden Eendera uthaf oss ifrån denne usla werlden till sigh fodrandes warder, hwilket han låte skee uti een Saligh Stundh då Skall öfwerlefwande, hwilken dera af oss det efter Gudz Skickelse hända Kan sedan all gield Guldin ähr, Och den aflednes begrafninghz omkåstnad giord ähr för sigh allena Oskiftet behålla, possidera,

Och nyttia alt wårdt Aflinge, som wj förmedelst Gudz wällsignelse tillsamman förwerfwat hafwa Kunna, Och icke allenast det uthan och hwadh såsom efter wår Sahl. K. Föräldrar oss Arf tillfallit ähr, så Skall den af oss, som den andre öfwerlefwer, för sigh såsom eget goda behålla och besittia, hwilken förordningh såsom den her flyter af een serdeles Kärlig Affection Tacksampt hiertta och andre her åfwan införde Skiähl, Altså skall den samme när Gudh behagar igenom döden oss ifrån hwar an=

=dra

252.

=dra Skillia tiena den Aflednas Syskon eller Arfwingar till Een Fullkombligh efterrettelse hwar emooth dhee uti ingen måtto måge eller Skohle hafwa något att pra´tendera och yrckia, efter som wij på sådan händelse den Rättwijse doomaren dedta ödmiuk Och Tienstel recommendere att handhafwa och weedh macht hålla, Till yttermera wisso hafwa wij detta uthi goda wänners såsom wittnens Närwaru medh egen händers underskrift bekräftat. Datum Mickelsbacka d- 9 Augustj A:o 1692

Thomas Lohm Britha Pråckman.

Hwilken efter begiäran Lijkmätigt Kongl: HåfRättens i åbo resolution de A:o 664 bleef wederbörande Till een Tienligh efterrettelse ad notam tagit, hwar öfwer detta till ett laga bewijs extraderades.

Pehr Carllson i Kåfwijåkj Kärde till Dawid Dawidsson ibm om 14 D.r K:mt: gield, efter arfskiftes längden. Dawid tillstoodh bemelte Fordran, Men Opwijste 693 åhrs häradz dom att Pehr ähr för Swarslöösan Saakfälter och dombder betahla 1 Tunna Korn. hwilken Pehr medh Aflagdan Eedh betygade wara Kommen till dheras begges nytta, enär dhee boolagh tillsammans haft. Fördenskuldh dömmes Dawid bemelte 14 D.r K:mt: till Pehr att betahla, Men dhee öfrige Små Saaker som Pehr efter Arfskiftes lengden böör bekomma heemstelles till behörligh Liqvidation ./.

Markus Markusson i Staden kärde till Malin Simonsdåtter i Carby om een ängh hwilken han i handom hafwer, Men

Malin

253.

Malin den uthan något Skiähl, Skall weehlaa sigh tillägna, hoon disputerade fullar Engen wara hemmanetz som hoon åboor tillhörigh, Men uthan Skiähl, dy resolverades att till Skiähls Anskafande behåller Kiäranden som i handom hafwer Engen uthan intrångh ./.

Mattz Erichsson Pinck i Munsala berettade att hans Bördehemman som han åboor ähr för 1/2 Mantahl Skattlagd, där dock han eij Större uthsäde hafwer än 6 wackar Rågh Och 12 wackar Korn och 15 wackar i träda som hwar sitt åhr brukas. bestående Åkren, des uthan af Tårr och Mager Sandjordh, haar Och elliest Knapt uthrymme booendes uti Tränssell medh många Grannar, Så att han uthan inleggningh mooth dhee swaga Ägor Omöijeligen Årkar 1/2 Mantals Skatt uthgiöra. Nämbden sannade medh bemelte hemman så beskaffat wara som Omrördt ähr. hwilket således ad notam togs. hwar medh han om sin Angelägenheet i ödmiukheet Kan Ansöökia hans Nådes Höghwelborne H.r Landzhöfdingens Nådige gådt finnande ./.

Grels Michellsson och Erich Josepzson i Hirflax som hemman deelt sigh emellan togo nu att iämka och åthskillia Ägorne sampt gierdesgårdarne Nämbdeman Jacob Kåck Och Jacob Knutzson, som och bewilliades, hwilka där Partene eij föreenas Skola Rettenom relation giöra.

Pastor Loci Ährewördige och Wällärde H.r Johannes

Forsman

254.

Forsman beklagade att twenne af Prästegårdz huusen som äre mäst förfallne eij reparerade blifwa, som först Stegens huuset, hwilket icke ähr något Kåstbart huus där dhee allenast bara wägarne behöfwa reparera, Men ingen Skårsteen Taak ell.r gålf, wederbörande låfwade Stegerhuuset reparera. 2:o Om ett wedalijder som der af ålder warit, skall nu förfallit liggia, hwar till några Timberståckar fört, Men till helften ännu restera, dy låfwade Sochnens Jnwånare medh dedt första det som åtherståår fullgiöra, hwilket och dömbdes att efterkommas, Sedan begiärade Pastor Syhn på Skogzhygget som Borgerskapet föröfwat på Prästebordetz ägor sampt besichtningh Öfwer deras brukade wälde på Enges hållmarne, Som eij förwägras Kunde, Forordnades fördenskuld till bemelte Förrettningh Nämbdeman Erich Andersson Och Johan Michelsson hwilka där om skola Rättenom relation giöra.

Att Ransaaka om Nybygges lägenheet på Silfwerhållman =rande som Knuth Mattzson will optaga Och Hendrich Michellsson i wuoskåskj will disputera Anhöltz doomhafwanden och Nämbdemannerne som då medhföllia, hwilka och bewilliades ./.

Dawid Dawidsson i Kåfwijåkj berettade att han Richtigt betahlt sine Bååtzmans Persone= doomare och Lagmans penning.r pro A:o 1693 åth BefallningzMan Wälbet:de Lars Bruun, Men lijka fult i Upbördzbooken skall wara honom debiterat, Och efter som i hans qvittensebook enär wåd Elden öfwergick hans egendoom tillijka upbrunnit, wille han medh wittnen bewijsa sin lefwereringh, BefallningzMan

sade

255.

sade sigh så iust eij minnas, dy efterleeth han Dawid medh wittnen dedt besanna, Som han och medh Jacob Hinderssons Oiäfwade Edel. intygan bewijste wara lefwererat, dy böör een sådan rest, honom Afföras, hwilket Och Befallningzman efterkomma låfwade ./.

NämbdeMännen Erich Andersson och Mårthen Danelson som besichtat Giärdesgårds twisten Emellan Ehrewyrdige H.r Gustaf Neostadius och Landtmätaren Thomas Lohm sampt Borgmästaren Wilhelm Rosses Enckia berettade sigh då befunnit att Booskapen ingått genom Sahl. Commendantens Forsmans änckias giärdes gårdh hwilken hennes landboo sedan Opbygd, Som her medh annoterades till wederbörande i Saaken tillstädes Komma ./.

Enges Twisten Emellan Dawid Dawidsson och Larss Grelsson i Kåfwijåkj kunde nu uthan Syhn eij slättas dy dömbdes där till, Nämbnandes nu wederbörande, Nämbdeman erich Andersson Och Johan Michelsson, hwilka der Partene eij föreenas Skola Rättenom relation giöra ./.

Mattz Olofsson i Sochloot begiärtte een Attest att han Uptagit ett Ödes hemman der sammastädes Oppå hwilket hann Reefningh söökia will. Nämbden intygade 4 åhr wara förflutne sedan han Ödes hemmanet tillträdde, hwilket således ad notam togs, och eij förwägras Kunde, detta der å honom till ett laga bewijs att meddeeles ./.

Esaaias

256.

Esaias Sigfredzson i Jungaren berettade Mattz Niellsson Måtare honom Stämma låtit om een ängh igenom Nämbdeman Erich Sigfredzson, Men han eij Comparerat, dy Saakfälltes han pro absentia till 3 sk.r Smt:

Sahl. Kyrkioherdens H.r Johan Grandels Änckia leeth fordra Af Carll Olofson i öfwerieppu för sin Sahl. Faders Lijkstohl 6 D.r K:mt: Carll sade sigh betahlt dem Reedan till Enkian som han Edeligen bekräftade, Och dy dömbdes i saaken frij ./.

Borgaren Carl Mattson i Staden NyeCarleby Angaf Jacob Grellsson een diekne wid Waasa Trivial Schola för det han honom på Landzwägen Emellan Staden och Munsala medh Slagsmåhlet Öfwerfallit då han hijt till Tinget Reesa skulle, hwilket sigh där Af förorsaakat, att bemelte diekne för Een tijd sedan skall slagit hans Fönster sönder i Staden, hwarföre han honom Angifwit i Rådhstuguu Rätten, där Saaken ähr Ransaakadh, men för det Jacob een diekne warit till Schole Rätten i Waasa blifwit heemstält, och dy enär Jacob honom nu träfat på wägen haar han påmint Carl det samma, låfwandes honom nu därföre betahla, och då i samma Furie slagit honom medh Een wäria i högre handen, hwar af Såren för Rätta nogsampt Syntes. Jacob Förklarade sigh, att Carll först honom medh Onyttige Ordh Öfwerfallit Och grijpit till hans wäria hwilken legat baak i Slädan, säijandes att Carl der medh slagit honom eett slagh öfwer hufwudet, hwar efter ingen åkommo Synttes, då Jacob sade sigh Opstegit ta=

:gandes

257.

=gandes wärian af honom, Och hade carl såårat sin hand i det han skulle fast hålla om bara Klingan, Carll swarade att Om han slagit honom i hufwudet medh wärian så hade han

iu då hålli i fästet Och Jacob som een ynglingh eij Kunnat taga wärian af hans hand. Uthan då hade Jacob och eij han blifwit Af wärian såårat. Carl framwijste och sine Såår för Retta, Och Synttes att han waar saår emellan sine sine finger, som Omöijelig af wärians fasthållande uthan Af hugg eller stingh sigh tilldragit, Frågandes Om någon warit medh dem i föllie eller mööth dem, Carll sade att Erich hindersson i Carby Och Jacob Hindersson i Cåfwijakj Kommit Reesande ifrån Staden, Och enär dieknen höört liudh Af dem baak Om een Backe som emellan warit, haar han satt sigh i slädan Och Reest åth Staden. dhee åfwannembde Bönder framkallades nu att Afläggia sin wittnes Eedh i Saaken. hwilka Oiäfwade den efterkommo, Och berettade Jacob Hendersson i Kåfwijåkj att Grellsson Kommit Kiörandes emooth honom medh blåttadh wäria i Slädan, och Enär han något wijdare fram åth Kört haar han träfat Carll och blifwit warsse bloodh efter hans Släda, Och weedh dedt han tillgådt honom att undersöökia hwadh Carl feelas skulle, haar han berettat dedt Angifne Jacob honom medh Slagzmåhl Öfwerfallit; Erich Henderssons Edelige intygan qvadrerade nu aldeles medh åfwannembde Jacobs berettelse, dy pröfwades Onödigt den wijdare att repetera. dhee Tillspordes Om Jacob Mötandes dem hade der öfwer Klagat att Carll honom på wägen Öfwerfallit, dhee sade Neij,

Jacob

258.

Jacob sade sigh eij Kendt dem dy Kunde han eij Klaga för dhem, wijdare Förklarade sigh Jacob att han ingen ballia haft om wärian uthan allenast twenne pärtstyckor Ombundit hwilka han då eij wölat att Omsattia wärian. Carl sade ingalunda förfört sigh på Jacob seijandes att om han dedt weelat hade han Kunnat Grijpa till yxen som han i slädan hade och eij till den andres wäria, uthan Jacob för gammall Afwund och trätans skuld welat hemnas på honom. Jacob Kunde eij necka trätan om fönsters Sönderslående dem emellan på NyeCarleby Rådstugu warit, Men påstoodh att Carll för samma träta honom Öfwerfallit. Nämbden intygade alle samptel.n att Carl ähr een Seedigh Och alwarsam Mann, Men jacob der emooth Een Argh Och Orooligh Sälle. Och Emedan her weedh eij wijdare war att Andragas Skreedh Rätten medh Saaken till fölliande

Sentens

Oanseedt Jacob Grelsson will förewända att han eij att hempnas den förra Trätan som han haft medh Carl Matzson i Staden Öfwerfallit honom sedermera medh Slagzmåhl på Landzwägen, Uthan att Carl först honom medh Onyttige Ordh Öfwerejlat, Och Grijpit tll wärian som baak i Jacobs släda legat, där Carl sedan weedh täflandet medh Jacob skall sielf såårat sigh; Lijkwähl Och Emedan der emooth i Consideration Kommer 1:o Att Erich och Jacob Hendrichz Söner Edeligen intygat att Jacob Grellson mööth dem medh een Öppen wäria i slädan Och straxt brede weedh i samma moment funnit Carl på Landzwägen sargader, hwilken

då

259

då för honom beklagat sigh af dieknen slagen wara, Och 2.o sedan weedh Tinget der om beklagat sigh derföre Jacob igenom wederbörandenes Assistence ähr lagförder hijt till Tinget. 3:o Men Jacob hwarken för dem som honom Mötte eller någon annorstädes Öfwer Carll sigh beswärat 4. Om Carll som Jacob föregifwer slagit honom medh wärian öfwer hufwudet, Så hade han iu hållit i wäriefästet, Och Jacob som een späd ynglingh ähr, doch öfwer 20 åhr, icke Kunnat af carll som een stoor och stark man ähr wärian fråntaga. Uthan att hann och icke Carll Skulle Af henne sargas. 5.o åhr Carls Såår emellan hans finger Syntte, på dhee Ställen där han Omöijeligen Af wärians fasthållande medh handen, uthan Af hugg ell.r Sting dem haar bekomma Kunnat. 6 Och Emedan dhee tillförne warit Trätande 7 Och intygas Carll wara Een freedsam Man Men dieknen heehl Orolig och Trätosam. Altså och Emedan förbemelte omstendigheeter äre sannolijke Skiähl och giöra ett halft bewijs, som skall Jacob af långe wräki Carll på Landzwägen Öfwerfallit dy dömmes Jacob efter dedt 19 Cap:l i Tingmåhla B: der ifrån sielf 6:te sigh befrija. Sedan om fredz bråtet och Såra målet wijdare lagl. Sentenierad blifwa, hwilket dock till den högl: Kongl: HåfRättz Nådige gådt finnande i ödmiukheet heemställes.

Sedan doomen Afsagd war beswäriade Carll sigh att Jacob i dedt samma och låfwat för dedta Angifwande betahla honom derföre, begiärandes att Jacob sampt wittnen åther förkallas må

Erich

260.

Erich haarbergh och Jsaach Erichson i wäxala Oiäfwade Edel.n wittnade att Jacob uthgååendes ifrån retten haar sagt. Jagh skall ändå betahla digh, Och Jacob Kunde eij Emooth necka, uthan inwende sigh sagt att han skall betahla Carll weedh Rätten hwilke Ordh: weedh Retten, wittnen sade sigh eij åhöört, dedta blef således ad notam tagit och till ett Skiähl i saaken till denn högl Kongl. HåfRätt i ödmiukheet refererat.

Emooth dedt Tridie Opbodet som RådhMann Johan Carllson nu söökte på Wittingz hemmanet protesterade Häradzhöfdingen Högachtadt H.r Jacob Ross inn till des att den fordran som han till bemelte Wittingz Sterbhuus äger betahlt ähr. J Lijka måtto Klandrade och Bårgaren Nils Olofsson hwilken medelst sin hustrus hafwande Arfsrättigheet will disputera Johan Carllsson pra´ferencen till Wittingz hemmans besittiande Rätt, hwilket alt till een Opartisk doomare Ransaakan Och decision ad notam togs, helst Emedan Ordinarie doomhafwanden föruthan sin till bemelte Wittingz om Sterbhuus hafwande fodran ähr medh Johan Carllson när i Skyldskapen ./.

Laghmans Nämbdeman i Hirflax Anders Erichson upwijste Een Förlijkninghz Skrift Emellan sigh och sine Swågrer Jacob Jacobson i Årrwis Och Mårthen Jacobsson i Kimå Om deras Arfs förnöijande efter sine Sahl. Swär Föräldrar. Hwilken i Bookstafwen sålunda Lydde i A:O 1692 d- 7 Januarj

ingingo

261.

ingingo wij Undertechnade ett Oryggeliget Contract uti gode Mäns Närwaru, Angående dhen Arfsdeehl som oss Jacob Jacobsson och Mårthen Jacobsson i Kimå hafwa in till att fordra af wår Swåger Anders Erichson i Hirflax, flytande efter wår Sahl. SwärFader och Swärmoder i Herflax. Och Sluto sålunda, Att Jagh Anders Erichson låfwar och tillsäger, Mina Swågrer ell.r Systrar, Nämbl.n Lijsbeeta och Carin Erichz döttrar, hwar sine Nijttijo dahl.r K:mt: både för löst och fast, så i ett som annat, föruthan Een RD.r hwardera den dhee strax finge, medh hwilka 90 D.r K:mt: till hwerdna, wij bägge tillijka medh wåre hustrurs her om wähl förlijkte ähro, så att hwarken wij eller wåre efterkommande födde som ofödda Skulle hafwa någon macht her öfwer wijdare att Klandra, her om wij och Tienstel. af den högtärade Rätten Confirmation bidia wille, Och detta i goda Mans Närwaru

medh wåre Nampns och boomärkes underristande bekräfte i NyCarleby Sochn och Herflax by ut Supra. Anders Erichson i Hirflax, Jacob Jacobsson i Årawais, Mårthen Jacobsson i Kimå. Attesterer Erich Carllsson i Årawais och Nils Jacobsson. Emooth denne

Transaction wille fullar Johan Jacobson disputera, för det han haft deras hustru Syster Sophia till ächta, Men som hoon dödt och ett Barn efterlemnat, hwilket och Straxt i Modrens Foräldrars Lijfztijdh Afsombnat, dy Kan honom eij bewillias någon Arfsrätt efter sin Sahl. hustru. Och För=

=denskuld

262.

=denskuld dömes bemelte Transaction om Arfwet Swågrarne Emellan Stendigt och fast: efter som den nu för Retta Odisputerligh ähr.

Mattss Gunnar i Jungaren Kärde till Nämbdeman Thomas Sigfredzson i wuoskåskj om Een ängh weedh Karkasbäcken Brenfellona benembd som han förebäär wara Kommen från sitt Crono hemman till Thomases Skatte hemman Swaranden Upwijste ett häradz doombref af åhr 663 att Gunnarens Antecessor på hemmanet Jacob Thomasson desslijkes pra´tenderat på bemelte Engh, Men eij Kunnat sitt Käremåhl bewijsa. dy haar han goodhwilligt Cederat till Thomas bemelte Engh, hwilket då Lagl: ähr blefwen Confirmerad och gillad Och således Crono hemmanet Afheendt. Gunnaren Opwijste Een Attest Af een Gammall Qwinna i NyiCarleby Stadh Underskrefwen att Engen tillhörer Mattzses hemman, Men son dhen Obeswuren war Och bemelte hustru berettades af ålderdoom liggia på Sengh: dy Kann Gunnaren sööka Borgmestare Och Rådz i NyCarleby Assistence, att Eden af henne på bemelte des wittnes Skrift tagas Kunde, helst Emedan inthedt iäf Emooth henne Af Contraparten Thomas ähr producerat skolandes Och Glaasmestarens attest här för Rätta af honom Edeligen verificeras, J medler tijdh som detta Oförrettadt ähr,

Ärhåller Thomas Engen som dem medh laga doom possiderar och i handom hafwer, doch åligger Gunnaren att gifwa sine Skiähl Cronones BefallningzMn weedh handen, Om

Crono

263.

Crono hemmanets Rätt saaken att uthföra.

Johan Mårthensson i Moonoo Kiärde till sin Swåger Jacob Erichson ibm om Crono hemmaneth han åboor besettiande, låfwandes straxt Crono Resten som dedt Kan wara Graverad medh uthbetala, Jacob sade hemmanet der af fördiupat i Crono Rästen att han haft Stoor Skatt och Ringa ägor Men sedan hann sökt och på Kåstat des Refningh och Skattleggningh att dedt blef inlagdt till 1/4 Mantahl har han söökt sigh Resten att Afbörda, Som Nämbden sannade Tilleggiandes Och ähn detta att Jacob är säckrare ähn Johan tillförtroo hemmanet, Slötss att som denne Ähr een Cronones Saak Altså Kunna dhee sigh der om hoos wedebörande Angifwa; Sedan pra´tenderade Johan Af Jacob hustrus löhn för 11 åhrs giorde Tienst hwilka Jacob disputera wille och medh åthskillige Lefwereringar Och andre inwenningar, dy hänwijstes dhee dher om till Owälduge Männs Liqvidation, Och om dhee då eij sämias för Rätta wijdare framkomma, då Sluuth falla Skall ./.

Susanna Johansdåtter i ytterieppu Upwijste denn Höglåfl. Kongl: HåfRättens resolution af d- 9

Julij

264.

Julij 694 der uthi Häradzhöfdingens Henrich Kluwensich /: som medh Simon Olofsson Runt om ett hemman Kiöp giort der efter uthgifne egne Fasta breef sampt Laghmans der å

fölgde Confirmation ähre worden för dhee uthi processen förlupne feehl och förseenden Ophäfne, Och Saaken stält i dedt stånd som denn war förr ähn Skiöttningen uthgaf sampt remitterad till häradzRätten Lagl. att Optagas Skiär skådas och dömmas, Altså förebaar nu

Susanna att Simon till hemmanet ähr will fremmande, Men hennes Sahl. Fader som för hemmanet till Såldat uthgått, der till Arfwinge exciperandes emooth det som Häradzhöfdingens Klufwensijks fasta bref förmäler att hemmanet i Skattwraak legat, Ty uti hennes Omyndige åhr, så Lenge Fadren uti Cronones Tienst war, haar Matss Gunnar i månge åhr dedt besuttit och Skattat före, hwilken sedan hennes Fahrbröder Giöstaf och Niels förmedelst Bördes Rätten Af hemmanet uthdrifwit, Och i stället till Boolagsman Antagit Mårthen Mattzson Stråka, der der förmedelst dedt att Klufwensijk sålde och dömbde hemmanet åth Simon Olofsson måste där ifrån träda, hwilket Nämbden Och heehle Byielagett sannade så beskafat wara, Och Simon Olofsson nu eij Emooth necka Kunde, Och i fall hemmanet i Grefweskapz tijden Kunde Upbudit wara för rest, doch ähr samma Rest sedermera Afbördat, Och Runten ingen rest för hemmanet betalt. Kunnandes eij heller Runtten bewjsa

sigh

265.

sigh hemmanet lagligen Upbudit hafwa, Uthan Upwijste Häradzskrifwarens Wälbet:de Carl Juniandera Attest af d- 14 Octob. 1694 att hemmanet i Cronones Jordeböcker skall wara för Crono Upfördt, Och att han på dess repareran= och excolerande Stoor Omkåstnadh giordt. Susanna regererade att häradzhöfdingen Klufwensich eij då haft macht Jorden att försällia till Runtten om den Crono warit, Nämbdeman Simon Möllnare, berettade att hemmanet aldrigh Öde legat, Uthan Sahl. Gref Thottens hanbtman dedt under hööslagh haft Och åkren medh dagswärken brukat Sedan Susannas Fader till Såldat uthgick, Och hemmanet i Mangell af Manns hielp uthan åboo Lembnat der efter hafwer Mattz Gunnare och Mårthen Mattzson Strååka dedt besuttit, Och der ifrån Skilde blifwit på dedt sättet som åfwan förmäles. Om hwilket hemman finns uthi 680 Åhrs Jordebook annoterat, att hemmanet i ytterieppu som Mårthen Mattzson då åboodt hwilket ähr dedt nu Omtwistes warit Skatte Och eij Crono. Juniander Forklarade sin Attest att det uthi 691 åhrs Jordebook ähr för Crono Opföredt, som han och nu bewijste, Nämbden Meentte det wara förskrifwit efter som dedt sedan 680 ingalunda Öde warit Efter häradzhöfdingens Klufwensichz Faste bref de A:o 686 d- 12 etc. Februarj Och der å fölgde Lagh=

:mans

266.

mans doom befinnes bemelte Omtwistige hemman warit Werderat till Twåhundradefiorton dal.r 3 1/2 öre K:mt: hwar emooth Runtten sigh åtagit hemmanetz skuld att betahla, till Sahl. Borgmestarens i NyCarleby Nämbl. Klufwensijks Arfwingar Etthundrade Fyratijo Twå dahlr K:mt: Och till Mårthen Stråka 30 D.r K:mt: som han weedh sitt Anträde till hemmanet betahlt, Jämwehl och 1 Korntunna. Susanna exciperade att ingen af Börde Männerne eller någon å deras wegnar warit kallade eller tillstädes weedh werderingh eller doom, som Simon Olofsson eij heller betyga Kunde Rätten Öfwerlade Saaken Och medh Nämbdens Omrööstande Skreedh till fölliande

Sentens.

Oanseeddt Susanna Johansdåtter bewijst sin Sahl. Fader för bemelte Omtwistade hemman till Såldat uthgådt och att dedt då Börde warit och sedermera icke i Skattwraak fallit. dess Faderbröderr såsom Bördägande uthdrifwit Mattz Gunnar, Och till Boolagsman Antagit Mårthen Mattzson Strååka, hwar efter hemmanet uthi 680 åhrs Jordebook ähr för Skatte Annoterat. Och Simon Runtt eij Kan bewijsa sitt Kiöp Lagligen Upbudit, eij heller hemmanet i Arfwingarnes Närwaru werderat wara. Lijkwehl Emedan uthi 691 åhrs Jordebook finnes different annoterat, i dedt hemmanet då för Crono Opföres, dy för Kongl: Maij:tz Och Cronones der under höga verserande interesse

Åligger

267.

Åliggger Susanna hoos Högwälborne H.r Landzhöfdingen i ödmiukheet Ansöökningh giöra om beskieedh huru uthi flere förre åhrens Jordeböcker hemmanet anten för Crono ell.r Skatte Opfördt ähr. Och så frampt å Cronones wegnar eij pra´tenderes ägande Rätten i bemelte hemman då dömmes Börds Rätten Susanna Johansdåtter förbehållen wara. Skolandes doch hoon restituera Simon dhee för hemmanet Uthlagde medell, först dhee 142 D.r K:mt: Och sedan dhee 30 D.r Dito Mt: medh 1 Korntunn, desslijkes Och hwadh Simon för medelst gode Mäns Ransaakan och werdering Kann befinnes meliorerat hemmanet öfwer dedt han efter huuseSyhns Ordningen att pra´stera plichtigh ähr, böör honom gått giöras. Sedan till Nämbde och samtychte begge parterne att Jacob Knutzson och Jacob Kåck måge berörde Werdering förretta. Emooth denne doom haar Simon Runt inwräkt 3 sk.r Smt: såsom Appellation, Oachtadt behörlig underwijsningh att saaken eij wore Appellabel, dy Antoges dhee som Fluta Fää.

Mårthen Andersson i Såchloot som åboor 1/4 M:tl Crono haar låtit Nils Pehrssons Ödes hemman ibm medh wederbörligit tillståndh under det andre Reefwas, blef nu Till Kongl: Maij:t och Cronan Skattlagdt, ähr af Landtmätaren Reefwat af Länssman medh någre Nämbdemän efter H.r BefallningzMans Imposition Ran=

:saakat

268.

=saakat haar åker 22 Capplandh, Åkerlindor af 1 Tunlandh och 14 Capplandh Och Engarne till 6 1/2 Lass medh sådane Condetioner Som Refningz och Besichtningz Attesterne wijdare Indigitera, haar och låtit trenne Omtwistige åkerstycken som Giästgifwaren i Byen possiderar, Reefwas, Som till laga Uthförande Opskiutes, dock efter dhee befindtelige ägor som åfwan förmähles pröfwade Retten hemmanet för des Ägors Ringheet skuld eij Kunna högre Skatta ähn 1/4 M.tl på Sex åhrs Frijheet Uthgiöra, doch detta till hans Nådes, Högwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige gådt finnande i ödmiukheet heemställes ./.

Att Afwittra Niels Mattzsons i Herflax förra hustrus giftorätt emellan honom och barnen till deehlning Förordnades efter begiäran, Nämbdemän Jacob Knutzson och Carl Mårthensson i barnens Mödernes Frenders Närwaru. hwilka der wederbörande eij åsamias skola Rättenom der om relation giöra ./.

Jacob Erichson ifrån Mono beswärade sigh öfwer sin Swåger Johan Mårthensson att han honom medh Slagsmåhl Öfwerfallit, gifwandes En blånad och bloodhwijte under hwardera ögat som Anders Erichsson Oiäfwad Eedel.n intygade, Och Johan eij Kunde Emooth necka, dy Saakfältes

han

269.

han för Såramåhlet tillsammans att böta 12 sk.r Smt: Efter dedt 10 Cap:l Såra M: B: mz willia L: L:

Jacob Jacobsson ifrån Cronoby som sigh tillhandlat Af Jacob Jacobsson i öfwerJeppu 1/2 M:tls hemman för 225 D.r K:mt: Leeth nu 3:die Reesan Opbiuda bemelte hemmans Kiöp, hwar emooth Margeta Mattzdåtter för sin der sammastädes hafwande Arfsrättigheet protesterade. dy resolverades att såssom Sälliaren bör hemåla Kiöparen Jorden Lijkmätigt

dedt 12 Cap:l Jorda Balken Landzlagen, Altsså åligger Jacob som Kiöpt sin Fångeman att Lagl.n söökia dedt bästa han gitter och Kann ./.

Wyrdige och Wällärde H.r Laurentius Matilin Leeth Första gången Opbiuda den Afhandlingh som han giordt, medh sine medhArfwingar om Forsbacka hemmans inlöösande, hwilket nu Klanderlööst Skedde Och her medh ad notam togs ./.

Carin Andersdåtter i Öfwerieppu beswärade sigh öfwer sin Swåger Bårgaren Markus Markuson i Staden för dedt han eij will upwijsa byteslengden öfwer dedt Arf hoos Anders Haansson i Såchlooth innestående som hoon medh

Markuses

270.

Markuses hustru ähr interesserad uti, hwilken Upwijste Arfskiftes instrumentet de dato 3 Augustj 669 hwar uthi befanns sedan Grefweskaps resten af booskapen betahlt iämwähl annor gield guldin ähr haar öfwerblifwit till Skiftes 156 D.r K:mt: hwar af Markus pra´tenderade att des Swärmoder honom sin Andeehl Testementerat som honom åligger att bewijsa, Och detta J medler tijdh således ad notam togs ./.

Borgaren Matss Erichsson Aulijn i Staden fordrade af Agneta Markusdåtter i wuoskåski efter een inlagd Specification Rästerande 40 D.r 16 öhre, Agneta Comparerade icke Ehuru wähl hoon stamder warit af NämbdeMan Thomas Sigfredzson eij heller sitt laga förfall framwijste, Uthan Mågen Esaias Erichsson tillstoodh dhee lefwereringar som i bemelte Specification Opförde ähr Komme deras samfelte boolagh till godo, hwilka hoon Caverat för. Fördenskuld Lijkmätigt Kongl: resolution och Justitiens Befordran de A:o 692 dömbdes Agneta dhee resterande 40 D.r 16 öre till Mattz af sin Sytninge deehl att betahla, Och der om sämias medh Esaias dedt bästa hoon gitter och Kann.

Michell Andersson i Oxgangar och Wörå Sochn Kärde

till

271.

till sin Swåger Mårthen Erichsson i Hirflax om arf åth sin Sahl. Systers Omyndige dåtter Brijta ben:d efter som des Fader bemelte Mårthen trädt uthi ett annat Gifte Och Skall elliest af Ringa medell wara, hwilken till efwentyrs torde dedt förskingra, som han och Reedan hennes Kläder brukat, dedt Mårthen eij Kunde emooth necka, dy Anhölt han dem i sin Antwardningh, Som och Nämbden Rådeligst pröfwade. Så Emedan weedh Afwittringen

Mårten Och förra Kullan emellan 691 d- 30 octob: ähr befunnit Mårtens Andeehl som ähr twå deehlar mooth Barnens 1/3 deehl, Lijkmätigt dedt 27 Cap:l giftmåhla B: Landzlagen sedan gield Guldin ähr i förmågo af det 22 Cap:l Erfda B: L: L: belöpa sigh till 25 D.r 16 :/. Och på des StiufSohn Jacobs deehl 8 D.r 16 :/: Och des egen dåtters Brijtas Andeehl 4 D.r 8 :/: alt K:mt: dock aldenstundh Mårthens StiufSon dedermera ähr döder blefwen som war Brijtas halfBroor dy erfwer Syster hans Andeehl efter lagh, blifwandes således på hennes qvota som hoon in allis böör bekomma 12 D.r 24 :/: K:m:t medh dhee Kläder i bemelte Jnventario finnes Antecknade hwilka till hennes laga ålder Anförtroos i Michels disposition, Och till att åthskillia Alt sådant Antogo Parterne NämbdeMan Jacob Knutz:

son

272.

son Skolandes han på sätt och wijs som Föreskrifwit ståår dhem Emellan förlijka ./.

Erich Hindersson och Jacob Gabrilsson ifrån Caarby berettade huru såssom dhee under sine hemman eij hafwa något Qwarnställe, hwarföre dhee nödgat sigh Opsööka lägenheet der till i Kåfwijåkj åån, dher dhee och een qwarn medh Stoort beswär Och Omkåstnad förfärdigade hwilken i förldne höstas medelst een Olyckeligh wåådhEldh blef Afbrendh. Och Aldenstundh dhee Omtenckt sigh på samma Ställe Opretta een annan Qwarn Altså Anhöllo dhee dher till Rättens tillståndh och Fasta. Så Emedan inge Af Kofwijåkj Boorne dedt disputera wille Fördenskuld blef dhem Och bewilliad der Qwarn att Opsettia Och dem till säckerheet dedta laga bewijs meddeelttes ./.

Josep Bertilsson i Kantlax framkom för Retta Och Anhölt laga Fasta på Arfskiftet emellan sig och Brodren Erich sampt Systrarne Maria och Sussanna Bertils döttrar hwilket A:o 1685 d- 19 Februarj hållit är af Rådhman Johan Carllsson medh Nämbdemännerne Erich Larsson och Jacob Knutzson i Munsala, då Arf Summan sigh bestijgit efter gield Afkårttningh till 409 D.r 19 :/: K:mt: hwar af Een

Broder

273.

Broderdeehl belöper sigh till 136 D.r 17 öre och 2 Syster delar till 136 D.r 19 öre K:mt: hwilka Josep sigh tillöst. Så Emedan detta Arfskiftet af ingen Klandrades. Fördenskuldh Lijkmätigt dedt 15. Cap:l Erfda Balken Landz lagen dömmes dedt stadigt och Fast wijder 3 sk.r S:mt: för Häradz doomqwahl ./.

Landtmätaren Wälbetrodde Thomas Lohm Leeth nu igenom sin Uthskickade Fullmechtige handelsman Larss Skieppare Ansöökia Skattläggningh på dedt 1 Mantahls Crono hemman Michelsbacka ben:d som han heelt förfallit uptagit, Och såsom han dedt sielf Reefwat dy Kunde eij qvantiteten i Jorden uthnembnas, dock hafwa Cronones länsman medh några Nämbdemän det efter Befallningzmans Imposition sedermera besichtat och Ransaakat Och befunnit som dhee beretta Af Ringa Och swaga ägor emooth 1/2 Mantals Skatt, dedt Och Nämbden sannade, sampt att han stoor Omkåstnad Anwendt på huus och Jords reparation Och excolering. Rätten pröfwade Fördenskuld billigheeten lijkmätigt wara att Landtmätaren för den Umkåstnad han giordt på bemelte hemmans excotering Kunde niutha tillgift på dhee åhrens uthlagor som han hemmanet åboodt proportionaliter efter gode mäns werdering öfwer Umkåstnade, Och sedan ifrån detta åhr 695 begynna

att

274.

att Skatta för 1/2 Mantahl, hwilket dock till hans Nådes högwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige gådt finnande i ödmiukheet heemställes ./.

Nämbdeman Erich Larsson upsteegh för Retta och inlefwererade een Specification på åthskilliga Saaker som han sin Sohn Joseph Testamenterat för den Sonlige lydno och huldsamheet han honom wijst Och ähn wijsandes warder, hwilken pra´misso Titulo lydde som föllier: Fem Spanlandh åker som Josep hafwer sielf Opgreftat, 1 Sölf.r Stoop om 10 lodh som Josep sielf hafwer inlööst, En Sölfweskeedh om 3 loodh, En lijten Brenwijns panna, Twå st hästar ben:d Stoorbruun och LillBlacken Fem st. Kiöör. 15 st. fåår 12 st. Skiöth. 15 fambnar Stoornooth demp Nooten heehl och hållen, heehla Stugu Raden Nårr Uppå gården. Smidian medh sitt Geehöör, Qwarnhuuset medh sit geehöör Een Rija medh Loa och lada wester om gården. En Skiöttbååth medh mast och Segell. 5 st: yxar. 3 st Lijar. 4 st. greftor ett paar leggbågar ell.r Spring Jen, En Spad Och Een skiöffell, ett Fäähuus och Booden öster på gården Her Emooth Låfwade och uthfästade Joseph sine K.

ålderstigne Föräldrar till deras dödedagh ährl. och wähl Syta och Skiöta hwar på dhee å både sijdor Anhöllo att bemelte Testamente actis publicis insereras måtte Som eij förwägras Kunde uthan dem detta der å till ett laga Bewijs extraderades

Jacob

275.

Jacob Jönsson i Wexala berettade sigh Stämma låtit Gabriel Knutzson i Såchlooth om 5 D.r 2 öre K:mt: som han på Ryttare durchtågh Kåstat Och i Sochne Reckningen Gabriel påfördt ähr till Jacob att betalas, Men han eij Comparerade, dedt sannade Nämbdeman Jacob Knutzson. dy Saakfältes Gabriel pro absentia till 3 sk.r S:mt: Och lijkmätigt Kongl: resolution om Justitiens Befodran feltes till hufwudhsaaken att ehrläggia till Jacob 5 D.r 2 :/: K:mt:

Länssman Henrich Erichsson medh sine grannar Mårten Sigfredzson Och Sigfredh Jacobsson beswärade sigh att Een och annan Af Byen Oförretta dem på dheras Fiskiewattn weedh Engiarne medh Katzor och Ryssiornes dijtsättiande, Anhållandes Fördenskuldh der på Rettens förbudh, Så Emedan den tillhörer Strand som Land äger, dy pröfwades billigt, att förbiuda weedh laga booth, att ingen uti deras Rättigheet dem förfångh giöra må. Sedhan beswäre dhee sigh att Byemännerne uthöda Timberskogen till Salu, så att inthedt till byssens egen Nödhtårft qwarlembnar, hwilket emooth Lagh och Skogsordningen sträfwer. Fördenskuldh förböödz alle samptel. att uthan alles weethskap Och samtyckie hugga Timber till Salu; dock Törfweds barkningh efter Skatten, och huus=

=Timber

276.

Timber till sin egen tarf Kan icke förwägras. Som wederbörande hafwa sigh att efterretta ./.

Nybyggaren Thomas Mårthensson i wuoskåskj Kärde till SkatteBonden der sammastädes Mattz Mattzson om een Eng Markushagan, som han under Nybygget will pra´tendera Men Mattz der Emooth disputerade, Så Emedan denne twist eij uthan Syhn slättas Kunde, Altså dömbdes till Syhn Och Anhöllo Parterne der till doomhafwanden Som och bewilliades

Cronones Lendzman Angaf twenne gåssar Michell Markusson och Henrich Markuson i Munsala att dhee nu weedh Tingztijden Stulit från honom 12 D.r K:mt: Af hwilka penningar han Allenast 4 1/2 D.r K:mt: återfått, Michell Forklarade sigh att han såldt åth Länssmans hustru twenne Trääskedar hwar före han fåått Tree öhre K.mt: Och derfore Kiöpt öhl, hwar af han sedan drucken blifwit, Och då Af Hendrich Penningarne tagit och eij weetat huruledes han dem fått, Hendrich Neckade eij Emooth Stölden, att han bemelte penningar Olåfwandes tagit af een Pung som leegat i Länssmans Skåp, Men inwende att Michell dem dölgdt. Nämbdeman Jacob Knutzson berettade att Enär han warsse blifwit Michell penningar hafwa, haar han tillspordt honom hwadan han dem fångit, då haar han Opwijst ett Fembton öhrstycke, hwilket han Förklarade medh sigh wara Skickad från des heemwist, Och då

eij

277.

eij mera sagt medh sigh hafwa doch hafwer han der efter Opwijst 1 Carolin och andre Små penningaar hwar af sedan Stölden witterligit blifwit, denne Michell berettas wara sine 15 åhr och Hendrich 10 åhr gammall, dy Saakfältes Mickell för sitt begångne feehl att ährläggia iämpte Hendrich hwar sin 2 Caroliner till Länssman så att dhen resterande stulne Summan fullgiord blifwer Så Skall och Michell för tiufwerij efter Kongl: Strafordningen böta 3 gångor så mycket som Stölden warit, hwilken Emedan denn divideres till helften dem emellan blifwer 6 D.r S:mt: Men Henrich som öfwer maga skall af Fadren på Tingzgården Rissas, Som och efterkommit blef och dy från tiufmåhla böter Förskones.

Cronones Lenssman påminte Saaken som Jöns Erichsson i Kyrkioby weedh nästledne århs Sommar Tingh Angifwit om Markus Markussons hustru i Staden Margeta Andersdåtter hwilken skall i forledne Sommars mooth Soleens Nedegångh spilt bloodh af Een Kruka om trenne hans Rååstakar då Saaken eij Kunnat blifwit Afgiordt efter Margeta för sin Siuklyheet eij Kunde tillstädes Komma uthan då till detta Tingh worden Opskuten. hoon framstältes nu, hwilken eij Kunde necka sigh så giordt efter som Koon Molckat bloodh, att hoon tagit den bloodhen och Uthspilt den som åfwan sagdt ähr. Men inwende sigh giordt det Af eenfaldigheet och att Michell Pehrsons änckia i Staden

Walborgh

278.

Walborgh Andersdåtter skall underwijst henne att giöraa dedt samma, hwilken efterskickad neckade sigh underwijst henne, säijandes sigh allenast höördt att Margeta Klagat öfwer dedt Koon bloodh Molkat, Men inthedt Rådh hade hoon wetat gifwa henne där till som eij heller Margeta henne öfwertyga Kunde. Sedan berettade Margeta att Sigfreedh Mattssons Moder i Såchloot Lijsa Mattzdåtter sagt dedt wara Läkedoom för bloodhMolkande som ähr Een gammall ålderstijgen Qwinna, den i många åhrs tijdh på Sängen legat Kunde nu eij tillstädes Skafas att sigh i bemelte Angifwande förklara, Så haar hoon eij heller medh något skiähl bewijst sigh Lijka så lärt, Nämbden berettade om desse för ben:d Personer aldrigh annat hörts än ähra och gått, Men thedt berettades om Margeta att hoon denne giärningh giordt om Een helig dagh då hoon begått herrans Nattwardh, hoon sade dedt warit seent om aftonen, Och Emedan her weedh eij wijdare war att Andragas ähn 694 åhrs

häradz Sommar Tingz Protocoll uthwijsar, dy Skreedh medh Saaken till fölliande

Sentens

Efter som Margeta Andersdåtter eij Kann necka sigh som Angifwit ähr spilt Blooden som Koon Målkat mooth Solenes Nedergångh Om trenne Rååstakar i Mening att söökia boot för sin Koos BloodzMålkande, förbärande sigh af Eenfaldigheet dedt giordt, Men som hoon

på Misstänckt sätt om Nattetijdh dedt giordt, sedan hoon om dagen begått herrans höghwärdige nattwardh, Så pröfwes dedt ingen eenfaldigheet uthan een groof wijdskeppelsse wara, Lijkmätigt den 9 punct

uthi

279.

uthi Kongl: Stadgan om Eder. dy Saakfälles Margeta för sin i så måtto brukade widskieppelsse till sk.r S:mt: efter dedt 15 Cap:l hoghmåhla Balken landzlagen och att ståå uppenbara Kyrkioplicht, Men som Margeta tweetalig ähr, uthi dedt hoon först sade sigh lärt sådant af Walborgh Andersdåtter, Och sedan af een uthgammall Lijsa Mattzd.r om hwilke inthedt Ondt Rychte hördt är, Och Margeta dem eij öfwertyga Kann, dy Kunde henne där uthinnan inthedt witzordh Gifwas, uthan dhee Kännes i saaken frije. i Anleedningh Af dhee 29 Och 30 puncterne i dommare Reglorne, dock alt detta till den högl. Kongl: HåfRätts Nådige Omdömme i ödmiukheet heemställes ./.

Häradz Nämbdeman Erich Andersson Upsteegh och berettade det Fordom Pastorens Sahl. H.r Johan Grandels Efterlåtne Änckia dygdesamme Matrona hustru Wendela Wernbergh, Låtit Ombedia Rätten, dedt Sochnens Jnwånare som weeta sigh på hennes Sahl. Mans Pastoralier Skylldige wara måtte blifwa förmantte till betahlningens ehrläggiande. dy pålades Nämbdemännerne hwar i sitt Nattboohl der om undersöökia Och af dem som gielden giöra Stendige Straxt betahlningen uthpanta Och till änckian lefwerera, Men dhee som förmena sigh medh Skiähl den disputera Kunna till Tinget Stämma: då om bem:te twist ett Lagligit sluuth fall Skall ./.

Nils

280.

Niss Knutzsson i Öfwerieppu Kiärde till sin Morbroder Mattz Nilsson ibm om Arfwet efter sin MoorFader. Mattz Opwijste Arfskiftes längden de A:o 682 d- 30 May der uthi Opföres sedan gield Guldin ähr Een Broderdeehl wara 30 D.r 25 Och Systerdeehl 15 D:r 12 1/2 hwar uppå allenast Nilsses Moder bekommit betahlningh till 2 D.r K:mt: wärde,, Fördenskuld dömmes hoon dhee Resterande 13 D.r 12 1/2 :/: K:mt: Af Matz Ofördröijeligen att uthbekomma, sampt Rättegångs expenser 2D.r 8 öre K:mt:

430.

Saaköres Lengd Öfwer Osterbotns Södre Häradz

Wintter Tingz deehl Pro A:o 1695.

439.

NyCarleby Sochn.

Matss Nillson Mååtare för Swarslöösan

mooth Esaias Sigfredsson i Jungaren Saak=

=ker 3 sk:r

Johan Mårthensson i Moono för Slagz=

=måhl medh Jacob Erichsson Saaker till=

=sammans 12 sk.r S:mt:

Gabriel Cnutzson i Sååcklooth för Stemb=

ningz försittiande mooth Jacob Jönson

i Wexala Saaker 3 sk.r S:mt:

Michell Markuson i Munsala för

begången stöld hoos Länssman Hendrich

Erichsson Saaker 6 D.r S:mt:

214.

Anno 1695,, den,, 21 etc Augustj

Höltz ordinarie Häradz Sommar Tingh medh all:

mogen af NyCarleby Sochn, Närwarande i Crono:

BefallningzMans stelle Häradzskrifwaren wähl: Carl Ju:

=niander, sampt desse ährlige och Beskedelige Män som Såtho

i Nämbden

Erich Larsson i Munsala. Jacob Knutzsson i Munsala.

Erich Sigfredsson i Jeppu. Axell Andersson.

Erich Andersson i Såchloot. Jacob Jacobsson i Hirflax.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Simon Erichsson i Öfwerieppu

Thomas Sigfredsson i wuoskåski. Mårthen Danielsson i Såchloot.

Johan Michelsson i Kyrkioby. Carl Mårthensson i wexala.

Till att förlijka Arfwingarne på Skrifwars hemmanet i Wexala bewilliades efter begiäran doomhafwanden Och Nämbdemaan Jacob Cnutzsson sampt Jacob Jacobsson Kock Som her medh ad notam togs ./.

Erich Michellsson i Kyrkioby Kärde till sin äldre Broder Johan Om hemmanetz Klyfningh efter som det beståår af 1 Mantahl skatt, Och skall wähl tåhla deehlas, Johan disputerade der Emooth för des trånga uthrymme Och swaga Lägenheet, williandes för öfwer gifwa alt,

ähn

215

ähn att han hemmanet sedan det Klyfdes, skulle helften beeboo, berettandes der eij högre Kunna Kornsåås ähn till 5 Tunnor Och Ragh 2 1/2 Tunna Och 1/3 deehl i Träde århl. Liggia. Erich urgerade sitt förra inwendandes der nogh Lagenheet wara till Klyfningh, Nämbden berettade sigh eij så Kunnige wara om deras ägor, Fördenskuldh slötz att hemmanetz ägor böre Ransaakas om det tååhl Klyfwas eller icke? Och begiärte Parterne doomhafwanden Länssman och Nämbdeman Mårthen Daniellsson der till, Som bewilliades, hwilka och weedh samma tillfallet warda dem om Arfwet föreenandes Som her medh ad notam togs ./.

Twisten Om Enges Rååen emellan H.r Lars Matelin på Forsbacka och Jacob Mattzson i ytterieppu, Kunde eij uthan Een wederbörligh besichtningh afgiöras, Altså remitterades der till Och Bewilliades efter begiäran doomhafwanden Och Nämbdeman Johan Michelsson, dock på den Sucuimberande Partens omkåstnad Som her medh ad notam togs ./.

Smedzbacka hemmanet å 2/3 Mantahl som Bårgaren i NyCarleby Jsaach Bröömse sigh tillhandlat Af häradzhöfdingen hogachtadt Henrich Klufwensich blef nu första gången Lagligen och uthan Klander Opbudit, Som her medh ad notam togs.

Fårsbacka

216.

Fårsbacka hemmanet blef nu andra Reesan till H.r Lars Matelin Opbudit som det Af Arfwingarne sigh tillhandlat hwilket Klanderlööst skedde, Och således till Minnes fördes ./.

Pehr Hansson Ansöökte för Rätta det Matss Sigfredzson i Såchlooth bewijsa måtte medh hwadh rätt han ähr tillkommen det hemmanet som han nu åboor och besitter, efter som hans Swärfader Anders Cnutzsson skall der till Bördägande warit, Matss Insinuerade ett häradzdoombreef af åhr 614 som förmäler att hans Fahrfader Matss Jönson ähr tillsagt 1/2 deehlen af det Fasta och Löösa på hemmanet af En ben:d Jacob Erichsson som warit ägaren till bemelte hemman, för det han honom i des ålderdoom till döderdagen syta och hemmanet föreståå skulle hwar Oppå honom laga fasta gifwit ähr, pra´senterandes Och Matss der iämpte een skrift af åhr 619 d- 7. Novemb: som förmähler att hans Fahrfadher Arfwingarne efter Jacobs dödh för den andre halfweparten Richtigt betalt, hafwandes Matz uthan något Klander besutit och wähl excolerat, som Nämbden sannade. dy i Anleedningh der uthaf sampt det 18 Cap:l Jorda B: L: L: ehrkändes Pehrs

pra´tention

217.

pra´tention i detta måhl af inthedt wärde, Och Matz der till aldeles berettigad wijder 3 sk.r S:mt: för häradzhöfdinge doombrått, som her emooth wijdare yrckar ./.

Beniamin Hendersson i wuoskåski beswärade sigh Öfwer Mårthen Matzson ibm för det han på dens Reesa från NyCarleby Stadh heem åth skutit honom från båthen och Kastat des Säck medh 2 Cappar Salt i Fårssen, hwilket sedan bårtsmelt, Mårthen war nu eij tillstädes uthan i sitt Ställe hade befullmechtigag Mårthen Cnutzson i wuoskåski hwilken berettade Beniam brukat Een Onyttig Mun Och sedan Mårthen medh sitt föllie nödgatz derföre Skillia honom ifrån sigh, hafwer han åthskillige gångor så länge han hint Kastat på dem Steenar, som Knutzson sade sigh för denne gången eij Kunna bewijsa, Nämbdeman Johan Mickelsson i Kyrkioby berettade att Beniamin straxt der efter som detta passerat till honom kommit att låta Syna sigh för Slagzmååhlet Och Saltet som warit i Säcken, hwilket han betygade då warit bårtsmelt, hafwandes Eena sijdan af Ansichtet på honom warit Opswullen. Fordenskull Saakfeltes Mattson för Slagzmåhlet såssom för 1 pust till 3 sk.r S:mt: Lijkmätigt det 9 Cap:l Såre Måhl

Balken

218.

B: mz willia Landzlagen, Och iämwähl dömbdes till Beniam dhee bårtskiämbde 2 Cappar Salt att betahla. sampt 9 sk.r K:mt: expenser. Men det som Cnutzson Öfwerklagar att Beniam Kastat Sttenar på Fålket i båthen, Och han nu eij Kan bewijsa Opskiuts till Skiähls Anskafande ./.

Mårthen Mattzson i wuoskåski beswärade sigh att Nybyggiaren Henrich Michellssons hustru beskylt honom wara wållande till hennes Koos dödh, hwar om han berettade henne till Tinget Stämbder wara, Men eij sigh infunnit Hendrich Förklarade henne således sagt att Mårthen för sin Öfwade Banskap wara der till Orsaaken som han eij bewijsa Kunde, det samma wittnade Och Johan Sigfredzson henne sagt, dy Saakfältes hoon till 3 sk.r S:mt: Lijkmätigt det 20 Cap:l Tinghmåhla Balken, som hennes ähra icke Rööra; Och Förmantes dhem Lefwa i sämia och Enigheet medh hwar annan och eij beswära Retten medh Onödige Träätor.

Sedan berettade Målzäganden sigh wara Förlijkt, dy till tillgifwes Målzägande Retten.

Mats.

219.

Matss Mattzson i Munsala begiärte Af Retten det honom måtte bewillias Sytningsdeehl af sitt Bördehemman hwilket han sine Söner Opdraga will, efter som han eij längre Förmår wara huusbonde och hemmanet föreståå för sin Ålderdooms skuld, Och Söhnerne Osämias medh Stiuf Modren, Sönerne sade sigh detta Omöijel.n Kunna efterlåta efter hemmanet der igenom af ägorne skulle förswages, Förklarade sigh Fordenskuld willia sin Fadher på hemmanet wäll föda, och honom allan Sonlig lydno och heder som dhem åligger bewijsa, Matss förmantes, emedhan hann ännu ähr af gode Krafter, att han och sielf föreståår sitt huus, och tillhåller bådhe hustru Och Söhner att lefwa uti goodh Enigheet, Men han sade sigh ändtelig weehla Cedera huusbonde wäldet åth äldste Sonen Sigfredh, dy pröfwades och tienligare att hans hustru Maathmoders wäldet sigh påtager, Och Stiufmodren sigh eij medh befattar för Osämia skuldh, Skolandes de dock icke wara Knappa emooth sin Fader och Stiufmoder Uthan accomodera dem medh Nödtårftig föda efter hemmanetz lägenheet, sampt all heder och ähra dem bewijsa, Sedan Förmantes och föräldrarne att wara Nöijachtiga medh måttel Kåsthåldh och att wara Enige medh sine barn

uthan träto och Afwigheeth.

Länssman

220.

Länssman Henrich Erichsson berettade sigh tillijka medh Nämbdeman Erich Andersson efter Crono BefallningzMans imposition besichtigat Liss Erichz hemman i Carbyn som Bårgaren i NyCarleby Michell Jöransson skall i disposition haft Och dhee befunnit åkren i öde liggia undantagandes 5 st: som i förledne höstars Råghsådde ähre, dock Odugel. brukat, så att Trenne der af dugelige finnes, Men dhee Öfrige 2:ne stycken wara Odugelige och så griste Råghwuxne att der medh Lyan måste bergas, Engarne skola wara

medh skogh Öfwerwäxte hwilka och Obergade ståå, Allenast 1 st: ä 1 Skrindlandh som Ligger i Teegh medh Matz Grellson hafwer Matss bergat; hwilket dhee pröfwat till 1/3 dehl detta hemman tillhöra och 2/3 deehlar Mattz Grellson. detta Liss Erichz hemman ähr Länge sedan för Stoor Crono rest Opbudit och Laghståndit och åboon det Öfwergifwit. Michell förklarade sigh att Emedan han giordt stoor förstreckningh till hemmanetz uthlagor, dy skall han medh Befallningzmans samtyckie satt een åboo der Oppå och Länth honom uthsäde, hwilket hann nu igenfordrar. icke williandes widare befatta sigh medh hemmanet efter som den tillsatte åboon Afwijket. Jngen BördeMann fanns nu som hemmanet antaga och Bördes Retten förswara wille. Rätten Kunde nu uthi

BefallningzM.s

221.

Befallningzmans frånwaru eij befrija Michell från hemmanetz Answahr, uthan han skall hoos Cronones BefallningzMann dher ifrån enttledigas. Och efter som pericutum ähr in mon för andetijdens skuld, Skall Länssmanen der om medh BefallningzMannen Conferera,

förberörde hemmanets åboo som nu och till Rätta stämbdh ähr Af Nämbdeman Johan Michelsson Comparerade nu icke, dy Saakfelttes han till 3 sk.r S:mt:

Frostars hemman i Sochloot som Crono ähr och nu aldeles i öde ligger berettade Länssman Sahl. Kyrkioherdens Grandelij änckia till 5 Bondskrindar hööslagit, Men eij wiste medh hwilkens låf det skeedt ähr. Blef fördenskuldh nu Opbudit om någon det till att åboo Emoothtaga wille ./.

Brijtha Pehrsdåtter i ytterieppu fordrade af Cnuth Haanson ibm des Sahl. Manns resterande Roote penningar 2 D.r 8 :/: öre K:mt: han neckade eij der emooth; dy dömbdes han bemelta 2 D.r 8 :/: K:mt: till Brijta att betahla Sedhan Kiärde hoon till Henrich Pehrsson ibm om dess Sahl. Mans Resterande Bååtzmans Leega och förtient löhn i gården. Henrich Opwijste Arfskiftes Längden på hemmanet de A:o 693 d- 2 Novemb: som förmähler

att

222

att Brijta på den förtiente lönen då Resterat 16 D.r K:mt: hwilket han på Andeehl tagit att betahla och sedermera till henne der på gifwit 12 D.r hwar emooth Brijta eij neckade. Altså resterar henne ännu 4 D.r K:mt: af Henrich att bekomma Som han och dömdes till henne att betahla. Men på leegan befinnes 10 D.r K:mt: Restera Som Simon Pehrsson Antagit till henne att betahla hwilket Simon ännu tillstoodh wara Obetalte, Och Fordenskull dömbdes han, dem medh foderligast till henne att betahla, Wijdare Ansockte Brijta, att Emedan hoon

eij åsämias medh Henrich i gården att boo, det då honom Lijkmätigt Contractet af d- 18 Januarj 679 måtte påläggias att flyttia hennes huus uhr gården på ett annat ställe, Och hoon der iämpte Oanfechtat fåå behålla der af henne her tils nyttiade åker= Och Engesstycken till des han een annan Bååtsman för hemmanet uthlega nödgas; Emooth detta Contractet som Clarl.n sigh således innehölt, Kunde Henrich skiäl eij disputera, dy dömbdes han det att fullgiöra Och Brijta der efter, beemelte wilkor till godo niuta ./.

Mattz

223.

Matss Gunnar i Jungaren och Henrich Sigfredson ibm Kiärde till Nämbdeman Thomas Sigfredzson i wuoskåski Om een ängh weedh Karkus bäcken Brenfellona ben:d hwilken Saak weedh nest förledit heradzwintter tingh warit Opskutin för det att een gammall Qwinna Elssa Johansdåtter i NyCarleby Stadh gifwit een Obesweren Attest i Saaken att bemelte Omtwistige ängh Brenfellona tillhörde Crono hemmanet som Matss åboor; dy är resolverat, att Gunnaren skulle söökia Borgmestare och Rådh i NyCarleby Assistence att eedhen af henne som af ålderdoom till Sängs ligger på bemelt des wittnes Skrift tagas Kunde, efter som Thomas emooth henne eij hade något iäf, hwilket och den 1 Marty nest der efter wärkel.n efterkommit ähr; då hoon uthi Stadzs Notariens Johan Matliens Och Carl Jönssons Närwaru Aflagdt sin eedh å book, och bekändt af ett gådt Förståndh och Sunt förnuft dedt hoon af ett Lijtet barn tient Johan Jungare uthi 40 åhrs tijdh, uthi hwilken tijdh och samma nu Omtwistige Ängh lydt under dedt hemman som Gunnar nu åboor, hafwandes icke heller någon uthi så Runn tijdh der å Klandrat ell.r denn undan Gunnars hemman söökt winna, Men af hwadh tillfälle och på hwadh sätt mehrberörde Engh nu wore af des rätta Boohlstadh abalie:

:nerad

224.

=nerad och Thomas Sigfredzson den tillgrijpit hade hoon icke weetat. Föruthan detta hafwer Glaasmestaren i Staden gifwit sin Attest att Brendfellona Gunnares hemman medh Retta tillhörer, Men nu eij infunnit sigh för Retta den att beswäria. Thomas till att Kullslåå alt detta Insinuerade ett häradz doombreef af åhr 663 som Förmähler att Gunnarens Antecessor på hemmanet Jacob Thomasson ben.d pra´tenderat på Karkurs Engh; Men eij Kunnat sitt Käremåhl bewijsa, dy haar han goodhwilligt Cederat till Thomas bemelte Engh, hwilket då Lagl: ähr blefwet Confirmerat och Gillat, Och således Crono hemmanet afhendt; Matss sade twisten eij der om nu wara uthan om Brendfellona brede weedh bemelte Karkus bäcken belägen, Som åfwanbemelte häradz doombreef icke Omrörer eller Thomas

tillährkänner, Uthan att Thomas des uthan äger och Nyttiar Karkas ängh weedh sielfwa åbröstet, Jämwähl een annan ängh på Måsan. Nämbden berettade Matz åboo ett swagt Crono hemman, och Thomas der emooth ett gåt Börde hemman och Fördenskuldh bäst behöfwa. Rätten öfwerlade Saaken slutandes

den

225.

slutandes denn medh fölliande Sentens

Emedan Matz Gunnar medh ett Oiäfwad lagligit wittne bewijst 1:o Brendfellona som nu Omtwistes sitt crono hemman tillhöra. 2.o ähr och af Nämbden wittnat Matss till sitt swaga Engesbohls Conservation bäst behöfwa den twistige brenfellon, hwilken, Thomas Och 3.o eij Kunnat bewijsa under Karkusmåssan böra förståås som han föregifwit, Uthan 4 hafwer sin ängh Karkans ben:d weedh sielfwe åbrösten. Altså i Anledningh af förbenembde skiähl dömmes Engen Brenfellonna ben:d till Crono hemmanet som Matss åboor, Och Thomas efter sin laga doom får Oanfechtat niuta Karkus måsan, Och Engen weedh åbröstet. Emooth denne doom hafwer Thomas i Retten tijdh appellerat, Och underwijstes honom Lijkmätigt höglåfl. Kongl: håfRättens resolution det han Saaken wed nästa laghmans Tingh Angifwa böör ./.

Erich Mårthensson i Moonääs Kärde till Hans Mårthensoon ibm om det som resterar för dess andeehls uthlöösande Af hemmanet, det han nu åboor; Hans insinuerade Skiftes lengden de A:o 663 der uthi befinnes dheras Modher som nu i=

:genom

226.

=genom Afleden ähr, wara tillskiftat lijka Andeehl medh dem i dedt Fasta Oachtadt att dheras Sahl. Fader warit der till Arftagen förmedelst sine Föräldrar, hwilket ströjdande emooth det 5 Cap:l Giftm: B: L: L: Rättades och deeltes Arfwingarne Erich och hans Emellan belöpandes in alles på hwarderas Andeehl af det fasta Och huusen 135 D.r K:mt: hwar uppå Haans bewijst Erich handfångit 87 D.r 28 :/: K:mt: så att nu allenast honom Rester 47 D.r 4 :/: K:mt: efter som Modren det löösa för Sytningh åth Hans Testementerat, hwilka bemelte 47 D.r 4. K:mt: Haans som besitter hemmanet dömbdes till Erich att betala, Och Hans för Modrens Sytningh Niuther hennes Andeehl uthi det löösa sigh till godo Oqwalt ./.

Pehr Pehrsson i Moonääs som medelst Een Olyckeligh wåådeldh lijdit skada till 50 D K:mt: låfwade Sochnens Jnwånare af hwar Röök willia gifwa i brandstudh 1 Cappa Sädh, hwilket

dee lijkmätigt det 37 Cap:l B: B: L: L: och huuse Syhns Ordningen dömbdes aatt fullgiöra ./.

Anders Jacobsson i ytterieppu som hemman handlat af Simon Pehrsson ibm för 217 D.r K:mt: berettade att

Simon

227.

Simon wille tillägna sigh den Törfweeden som han barkat af dedt Försålde hemmanetz skogh, Oachtadt att han niutit sådan tillwärkningh på Runtas hemmanet som han nu lagl: tillkommit. dy söökte Anders såssom een ägare Till hemmanet fåå behålla bemelte Törfweedh. Simon Kunde der Emooth eij skiäl. necka, Fördenskuldh Pröfwade Rätten billigheeten lijkmätigt wara, att Anders Törfweeden behåller, på dedt hemman han skatter före, Och Simon Niuther deth hemmans Törfweedh som han tillkommit, Och Opbbödz bemelte hemmans Kiöp nu första Reesan, lagl: och uthan Klaander. Hwilket her medh ad notam togs ./.

Giertrud Olofsdåtter i Moonääs Insinuerade i Rätten ett Testamente som hoon fatta Låtit åth des Broder Söner Cnuth och Johan Matssöner det dhee efter hennes dödh för bewijst Sytningh skola tillträda heehla des egendoom i löst och fast och ingen af andre Arfwingarne der af något niutha, hwar emoot Andra Broder Sohn Carl Mårthensson protesterade, urgerandes det Johan måtte Opwijsa Arfskiftes Längden på hemmanet, huru mycket henne och andre barnen till Arfs fallit, eftersom han der om sade sigh Okunnige wara, williandes han Syta Giertrud så wähl som dhee andre, han sade det nu eij medh sigh hafwa

228.

dy Opskiutes Saaken till nästa Tingh då Arfskiftes lengden framwijsas skall. J medler tijdh togs både testamentet och Klandret ad notam ./.

Efter Wexalaboors eenhellige begiäran förbödz och Förordnades, dedt inge Kattsor hadan efter skulle hållas i Flitagrafwen och Kubbströmen hwarken i Opgången eller Nedergången, skolandes och Kattispålarne i flittegräfwen uptages och ingen der eenskylt uthan Samfelt dragha Nooth, Men i bedhstugu sundet, Lofgifwess dhem att settia Kattzsor på både sijdor om sundet, dock att Kongs ådran Öpen lemnes, Böörandes hwar achta sine

wasar, att dhee eij flyta på Engiarne. Uthi stoor Fierden Fiskiar hwar frijtt, Och achtar sine wasar, Men hwadh skogen weedhkommer, Så skola dhee eij weedh 40 sk.r S:mt: straf afhugga den innom byen till Salu, uthan bespara den till deres egen huus byggninghz behof, dock på Frössöön och Krooköön efterlåtes hwar och een i proportion af sin skatt hugga skogen till Salu ./.

Landtmätaren Wälbet:d Thomas Lohm leeth igenom sin uthskickade pra´sentera i Retten hans Nådes höghwelborne H.r Baron och Landzhöfdingens H.r Johan Ehenschiöldhz

resolution

229.

resolution af d- 29 May nästförweekne att denn Omkåstnad som han giordt på Michelsbacka hemman, sedan han det tillträdt, Skulle Cronones Befallningzman werdera låtha, Och Retten sedan der på sin Attest meddeehla. då Landtmätaren wijdare swar är belåfwadt på bemelte hemmans förmedlingh, warandes nu till Ödmiukt föllie der af bemelt werdering på Michels backa hemman Af Länssman Henrich Erichsson medh NämbdeMännerne Jacob Knutzson och Johan Michelson efter Crono BefallningzMans Imposition förrettadt, Som ett af dem der om fattedt Jnstrument medh mehra indigiteiar, hwilket Ofendteligen för retta Opläsit blef, betygandes sigh sielfwa Summan till 475 D.r 8 :/: K:mt: hwar emooth ingen hade att säija. Uthan påstodo bemelte verderingzmän sigh således i fullo Sanningh befunnit som deras der öfwer Gifne Attest weedh handen gifwer, hwilket och Nämbden efter sin wethskap i Saaken Aggreerade sant wara, Som her medh warder Attesterat och till hans Nådhe högwelborne H.r Baron och Landzhöfdingen i ödmiukheet refererat ./.

Anders Bertilson i Staden NyCarleby Kärde till sin Mågh Bårgaren i NyCarleby Henrich Erichson, om

någre

230.

någre länte medell till 16 D.r K:mt: Henrich upwijste ett extract af Rådhstugu protocollet de dato d 19. huius att denne Saak warit där Anhengigh och Förlijkt, Men för deth att denne Twisten skall her flyta af Arf som fallit på Landet efter hans Sahl. SwärModer, haf.r Borgmestarn Och Rådh Saaken till denne Retten att afdömmas remitterat; Men Anders Kunde eij bewijsa sin fordran ell.r det att Henrich något Ärft efter sin Swärmoder uthan tillstoodh Henrich sigh tillläns bekommit 1 RD.r å 6 D.r K:mt: hwilka han bewijste medh een Rächningh till SwärFadren öfwerbetalt. dy ehrkändes Andersses pra´tention i detta måhl af inthedt wärde och Henrich således derföre frijkändes ./.

Cnuth Olofsson i Kyrkioby bewijste sigh igenom Nämbdeman Simon Erichsson och Johan Michelsson till detta Tinget Stämma låtit Knuth Markuson ibm för det att han beskylt honom för Rååflyttiare; Men han eij Comparerade, Oachtadt att han her weedh Tingztijden warit sedder, dy Saakfeltes han pro absentia till 3 sk.r S:mt: item för tijds spillan och expen:

:ser

231.

:ser dömbdes till Cnuth 2 D.r 24 :/: öre K:mt: att betahla skolandes ändoch hufwudh Saaken Om beskyllningen Öppen ståå ./.

Thomas Sigfredsson Mårthen Mattzson och Henrich Michelson i Wuoskoski Insinuerade i Retten een Förlijkningh som dhe sigh emellan Oprettad af fölliande Jnnehåldh: Bekenner Och tillståår wij undertechnadt att hafwa ingådt medh wählberådde moodhe een wänligh Förlijkningh om wijta måsa Luchta Och Ållin nefwan wuitto, att Jagh Thomas Sigfredzson och Mårthen Mattzson tillåter Hendrich Michelsson det höö som han i åhr på wår sijda bergat, Men tillkommande åhr skall oss Emellan Råån af oss Samptel. medh wenligheet förrettas således att ifrån MentyNiemi Och till wähä hållma Och der ifrån till wackurs luoma der förbemelte Råån sättas skall 2. Angående Kyttolandh som Jagh Henrich Michelson och Mårthen Mattson twistige warit förlijktes wij således, att Jagh Hendrich Tillåter den Mårthen bemelte Kyttolandh nyttia och bruka så länge den Rågh wexten bära Kan eller dugelig der till att brukas, hwar emooth Jagh Mårthen efterlåter samma Kyttolandh, sedan den eij dugeligh ähr, att bära Kyttolandz frucht, honom till hööslagh, Och i medler tijdh skall Råån ifrån bröstet och till skaatan wara efter watugården,

hwilken

232.

hwilken Transaction som skiälig ähr, i alla små Cauhutis Stadhfästes wider 3 sk.r S:mt: för heradz doombrått som her emooth Qwäller ./.

Matz Mattzson i Munsala och Erich Jacobsson ibidem pra´senterade i Retten den Förlijkningh som dhee fatta låtit uthi Michel Westberghz och Nämbdemans Jacob Cnutzsons Närwaru Om något Jordestycke hwar om dhee sigh Emellan warit twistige lydande verbotim som föllier: hafwam wij undertechnade Mattz Matsson och Erich Jacobson i Munsala /: till att undwijka den wijdhlyftigheet som Rättegångz prossesser af sigh Kaste plägar :/ ingått medh hwar andra een wenlig och frijwillig Förlijkningh Om yxfårss Kärren ett skogsstycke, som Matz Matzson skall i förrtijden Kiöpt af Erichz Förfäder och der stoort Arbeete medh Skogens Af Röödiande släth giordt, således att wij den hedan efter hefda till helften hwardera, eller bärga den tillsammans och byta hööet oss emellan som wij bäst åsämia begiärandes Tienstel.n den högdtärade heradzRetten Tächtes denne wår föreningh Lagligen Stadhfästa och Confirmera Datum Munsala d- 26. Februari A:o 1695 bemelte Transaction begiärte nu Contrahenterne lagligen

att

233.

att Stadhfästas. Hwilket eij förwägras Kunde uthan blef Föregående Afhandlingh dem emellan lagl. Stadhfäst wijder 3 sk.r S:mt. För haradzhöfdinge doombrätt som her emooth Klandrar ./.

Jacob Mårthensson i ytterieppu tillijka medh Jacob Matzson ibm begiärte doomhafwanden till Syhn om Een ängesskaata dhee Twista Om, hwilket Och bewilliades som her med ad notam togs ./.

Lars Johansson i ytterieppu Kärde till Mattz Andersson ibm Om 117 D.r 28 öre K:mt: dess Sahl. Faders Resterande Arf. Matss neckade eij der Emooth, låfwandes det betahla, hwilket och hann dömbdes till Matz och dess medh Arfwingar att betahla ./.

Att tillsee hwadh efter Sahl. Haans Erichsson Bers qwarlembnar Arfwingarne Emellan tillskiftes sedan gieldh gulden ähr, Förordnades efter begiäran Nämbdeman Jacob Cnutzson Och Erich Sigfredzson, hwilket her medh ad notam togs ./.

Till att förlijka Carll Erichson i Carby och Carin Adamsdåtter i Munsala Om Arfwet efter Sahl. Barbru Olofzdåtter, Förordnades Länsman Och Nämbdeman

Jacob

234.

Jacob Knutzson, hwilka om Parterne eij föreenas skohla Rättenom relation giöra ./.

Pehr Hendersson i Carby bewijste igenom Nämbdeman Erich Andersson till Tinget Stämma låtit Matss Olofsson i Såchlooth om 2 D.r 8 öre K:mt: gield, Men han eij Comparerat, dock berettade Nämbdeman honom tillståått gielden, Men föreburit Pehrs Broor wara honom skylldigh; resolverades att hwar böör sookia sin Mann och således dömmes Matss till Pehr dhee 2 D.r 8 :/: Kmt: att betahla ./.

Länssman Henrich Erichsson Kärde till sin drengh Anders Erichson om Een häst, hwilken han illa slagit med ett bräde Ofwer Gumppen så att han der igenom ofäligh blifwit Och eij Kunnat föllia andre hästarne, uthan sedan lagt sigh, och Af wargarne i hiälrifwen blifwit; producerandes till wittne een des drengh Matss Cnutzson hwilken Oiäfwad Edel.n berettade, att enär dhee uthkiört Giödningen på åkren hafwer hästen för 1 Lijten Snöödrijfwa eij Kunnat så snart framkomma, då hade Anders Grijpit till Fiählan på slädan och slagit hesten medh den öfwer Gumpen, att han 2 gångor dijnat

nedh

235.

nedh på baakfötterne. Anders swarad hästen tillförne warit Nagellstucken Och der uthaf eij ändock rätt Frijsk, dedt Och Matss sannade doch hafwer hästen efter slaget wärre blifwit. Men som Owist war om hästen derföre af wargarne ihiälrifwen blifwit att han leegat, efter som åfta hända plägar att Och Sunda och Friska hästar Oförwarnandes enär dhee Liggia kunna af wargarne ihiälrijfwas, dy wijstes Parterne till Förlijkning, hwar medh dhee afträdde.

Länssman Henrich Erichssons hustru Elisabeta Erichzdåtter Kärde till Matz Matzson i Munsala om det han beskylt henne eij achta Siählen sin mehr än som een hund, Matz berettade henne förOlempat sigh på de ägor, dock neckade sigh beskylt henne. hoon producerade till wittne hans egen Broder Sigfredh hwwilken det åhöret, Men han eij wille witna Kunnandes doch eij necka Brodren i hastigheet sådane Ordh fält, dy wijstes parterne till Förlijkningh, hwar medh dhee sedan Afträdde ./.

Gamble Nämbdeman Erich Larsson i eedhstadh wittnade, att der som Länssman hafwer sine Katzor, haar han aldrigh höört wara stengt, Men Lijkwähl bekände han sigh sedt der gamble Katispååhlar, Länssman sade der ännu

finnes

236

finnes takn till Gierdes gårdh, hwilket för döds fall skull ad notam togs ./.

Bårgaren i NyCarleby stadh Jsaach Brööms leeth igenom sin Fullmechtige Jöns Erichson i Munsala fodra af Jöns Erichson i Höghbacken Förklaringh på des Swärmoders Arf Begiärandes det Jöns Skiftes lengden der på framtee skulle, hwilken Jöns sade sigh nu eij medh sigh hafwa, dy Opskiöts Saaken till näste Tingh då Jöns Åligger Skiftes lengden Opwijsa ./.

SkallFogderne Carl Mårtensson och Jsaach Erichson i wexala Insinuerade i Rätten fölliande Förteckningh på dem som ifrån Biörnskallet i Wexala sigh absenterat Nämbl.n Öfwerieppu Matz Olofsson, Matss Simonsson, Markus Mårthensson, Henrich Sigfredzson, Christer Jacobsson, Hans Kamp, Jöran Jacobsson, Carll Thomason, Matz Nillson Måtar ytterieppu Simon Pehrson i Kyrkioby Mattss Frill och Matss Larson. Hwilka alle för Olydna blefwe Saakfälte Till hwar sine 3 sk.r S:mt: hwar af Skallfogderne såssom Målzagande 1/3 deehl niutha ./.

Länssman

237.

Länssman Henrich Erichson Angaf desse efterfölliaande hwilke eij sigh weedh innewarande åhrs gimde Spanmåhls uthRooende infunnit Nämbl.n Öfwerieppu Matss Hanson Jungar, Mattz Gunnar, Jöran Käppo, Nills Knutzson. Ytterieppu Mårthen Markuson, Jöran Koijonen. Hwilka alle för Olydno blefwe Saakfälte till hwar sine 3 sk.r S:mt: som her medh ad notam togs ./.

Till SkallFogde i Wexala Förordnades Dawid Henderson, i Ytterieppu Matss Andersson, uti Öfwerieppu Henrich Gunnar, uti wuoskåski Mårten Kåijonen, uti Nårrbyggden Erich Andersson, Och uti Kyrkioby Gabreel Andersson, dock alt medh Länssmans assistence Och tillsades Sochne Männerne efter det 21 Cap:l B: B: L: L: att bewijsa dem lydno Enär dhee tillsagde blifwa, skolandes och SkallFogderne tillsee att dhee Kunna skafa warge Groopar i hwar by ./.

Till att Liqvidera emellan wederbörande som arbetat på Stegerhuuset i Prestegården Förordnades Nämbdeman Jacob Knutzson och Simon Erichson, Möllnare, hwilket her medh ad notam togs ./.

Den nyia Jämkningh som tillförne ähr dömbdt på Bocks

:hellmåsan

238.

hellmåsan determinerades nu weedh första baarfrost att Skee. Hwar till efter begiäran bewilliades Nämbdeman Johan Michellson Mårthen Danielson och Erich Anderson, Som her medh ad notam togs ./.

Att Skifta Arf efter Olof Jacobson i öfwerieppu Förordnades efter begiäran Nämbdemän Johan Michelson och Simon Möllnar, hwilka der parterne eij föreenas skole Rettenom relation giöra ./.

Att Skifta Arf efter Sahl. Lisbeta Erichzdåtter i Munsala emellan Jacob Simonsson som ärnar sigh i annat gifte Träda, och Barn af förra Kullan, Tillförordnades efter begiäran Nämbdeman Simon Erichson och Erich larsson, hwilka der parterna eij föreenas skohle Rettenom relation giöra ./.

Emellan Haans Thomason och Matss Simonson i Kyrkioby som hemman Klufwit bewilliadess efter begiäran een Jämkningh på Engiarne och Ladorne hwar till Förordnades Nämbdeman Jacob Mattzson Och Jacob Knutzson Som her med ad notam togz ./.

Karin Hendersdåtter i Kimå berettade att des Sahl. Mann Johan Anderson förledit åhr uthlagdt för Michell

Josepzson

239.

Josepzson 30 D.rs Saakören för Lönske läger medh een Piga och sedhan Kiöpt åth honom een Karpuusmyssa för 3 D.r item inlööst för honom ett paar Skinböxor för 2 D.r K:mt: hwarföre han låfwat Tiena honom 2 åhr å 20 D.r om åhret; hafwandes han nu allenast 1 åhr tient och på det andra åhret Afwijkit Tiensten. dy fordrade hoon Af honom Resten som han skyldigh ähr sedhan dhee 20 D.r för ett åhrs Tienst Afdrages som belöper sigh till 14 D.r K:mt: Michell war nu eij tillstädes uthan på hans wegnar swarade Brodren Jacob Kunnandes der emooth eij necka. dy dömmes Michel dhee 14 D.r K:mt: medh 4 D.r dito Myndts Rettegångs expenser till Karin att betahla ./.

Erich Haansson i ytterieppu Kiärde till Jacob Jacobsson i Öfwerieppu Om Arf efter des Sahl. SwärFahrFader, Och efter som Jacob försåldt halfwe hemmanet, så will han tillijka den Andre helften försällia, Jacob bewijste medh Skiftes lengden dedt 1683 Erichz Sahl. SwärFader fått sitt Arf Richtigt uth, Och som Johan Thomason hwilken medh sine Syskon besitter andre halwa hemmanet, bewijste sigh där till wara närmare, för det att Erichz SwärFader icke Arbeetet på hemmanet, eller der någon nytta giordt ty han eij haft sitt Fullkomblige Förståndh, uthan Johans föräldrar det wehl förestått, Som och Nämbden sannade dy Erkännes Erichz pra´tention i detta måhl af intet wärde,

Cronobyboon

240.

Cronobyboon Jacob Jacobsson som halfwe hemmanet Kiöpt berttade sig gierna wela afwijka hemmanet Om han sine derföre ehrlagde medell uthfåår efter som det ähr af Ringa ägor, beklagandes sigh Obekant warit enär han handlat medh Jacob om hemmanet, hwilken dedt heelt försåldt, sedermera weedh Första Opbådet 694 d- 16 etc. Januarj ähr till helften honom fråndömbdt till Johan Thomason, som der till iämpte Sälliaren jacob warit berettigat, warandes och hemmanet till helften åth dhem hwardera Skiftat, dock eij Ransaakat Om dedt tåhl Klyfningh; dy till att ehrfara sådant bewilliades efter begiäran Nämbdemän Jacob Cnutzson och Simon Möllnare. Hwilka sedan dhee dedt förrettadt; Skila Rettenom der om relation giöra, då Saaken i närmare Consideration Skall tagen blifwa ./.

Twisten Om wannääsmåssan Emellan Pehr Carllson i Kåfwijåki och Hans Jacobson. remitterades till Syhn uthi dhee gamble Mäns Närwaru som Haans till wittnes på beropar, hwilka skola wijsa huru långt Haanses hefdh på Trätemarken sigh sträcker, Och Förordnades der till att beesee Nämbdeman Erich Andersson och Simon Möllnare hwilka sedan der om skole Rättenom relation giöra, Börandes hööet som der Af i åhr bergat ähr, i medler tijdh i Qwarstadh liggia.

Dawid Dawidsson i Kåfwijåkj Kärde till Larss Grelsson ibm om een Angesskaata som dhee twista om, Och Nämb:

=deman

241.

deman Erich Andersson besichtigat berettandes Dawid den sigh tillkomma efter som han äger bröstet der till Och elliest den bäst behöfwer till sitt hemmans Conservation fram för larss, hwilken der emooth eij heller Skiäl. necka Kunde, dy dömbdes Om twitige Ängesskaatan medh detta åhrs hööwext till Dawidh som Crono hemman åboor Och den bäst betarfwar ./.

Matss Simonsson i Kåfwijåkj Kiärde till Jacob Simonson ibm Om ett åkerstycke Kielmåsa backa ben:d hwilket Crono hemmanet som han åboor tillkommer och Jacob så Länge det Öde leegat brukat under sitt hemman producerandes till wittne Hans Jacobson ibm een gammall Mann, hwilken Oiäfwad Edeligen bekände att gamble män för honom i des ungdoom berettat dedt bemelte Omtwistige Åkerstycke Cronohemmanet som Matss åboor skulle tillhöra efter det som Råån Af Crono hemmanetz Teegh Ofwanföre skall åthwijsa. Och Jacobs Förfäder hafwer det opgräftat Af Linda, enär Crono hemmanet leegat under Jacobs hemman. Jacob Kunde her emooth eij Skiäl.n Necka, Altså dömbdes åfta bemelte åkerstycket till Crono hemmanet som det bäst behöfwer. medh detta åhrs wäxt dock mooth uthsädetz wedergiällningh ./.

Olof Adamsson i Såchloot begiärte Nämbdeman Johan Michellson till att Syhne enges Råån emellan sigh och Anders Eliasson som och bewilliades, Kunnandes Anders som

frånwarande

242.

frånwarande ähr på sin sijda taga hwem han behagar och Opartisk ähr ./.

Haans Erichsson i Såchloot berettade det Anders Eliasson ibm uthugget een ängh för honom begiärandes der på Syn Af Nämbdeman Johan Michelsson. Som eij förwägras, kunnandes Anders hwilken nu eij tillstädes ähr på sin sijda taga een Annan Owäldrigh Mann, den han Åsämier medh, Som her medh ad notam togs ./.

Nybyggiaren Jöran Matson i wuoskåski berettade att Michell Mårthenson ibm som åboor ett Crono hemman skall weehla tillägna sigh een ängh weedh hans gierdes gårdh som een gammall Nybyggiare Af Skogh Oprödt, efter som Michel i bröstet skall äga ett stycke ängh, doch hans bohlstadh på andre sijdan Af åån belägen, Bårgaren Gabriel Mårthenson å Michels wegnar befullmechtigat swarade att Enär Crono hemmanet i öde Leegat hafwer lättel.n een och annan Kunnat des ägor nyttia, berettandes Michell hafwa swage Ängiar hwilka skola till mestedeehlen beståå af Kerr och Mooraas, Mårthen Knutzson berettade i Eedhstaadh, efter som han från wittnandet exciperades, att een gammall Nybyggiare bemelte Omtwistige ängh af kogh Oprödt, hwilket Michell sigh sedan tillegnat

efter

243.

efter han sin ängh hade i bröstet, Aldenstundh twisten beståår emellan Cronohemman Och Nybyggie Och Cronones Jnteresse her under verserar, Altså heemställes Saaken uthi Crono Befallningzmans Ompröfwande och disposition

Carl Mattsson i ytterieppu berettade att efter som han medh sin Broder eij wijdare Kan sämias i Boolagh Och hemmanet beståår å 3/4 mantahl BördeJordh och 1/4 Ml. Crono, dy wille han Cedera Anders för sitt Afträde den 1/4 deehlen och dhee 374 under serskilt Röök besittia, Anders inwende hemmanet för des Swaga ägor eij tåhla Klyfning, williandes nu som tillförne Boolagh hålla Nämbden intygade hemmanet för des mycket swaga ägor eij Kunna deehlas sampt att gården illa weedh macht hållen Och dy heehl förfallen ähr, Och att dedt 3/4 Mantahl som warit Bördejordh wara för stoor Crono rest längstt för detta Opbudit och laghståndit, dy till hans Nådes höghwälborne H.r Baron och Landzhöfdingens Nådige gått finnande i Ödmiukheet heemställes Om hemmanet Kan Niutha Jordhreefningh och Ny skattläggningh, sampt huru hemmanet her efter besittias må ./.

Boda Pelles hemman i Kyrkiobyen å 172 Mantahl hwilket af Landtmätaren ähr Reefwat och af Cronones Länsman medh Nämbdeman Erich Larson och Jacob Cnutz

son

244.

Cnutzson i Munsala uti BefallningzManns frånwaru besichtigat, haar Åker 5 Tunnor 21 1/2 Capl. Åkerlindor 2 3/4 Cappl. Engiarne In alles till 14 1/2 Lass, som dhee der å gifne attester uthwijsa, blef nu å Nyiå skattlagdt Och pröfwade Rätten detta hemman som för sitt Swaga Engesboohl litet af booskap föda Kann, Och Åkren som beståår af Sandig Jordhmån blifwer lijtet giöddt, dedt Fördenskuldh eij högre kunna Skattläggias änn till 1/4 M.l hwilket doch till hans Nådes höghwälborne H.r Baronens Och Landzhöfdingens Nådige gådt finnande i ödmiukheet heemsteltes ./.

Sochloothbooerne gofwo Retten tillkänna det Matz Pehrsson der sammastädes skall Af Landtbarberaren M:r Michel Knåk wara Synter att wara bekaijat medh een gl. Fransoos Siuka, hwilken skall medh tijden slåå sigh till Spetelskan, hwilken och låtit dhee spetelske i Hospitalet Syna sigh som ehrkent honom för fullkombligh spetelsk, hafwandes han Fördenskuldh skildt sigh goodhwilligt från annat fålks Geemenskap och bygdt sigh ett huus weedh Landzwägen der han tillhåller, Men som han Een fattigh Karll ähr, dy hafwa Sochnen her till dags nödgatz honom föda berettandes dhee och der iämpte att han understun=

=dom

245.

dom såsom Månads Rasande enär ijhlet påkommer löper Omkring i Byarna tagandes Små

barn fast, hwar Af dhee befara honom någon medh sin Siuka besmitta. Warandes Fördenskull Alle Sochnens Jnwånare begiärtze att fåå inlöösa honom i Hospitalet, efter dhee för hans Fattigdoom goodhwillligt weela medell till hans inlöösande Conmtribuera, hwilket således ad notam togs och till hans Nådhe höghwelborne H.r Baronen och landzhöfdingen i ödmiukheet heemsteltes om des Nådige tillståndh till bemelte Matss Pehrssons inlöösande i Hospitalet. Efter som, bådhe för, det han sitter brede weedh Landzwägen, Och för dedt han såsom Månadsraasande ähr, sampt medh Sochnens Gravation födes, ganska nödhwendigt ähr, att han i Hospitalet Komma må ./.

Matz Erichson Pinck i Munsala, berettade att hans börde hemman som han åbor, ähr för 1/2 Mantahl Skattlagdt, der dock han eij skall hafwa ägor för 1/4 Ml. bewijsandes medh LänssMannens Henrich Erichssons och Nämbdemannens Jacob Knutzsons Attest af d- 19 huius efter som hann eij haar medell att Kåsta på Landtmätarens Reefningh, att han eij äger Öfwer 3 Tunnor Rågh uthsäde efter Landtmätare uthräckning, Och dedt af Swagt Sandhland, Men ängiar haar han så mycket att han Kan föda till 6 å 7 Koor och 2 ung nööth, sampt 2 hästar och 12 stycken fåår. Muhlbetet

medellmåttigt

246.

medellmåttigt, fiskiewattnet något till huusbehof, och Skogen uti een stoor by uthhuggen sampt Ringa uthRymme att Tillröödia, som Nämbden sannade, hwarföre han een Ny Skattläggningh begiärade: Altså pröfwade Retten Skiäligt att hans lägenheet eij medhgifwer mera ähn 1/4 Mantahls skatt, doch till hans Nådes högwälborne H.r Baronens Och Landzhöfdingens Nådige gått finnande detta i ödmiukheet heemställes ./.

Anders Andersson i Kyrkioby Kiärde till Hans Thomasson och Mattz Simonsson ibm om åkerstycke som dhee under hans hemman Skola Jnnehafwa, producerandes till wittne Simon Hansson Draka ibm Een gammall Man hwilken Oiäfwad Eedeligen berettade att Juth Lass som åboodt Kiärandens hemman tillstådt och bekändt enär han bemelte Åkerstycke Af Linda Upgreftat det tillhöra Kiärandens hemman efter som och han hafwer sine ägor der åfwan och undan före från bröstet till Skaathan. Swaranderne inwende bemelte Omtwistige åkerstycke wara Närmare dees hemman beläget hafwandes dhee och nu hemmanet sigh Emellan Klufwit, hwarföre dhee påstoode sigh åkerstycke bäst behöfwa, sedan begiärte Parterne å begge sijdor doomhafwanden till besichtningh der å, Som eij förwägras Kunde, J medler tijdh hwijlar Saaken ./.

864.

Saaköres Lengd Öfwer Österbotns

Södre Häradz Sommar Tingz deehl pro A:o 1695

872.

NyCarleby Sochn

Mårthen Mattzson i wuoskåski för een

pust han slagit Beniamin Hendersson ibm

Saaker 3 sk.r Smt:

Nybyggiaren Henrich Michelssons hustru

i wuoskoski för Obewijkligh beskyllningh

på Mårten Mattzson ibm Saaker 3 sk.r Smt:

Men som Målzäganden är Förlijkter dy

uthföres allenast 2 sk.r

Mårten Mårtensson som åboodt liss Erichz

hemman i Carbyn, Men det nu Afwijkit

Och för den Orsaaken till Tinget Stembd

blifwit, Comparerade nu icke

=feltes hann för swarslöösan

Knuth Markusson i Kyrkioby förb

emooth Cnuth Olofson ibm Saaker 3

873.

Desse Efterskrefne blefwe af Skall=

=fogdene Carl Mårtenson och Jsaach Erson

i wexala för det dhee sigh från Biörneskal

:let absenterat Angifne Nämbl. Öfwer

ieppu Mattz Olofson, Mattz Simonsson,

Markus Mårtensson, Henrich Sigfredzson,

Christer Jacobsson, Haans Kamp, Jöran Ja

=cobson, Carll Thomason, Mattz Nillson Må:

=tare. Ytterieppu Simon Pehrsson Kyrkio

:by, Mattz Frill och Matz Larsson, hwil

ka alle för Olydno till hwar sine 3 sk.r

S:mt. Saakfeltes

Länssman henrich Erichsson Angaf desse

efterfölliande hwilka eij sigh wijd in=

=ne warande åhrs gier de Spanmåhls

Uth Rooe de infunnit Nämbl. Öf.r

Haanson, Jungaren Matz

å Nils Cnutzson.

Markuson, Jöran

dio

Saak

Smt

Nedra hörnet saknas på sidorna 872 och 873.

Dombok 1697

2026-03-13T19:19:00+02:00

Domböcker 1697.

47.

Anno 1697,, d- 18 Januarij Höltz Or=

=dinarie Häradz wintter Tingh medh Allmogen af Ny=

=Carleby Sochn, uthi des Länssmans gårdh, Närwarande Cronones

Befallningzmann Wälbet:dde Lars Bruun, sampt efter=

=skrefne Ährlige och beskedelige Männ som Såtho i Nämbden

Jacob Knutzson i Munsala. Simon Erichson i Öf.rieppu.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Mårthen Danielson i Såchlot

Johan Michellson i Kyrkioby. Joseph Erichson i Munsala.

Johan Jacobsson i Hirflax. Mattz Olufson i Öf.rieppu

Mattz Johansson i Kantlax.

Cronones Länssman wähl: Henrich Erichson Angaf i Rätten een drengh ifrån Munsala by Jacob Jacobsson ben:d hwilken medelst sin moders ingifwande Och samtycke, för Een Kårt tijdh sedan skall hafwa Stulit, Och derföre wara dömbd i Nycarleby Stadh, beskyllandes honom att han 14 dagar för Juhl skall hafwa brutit sigh in uti des booda Och bårtstulit 3.ne Fläsksijdor, Ooch Kiött efter ett Nööth, sampt 5 st. Ostar föruthan Korf och brödh. drengen Neckade till Tiufnaden, Men Länssmannen sade sigh tillijka medh NämbdeMannen ifrån Munsala Joseph Erichsson, sampt drengiarne Markus Jacobsson, och Mattz Andersson warit att Ransaaka uti drengens Moders Karin Adams dått:rs huus efter

Tiufnaden

48.

tiufnaden, då dee funnit under Sängen 3:ne st: Reefbeen der Kiöttet till dedt måste waret Afätit, doch så mycket lämnat att beenen ännu hängt tillsamman, sedan hafwa dhee funnit uti Een Kista Een Sijda Kiött Af ett Segt Nööth hwilket Länssmannen och des drengh Anders Andersson igenkände, Fattandes och Länssmannen så mycket större pra´sumption att dedt skulle wara hans Kiött som fans i Kistan som hustrun i förstone aldeles neckat sigh hafwa något Kiött i Kistan, Men sedan hoon den Oplöst hade, så haar hoon skyndat sigh att Sticka Kiöttet under Een låda och Ståppat der omkring ull och andre Saaker, så att hoon medh all flijt haar söökt, att fördöllia Kiöttet, hwilket Länssmannen Meente henne ingalunda hafwa giordt, om dedt icke warit stulit godz. Nämbdemannen Josep Erichsson framkallades, hwilken Oiäfwad Aflade sin Edh medh finger å book, och wittnade att han fölgt Länssmannen till Karin Adams dåtter och der funnit 3 st: been uthaf een Swijnsijda, som Länssmannen berettadt, hwilka been ännu hengde tillsamman efter Köttet intet aldeles waar afätit, Och att drengiarne Markus Jacobson och Mattss Andersson funnit Kiöttet i Carins Kista som stådt i Farstugun, desse drengar wore nu och så tillstädes, hwilka Aflade medh hand å book sine Eeder,och bekände dedt dhee begge drefwet på Jacobs Moder Karin att hoon skulle Uplåta sin Kista, hwilket hoon fuller i förstone förwägrat, säijandes der inttet Kiött wara, Men Om=

=sijder

49.

=sijder när hoon uplåtit haar hoon förr än dhee Kommit till att Ransaaka i Kistan giömt i meedh een sijda af ett ungt nööt under Kistlådan, ibland ull och andre Saaker, uthi hwilken berettelse dhee aldeles Kommo öfwereens. den misstänckte drengen Jacob förmanttes alwarligen till bekännelse, sampt tillfrågades hwadan dhee fått dedt Fläsket som dhee förtärt och dess been under Sängen Kastat. han sade dedt inttet warit någre Swijnbeen uthan uthaf ett Lijtet nööth, som dhee slachtat förleden hööst, Men Länssmannen haade nu beenen tillstädes, hwilka Syntes, Och Kunde dedt Klarligen så wähl uthaf deras skapnadh som elliest uthaf Luchten Kändes att dedt war Swijnbeen. Rätten tillfrågade om Carin sielf Slachtat något Swijn i höst. LänssMannen tillijka medh Grels Nillson i Munsala ehrhöllo att hoon inttet Slachtat något Swijn sedan 695,, Om hösten, hwilket Carin och tillstoodh. Jacob tillfrågades hwadan dhee hade fåått Nööt Kiötet som fannss i Kistan, han sade det warit uthaf den Lilla Stuten som dhee slachtat förleden höstas. Jacobs Moohr Carin producerades, Och förmanttes alfwarligen till bekännelse; Men hoon Neckade Eenständigt till Tiufnaden. Rätten tillfrågade henne hwadan hoon fått Fläsk, efter been der efter woro Kastade under Sängen? hoon sade äfwen som des Sohn att dedt inttet warit Swijnbeen uthan been af ett ungt nööt. henne förehöltz att hwar Man Kan see det wara Swijnbeen. hoon meentte att efter der i huuset någre dagar tillförne warit någre bönder ifrån Wörå, så Kunde dhee till äfwentyrs haa Kastat någre been

under

50.

under sängen. hoon tillspordes än wijdare till hwadt ända hoon söökt att fördöllia Kiöttet som fanns i Kistan? hwar till hoon sade att hoon ärnat dedt Stycket åth Capellanen H.r Claas Juniander. Länssmannen regererade det hoon inttet behöft att göma eller döllia bårt sitt godz om hoon dedt elliest Ährligen sigh förskafat. Rätten frågade om Länssmannen hade än någre bettre skiähl, hwar medh han Kunde binda, dem Angifnom till Tiufnaden, då han sade sigh Kunna förskafa den uthaf NyCarleby Sochn som Edeligen Kann ehrhålla, att han gifwit åth Länssmannen detta Stycket på sin Länssmans löön. dy upskiötz Saaken till skiäls Anskafande ./.

Dhee Kantlaxboor begiärande nu Samptel., dedt Erich Johansson, som här tills warit Een huusman där i byen, och ähr Trätosam både medh sin hustru Och sine Grannar sampt Ofreedar dem uthi deras Näringz medell på allehanda Olåfliget sättt, måtte blifwa pålagdt att flyttia sigh der ifrån, efter dhee Jngalunda hans Oroliga Omgänge längre Kunna tåla, Men såsom denne Erich Johansson ähr Een förlåfwad Krigzman, Ty uunderwijstes Käranderne uthi detta måhl, hoos hans Nåde högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen sitt Klagomåhl i ödmiukheet, att Andraga. J medler tijdh förmanttes Erich Johansson wid laga wijte till Giörandes att Lefwea Fridligen medh sine Bröder och Byjemän ./.

Erich Michellsson i Kyrckioby upbööd 3:die Reesan Mattz

Jönsons

51.

Jönssons hemman ibidem, Och war ingen som der p¨å hade något att Klandra, hwilket här medh ad acta föres ./.

Krögaren Knuth Hendersson i Jungaren, Upwiste i Rätten En häradzdoom afsagd NyCarleby Tingställe d 16 Januarj 694. hwar medelst honom Lijkmätigt Krögare Ordningen är efterlåtit något hööslagh af een allmenningh på Jungarbys Ägor, hwarest någre huusmänn tillförne hööbergat, hwilken doom hans Nåde Högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen Johan Ehrenskiöldh Nådigst haar behagat d- 30 Marty 695 att Confinnera, Såsom och gifwa een befallningh till Cronones Befallningzman å Orthen att Maintinera Krögaren widh dedt som honom tilldömbdt ähr. Men icke des mindre beklagade nu Knuth Hendersson att Een huusman Anders Michelson ben:d i bemelte Jungaren haar bårt fört 2:ne skrindar höö af Een Måsa på Allmenningen, hwilken honom af Nämbdemännerne Jacob Knutzson Och Erich Sigfredson, såsom Rättens uthskakade, ähr warden till deelt, begiärandes Knuth dedt Retten wille påläggia Anders Michelson att restituera hööet, sampt ihågkomma honom medh laga böter för dedt han hööet Olagl: bårt fört. Michellson waar fullar nu inttet tillstädes, doch framstälte sigh hans SwärModer Anna ben:d till swars, föredragandes till sin Uhrsächt att hennes Mågh och annat

huusfålk

52.

huusfålk Reedan för 20 åhr sedan bemelte måsa hööbergat uthan något Klander, Men Krögaren regererade att dhee hööbergat Klanderlööst, förr ähn som han ehrnådde der uthi

Rättens och hans Nådes H.r Landzhöfdingens Immission, Men sedan haar ingen budet till att giöra på dhee honom tilldeelte låtter någon åwärkan föruthan denne Anders Michelson, hwar till SwärModren Anna eij heller Kunde necka; Ty dömbdes Anders Michelson efter dedt 16 Cap:l B: B: L: L: att restituera 1 skrinda höö/: efter Krögaren der medh war benögd:/ sampt betahla till Krögaren 3 sk.r S:mt: expenser ./.

Till gårdz Syningzman i Munsala förordnades Cronones Länssman Henrich Erichson, som här medh actis Publicis insereres, Och wederböran dom till efterettelse länder.

J wäxala Förordnades till Upsyningzman Jöns Erichson hwilket wederbörandena Kunna sigh efterrätta.

Uthi Sochlo och Lillby tillsattes Mattz Eliasson att wara upsyningzmann, Och Mattz Thomason ibidem skall hafwa Upsicht i Stoorby, som här medh ad acta föres. och wederböran dom Ställes till efterrättelse ./.

Jacob Simonsson i Kaarby imponerad att wara Upsyningzman i Kaarby, som och han böör sigh till efterrettelse taga ./.

J öfwerieppu förordnades Anders Erichson ibm, Men i

ytterieppu

53.

ytterieppu Anders Jacobson, till Upsyningzman, som alt här medh till Notam tages.

J Kyrkioby måste Anders jacobson hafwa bekymber och upsicht, Men i Hirflax skall Grels Michelson wara Upsyningzmann.

Carl Jsaacksson skall wara upsyningzman i Monå.

Rådmannen i NyCarleby Wälbet:de Carl Jönson Anklagade för retten hans Jacobson medh dess Consorter i Kåfwijåki, för dedt dhee förleden Sommar skola låtit wååldbeeta hans Ängiar på Möökärs måsan, begiärandes att dhee derföre af Retten måtte blifwa pålagda, hans der igenom tagne skada skyndsampt medh tillbörlig wedergällning att ährsättia, sampt medh laga böter för sådan sin wåldsamheet i hogkommas. Dhee Kåfwijåki booar wore nu tillstädes, påståendes högeligen sin Oskylldigheet, att dhee inttet ähre Orsaaken till den skada som H.r RådhMannen på sine Ängiar lijdet, bediandes dedt deras Fääheerdingar som booskapen wachtat, måtte blifwa examinerade, hwilka nogsampt lära sin Oskylldigheet Kunna bewijsa, Framkallandes fördenskuldh 2:ne Pijgor Anna Thomas dåtter och Anna Carls dåtter som wachtat Hans Jacobsons och Gabriel Erichsons booskap, hwilka Oiäfwade Aflade sin Edh å book, och betygade att förleden Pinges Söndagh om Mår=

:gonen

54.

=gonen, hade deras booskap sluppit inn uthi Rådhmannens äng Men straxt, så snart dhee Kommit uth Så hade dhee Kiört Booskapen uthur Engen, Och wähl Uplagt Gierdzlegården efter sigh, som warit aldeles Odugeligh, så att booskapen fast den inttet warit Okymirg wäll Kunnat slippa inn. Rådhmannen begärte det Matz Simonssons och Jacob Simonssons hedingar Pijgorne Brijta Mattz dåtter och Elisabeth Simons dåtter måtte då swara för hans Enges beetande, Men dhee ehrhöllo medh Edh book att deras booskap i detta åhr aldrigh uthi Rådhmannens Engiar giordt den Ringaste skada, Och när Rätten frågade om ingen waret som Synt Gerdzlegårdarne, och nu om dees giltigheet, någon relation Kunde giöra, så Upsteego Nämbdemännerne Johan Michelsson Och Mårthen Danielson hwilka der om in Loco undersöökt, berettades att Rådhmannens gerldzgårdar warit Aldeles Ogille, Fördenskuld ehrkändes Samptel. Swaranderne för Carl Jönssons tilltahl uthi så besdkafat måhl, aldeles frij och Otilltalt ./.

Cronones LänssMann Wähl: Henrich Erichson, gaf till Känna att uthi Monå by skall wara een bååtzmans hustru Brijta Pers dåtter ben:d hwilken ähr behäftat medh Een farlig och häftigh Speetelska, så att hoon Reedan ähr skild ifrån annat fålk, Och Aldenstund hoon ähr uthfattigh hafwandes eij heller någon uthaf sinn Slächt ell.r Grannar, som något till hennes Uppehälle förmå Con=

=tribuera

55.

=tribuera ii denne dyra tijden, uthan hoon haar begynt snatta och stiäla ifrån sine grannar, och tager fåår af deras Fäähuus i sin hungers nödh, Så att dhee högeligen beklagade sigh icke allenast der öfwer, uthan och att deras barn af oförsichtigheet skola omgåås medh henne, hwilka lätteligen aaf den smittosamme Siukdoomen Kunna blifwa bekajade, Begärte nu Fördenskuld LänssMannen tillijka medh Nämbden och Brijtas Grannar, att hoon måtte blifwa till Hospitalet befordrad. Rätten frågade om icke Sochnens leda mötteo wille i Anledningh af Kongl: Förordningen af åhr 1642,, giöra ett så stoort Sammanskått att Brijta Kunde derföre inlösas i Hospitalet, hwar till dhee Swarade sigh eij Obenägne wara. Hwilket alt såsom ett laga bewijs wederböran dom meddeelas Kann, hafwandes dhee i öfrigit att i ödmiukheet Anlijta hans Nåde Högwälborne H.r Baronen Och Landzhöfdingen om Nådig böönhörelse, och den Spetelskes Immission till Hospitalet ./.

Stadz Notarien i NyCarleby, Ehreborne Wälbet:de H.r Johan Matilain gaf i Retten till Känna

huru såsom Stoorbroon weedh Södre Tullporten J NyCarleby skall till den deehl, somm Sochnenn uthi bemelte Broo tillhörer, wara mycket förfallen. Begiärandes nu Fördenskuld Notarien, att Rätteen wille Tillhålla Sochnemännerne sin Anpart i bemelte Broo tillbörligen att reparera. Hwarföre pålades LänssMannen Henrich Erichson och Broofogden Jacob Bertilson att alwarligen tillhålla böndren,

till

56.

till sin plicht Och skylldigheet wedh Broons reparation och wedh macht hållande, så frampt

dhee icke efter lagh i dedt 3 Cap:l B: B: L: L: willia wara förtänckte till att ehrsättia all den skada som genom deras wållande och försummelse Tijma kan ./.

Cronones Befallningzmann Ehreborne och Wälbetrodde H.r Lars Bruun, gaf på sitt Embetes wegnar i Retten tillkänna, huru såsom een Crono bonde i Monääs, Jsaach Jsaachson ben:d i förledet åhr haar Uphugget någon Törfweedh, hwilken weedh dhee Kaantlax booar nu willia sigh till ähekänna, Jsaach Jsaachsson bekände dhe i Moonääs och Kantlax boor här tills inttet warit så noga om någon Rååskildnad sins Emellan, Såsom och han eij heller ännu weet uthaf, om dhee Emellan skall wara någon Rååskildnad, ell.r hwar den ähr, begiärte Fördenskuld H.r Befallningzmannen att Retten wille Maintinera Crono bonden wid sitt Erfwode, Och att dhee Kantlaxboor, som söökia giöra honom dedt samma förlustig, medh Een tillbörlig nept måtte i hogkommas. Men Nämbdemannen i Kantlax Mattz Johansson, upwijste ett gammalt Råå= ell.r Synebref, af åhr 1550. hwar uthi förmäles att Rååstrecket Emellan Moonääs Och Kantlax, skall gåå öfwer hästmåsabergh, bewijsandes dhee altså genom Nämbdemans Johan Jacobsons i Hirflax wittnande att Jsaach Jsaachsson haar åwerkat innom bemelte Råå, på Kantlax ägor till 5 ell.r 6, fambnar

Törfwed

57.

Törfweedh, hwar till Jsaachsson eij heller necka Kunde. parterne föreentes således att Jsaach som inttet wetat Af Rätta Rååskildnaden, Och altså inttet Upsåttel.n på sine Grannars ägor giordt någon åwärkan, niuter af dhen uphuggne Törfweeden Een halfpart, hwilken Förlijkningh såsom dhen är skkiälig, och medh lagh uti dedt 16 Cap:l B: B: L: L: Lijkmätigt, Ty blifwer hoon och här medh lagligen Confirmerad, Och wederböran dom till efterrättelse lämnad ./.

Sacellanus uthi NyCarleby Ehrewyrdige och wällärde H.r Gustaff Neostadius refererade för Retten huru såsom han skall hafwa een Ängh Stoorhagan ben:d Emellan hwilken Engh och åthskillige andre intächter han nu måste hålla Een skilliegårdh allena, beswärandes han sigh Eenkomerligen öfwer Landtmätaren Wälbet:de Thomas Lohm hwilken skall hafwa Een Kalfhaga brede wedh H.r Neostadii Engh, och inttet will hielppa till att hålla skilliegården, hwarföre han begärte dedt Rätten wille påläggia någon af Nämbden som in Loco Kunna undersöökia hwilka dhee äro som brede wid Stoorhagan hafwa sine intäppor, Och huru wijda dhee Kunna obligeras att tillijka medh hans Ehrewyrdheet Neostadio dem wid macht hålla. Imponerades Fördenskuldh efter begiä=

:ran

58.

=ran Erich Andersson i Såchloot och Jacob Knutzson i Munsala, att der om in Loco uthi Interessenternes Närwaru Syhna och Söökia parterne att föreena, Sedan der om relation i Retten giöra, hwar efter ett endteligit utslagh i Saaken föllia skall ./.

Dedt hans Ehrewyrdigheet H.r Gustaff Neostadius beklagar sigh öfwer åthskillige uthaf huusfålket här i Församblingen, som inttet medh den Ringaste wederkentzlo hafwa honom såsom deras Siälasöriare i hågkommit, begiärandes han det dhee måtte blifwa tillhåldnee widh anfordran efter wanligheeten att giöra honom någre dagzwärken efter såsom mången i denne dyra tijden elliest, Kan hafwa sin fattigdoom och medellöösheet att förebära. Rätten förmantte alwarligen så Länssmannen som Nämbdemännerne att hwar i sitt Nattbohl tillhålla Församblingens Ledamötter och serdeles H.r Neostadiinn som der öfwer nu Klaga, alt hwadh som dhee efter Gudz lagh och Kongl: Förordningen äro skyldige, hwilket här medh ad notam tages, Och wederböran dom till höörsam efterettelse Lämnas Kann ./.

Elssa Lars dåtter i ytterieppu beklagade sigh högeligen öfwer Een huusman Jacob Jacobsson i öfwerieppu, hwilken skall förleden höstas, egenwillig uthan någon

laga

59.

laga process medh egen hand hafwer henne af händt En Koo, som pröfwades wärd 8 D.r 2 st: fåhr för 3 D.r Kmt: begiärandes nuu änckian Elssa Lars dåtter att ett så olaga procedere måtte således Corrigeras att hoon fåår sine Creatur tillbaakas igen, efter hoon uthi Stoor Crono rest är fördiupat. Och att Jacob måtte för sin Öfwerdådigheet Lagligen plichta. Jacob anförde till sin uhrsächt, att Elssas man för sin dödh haar Länt 20 Cappar Korn om wåren 695, som han efter den Markgången som i förleden höstas waar betahlningen hafwa will, derföre han Meente sigh nogsampt hafwa fogh bemelte Pertzelar emooth Een så Klaar gield sigh att tillährkänna. Enckian tillstoodh att hoon fått 20 Cappar Korn tilläns som hoon efter Markgången som deen tijdh waar Enär Spanmåhlen länttes betala will, efter som hoon haar der Emooth låtit honom för bijdare löhn 5 Cappland Åker att beesåå sigh till nytta, dedt och så jacob tillstoodh. Cronones BefallningzMann påminte om Cronones rest, påståendes att dhee Olagligen bårtförde Creturen måtte tillbaka dömmas. Och Cronan tillährkännas för hemmanetz rest. Rätten Öfwerlade Saaken, och pröfwade bemelte läntte 5 wackar Spanmåhl eij Kunna högre ähn till 6 D.r Kmt: werderas, Och dy thedh skiäligt, Att Jacob för det han egenwilligt, och uthan någon laga process, bårt=

:fört

60.

=fört ifrån änckian, Elssa Larss dåtter åfwanskrefne Creatur efter det 41 Cap:l Edzöres Balken LL: felles till 40 sk.r Smt: bööter. Och restituerar till bemelte Elssa sine Creatur, skolandes gielden 6 D.r af hennes Målssägande Rätt, som 10 D.r K:mt: är Afrecknaas. Men för dedt Öfriga af böterne plichtade han medh Kråppen efter han är medelllöös ./.

Johan Jacobsson i öfwerieppu Kärde till sin Swåger Markus Mårthensson ibidem, hoos hwilken Jacobsson i 14 åhrs tijdh skall hafwa tient och ingen löhn bekommit, Begiärandes han nu dedt Retten wille påläggia Markus att ihogkomma sin Troogne Tienst medh een tillbörlig löön. Markus Förklarade sigh der medh att han gifwet johan för första åhret i Löhn 13 D.r Kmt:, Men sedan haar Johan tagit Mårthenssons Syster till Ächta, Och altså begynt bolagh medh honom. Johan regererade att fast dhee blifwet Swågrar, så haar ändoch han tillijka medh sin hustru warit Såsom Een drengh ell.r Tienare på gården, Och altså inttet böra lämnas uthan löön, Parterne föreentes sålunda att Markus gifwer åth sin Swåger Johan i et för alt 100 D.r K:mt: för des här tils giorde Tienst, hwilka penningar Markus efter det 8 Cap:l Kiöpmåhla Balken L: L: dömbdes till Johan att betahla. warandes hans

hustrus

61.

hustrus Arfsrätt dess uthan honom förbehållen, sampt wintter födan på hemmanet ./.

Till att skifta Arfwet Emellan Henrich Thomason i Moonääs, efter hans Sahl. hustru, Margareta Thomas dåtter Emellan honom och hans Swågrar, Mattz Och Haans Thomas Söner i Såchloot, Förordnades efter begiäran Jacob Knutzson i Munsala Och Erich Andersson i Såchloot, skolandes desse Männ först uthdeehla åth Margetas förra Mans Broder Mattz Larsson 2:ne deehlar, af alt dedt han Kan bewijsa sin Broor fört inn uthi Margetas boo, då han Trädde i andra gifto. Sedan deelas efter lagh och det 2 Cap:l Erfda B: L: L: dedt Öfrige Emellan ./.

Giöstaf Thomason i Wäxala som ett halft Mantals Crono hemman åboor, begiärtte häradz Rättens Ransaakningh och bewijs om hemmanetz ägors och Lägenheets beskafenheet, Insinuerades Landtmätarens der öfwer fattade Refnings bewijs och häradzskrifwarens å Cronones BefallningzManns wegnar där å fölgde Ransaachningh och besichtningz bewijs, Lydandes hwardera som här efter föllier:

A:o 1696 uti Maij Månad blef Giöstaf Thomasons

hemman

62.

hemman benembd Kassas i wexalaby Och Nycarleby Sochn, Reviderat till gladh Åker, Åkerlindor, Engiarne noga Ransaakades, sampt om skogh och uthmark, Muhlbeete Fiskiewattn, qwarnen Och des ställen etc. Uthsäde höölass

Tr Capp

Gammall åker af half godh jordh 6: 22: 31 1/2

Nyia Åkrar af sämbre jordhmån 1: 7:

Åkerlindorne Odugelige : 17:

Humblestängne 274.

Summa, 8: 14: 31 1/2

Engiarne af små hård starr wall medh swårt måsa tuwor Och deehls medh Ler. 2 af siländigt Små starr wäxt, 3 af hård wall, och stick Sälting Grääs wäxt 4 af jordhwall Medh Ahleskogh, 5 af siländigt hwijtmåsa medh Starrwäxt och små Biörk. 6 af Sanck hwijtmåsa medh starr och fräcknes wäxt. 7 Kiär medh swart måsa tuwor, starr grääs wäxt, skiönt Muhlbeete, goodh Timber, weedh, stafrar, gärdzle och annat dugel. wärkskogh, skiönt Fiskiewattn, ingen qwarn eller des Ställe Datum ut Supra

Thomas Lohm

Landtmätare.

Anno 1696 d. 3. Novemb: war Undertechnad iämpte Cronones Ländzman Hendrich Erichson, Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Josep Erichson att besichta, Giöstaf Hellsingz i wexala Crono hemman om 1/2 Mantahls skatt, Och befanns efter Stångfällande Åkren till 8 Tunnor 12 Cappar, hwilken mycket Steenigh Och mesta dels swagh är, uti Backar Op=

=tagen

65.

=tagen. Engiarne Anbelangande, så Kunde dhee för mycken Sniöö fallet icke så Fullkombligen besichtas, uthan förslagzwijs pröfwades under bemelte Giöstafs hemman wara 30 lass Engh som mesta deehls äre af hwijtmåsa och Starrlandh, Således i sanningh wara befunnit Attestere

NyCarleby d- 4 Novemb: 1696

På Crono Befallningz wegnar

Carl Juniander

häradzskrifware.

Hwilket alt till een Tienlig efterrettelse om hemmanetz wilkor och Legenheet efter begiäran actis publicis insererades ./.

Dedt inskickade nu uthi Retten Sahl. H.r Lars Matilains Enckia Ehreborne och dygdesamme Matrona hustru Anna Fossman Een sin K. Broders Kyrkioheerdens Ährewördige och högwällärde H.r Johans Kiöpeskrift på Forsbacka hemman Lydande Ordh ifrån Ordh som föllier: Aldenstundh min K. Modher dygdesamme hustru Susanna Johans d.r Pictoria sielf icke mächtar föreståå Fårsbacka hemmanet, ähr och icke heller någon Af Arfwingarne som dedt wedertaga, Och der på Oplupne så Cronones som annan privat gield betahla will, Altså Opdrager Jagh her medh så min som min Broders Borgmestarens Carl Forsmans, Arfsrättigheet till bemelte hemmanet wår Swåger weördige och wällerde H.r Lars Matilain, Emedan det ändå i Läng=

den

64.

=den skulle falla uthi fremmandes händer, doch så wijda, att hwadh bemelte wärde/: sedan alle Löösören, öfwer hwilka Reedan Een behörligh Specification ähr Oprättadt, blifwer wälbemelte wår K.Moder till deelte:/ uthi dedt Fasta gielden öfwerskiuter, dedt iämwehl wår K: Moder, må, om så behöfwes tillställas, dedta bekräftar medh min handz underskrift NyCarleby d 26, Februarj 695.

Joh: Forsman.

Hwilket Kiöp A:o 1695 d- 25. Ferbruarj och 21 Augusti sampt Tridie gången A:o 1696 d- 21 Februarj Klanderlööst opbudit ähr, sampt alt här till ingen der å Klandrat, hwarför wählbemelte Enckia der å Laga fasta begiärte. Insinuerandes der iämpte sin K. Moders Commendantskans den Ähreborne och dygdesamme Matronas hustru Susanna Johans dåtters Stadhfestelse oppå samma Kiöp lydande Ordh ifrån Ordh som föllier:

Såsom Jagh sielf eij mechtar Oppehålla och föreståå Forsbacka hemmanet eij heller någon annan Af mine barn dedt i synnerheet uti denne swåre tijden, wedertaga wehlat ehuruwähl Jagh dedt dem Anbudit, Än min dåtter Anna Forsman; Altså och Emedan hoon hemmanet åtagit sigh att betala och dedt öfriga af des wärde, som ähr Afhandlat och uthsatt till Ett Tusende Sexhundrade D.r Kmt: efter andre Mine K. Barns samtyckio, försäckrat migh att tillställa. Fördenskuldh Afhänder Jagh dem bemelte hemmanet, Tillährkännandes berörde min K. dåtter mooth ber:de 1600 D.r Kmt: hwar oppå hoon hafwer att söökia laga skiötning

NyCarleby d- 19 Martij A:o 1696 Susanna Johans dåtter

Så emedan åfwanbemelte Kiöp lagbudit, Och näst Kommande

d 21

65.

d- 21. Februarij lagståndit är. Fördenskuldh så wijda som intra Fatalia der Emooth eij Klandrat blifwer, Tilldömmes wählbemelte hustru Anna Forsman och hennes Arfwingar bemelte Fårssbacka hemman 1 1/2 Mantahl medh alle der till lydande ägor i wåto och Tårro, Närby och fierran inttet Undantagandes af alt dedt som der till af ålder tillydt och legat haar, eller här efter medh lagh och doom tillwinnas Kan, att Niuta bruka och behålla såsom deras wäll och laghfångne egendoom, alt efter dedt 1. 2. och 10 Cap:l i Jorda Balken Landzlagen ./.

Kyrckioherden Ährewyrdige och Högwällärde H.r Johan Forsman gaf Tillkänna att Pehr Olufson i Kåfwijåkj som medh tiufnad beslagen, och derföre till dedta Tinget Citerad warit, är nu genom döden Afgången, begiärandes Fördenskuldh om hans begrafning Rättens omdömme: Slötz Lijkmätigt dedt 18 Cap:l Kyrkiolagen och 12 parag: att Emedan hann i sin

Missgierningh Straflöös genom döden Aflijdit, skall Kråppen uthan Klåckor, och Sång, och icke på något hedersRum i Kyrckiogården begrafwas ./.

Anders Jacobson i Ytterieppu som genom Nämbdeman Jacob Mattzson låtit Citera Mattz Andersson ibidem för Törfweedh, men warit weedh Tinget och uthan attt giöra Saaken Anhängig i Rätten feltes efter Nyia processen till 1 D.r Smt: bööter, Men Emedan mattz Andersson tillståår att dhee vice versa giordt åwärkan på hwars annars skogh, Ty För=

:Ordnades

66.

=ordnades Nämbdemannen Erich Andersson i Sochlot att Syna och Rätta dem emellan giörandes Rättenom relation der om.

Efter Anders Knutzsons och Anders Mattzsons begiäran i Wexala Förordnades Nämbdemännerne Carl Mårthensson Och Jacob Knutzson hwilka skola Rifwa och deehla boolaget dem Emellan, efter dedt 33 Cap:l Jorda Balken Landzlagen söökiandes parterne att föreena ./.

Dedt insinuerade i Rätten Een Nybyggiare Jöran Matzson ifrån wuoskåski ett Synebewijs af doomhafwanden uthgifwit åhr 695 d- 15 Junj, hwar uti Attesteres huru såsom Jöran Matzson på wuoskåski allmenningh och Östra sijdan om Åen uptagit ett gammalt Tårpställe Tynnila ben:d hwarest han och så medh wederbörandernes samtyckio hafwer huus bygt, sampt Åker och Engh till een deehl Optagit; hafwandes ännu bettre tillfälle till Åkers Engz och Kyttolandz upbrukande, efter som Emellan Kåjonens och Nuckala ägor är ungefehr 3/4 Mijhl, hwarest fuller den på westre sijdan om Åhen belägne bohlbyn haar någon Lijten häfdt Af Engiar uthi å bröstet, Men i skaatan ligger Obrukad Mark till Åker Ängh och Kyttolandh, Nyttigt för någre Nybyggiare som der satt sigh needh. Och uthmarken sigh emellan deehla, Och der efter skattläggias Kunna, uthan Boohlbyens pra´iudice, som på sin egen sijda haar öfwerflödiga ägor, hwilken laga Attest hans

Nåde

67.

Nåde Högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen d 11. Septemb: 695, haar weehlat högrättwijsligen Aggreera Och befalt att Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Lars Bruun så lagga skulle att bemelte Nybygge uthi Cronans Jordebook tillbörligen måtte blifwa annoterat, Och efter föregången Reefningh och besichtningh, uthi skattens pra´sterande behörigen Observerat. Jöran Matson upwijste och Landtmätarens Wälbetrodde Thomas Lohms Refningz attest, hwar uti upföres 24 Cappar Åkerlindor som tillförne skolat lydt under Tårpstället Tynnila, hwilka Åkerlindor Befallningzmannen uthi sin till hans Nåde H.r Landzhöfdingen giorde relation, förklarat till een under Michell Mårthenssons hemman i Wuoskåski, Lydande Ängh, som Omisteligen skulle Kunna skilias ifrån hemmanet, Fördenskuldh H.r Befallningzmannen af Michell Mårthensson förledd, haar uthwärkat hans Nådes H.r Landzhöfdingens Nådige resolution att bemelte Engh skulle Michell Mårthensson till ehrkännas, hwar öfwer Nybyggiaren åther sigh i ödmiukheet beswärat. Och ehrnådt hans Nådes höghRättwijsa resolution af NyCarleby d- 19 Januarj 697 att Saaken nu straxt af häradzRetten på NyCarleby Tingzställe skulle Uptagas och Ransaakas, Och sedan der om till hans Nåde relation införsända. Alt fördenskull till ödmiukt föllie der af blef Saaken uptagen och befaltes Simon Erichson i öfwerieppu och Länssmannen Henrich Erichson tillijka medh Crono Befallningzmann, om be=

=melte

68.

=melte Nybygges lägenheeter in Loco undersöökt, att dhee dher om nu wille i Rätten sin relation giöra, dhee bekände Eenhälleligen att Crono bonden Michell Mårthensson långt ifrån sin bohlstadh på andre sijdan af åån hade Een uthjordh eller Een Lijten Enges Teegh weedh å bröstet, uthi hwilkens skaatha Emooth allmenningen een huusman förr dedta bygdt huus Och Upbrukat Åker, men sedan lämnat Tårpstället öde, der huusen Afhyste, Och Åkerstycken äre fallne i linda, dem Michel Mårthensson under hööslagh brukat, Men ligger inn till Ofwanbemelte sammastädes excolerade Nybygges huus Knuth, Och som bemelte åkerlinda för Nybygget Omisteelig, så är dedt och der under till skatt Reefwad. Och bemelte Michell Mårthensson som ett gått Crono hemman af Ringa skatt och så myckla ägor brukar, att han icke allenast Een stoor hoop medh booskap föder, uthan och föruthan dedt han skall till 20 lass ängh uthlagt, iämwehl höö sällia Kunnat, som Troowärdigt berettes. Fördenskuldh i betrachtande 1:o af sielfwa Situationen och Lägligheeten, Så Oanseedt Thedh ligger i Crono hemmanetz Engesskaata, är thedh doch långt ifrån sielfwa boohlstaden på andre sijdan af älfwen såsom Een uthjordh på allmenningen, Och der emooth om till Nybyggiarens huus Knuth belägit. 2:o Anbelangande häfden, Så haar den twistige åkerlindan warit Een på allmenningen Obrukat jordh, af huusfålk förr dedta uptagen, Och Michell Mårthenssons häfdh warit allenast ett lijtet stycke weedh å bröstet 3:o hwadh weedh Kommer begge parternes tarf och Angelägenheet i dedtaa måhl, Så är den Nybygget tillerfwade åkerlindan, weedh des

huusknuth

69.

huus Knuth belägen, aldeles Omisteligh der ifrån, Men Crono hemmanet som af Ringa skatt beståår, der Emooth af så myckla ägor som åfwan förmäles. Altså Synes Oförgrijpeligen att Michell Mårthensson icke allenast böör afståå åkerlindan som han icke Upbrukat, uthan och wähl Kunna Umbära till Nybygget den lilla Enges bijten och uthjorden som han i å bröstet brukar, efter som han eij skattar mera än som för 3/4 Mantahl, Och Nybyggiaren lärer icke heller medh tijden Ringa skattlaagd blifwa. Crono Befallningzmannen Meentte att dedt inttet ähr låfligit att taga någre Ägor ifrån Crono hemman och läggia under Nybyggen, honom Förehöltz dedt som Reedan intygat ähr att Åkerlindorne äro för Nybygget Omistelige, Men boohlbyen hafwa ändå sine ägor flere än dhee Kunna behöfwa och hinna bruka och Kongl. Maij:ttz höga Interesse fordra, såsom thedh och des allernådigste placat af d- 14. July A:o 690. Lijkmätigt ähr, att dedt hemman som omtwistige ägor bäst behöfwer må dhem till sigh winna, hwilket alt i ödmiukheet hans Nådes högwelborne H.r Barons och Landzhöfdingens högrättwijsa resolution och omdömme wijdare i ödmiukheet heemställes ./.

Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Lars Bruun, giorde i Retten påminnelse om Gabriel Knutzsons hemman i Såchloot, hwilket Reedan 691 widh ordinarie Häradz wintter Tinget, så wähl för Cronans rest, som för RådhMannens i NyCarleby wälbet:de Niels Scheppers

private

70.

private skuldfordran, 3:die Reesan skall wara Opbudit. Begiärandes nu Befallningzmannen, att Cronans rest, som efter ingifwen Rächning af d- 19, Januarij 697 bestiger sigh till 419 D.r Kmt:, måtte Af gårdzens fasta betahlas, efter löösören icke Kunna tillreckia. Wählbemelte H.r Rådhmannen Anmoodade och så att så snart Cronan fått sin fyllnad, honom då måtte tillehrkännas, aft dedt öfriga dhee 93 D.r Kmt: som Gabriel Knutzson efter Een i Rätten skieedd Liqvidation Och der på Afsagd doom d- 3 Septemb: 696 till RådhMannen blifwit skylldig. Häradzskrifwaren Welbetrodde Carl Juniander, som på Befallningzmans wegnar, d- 26. octob:s 696 tillijka medh Länssmannen Henrich Erichson, och NämbdeMännerne Jacob Knutzson, och Joseph Erichson ofwanskrefne hemman Inventerat och werderat, upwijste i Rätten werderingz Instrumentet, af hwilket ähr

att see dedt åftabemelte Gabriel Knutzsons hemman i Såchlooth om 1/2 Mantahl, är werderat i löst och Fast för 495 D.r 18 :s: Kmt: och åfwanbemelte gielden således stiger till 26 D.r 14 :s. Kmt: öfwer egendoomen både af lööst och fast. Fördenskulld Kann denne Egendoomen efter dedt 27 Cap:l Tingh Måhla B: ställas till wärkelig Execution, doch så att Cronans rest blifwer först betalt. Och sedan uthsöökie H.r Rådhman Niels Schepper, fram för andre Creditorer sine tilldömbde 93 D.r Kmt: efter han i sin Saak lagligen hafwer vigilerat. Crono Befallningzmann gaf och tillkänna att Gabriel Knutzson som hähr till hemmanet beboodt, skall ware Een Ofijtigh

försummelig

71.

Försummelig Och odugelig Karll uthi hwilkens disposition, han inttet säckert skall Kunna hemmanet betroo, Men Angaf Een annan bonde i Wäxalaby, Anders Knutzson ben:d, som skall wara Een förmögen, flijtig och Reedelig Mann, hwilken och skall willia hemmanet till sigh Löösa, Och Crono resten sampt annor gield så mycket betahla som egendoomen förslåår. Hwilket alt heemställes i ödmiukheet hans Nådes Högwälborne H.r Barons och Landzhöfdingens, högrättwijsa och Nådige disposition ./.

Johan Johanson i Moonääs medh sine Interessenter Kiärde till Anders Erichson i Hirflax medh des Consorter, för dedt dhee Hirflaxboor skola låta Upbeeta deras Ängiar på Långhnääs Udden; Men dhee Hirflaxboor förklarade sigh att dhee ooch hafwa på långnääs udden sitt Muhlbeete, beklagandes och sigh öfwer dhee Moonääs booar, som skola för sin Eenskylte nytta skuld, satt een Twwärgerdzgårdh emellan begge Siööstrandene, Twert öfwer udden, så att deras booskap inttet Kann Komma på deras Muhlbeete som emellan Angiarne är, Moonääs boorne tillstodo att dhee så hafwa giordt efter dedt elliest skulle falla dem alt för swårt att hegna omkringh sine Ängiar som dhee på begge sijdor widh Stranden äga påståendes att Muhlbeetet som dhee Hirflax booar pra´tendera på är ganska Lijtet, Så att dhee Hirflaxbooars booskap om Sommaren, dedt Lätteligen Kan Umbära, hwarföre och dhee i månge tijder tillbaaka den åfwannembde Twergerdzgården Oklandrat fåått hålla. Nämbde=

Männerne

72.

=Männerne Jacob Knutzson i Munsala och Joseph Erichson ibm som in Loco giordt sigh underrettadt om Orthens beskafenheet berettade så i sanningh wara som dhee Moonääs booar beretta. Nämbl. att der inttet skall synas till något Lijknelse, att om Kring deras Engiar, långz åth Stranderne, skall hafwa warit någon Gierdzgårdh, och att dedt Muhlbeete som dhee Hirflax boor pra´tendera på bemelte Udd är af inttet wärde, uthan ähr Een lijten Steenbacka, medh Trokbiörkskogh öfwerlupen, Emellan Engiarne, hwilke och större wara skola ähnn den der inneliggiande lilla skogzbackan. Hirflax booarne tillstodo att om Kringh Moonääs Engiar, fullar inttet finns något Tecke, till någon Gierdzgård, Men Orsaaken där till är denna att Skogzelden som för 20 åhr sedan gådt öfwer hållman, lärer Gierdzgårdarne aldeles hafwa upbränt, Men dhee sade sigh ingalunda twifla, att dheer icke i förne tijder warit gierdzgårdh. En gammall Nämbdeman Erich Larsson i Munsala wittnade, att då han för 20 åhr sedan, waar medh denn tijdh warande haubtMannen i Grefweskapet Johan Forsman, att Syhna på Åfta bemelte udd Emellan dhee Moonääs och Hirflax booar, så hafwer då Reedan den nu Omtalte Twergerdzgården, waret på dedt ställe han nu ståår, iämwähl gammalt gårdz måhl der synt wordet, så att haubtmannen befalt den hållas weedh macht. Rätten öfwerlade Saaken, och pröfwade Rättmätigt, Att Emedan det 1:o skulle falla dhee Moonääs boor mycket swårt att hålla Gierdzgården om Kringh begge sine Ängiar, på både sijdor om udden uth medh Stranderne 2:o dhee Hirflaxbooar uthan

någon

73.

någon sin skada, Kunna Umbära ett så Ringa Muhlbeete, som dhee der pra´tendera, hwarför och så 3 dhee Moonääs bor på deras Twergerdzgård så lång häfd, Oklandrat niutit. Så i betrachtande af alt dedta måste och dhee Moonääsbooaar, för dhee Hirflax boor otilltalte wara och sin Twergierdzgårdh, så här efter som här tills, Obehindrad weedh Macht hålla ./.

Johan Hendersson i Kåfwiiåkj som genom NämbdeMannen Mårthen Danielson i Såchloot war Citerat att swara Sacellanen i NyCarleby wördige och wällärde H.r Claes Juniander för Präst Ränttor, Fältes efter Kongl: förordningh om Rättegånger, för absentien till 1 D.r Smt: böter, Och såsom H.r Häradzskrifwaren, Wälbet:de Carl Juniander, genom Nämbdemans Mårthen Danielsons intygande ehrhölt, att Johan Hendrichson sielf tillstådt, dedt han wore skylldigh till åfwan nembde Sacellanum H.r Claes Juniander, 300 st. Näfwer. Ty dömbdes och så efter dedt 8 Cap:l Kiöpmåhla B: L: L: sampt dedt 16 Cap:l Rådstugu Balken samma skuldh, medh 3 sk. Smt: Rättegångz expenser att betahla, dedt han för Nämbdemann Tillstådt ./.

Simon Erichson i öfwerieppu, befullmechtigad af Henrich Mårthensson ibidem, Kiärde till Erich Hansson i ytterieppu,

hwilken

74.

hwilken skall hafwa förleden höst, Kommit efter sin Broorson, att beeboo ett Crono hemman i ytterieppu, Och sedan bårtRåånt 1 skrinda höö, som des broorsohn emooth een

Kappa Korn gifwit Henrich Mårthensson, låf att berga på hemmanetz ägor. Erich Hanson tillstoodh sigh funnit wedh sin Ankompst till 1 Skrinda höö, som Hendrich bergat, Men som der på hemmanet warit Lijtet höö bergat, Ty haar han giordt Ansöökningh hoos Cronones Befallningzmann, om tillstånd att behålla hööet weedh gården, hwilket och Häradzskrifwaren tillstoodh, BefallningzMannen, till Crono hemmanetz Conservation hafwa giordt, dömbdes Fördenskuldh Lijkmätigt huuseSyhns Ordningen, Erich Haanson för Henrich Mårthenssons Wijdare tilltahl frij, Kännandes Henrich söökia förra åboon om refusion, för sin Uthlänte Kappa Korn, det bästa han Kan och gitter ./.

Bårgaren i NyCarleby wähl. Jsaach Haansson Bröms, Kom för Retta, gifwandes tillkänna det han förledet åhr weedh Sommar Tinget, är fält för Stämbningz Försittiande efter Kongl: Förordningh om widlyftigheetens afskafande i Rättegångor, af åhr 695 till 1 D.r S:mt: böter,

Jämwehl och hans Sohn, som tillijka medh bonden Mattz larsson i Kyrkioby, Olåfwandes tagit Een bååth, ifrån Jöns Erichson i wexala, Och den samma bårt Rooddt, hwarför han och är felt till 3 sk. Smt:s böter. Begiärandes nu H.r handelsmannen Brööms, att få niutaa högstbemelte Kongl: Förordningh till godo, och wijsa icke allenast Orsaakene till sin Absentia, weedh berörde Tingh,

uthan

75.

uthan och Skiäligen befrija sin Sohn ifrån bemelte böter, Andragandes altså till dedt förra, Nämbl. att Uhrsechta sitt utheblifwande ifrån Tinget 1:o Att han incompetenter war Citerad uthaf een Nämbdeman, der han Lijkwehl såsom Een Bårgare genom Magistraten Och des betiente hade boort citeras. Sedhan war han 2:o Tillijka medh sin Sohn den tijden han blef Citerad Segellfärdigh att Reesa till Stockholm, Kunnandes altså intet för ett så Lijtet Ährende Skuld, låta sin Reesa Studza. Men hwad dedt andra Angåår Nämbl. att befrija sin Sohn ifrån dhee pålagde bötterne, så bekände han att Sonen inttet woro öfwer sine 12 åhr, hwilken hade blifwit Anförd, Och förledd, uthaf åfwanbemelte Mattz Larsson, Allena ährläggia åfwannembde Häradzdooms innehåldh, nämbl. den Tijdspillan som Jöns Erichson i 3:ne dagar haft till sin bååtz upsöökiande, medh 2 D.r 8 :s. Kmt: sampt för dedt han Rånt Jönsses båth, böta efter dedt 41 Cap:l Edzöres Balken L: L: 3 sk. Smt:

HandelsMannen wehl. Jsaach Brömss, läth 3:die Reesan lagligen Opbiuda, Erich Jacobssons hemman i Munsala. Häradzskrifwaren wälbet:de H.r Carl Juniander, sade hemmanet häfta för Stoor Crono rest, doch att Een goodh åboo alt betala Kunde, hwilket alt här medh ad notam togs ./.

Esaias

76.

Esaias Erichson i wackurs, som war Stämbd genom Broofogden Jacob Bertilson, att swara Elisabeth Mårthens dåtter, Och Maria Knutz dåtter, för Tiufnad, fältes efter Kongl. Förordning af åhr 695 om Rättegånger för absentien, till 1 D.r Smt: böter skolandes han wijdare lagföras ./.

Anders Andersson i Monå, beklagade sigh för Retten, att han inttet Kann fåå tillbaakas, 3 wackar Spanmåhl, som han sade sigh länt, åth Hans Thomason ibm, begiärte Fördenskuldh der uthi Rettens Adsistence, Hans tillstoodh skulden, Ty dömbdes han efter dedt 8 Cap:l Kiöpmåhla balken landzlagen, Och 16 Cap:l Rådhst: B: att betahla till Anders Andersson Antingen 3 wackar Spanmåhl in natura, ell.r dess wärde medh 4 D.r 16 :s: Kmt: sampt 3 sk. Smt: Rettegångz expenser ./.

Nielss Nillson i Kyrkioby, Kiärde till Knuth Olufson ibidem, gifwandes tillkänna, huru såsom Olufson weedh Liqvidationen då dhee Rijfwet boolaget, blifwit honom Skylldigh 141 D.r 7 :s: Kmt: då honom på fört warit, 8 skrindar höö som han Af hemmanet uthleegt, Men bewijste sigh nu inttet hafwa fått, der af mer än 5 skrindar. Fördenskuld begiärte han dedt dhee 3 skrindar som han inttet åthniutit, eij måtte honom till last Komma, uthan des wärde Nämbl.n 6 D.r 24 :s: Kmt: gådt giöras. hwar till Swaranden eij heller Obenägen waar, så att dhee der widh aldeles föreentes. Och

således

77.

således blifwer Nillses fordran, Af Knuth 147 D.r 31öre Kmt: som hann dömmes efter dedt 8 Cap:l, Kiöpmåhla Balken Landzlagen, till Niels att betahla ./.

565.

Saaköres Lengd öfwer ÖsterBotns

Södre Häradz Wintter Tingz deehl Pro A:o 1697

566.

NyCarleby Sochn.

Huusman Jacob Jacobsson i Öfwerieppu

för wåldzwärkan emooth Elsa Lars dåtter

ibm Saaker 40 sk:r S:mt: Hwilken för

sin medelllöösheet plichtade medh gatulopp

Anders Jacobsson i öfwerieppu för Stämb=

ningz försittiande emooth Mattz An=

dersson ibm Saaker

Johan Hendersson i Kåfwijåkj för Stemb=

ningz försittiande Emooth Mattz Anders

Capellanen H.r Claes Juniander Saaker

Esaias Erichson i wackurs för Stämbningz

försittiande emooth Elisabeth Mårthens.

dåtter, och Maria Cnutz dåtter Saaker

256.

Anno 1697,, d- 14 etc Septem: Höltz Ordi=

=narie Häradz Sommar Tingh, medh allmogen af NyCarle=

=by Sochn, utj des Länssmans Gårdh, i Munsala, Närwara=

=de Cronones Befallningzmann, Wälbet:de Samuel Öster=

=beck, sampt efterskrefne ährlige och beskedelige Män som Såtho i

Nembden.

Simon Erichson i öf:r jeppu. Josep Erichson i Munsala.

Carl Mårthenson i wexala. Erich Andersson i Såchloot.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Johan Jacobson i Hirflax.

Mattz Olufsson i öf.r ieppu Mattz Johansson i Kantlax.

Johan Michelson i Kyrkioby.

HandelsMannen i NyCarleby, Wähl: Niels Brask lät första gången uplysa 1/2 Mantahls hemman under bemelte Stadh, Och war ingen som der emooth Klandrade, hwilket ad notam tages ./.

Sammaledes lätt HandelsMannen Hans Michelson första gången upbiuda halfwa Kudnis hemmanet, som han sigh tillhandlat af Mattz Larson i Wexala. Hwar Emooth Crono BefallningzMannen Wälbet:de Samuel Österbeck Klandrade, Emedan hemmanet skall medh stoor Crono rest Graverat wara ./.

Anders Andersson i Pelat inlade uti Retten fölliande Testament, ell.r Afskeedh sigh och sin Mågh Anders

Hindeson

257

Hinderson i wäxala emellan: Såsom Jagh undertechnadt blifwer gammall och Trött, så att Jagh icke orkar föreståå mitt Börde hemman a 1/4 Mantahl, der till medh hafwer Jagh ingen Mans hielp att pålijta, uthan någre Små Omyndige barn, som ingen tingh Kan förwärfwa, hwar medh Cronones uthlagor skall betalas medh, des medelst och hemmanet allaredan ähr fördiupat i stoor rest, så till Cronan som annan privat geld. Och sådant i tijd att förebyggia, hafwer Jagh för Rådeliget funnit, att öfwertahla min Mågh Ehrlig och beskedelig Anders Hindersson ifrån Wexala, att Komma migh till hielp Och undsättningh på bemelte hemman, elliest fruchtar Jagh att det i Ödes måhl lämna Skulle, och på thedt han des Trognare och flijtigare wara må, så tillsäger Jagh honom Anders, halfwa hemmanet i löst och Fast, sampt Bördz Retten, fram för dhee andre mine barn att niutha, Och behålla för sigh sin hustru och barn, hwar emooth Jagh Hindrichson, förplichtar migh medh all Sonlig wördnat, gåå min K. SwärFader wähl tillhanda, såsom och wara hemmanet i all tingh Rätt Nådigh, Och åhrlige uthskylder så mycket som Nånsin Möijeliget ähr migh afbörda, så länge Gudh migh hellsan och lijfztijden förläner, Tienst Ödmiukeligest

bediandes högachtad H.r Häradzhöfdingen Tächtes dedta Actis Inserera och laga bewijs här å meddeehla. Datum Munsala d- 14. Septemb: A:o 1697:

Anders Andersson

i Pelat.

Och blef åfwanskrefne Förordning, efter begiäran således

actis

258.

actis publicis Insererad, och wederböranderne till efterrättelse extraderat ./.

Rådhmännerne i NyCarleby, Carl Jönsson, och Niels Schepper läto första gången upbiuda Mattz och Johan Mattz Söners hemman i Kyrkioby för gield, hwar Emooth Crono BefallningzMannen H.r Samuel Österbeck Klandrade för Cronans rest Skuld ./.

Anders Jacobsson ifrån ytterieppuby upwijste i Retten ett Köpe Contract af d- 4, Augustj 695: Angående Simon Pehrssons hemman på Hööwägen, ett Tridie deehls mantahl Börde, som Anders jacobsson uthaf bemelte Simon sigh tillhandlat, för Twåhundrade Siutton D.r, någre öhre K:mt:, hafwandes sedan bemelte hemman, 3:ne gångor blifwet Klanderlööst upbodet, Nämbl. d 21. Augusti 695:, d- 21. Februarj 696:, och d- 3, Sept: samma åhr. Ty såsom mer bemelte hemman, och så Klanderlööst lagståndit ähr, så begiäres der å laga Fasta, hwilket Retten icke förwägra Kan, uthan her medh afhänder, Simon Pehrson och des Arfwingar, åfta bemelte 1/3 deehls börde hemman på Höö wägen, tillehrkännandes det samma Anders jacobson, och des Anhörige att possidera, nytta och bruka till Ewärdelige tijder,

Såsom

259.

såsom sin lagfångne egendoom, inthedh der ifrån undantaget i huus och Jord, skogh och mark eller hwadh lägenheeter det wara må, som af äldre till hemmanet lydt eller här efteer lagligen där under läggias Kan, å hwilket alt, nu laga skiötningh och fasta her medh gifwes, Lijkmätigt dedt 1. 2. 4. och 10. Capp: Jord Balken landzlagen ./.

Handelsmannen i NyCarleby, wähl: Jsaack Hansson Bröms, förekom begiärandes nu laga Fasta, uppå skattehemmanet Smedzbacka om 2/3 Mantahl, hwilket han för Tålfhundrade D K:mt: ell.r 400 D Silf.r Myndt sigh tillhandlat uthaf häradzhöfdingen H.r Hindrich Cluvensich, hwars Aflinge hemman dedt warit. Fördenskuld Såsom bemelte hemman d- 21, Augustj 695, d, 21 Februarj 696, Och d 3. Septemb: Samma åhr lagl: är upbudet, Jämwähl sedan, Natt och åhr lagsståndit, Och ingen sigh nu Anbudne bemelte Köp att ddisputera; Ty meddeehls här medh, bemelte Jsaach Bröms, å Smedzbacka hemmanet, laga skiötning Och fasta lijkmätigt det 1. 2. 4. Och 10 Capp: Jorda Balken landzlagen, Att han det för sigh och sine Arfwingar till Ewärdeliga tijder possidera, nyttia och bruka må till alle des läggenheeter, Och der till af

ålder

260

ålder lydande ägor, uthi åker, ängh, skogh, Fiskiewattn, och uthmark, Jämpte alle dhee huus medh des behörige Jnnandöma som i sielfwa Kiöpe Contractet af d- 30 Marty 695 Specificerade ähro; Men dhee öfrige huusen, hwilka uthi bebemelte Contract, iinthedt ähro uthnembde, Sampt wisthuusen, ståå ännu efter Afskeedh, under Sälliarens disposition, dem att åthlega och skiöta, dedt bästa han Kan och gitter ./.

Rådhmannen ifrån NyCarleby Wälbet:de Johan Carllsson, berettade sigh om Wittings hemmans bruk uthi Kyrkioby 695. om hösten accorderat medh 2:ne st: Bröder Erich och Hans Olufsöner, Och Ehuruwähl bemt:e hemman, då medh 2:ne Tunnor Rågh besåådt war, hafwa lijkwähl bröderne, hösten der efter Nämbl.n 696, hemmanet afträdt, lemnandes efter sigh Allenast 6 fierdingar och 2 1/2 Cappa uthsäde, så att ännu 1 1/8 T:a Och 1/2 Capp.a restera skall. wijdare beklagade H.r RådMannen, att bemelte bröder, lemnat Een stoor deehl af Engiarne Oslagne, hwar öfwer han Een Specification up sätter, till 18 skrindlandh. Ty såsom Contractet dem Emellan d- 5, Novemb: 695: förmäler, att han Rådmannen Skall swara för Gårdzens uthlagor, Och bönderne drifwa Arbeetet, niuthandes der Emooth halfwa åhrs wexten, Så begiärte han dedt Erich Olufson, som ännu här å Orthen ähr, påläggias måtte

icke

261.

icke allenast dedt resterande uthsädet; uthan och halfparten af hööet som lämnat Oslaget Nämbl 9 skrindar betahla. Nämbdemannen Erich Andersson upsteegh, säijandes Erich Olufson tillståådt sigh wara skylldigh, till RådhMannen 5 Cap.r Rågh, hwadh mehra som Kunde twifllas om, haar han meent sigh inthedt wara plichtigh, att swara före, efter hans Broder ell.r boolagzMan, Hans Olufson inthedt Kommer till swars. RådhMannen, sade att han håller sigh weedh Erich, som tillstädes ähr efter hans boolagzman sigh undanhåller. Ty slötz att Erich Olufson, som här å Orthen finnes, Skall swara för hwadh som Rådhmannen, honom hemmanet Angående Kan hafwa att tilltahla, efter dedt 17 Cap:l i Rådstugu Balken, sampt betahla 1 1/8 T:a och 1/2 Capp.a Spanmåhl, Och 2 skrindar höö in natura ell.r des wärde efter Mätismanna Ordom, doch ståår honom frijt weedh näste Tingh att återwinna, sedan dedta sluuth honom till Känna gifwet ähr, lijkmätigt Kongl: resolution om Rättegånger ./.

Jacob Hindrichson i Kåfjåkj, berettade sigh till föllie, Af häradzdoomen af d- 25. Februarj 695, låtit genom Nämbdemännerne Jacob Knutzson, och Erich Andersson, besichta dhee 3:ne

Engesstycken

262.

Engesstycken i Kaatznääset, som han medh Mattz Markuson, Och Erich Michelsson i Kyrkioby twistat om, Och efter jacob Knutzson, nu Redan genom döden afgången ähr, befaltes Erich Andersson, giöra sin relation om bemelte Engars beskafenheet. Och bekände han att dhee omtwistade Engiarne uthi Kaatznääset som åhrligen Kunna Kasta uthaf sigh 8 ell.r 9 skrindar höö, ähr inthedt fyllest 1/4 deehls mijhl belägen ifrån Jacobs hemman som ähr Crono; Men ifrån Kyrkiobyn ähro dhee öfwer Een Mijhl liggiande och uthom dess Råår, skolandes Jacobs hemman, som af 3/4 delar beståår, wara medh Ringa Ängiar förseedt, hwar af 6 laduland Skall wara så Sijdländt, och medh wattn Ofwerflöda, att det inthedt öfwer hwar fembte, ell.r hwar Siette åhr bergas Kan, der emooth bemelte Kyrckby boar, äro medh goda Ängiar försedde, skolandes dhee nu uti 24 åhrs tijd, een sin ängh sielfwe inthedt behöft att berga, uthan till Borgare i staden uthleegt. Swaranderne Mattz och Erich Kunde inthedt necka till dedt som Anfördt är, om Engiarnes Situation, och andre beskafenheeter, Men sade sigh inthedt waret tillsagde, då syhnen Anstältes, beroopandes sigh för det öfriga, uppå Knuth Knutsons Eedeliga wittne, att Ängiarne i forna

tijder

263.

tijder äro ifrån Kyrkioby abalienerade. Men Jacob Hindrichsson bewijste sigh i Rättan tijdh dem tillsagdt, Och dhee inthedt weelat Komma tillstädes, sade och att dhee desse Engiar, honom ifrån dömmas, måste han Antingen hemmanet ödeläggia, ell.r söökia sigh någon förmedlingh. Nämbden sade att Mattz Markusson, Och Erich Michelson desse Engiar, Kunna umbära, hwilka ähro för Jacob Omistandes. Ty resolverades, Att aldenstundh uthi Ransaakningen bewijst ähr 1:o att dhee 3:ne st: Engiar, uthi Kaatznääset ähro till Jacob Hinderssons hemman, Närmare beläget, än som till dhee Kyrkiobyboor, 2:o inthedt innom deras Råår begrepne, 3:o För Jacobs Crono hemman Omistandes, 4. dhee Kyrkiobybooar dem wähl Kunna umbära. Så skall och Jacob Hindrichsson, åfta bemelte Engiar behålla, lijkmätigt Kongl: Resolution af d- 14,, Augustj 690:

Sacellanus, Wördige och wällärde H.r Claudius Juniander förekom berettandes, att Mattz Michelson i Kyrkioby, förleden Sommar tagit uthaf honom 4 D.r K:mt:, Och uthaf Rectore Schola´, wällärde H.r Anders Lundell 4 D.r 16 s: Dito Myndt, för hwil=

:ke

264.

=ke penningar han uti Waasa skulle upköp åth dem, något af Cronans Spanmåhl; Men beklagade, att han ell.r H.r Anders hwarken Kan penningar Säckar ell.r Spanmåhl igen bekomma. Mattz Michelson sade sigh på Reesan blefwet Siuk, Och Fördenskuld gifwet åth Larss Johanson i ytterieppu 7 D.r 16 s: K:mt: af wählbemelte Prästmäns penningar, medh begiäran han wille, dedt sigh Committerade ährandet, uthrätta, bekännandes sigh sielf 1 D.r Kmt: behållit, som han nu betahla will. Johansson Nu Närwarande, tillstoodh sigh af Michelson 7 D.r 16 s: K:mt: bekommit, hwarföre han och så af Cronans Spanmåhl Kiöpt, een half Tunna Korn och 1/2 T:a hafwa, Som han strax burit i bååten, derest Mattz låg Siuk, då han och budet honom der efter sielf om bemelte Spanmåhl försårgh draga; Men Mattz Neckade högeligen der till, Säijandes sigh warit så hårdt Siuk, att fast ähn Larss til äfwentyrs, hade Kunnat Spanmåhlen, till bååtz förskafa, hade han Mattz dedt Omöijeligen Kunnat weetha, mindre der om een skiäligh försårgh draga, hwilket och Nämbdemännerne, Jacob Mattzson Och Mattz Olofsson, hwilka uti samma bååth

:lagh

265.

=lagh warit Interesserade wittnade sant wara, berettandes dhee på sin Nämbdemans Eedh, att dhee hwarken sielfwa seedt ell.r hördt dedt Larss Kärandenes Spanmåhl, till bååten förskafat, eller hört någon annan der om, hafwa någon underrättelse, Menandes att han denne Spanmåhlen inthedt uthtaget; Men Larss påstoodh eenständigt, dedt han Spanmåhlen 1/2 T:a Korn, Och 1/2 Tunna hafwa uthtaget, till bååten fört, Och der om Mattz notificerat, Mattz aflade sin Edh, medh Finger å book, att han inthedt weeth, den Spanmåhlen Kommit till bååten, Och att han der af inthedt niutet, ell.r bekommit föruthan 1 D.r K:mt:, som han i förstone, som Reedan förmält ähr, hoos sigh behölt, Johanson tillspordes, hwem uthi bååten warit, och påseett enär han sin Spanmåhl uthtaget, Och bårrt fördt, hann sade det warit NämbdeMannen Mattss Olufson, han Neckade sigh warsse blefwet, Enär Larss uthtaget sin Spanmåhl. Ty resolverades, att Larss Johansson, som sielf tillstådt dedt han Kiöpt åth H.r Claes Juniander, Och H.r Anders Lundell 1/2 T:a Korn och 1/2 T:a hafwa, Men inthedt Kan bewijsa, att han bemelte Spanmåhl ifrån sigh Lefwererat, skall den samma lijkmätigt, dedt

Cap:l

266.

9 Capitel Köpmåhla Balken landzlagen efter då warande Markgångh, och Säckarne medh 24 öhre K:mt: hwarden, sampt 3 sk.r S:mt: expenser betahla. Efter samma lagh och Capitel, skall och Mattz Michelsson betala 1 D.r K:mt:, han bekänner sigh ännu innehålla ./.

Jöran Mattzson i wuoskåski, beswärade sigh öfwer Johan Göstafson ibidem, hwilken Skall willia drifwa honom, och hans Modher Sophia Anders dåtter uhr gården, Oanseedt Een stoor deehl, till 100 D.r K:mt:, ännu af hennes Arf skall Jnneståå. Johan förklarade sigh, säijandes att hans SwärModer, ähr Sophias äldre Syster, som efter lagh fåår hemmanet besittia, sedan dhee inthedt Kunna Annorledes Komma öfwerEens. Men Mentte thedt Jöran, inthedt så mycket Skulle hafwa att fordra. Och efter som dhee ingen dera hade sådane skiähl, och documenter weedh handen, som till Saaksens endtliga sluuth, woro nödige, Så begiärte dhee å begge sijdor, att doomhafwanden sielf dem Emellan weedh tillfälle Liqvidera wille, hwilket och bewilliat blef, som ad notam tages.

Markus Erichson i Öfwerieppu, begiärte NämbdeMännerne Simon Erichson och Mattz Olufson, att hålla Arfskifte efter Sahl. hustru Brijta Hindrichz dåtter

ibidem

267

ibidem, hwilket af Rätten bewilliades medh befallning, att dhee om sedan Rettenom beskeedh göres ./.

Maria Erichz dåtter i Öfwerieppu, beklagade att hennes Man genom döden afgådt, och hoon lemnat medh någre Små barn, Och som Jämwähl hennes Swär moder, Carin Pehrs dåtter dödh blefwet, Så begiärte hoon, efter bemelte sin Swär Moder Arfskifte, hwar emooth SwärFadren, Hans bertilson inthedt disputera Kunde, Ty Förordnades efter begiäran, Nämbdemännerne Simon Erichson och Mattz Olufson bemelte Arfskifte att förretta, hwar om sedan Rettenom refereras skall

Jöran Johansson i Kåfjåki, Kärde till Anna Mattz dåtter ibidem, för dedt hoon Skall låtit hööberga ett stycke Ängh som han Oprödt. NämbdeMannen Erich Andersson, såsom bemelte hustrus Fullmechtige, sade att twisten om ängen, intet Kan uthan Syn slijtas. skolandes och så hoon Anna, hafwa mycket Annat medh Käraanden att Liqvidera, hwar till han begiärte, ett paar Män af Nämbden. Käranden Samtyckte Aldeles der till; Ty Förordnades bemelte Erich Andersson och Simon Möllnar, samma ährender att expediera till nästa Tingh, då Rettenom besked giöras skall, och wijdare uthslagh falla ./.

Opå

268.

Opå Mattz Erichsons i öfwerieppu wegnar, Kom Bårgaren Hindrich Erichson i NyCarleby, Såsom Fullmechtigh, för Retten, gifwandes tillkänna, att bemelte Mattz medh sin Broders barne barn, äger och beboor 1 Mantahl Börde hemman, Men som dhee längre inthedt kunna, såsom Boolagzmän Komma öfwerens, Så begiär han att fåå Klyfwa hemmanet. Hwar Emooth Anders Erichson, Såsom een Interessent på hemmanet, Och Linea deseendenti Kommen, uthaf Mattz Erichzsons äldsta Broder, disputerade, säijandes hemmanet wara uthaf Ringa lägenheeter, serdeles till äng, att det ingen Klyfningh tåla kan. Och mycket mera, som han Gästgifwerijet föreståår, Och för dee Reesande, mycket höö åhrligen behöfwer, Nämbden Jntygade Jämwähl, att hemmanet ingen Klyfningh tåla Kan, Meentte och att thedt woro bättre om någondera Komma öfwerens. Gamble Mannens Mågh Erich Markuson sade sigh så wähl, som SwärFadren Mattz Erichson, der medh wara förnögde, att dhee blifwa uthlööste uhr gården, begiärandes Så wähl han, som Anders Erichson, att doomhafwanden, tillijka medh Nämbdemännerne, Simon Möllnare och Mattz Olufson wille boolagzrifningen förretta, då dhee och wijdare

fåå

269.

fåå sigh Omhugsa, hwilkendera den andre uthlöösa skall, Ty Såsom deras begiäran ähr lagh uti dedt 33 Cap:l Jorrda Balken landzlagen, lijkmätigt, så blifwer den och af Retten bewilliad, Och Skall wid tillfälle af dem der till eskade förrettas ./.

Carl Mårthensson i wexala, och Michell Simonson ibidem, beswärade sigh Öfwer Michell Jönsson ibidem, hwilken förleden Sommar dem skall huar sitt fåår ifrånstulit. Michell nu Närwarande, tillstoodh uthan någon Jnwendningh sin Syndh, hwilken han och nu, syntes mycket ångra, begiärandes det Rätten, wille honom lindrigt handtera, serdeles efter han uti stoor hungers nödh, medh sin hustru och barn stadd, nödgas Grijpa till sådane medell som

skeedt ähr. Ty slötz att Michell Jönson betahlar Fååren a 2 D.r K:mt: stycket, Och plichtar medh sk.r Smt: böter, efter dedt 11 Cap.l Tiuf Balken L: L: för böterne plichtade han medh Kråppen ./.

Mattss Thomason i Sochloot, Kärde till Anders Knutzson ibim, om een humblegårdz Tompt, till hwilken dhee begge skola wara ägande, Men Anders först den upstakat, förleden wåras, lemnandes allenast åth honom 20 stenger, hwilka han Omsijder, äfwen och Opstakat. Anders Knutzson bewijste, att Mattz

som

270.

som tillförne fullan, med honom Anders på Een tompt boodt, Men nu haar der i byen, sitt Serdeles booställe, Således haar Contraherat, att han uthaf halfwe humblegården, skulle sine Rötter bårt föra, och på sin egen Tompt planter, Men som han dedt inthedt efterkommit, haar han Anders heller weelat, humblegården upstaka, Och nu humblen up plåcka, ähn att halfwa humblegården, medh Röttren skulle dedta åhret ståå Ofruchtsam, hafwandes han nu all den humblen som wuxet på halfwa humblegården ell.r af Kärandens Rötter, in Seqvestro lämnat, till lagliget uthslagh. Mattz Kunde här Emooth inthedt disputera, uthan begiärte allenast een portion, af dhen af hans Rötter wuxna humblen. Anders låfwaade honom, der uthaf Een halfpart, efter som Jorden är hans, hwar medh parterne för Retten förlijktes, Och pålades Samma Förlijkningh, å både sijdor, weedh laga booth, Oryggelig hålla ./.

Erich och Knuth Thomas Söner i Kyrkioby, begiärte att doomhafwanden, tillijka medh Nämbdemännerne Erich Andersson och Johan Michelson, wille Arfskifte efter deras Sahl. Fader Thomas Mattzson, hwilket och af Retten bewilliades ./.

Enckian

271.

Enkian Brijta Påfwels dåtter i Wexala, bewijste medh Arfskiftz längden, af åhr 694 d- 20 octobris, att Erich Bertilson i Mono, ännu henne ähr skyldig 48 D.r 8 s: Kmt: på hennes Sahl. Manns Mattz larsons Arf, efter des Sahl. föräldrar, Och som Erich resten tillstood, Så dömes han och bemälte 48 D.r 8 s: medh 3 sk.r Smt. expenser att betahla.

Såldat hustrun, Elssa Mårthens dåtter i ieppu, fordrar uthaf Erich Bertilson i Mono, 33 D.r Kmt: rest uthaf hennes Sahl. Manns, Jacob Haanssons Soldate leega. Erich nu Närwarande, tillstoodh gelden. Ty dömes han Lijkmätigt det 8 Cap:l Köpmåhla Balken och 16 Cap:l Rådhstugu B: bemelte 33 D.r medh 2 sk.r S:mt: expenser att betahla ./.

LänssMannen Wählachtad Mathias Crichou, Angaf nu å Nyio, drengen ifrån Munsalaby Jacob Jacobson Och hans Moder Karin Adams dåtter, hwilka förledet wintter Tingh, d- 18. Januarj innewarande åhr, uthaf hans Swärfader, nu mera Sahl. Hendrich Erichson, Angifne

woro som skulle dhee 14 dagar för Juhl honom Erichson ifrån Stulit, Kött flesk och andre maathwaror, Och som uthi Swarandenes huus, äro weedh Ransaackningen, någre Swijnbeen fundne, som dhee inthedt Kunnat bewijsa hwadan dhee Kommit, uthan föregifwet

det

272.

det 2:ne Wöråboor bemelte been uti stugun lemnat som Ransaackningen af åfwanskrefne dato, wijdlyftigare Indigiterar Jacob och hans Moder förehades och examinerades, hwardera serskildt, Och förmantes till bekännelse; Men dhee sade ännu, och påstodo att Mårthen Mattzson ifrån Kåfjåkj och wörå Sochn, sampt Peht Simonson ibm, uti Reesan warit inne i deras huus, då dhee till äfwentyrs lämnat Swijnbeenen. Mårthen och Pehr nu Närwarande aflade uthan iäf sin Edh medh Finger å book, bekännandes sedan, att dhee fullar wedh Anders messotijden, Reesandes inne warit hoos Karin Adams dåtter. Men då inthedt Swijnkött ätit eller någre sådane been lämnat efter sigh, som af förra Ransaakningen föregifwes; uthan hafwa dhee då haft, Allenast ett bogstycke Nööt Kött. Jacob sågh sigh nu wijdare ingen uthwägh hafwa, Ty bekände han sigh tillijka, medh sin Stiuf fader Anders Mattzson, som nu död är Och drengen Johan Jacobson i samma by, om Nattetijdh, Sahl. länssmans bod dör medh Een yxa Opbrutit, och der uthtaget 4 tto Fläsk, som nu werderades å 5 D.r giör 20 D.r 5 st: Ostar å 12 s: giör 1 D.r 28. 3 st: Kårfoar tillsammans för 1 D.r, 1 tto Kött 2 D.r 16 :s Så att Tiufnaden in alles

blifwer

273.

blifwer 25 D.r 28 s: K:mt: bekännandes att Modren tillijka medh Stiuf fadren af Tiufnaden warit deehlachtig. länssmannen påstoodh fuller ännu, att mera Kött, uhr booden skulle den Natten wara bårt stulit, hwar på han doch ingen wiss Räckning hade, Men ehuru man beflijtade sigh, om Sanningen att uthleeta, så wähl af Jacob, som hans Stiufmoder, Neckade dhee lijkwähl eenständigt, sigh något mera Antingen Kött, ell.r andre perzelar, den gången stulit. bemelte Johan Jacobson, som ähr tillförne medh tiufnad beslagen haar nu Emooth Tinget, begifwet sigh åth Gamble Carleby. Hustru karin bekände, att Jämwähl hoon uthaf Tiufnaden nutit, sedan hennes Man och Sohn, sampt Johan jacobson, den sigh Emellan deelt; mera war nu inthedt, att påminna, uthan länssmannen protesterade på expenser, säijandes sigh till 8 a 10 D.r Så till Tiufwarnes, som skiähl och wittnens lagförande ehrlagt, Ty resolverades att drengen jacob Jacobsson, som bekänner sigh tillijka medh sin Stiuffader Anders Matzson Och En drengh Johan Jacobson stulit ifrån Ländzmannen Sahl. Hindrich Erichson till 25 D.r 22 s: K:mt: wärde uthi Maathwaror, hwar af Jacobs Moder, Karin Adams d:r Och så giordt sigh deehlachtigh skall tillijka medh Modren, hwar sin fierde deehl ell.r 6 D.r 15 s: K:mt: Af Tiufnaden restituera, sampt plichta Treedubbelt medh hwar sine

19 D.r

274.

19 D.r 13 s: K:mt:, lijkmätigt Kongl: Strafordningen af åhr 653,, Kunnandes och, af Anders Mattzsons qwarlåtenskap, äfwen och fierdedeehl af Tiufnaden, ell.r 6 D.r 15. s: uthmätas; Men Johan Jacobson Skall till nästa Tingh lagföras, och dömas Expenserne betahla delinqventerne tillsamman 8 D.r K:mt:

Pastor Loci, Ehrewyrdige och Högwällärde H.r Johan Forsman, kom för retten gifwandes tillkänna, att Munsala Capelbooar, förledet åhr till Stockholm een sin Fullmechtig uthfärdat, att förskafa uthsäde i denne Swåre tijden, då samptel.e Capellbooarne, uthaf Kyrkian taget tilläns 47 D.r 16 s: K:mt:, medh hwilka penningars återställande, een stoor deehl tergiversera. Capelbooarne tillstoodo sigh, så mycket af deras Kyrkia tilläns bekommit, säijandes Somblige, att dhee sin portion till Kyrkiowärden betalt, som och Kyrkiowärden bekände. Ty slötz att Kyrkiowärden, medh Nattbohlsmännerne Skola dhee ännu uthestående medell, fordeligast uthfordra Och i kyrkians Kista incassera, lijkmätigt det 8 Cap:l Kiöpmåhla Balken Landzlagen, Och 16 Cap:l Rådhstugu Balken, skolandes Ländzmannen Mathias Crichou, hwars SwärFader Hindrich Erichsonför penningarne caverat, iämwehl om penningarnes Richtiga inkomst sigh beflyta ./.

Wijdare

275.

Wijdare beswärade sigh, wähl bemelte Kyrkioherde, om sine åhörares Trögheet och försummelse, att hålla Prästgårdz huusen weedh macht, beklagandes att på Prästgården, inthedt finns någon boodh, hwar uti han 1 cappa Spanmåhl förwara Kan. dedt Och Sochnemännerne tillståå måste, Ty begärte han wisse upsyningzmänn i hwart Nattboohl, som om Prästgårdz huusen, handhålla Skulle. Och att Crono Befallningzmannen, efter sitt Embeetz plicht, Jämwähl sigh der om wille wårda låta, att Prästegården weedh macht hållas. Ty slötz att Kyrkiones Sexmän hwar i sitt Nattbohl, alfwarligen sine Interessenter tillhålla Skola, att samhälleligen Prästgårdzhuusen, som dee sigh påtaget reparera Och hwar så behöfwes, å Nyiå upbyggia, lijkmätigt dedt 2, Cap:l Kyrkiobalken Stadzlagen och 32 punct af huuse Syhns Ordningen, hwilket alt och så Crono befallningzMannen efter åfwanskrefne lagh på alt möijeliget sätt befordra låfwade ./.

Ähn gaf mer bemelte H.r Kyrkioherde, för Retten tillkänna, att då Munsala Capellbooarne, för sin långa Och beswärliga wägh Skuld, till sielfwa Moderkyrkian, Gudz tiensten och Capellet, här i Munsala bewilliat blef, hafwa dhee Eenhälleligen uthfäst och bewilliat, att hwar Sön= eller heligdagh, Enär Gudztiensten här sammastädes hållas skulle, wille dhee hwar sin gångh Prästen medh skiutzhäst till och ifrån Capellet försee. Hwilket dhee

och

276.

Och tämmeligh Richtigt förflutne tijder hållit hafwa; Men beklagade att förleden Sommar, 2:ne gångor sådant af Bönderne blefwet försummat, Nämbl. d- 16 May ell.r Dominica Exaudi, då så wähl ottesången, som Catechismi förhöör, opsatt blefwet. Och Prästen som sielf den gången förskafat sigh häst, lijkwähl till Evangeli Predikan hunnit, Sedhan på dhen sidsta stoore bööndagen som inföll d- 6, Augustj Sidstleden, haar äfwen och Gudztiensten, långt uth på dagen upskuten blefwet, för böndernes försummelse Skuldh; Men som dhee, hwilka här till warit skylldige, för H.r Kyrkioherden eij warit rätt Angifne och Fördenskuld denne gången inthedt wore Citerade, Ty Kunde i denne Saak, nu inthedt sluuth göras, uthan till näste Tingh upskiötz. Capelboarne, efter H.r Pastoris Anleedning, samsatte sigh, Och föreentes således, att Nattbohls männerne, som uthi hwar by åhrligen förordnas, skola, wara skiutzrättare, Och dem i tijd tillsäija, som Prästen om Sönd= ell.r heligdagen skiutza Skola. Och der sedan någon sigh försummar, skall han af Skiutzrättaren lagföras och plichta. skolandes Och så, hwar nattbohls man ell.r skiutzrättare, när skåttet uti hans by Kring gådt, den näste Nattbohls Mannen ell.r skiutzrättaren der sammastädes tijdigt Kungiöra, att Ordningen då honom tillkommer på thedh Gudztiensten här efter till stoor förargelsse icke upsättias må som här till skedt ähr ./.

Broofogden

277.

Brofogden Jacob Bertilson, bewijste sigh lagl: till detta Tingh, för Olaga wägar citera låtit Anders Gabrielson i Staden, Jacob Sigfredzson i Kyrkioby, sampt Mattz Påhlson Och Nils Mårthensson i Munsala, hwilka sigh uthan att gifwa något beskeedh, om laga förfall sigh absentera. beklagandes Broofogden högeligen, deras Olydna, att deras wägar aldeles förfallne ähro, dedt och af Tingzlaget sannades, Ty blefwo dhee för absentien, Saakfälte till

hwar sin D.r S:mt:, lijkmätigt Kongl: Förordningh af åhr 695: om Rättegångor, sampt för sine Olaglige wäägar, till hwar sine 3 sk.r S:mt:, efter dedt 2 Capitel Byggninga Balken landzlagen. Sammaledes Matss Thomason i Sochloot för Olaga wägh och Olydna, hwar till bemelte Matss nu Närwarande, eij necka Kunde, Ty böör han efter åfwanskrefne lag, och Capitel plichta medh 3 sk.r S:mt: Och tillijka medh dhee förra sin wägh förbettra: Nämbden och Tingzlaget beklagade Enhälligt, att Landzwägen som löper långz uth medh ååen genom Kyrkioby Åkrar, ähr mycket uti bemelte ÅÅ needfallen så att ingen uthan stoor

fara der fram Komma Kan. efter åbackan ähr mycket brant Och hög, Och åhrligen Nedfalle, hwarföre dhee begiärte att Landzwägen måtte läggas längre upp igenom hannuses dhee som Således sine åkrar uppe i skatan mista, sin fylnad neder i bröstet igen

bekomma.

Fördenskuld

278.

Fördenskuldh såsom ingen, emooth een sådan begiäran nu disputerar, den och i sigh sielf ähr aldeles skiälig, så blifwer den och af Retten bijfallen, medh förmaning, att wägen görs förswarlig och efter lagh 10 al.r bred ./.

Jacob Hindersson i Kåfjåki, begiärte Nämbdemännerne Erich Andersson och Simon Erichson, att hålla boolagz Rifning emellan honom, Och hans Swåger Mattz Christphersson, Ty som deres upsååth ähr, medh lagh uti dedt 33 Cap:l Jorda Balken landzlagen lijkformig, så blifwer och Åfwanstående begiäran af Rätten bewilliad, Medh befallning, att dhee till Bolagz Rifningen eskade, efter beställningen Rettenom relation giöra ./.

Malin Hans dåtter i wuoskåski, refererade att af hennes Sahl. Mans, Knuth Mattzsons Arf, efter sin Sahl. Fader Matz Simonsson skall ännu 10 Tunnor Tiera inneståå hoos Johan Göstafson ibm som hoon nu på sin, och sine barns wegnar Af honom fordrar, Göstaf neckade, inthedt heller der till, ty dömbdes han bemelte Tiera ifrån sigh till Malin att lefwerera efter dedt 1 Cap:l Erfda Balken landzlagen. Wijdare beswärar hoon sigh öfwer

Johan

279.

Johan Göstafson att han icke allenast slaget och hööbergat 2:ne looställe Af des Ängh uthan och will sigh tillägna een hoop medh Törfweed som hennes Sahl man barkat. Göstafson sade Ängen liggia uth medh hans Fäätåå Och Malins man warit een Nybyggiare, som inthedt Kan fåå, bemelte Engh, Bohlbyen till praiudice behålla, hwar Emooth hoon disputerade, hafwandes ingen dera skiähl ell.r wittne, Ty slötz att så Ländzmannen Mathias Crichou, Och Nämbdemannen Simon Mölnare skola så wähl Engen, som Törfwed, hygget besichta, Och sedan Rettenom relation giöra. Då wijdare uthslagh fällia Skall. J medler tijdh blif.e hööet, som Göstafson bergat in Seqvestro stelt ./.

Göstaf Erichson i wuoskåski, begiärar Länssmannen wähl: Mathias Crichou, Och Nämbdemannen Simon Erichson att hålla Arfskifte, efter hans Sahl. Fahr Fader, Mårthen Mattzson i öfwerieppu, hwilket efter det 15 Capitel Erfda B: L: L: bewilliades, medh befallning, att dhee till Arfskiftet eskade, efter beställningen Rettenom relation giöra ./.

Matz Michelson i ytterieppu, Kärde till Jacob Jacobsson Sylwast, om Een Ängh gammall hagan ben:d som Mattz säger i forna tijder, ifrån

hans

280.

hans hemman abalienerad wara, upwijsandes een Hans Jacobssons doom, af d- 23, Augustj 1607: som förmäler att gamble man Pehr Frantzson ben:d, som då bodt på bemelte Mattz Michelssons hemman, gifwet åth Een, som heet Mattz Nillson, hwilken då bebodde Sylwast hemman. En Ödes platz, som berörde Mattz Nillsons hustru Skulle för Fasta Arf beräcknas. Jacob Sylwast, Meente ingen skulle disputera honom, Een så gammall och lagfången Egendoom. Nämbden påminte, att den generale skattlaggningen Och Johan Ottessons Reefningh Skedde 608: Och lärer på det Sättet, den Omtwistade Engen, wara skattlagd under Sylwastens, och inthedt under Kärandens hemman, hwar emooth Mattz Michelson icke heller disputera Kunde. Ty slötz att Aldenstund Engen gammall haga ben:d, Reedan förr ähn Landet här å Orthen Reefwat, och skattlagdt blef, igenom Arf är ifrån Mattz Michelsons hemman till Och under Sylwestens gårdh abalienerat, Och begge hemman uti een bohlby belägen ähre, Så Kan dedt inthedt efter 677 åhrs Placat, om skattskylldigh Jordz deehlning, tillbaka dömas, uthan behåller acob Sylwast, åfta bemelte Engh, såsom sin wählfångne egendoom, Lijkmätigt dedt 1 Cap:l Jorda Balken Landzlagen ./.

Enckian

281.

Enckian Maria Mårthens dåtter i Öfwereppu beswärade sigh Öfwer sin SwärFader Hans Bertilson ibm som skall henne, sedan hoon Enckia blef ifrån taget, Sädes wexten efter 2 Cappar uthsäde som hoon sådt på hemmanet så länge Mannen lefde Swarandens Måg Bårgaren i NyCarleby Erich Haanson, sade SwärFaderen taget Sädes wäxten för hennes Pehrsone penningar som han betala måste. Maria sade sigh någre åhr warit, som Een pijga hållen, på hemmanet iämwähl och dedta åhret in på wår tijden, hafwandes hoon sedan ingen serdeles löön, bekommit, Ty meente hoon, dedt nogsampt wara billigt, att SwärFadren betalar Persone penningarne uthan att förhålla henne den lilla Sädeswext som hoon tänckt till sitt Uppehälle få Niuta. Bårgaren sade henne infört een Kalf och 1 Koo igen bekommit, hwar på han förbettring begiärte: des uthan sade han henne bårttaget Een blåå Tröija 1 st: Kista, 1 st: yxa, 1 st: Lija, 1 st: Skiära, 1 st: Räfsa, 1 st: dryckes tunna, 1 st:

Mårdrumpmyssa, 1 st: hööskrind, 1 st: Tagelband, 1 st: Toobaakz doosa Och Klohammar, 1 st: Glaas Potell, 1 Psalmbook, 1 st: Bark Knif. Maria tillstoodh sigh taget något större Koo uth, än som hoon infördt, begiärte doch, att henne så mycket måtte efterlåtas, för sitt Arbeete på hemmanet. Tröijan tillstoodh hoon sigh sålt, åth sin Swärmoder, den hoon låfwade gifwa ifrån sigh. Kistan bewijste hoon sigh sielf Köpt. hööskrindan sade hoon sigh

haft

282.

haft låf, uthaf Swärfadrens Tårpare att berga, Men Borgaren bewijste, att Tårparen i winttras blefwet dödh, Och Swär Fadren sielf hööet bergat, dhee öfrige upräcknade Pertzelar, bewijste Maria warit hennes Mans, eenskylte Saaker, hwilka han henne på sitt yttersta, Testamenteradt, som sågz Af Sacellanen, H.r Gabriel Rislachii Attest de dato d- 15, Augustii 697: Ty resolverades, att Maria Mårthens dåtter, fåår sin Sädes wext, efter dhee 2:ne Cappar behålla, som Hans Bertilson, efter Mätes manna, Ordom restituera böör. Oachtat han Pehrsone penningarne, för henne betahlar, såsom till wederkendzla efter dedt 16 Cap:l Rådhstugu Balken för hennes, på hemmanet giorde Tienst. Men Tröijan

Och hööskrindan, böör hoon gifwa ifrån sigh, dhee öfrige upförde Saaker, som doch Ringa äro, och warit Sal. Matss Haanssons egna, hwar om han efter dedet 9 Cap:l JordaBalken landzlagen, haft een frij disposition, behåller Maria i förmågo, af sin Sahl. Mans giorde Testament. Och i stellet för Koon Skall hoon åthnöijas med sådant Ung Nööth som hoon infört ./.

Carl Mårthensson i wexala, fordrade uthaf Erich Bertelson i Mono 20 D.r K:mt: som Erichz Fader, Bertill larsson sigh uppå taget, att betala till Mårthensons SwärFader, Thomas Jönsson i wexala, på sin Broders

Matz

283.

Mattz larssons wegnar, för 10 wackar Spanmåhl som Sal. Matz larsson till läns taget. Erich waar nu tillstädes, bekännandes uthan någon exception, sin Sahl. Fader således låfwat och uthfäst, för sin Broder matz larsson hwars Arf ännu till een deehl, Obetalt ähr, Ty dömmes Erich, som sin Faders gårdh och hemman tillträdt, bem: 20 D.r K:mt: att betahla, efter dedt 8. och 12 Capp:l Kiöpmåhla Balken landzlagen ./.

Efter Liqvidation som i Retten Skedde, blef Enckian margeta Erichz dåtter i Carby, ännu skyldig till Thomas Johanson i Kåfiåki 5 D.r 16 s: K:mt: penningar, och En gammall Järngryta, och ett Ståcklååss på hans Mors Swärmoders, Malin Mattz dåtters Arf, som hoon dömes, till honom att betahla, sedan äre dhee ifrån hwar annan Skilda ./.

Joseph Bertilson i Kantlax, medh sine Interessenter, berettade sigh uthi lång Kärret, hafwa någre Engestycken, som höst och wåhr alt förmycket, uthaf deras grannars Booskap upklöfwas, hwarföre han begiärte Rettens tillståndh, samma ängiar att inhegna, hwar Emooth nu ingen protesterade; Ty Kunde honom, hans begiäran inthedt Afslås, uthan gifwes ho=

nom

284.

=nom, Och Consorter tillståndh, sine ängiar att inhegna, dedt bästa dhee Kunna och gitta, så frampt deras grannar medh Skiähl framdeles sådant dhem inthedt disputera gitta ./.

Mattz Thomason i ytterieppu, beswärade sigh Öfwer Een huusman, Hindrich Markusson ibidem att han skall hafwa forleden Sommar hööbergat, ett Thomasons Engesstycke, på Körf Kangmåssan. Hendrichz Stiufdåtter Sara Hans dåtter tillstoodh att han uthaf Nämbdemanen, Jacob Mattzson ähr Citerad, men inwände att han skulle wara Siuk, hwilket hoon doch medh Eedh inthedt verificera tordes, uthan berettade Grannarne, dedt han desse dagar warit Frisk och gått i sitt fulla Arbete. Matz sade sigh på det, Af huusmannen bergade Engesstycket, hafwa sin gammall häfd. Ty slötz att Mattz Thomason behåller hööet, efter det 16 cap:l Byggninga Balken landzlagen och Hendrich Markuson plichtar för absentien medh 1 D.r Smt: lijkmätigt, Kongl: förOrdningen om Rettegånger, af åhr 695 in Julio medh 3 sk.r S:mt: expenser.

Lijsa Johans dåtter i öfwerieppu, upwise i retten sin Systers, Margeta Johans dåtters Testament, giordt på hennes yttersta, då hoon uti hustru Brijta Hindrigz dåtters Närwaru, tillsagt och Testamenterat denn lijsa, all

sin

285.

sin Ringa egendoom efter sin dödh, undantagandes En Rödh Kiortell, som hoon åth sin Syster Susanna låfwat, sampt 2 al.r walmar, och någre alnar leerft, som hoon tillsagt sin Brors Eliases barn. Hustru Brijtha Hindrichz dåtter, war nu tillstädes och tillböödh medh sin Edh, att ehrhålla, dedt som om Sahl. Margetas Testament refererat ähr. Pehr Sigfredzson i Kyrkioby, berettade att bemelte Margeta, waret hans StiufSwärmoder, Och att Arfwet efter hans SwärFader, Mattz Andersson ännu Skall inneståå, Lijsa sade honom Matss, ingen tingh haft till bästa, wijd sitt inträde i giftermåhlet, medh hennes Syster Margeta, Ty protesterade hoon och Emooth hans Arfwingar, att dhee heller inthedt af booet skulle fåå Ärfwa. Sigfredzson lämnade sådant, uthi Rettens skärskodan. Ty resolverades, att Sahl. Mattz Andersson och hustruns Margeta Johans dått.rs egendoom, skall läggias tillsamman, der af fåår Matzses barn och Arfwingar 2:ne låttar och hustruns Arfwingar den Tridie lijkmätigt dedt 17 Cap:l giftmåhla Balken Landzlagen, doch såsom Sahl. Margeta i sin lijfztijdh till Systren Lijsa testamenterat all sin egendoom, undantagandes den Röda Kiortelen, 2:ne al.r walmar, och någre al.r lerft; Så blifwer nu bemelte Testament Confirmerat, och Stadfäst efter dedt 9 Cap:l Jorda Balken Landzlagen, Och Testament Ordningen, Så att hwar får det dem låfwat ähr.

skolandes

286.

Skolandes Nämbdemännerne Simon Möllnare och johan Jacobsson Arfskiftet förretta, och der om sedan Rettenom referera. Pehr Sigfredzson och Lijsa Johans dåtter, giorde sin Eedh, att dhee Skulle ingen tingh undandöllia, som böör tillskiftes Komma, uthan alt uprichtigt framgifwa, hwilket ad notam togs ./.

Lijsa Matz dåtter i Kaarby, begiärte Arfskifte efter sin Fader, Mattz Gabrielson och sin Moder, som begge döde ähre, hennes Suåger Anders Andersson ibm, Samtyckte fuller till Arfskiftet; Men påminte om sine införningar, som han af Oskifto begiärte. Ty blefwo efter begiäran NämbdeMännerne, Simon Möllnare och Erich Anderson, att deehla Arfwingarne Emellan förordnade, efter dedt 15. Cap:l erfda Balken Landzlagen, hwilka skola Lijkmätigt, det 9 Cap:l Köpmåhla Balken Landzlagen, af oskifto åth Mågen Anders sine införningar uthgifwa, hwar om Rettenom sedan relation giörs ./.

Påfwel Andersson i Såchloot, upbiuder stii bördehemman ett Mantahl till Köpz, om någon will sigh dedt tillhandla, efter som hann eij förmåår dedt föreståå ./.

Cronones Ländzman Wählachtat Mathias Crichou, beklagade att honom, och hans Grannar forleden wåh=

ren

287.

ren stoor Skaada hendt, i dedt 4 st: wattuqwarnar för dem igenom een häftigh wådEld äro i aska lagde, berettandes han, att Jöns Erichson i Munsala, på hans Länssmannens qwarn, haft mäld då Elden först der uthi löös sluppet Och sedan dhee andre itändt, giörandes een sådan skada, som nu efter Mätis manna Ordom till 312 D.r 8 s: werderad ähr.

Nämbl.n för.

LänssMannen Mathias Crichou halfwwa qwarnen 40 D.r

4 1/2 t:a Stamp 27:-

Mårthen Sigfredzson 1/4 uthaf qwarnen 20:-

Margeta Enckia 1/4 af watuqwarnen 20:-

14 wackar Stampmiöhl 10:16

Sigfred Mattzson 1/2 parten af watuqwarnen 25:-

10 uackar Stampmiöhl 3:24

Jacob Knutzson lijder skada till 34:24

Josep Erichson 1/2 parten at wattuqwarnen 20:-

Jöns Erichson 1/4 part 10:

15 wackar Stampmiöhl 11:8

Erich Jacobson 1/4 part 10:-

Johan Michelson 1/3 deehl af qwarnen 26:21 1/3

Jacob Michelson 1/3 26:21 1/3

Margeta Påhls dåtter 1/6 deehl 13:10 2/3

Mattz Erichson 1/6 deehl 13:10 2/3

Summa D 312:8.

Jöns Erichsson förekallades, hwilken berettade, att qwarnen något seent på aftonen begynt att läka, att han nöd=

:gast

288.

=gast wedh Eeldliuus bussa henne, då Johan Pehrsson i samma by lyst honom medh Pertstickor, Kunnandes han inthedt weetha, om då uthaf bemelte Eeldh, någon Gnista löös sluppet Och fassnat uthi Stampmiöhlet, som lätteligen Kan brinna. Giorde doch både Johan, och Jöns efter parternes begiäran, sin Eedh medh finger å book, att dhee så noga Achtat Eelden, Och sådan Sårgfelligheet draget, att han inthedt skulle löösslippa, som dhee någon sin Kunnat, Och Een Ostenfelig försichtigheet eskar, Nämbden meente att qwarnen nogsampt, uthaf sigh sielf Kunde slå Eeldh, Emedan dedt Swaga Stampmiöhlet, som förmält ähr, mycket snart Kan begynna att brinna. Länssmannen medh sine Interessenter, Kunde inthedt beskylla Jöns Erichson, såsom wållande till skadan, uthan begiärte, dedt dem måtte till hielp, någon Brandstudh Af Sochnen bewillias, hwar till Tingzlaget efter sin formågo, nogsampt willige funnos, bewilliandes Af hwar Röök 1 D.r K:mt: hwilket fuller inthedt Kan emooth skadan upstiga, Lätt lijkwähl Retten för denne Swåra tijden skull der medh beroo. påläggiandes Allmogen sin låfwen goodhwilligt, att fullgiöra lijkmätigt dedt 37 Cap:l Byggninga Balken landz L: hwilken Brandstudh deelas skall pro qvota emellan dem som skadan lijdet hafwa, skolandes Jöns Erichson sigh dedt beswäret påtaga, att infordra bemelte brandstudh ./.

Jöns

289.

Jöns Erichson i Munsala begiärte Länssmannen Eähl: mathias crichou, Och NämbdeMannen Simon Erichson att hålla Arfskifte, efter hans Sahl. SuärFader Mattz Erichson i ytteieppu, hwilket af retten bewilliades, medh förmaningh, att dhee till skiftet eskade, der om sedan rettenom relation giöra ./.

Capellane wördige och wällärde H.r Claes Juniander, Kärde till Erich Mårthensson i Mono, mattz Larssons Enckia ibm, Mårthen Erichsson i hirflax, Och Grels Hansson i Mono, hwilka tillijka medh flere hans åhörare, d- 31. januarj innewarande åhr, Skola medh hans wördigheet Contraherat, och sigh påtaget att förr des PrästeRänttor för åhr 696, upbyggia Een badstugu, på sätt och wijs som Contractet, af ofwansagde dato förmäler. Men beklagade nu, att desse åfwanstående sin låfwan inthedt fullfölgdt, hwarföre werket studzat, Och han medh egen bekåstnad, det samma måst fullborda, Ty begiärte han nu een skiälig refusion, för hwadh han af sitt eget der till Kan hafwa Anwändt, Swaranderne, undantagandes Erich Mårthensson i Mono, wore nu tillstädes bekännandes och beklagandes det dhee, deels för sin Siukdoom, deehls och för sin fattigdoom, wärket inthedt fullföllia Kunnat, yttrandes ännu sin willia, efter förmågon, Hans wördigheetz skada och expenser att ehrsättia. Hwarföre parterne efter Rettens förslagh, trädde till Een

Wenligh

290.

Wenligh förlijkningh, hwilken Länssmannen Wähl: Mathias Crichou, på parternas wegnar, sedan i Retten Insinuerade, lydandes sielfwa Transactionen som föllie: Efterskrefne bönder af NyCarleby Sochn, hafwa medh Ehrewyrdige Och wällärde H.r Claes Juniander, om badstugu Byggningen, som dhee försummat hafwa att Opsättia, på fölliande sätt låfwat förlijka Nämbl Grels Haansson i Monåby låfwade föra wedh första åkeföret 3 st: Tälda Tillior a 4 fambnars längd, Och 1 Bårgarskrind höö. Larss Mattzson ibm, låfwat 6 st: Tillior och Een lagom bårgarskrind höö. Erich Bertilson ibm 3 st: Tälda gålf tillior a 4 fambnars längd, sampt 50 st: Näfwer, Och hwadh som brister låfwade medh något annat betahla. Johan Skytt ifrån Kanttlax, låfwade föra 2 st: Tillior a 4 fambnars längd. Mårthen Erichson ifrån Hirflax låfwade 8 st: Tälda Tillior, Erich Mårthensson i Monääs ähr äfwen Interesserat. Men eij sigh infunnit weedh Tinget, denne förlijkningen wara således, uthi åfwanskrefnes Närwaru uprättat, som dhee sielf uthfäst hafwa, hwilket här medh attesteres af Munsala d 17 Septemb: 1697

Mathias Crichou

Cronones Länssman

Och Aldenstundh Ofwanskrefne föreeeningh, synes wara skiäligh, så blifwer den, parterne till efterrettelse, annoterat och extraderat, medh befallningh, dhee den, wijder laga boot efterlefwa och fullgiöra. Efter tillfrågan, om Erich Mårthensson woro Citerad, berättade LänssMannen honom fuller Stämbd; Men nu för tijden liggia siuk att han inthedt Comparera Kan ./.

Länssmannen

291.

LänssMannen Whlachtad Mathias Crichou, beklagade att här uthi Sochnen, intet ähr någon Rättare, som lijkwähl nödigt behöfwes, både till Executioners förrettande, som åfta hoopetals Concurrera, som serdeles till Fångars förwarande, då dhee här widh stoora Landzwägen, af och till föras, berättandes, att förra Ländzmannen hans SwärFader, för detta Af Sochnen upburet Rättare Capparne, Och till Tiensten brukat sin drengh; Men nu föreslåår bemelte Crichou, een dugelig Karll Chritiern Johanson ifrån Kantlax, som han till Rättare begiärer, medh Anmoodan, att han Christiern till sitt Uppehälle och Lööhn, efter wanligheeten åhrligen måtte fåå niutha 1 Cap:a Spanmåhl Af Rööken. Fördenskuldh Såsom Ländzmannen nödwendigt, Een Rättare behöfwer, det och i andra Sochnar, här å Orthen ähr brukeliget, att Rättaren af huar Röök 1 Capp:a Spanmåhl i löön åhrligen niuther, så Kan Rätten des Anförde begiäran inthedt Afslåå; Uthan honom Christiern Johanson, hoos hans Nåde Högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingen i ödmiukheet recommenderar, der han om een nådig resolution i ödmiukheet Kan Ansöökning giöra ./.

Crono BefallningzMannen, Wälbetrodde Samuel Österbeck, Upwiste högwälborne H.r Barons Och Landzhöfdingens, Johan Ehrenschiöldz Substituters befallningh, af d- 23,, Augustj Jnnewarande åhr, som honom pålägger till Jacobstadz Rådhstugu Rätt,

Citera

292.

citera låta skepparen ifrån Stockholm, Niels Bengtzson medh sitt Skepzfålk, på dedt att noga Ransaakas må, om Orsaaken der till, att Faarkåsten, hwilken medh Cronans hijth till Orthen Öfwerskickade Spanmåhl, weedh anlendandet Olyckeligen strandat, berettandes Befallningzmannen, att han till Ödmiukt föllie, af bemelte Ordres, uthaf Rådhstugu Retten taget Citation, på bemelte Niels Bengtzson Och des Skuutfålk till d- 8, Septemb: Sidstleden, Men som skepparen till berörde tijdh allenast Een bonde, ifrån Mustasaarj Sochn här i Österbåttn, hwilken på Faarkåsten under Reesan Tient för bååtzman till RådhstuguRetten upsändt, Ty haar den gången Ringa uthi Saaken Kunnat uthrettas; hwarföre han så mycket skiäligare, waret förorsaakat, till detta påstående HäradzTingh, bemelte skeppare åter å Nyiå låta citera, som skadan här i Sochnen skedd ähr, Och Kongl: Maij:tz höga här weedh verferande Interesse, inga Oskiälige Undflychter tåla Kann. Fördenskull Såsom bemelte skeppare, Niels Bengtzson medh Styremannen Pehr Erichson

Och Båtzmännerne Erich Mattzson, Anders Kruus, Och Mårthen Hindersson efter föregången citation, Närwarande woro, Så förestälte Befallningzmannen Österbeck een sådan frågan: Antingen Faarkåsten lidit skada, uthaf något häftigt Stormwäder, ell.r Styrmannens Okunnigheet, wårdzlöösheet ell.r annat förseende, eller uthaf Reedarenes förwållande, att dhee lastet

Faarkåsten

293.

Faarkåsten diupare ähn han till denne orthen säkert Anlända Kunde? hwar till skepparen swarade, att d- 20, Augustj då Olyckan hendt, fullar waret något Starkt wäder, doch icke så hårdt, att han dedt, såsom någon serdeles Orsaak inwenda gitter, skall eij heller Kunna bewijsas, att hans Redare, H.r Cammareraren Titterström, Och H.r Comissarien Helding/: hwilkas egne Nampn han sade sigh nu inthedt minnas:/ i någon måtto till Een sådan skada wållande warit, berettandes skepparen, att på Faarkåsten warit 1300 T:r Spanmåhl och 100 T:rr Salt, som Kongl: Maij:t, wår allernådigste Konungh, till dee fattigas uppehälle och uthsäde, Allernådigst behagat hijt till Orthen försända, des uthan hafwa Reedarne tillsamman, Öfwersändt till Salu 200 Tunnor Spanmåhl, som Befallningzmannen sade sigh,

genom H.r Commissarien Heldingz bref, beordrat wara att försällia. dedt spordes huru diupt Faarkåsten waret lastad?, skepparen tillijka medh bååtzmännerne, sade honom waret laastad till 11 1/4 footh. Och att han nogsampt draget så wähl i åhr, som tillförne så stoor Last, på andre Orther, och att han nu denne gången, Kunnat bära mehra ähn den inlastad waar. BefallningzMannen sade, att så diupt lastad fahrkåst Kan weedh ingen stadh här å Ortten inn eller uthgåå, Nämbden berettade, att weedh ådhöön, mehra ähn 1 Mijhl ifrån Jacobstadh hade

skutan

294

Skutan medh den lasten Kunnat fåå Ankare Redd, om StyMannen på fahrwattnet Kunnigh warit. Omsijder Kommer skepparen der till, att han heelt och hållit gifwer skulden, och Orsaaken uppå Styrmannen Pehr Erichson här ifrån Österbåttn, Och Uhleå Stadh, hwilken hoos Redaren Helldingen sigh uthlåtit, som skulle han på Siööfarten hijt till NyCarleby, ell.r Jacobstadh wara heehl wähl förfaren, hafwandes han och tillförna, låtit bruka sigh uthaf H.r Commissarien Heeldings för Styrmannen på åthskillige Reesor då dedt alt gådt lyckeligen och wähl, Fördenskull sedan Faarkåsten warit på 3:ie wekan lastad, och reesan studzat, af Orsaak att dhee inthedt fåått någon Styrman som Kunnat sigh denne Reesan påtaga, haar Commissarien Heldingen, nödgast bemelte Pehr Erichson Antaga. H.r Befallningzmannen sade sigh uthi ehrfarenheet Kommit dedt een Styrman ifrån GambleCarleby Tuika ben:d som ähr på både Oster= och wästerbåtns Siööfarten wähl kunnigh, Och haar om sigh ett gådt berööm, fram för någon annan här i Landet, sigh till denne Faarkåst Anbudet, Men blefwet förkastat, Jämwähl skall een annan Styrman, Mattz Olufsson Skratare ben:d här ifrån Ortten af Wörå Soch, warit den tijdh i Stockholm till fångs, hwilken på Österbåttns sijdan wähl

Kunnig

295.

Kunnig ähr. skepparen swarade att bemelte Tuika, fuller warit uthi Consideration, och någre gångor Anmoodad, Men haar der i Stockholm, dag från dag gått heehl drucken Och Obeskedelig, att man inthedt Kunnat med honom något Contract uprätta, uthan hallet betänckeliget så mycket godz och sitt lijf honom Anförtroo, hafwandes och han Twika uthlåtit sigh dedt han inthedt wille denna Reesan sigh uppåtaga så frampt honom först icke

betalt, blefwo för dedt han tillförne Styrt hafwer. Befallningzmannen regererade, att nogsampt Kunnigt ähr, det Twika så länge han ähr på Landet, till fyllerij ähr mycket benägen, Men Achtar sigh Lijkwähl till Siöös, att ingen ännu Kunnat, för Oförsichtigheet honom beskylla. skepparen Itererade, ännu, att han i Stockholm aldrigh fanns Nychter, så länge Mann medh honom Contrahera Kunnat. Och Angående skratarna, förklarade skepparen, att han inthedt fördristat sigh emoottaga fahrkåsten efter som han diupare warit lastad, ähn att han på Österbåttns sijdan säkert till hambns gåå Kunde. des föruthan Skall Och bemelte skratare, till een Spanmåhls skutas Strandade, i förledet åhr wållande wara för medelst sin Säkerheet, Gifwandes skepparen, denne Pehrr Erichson dedt witzordh, att han på Reesan warit Achtsam, och så länge dhee fölgde wästerbåttns sijdan, heehl Kunnig, till des dhee d 20.

Augustj

296.

Augustj Sidstleden ginge Öfwer hijt till Österbåttn, ärnandes sigh till Jacobs stadh, då dhee

i hafwet, fåått Kenning af twenne Kyrkiotorn, af hwillke dedt Södre warit NyCarleby Och dedt Nårre warit Pederssöre Sochns kyrkiotorrn, der jacobs stadh belägen ähr, Men StyrMannen sagt dedt Södre tornet wara Pedersöres och det Nårre Gamble Carleby Kyrkiotorn, Och således taget sin Koosa Söder om Pedersöre, Och Jacobstadh Och anlendt till NyCarleby Sochn, och enär dhee Kommit till ett Land Torsöö benembd, hwarest Siööfartten ähr på Södre sijdan, hade doch Styrmannen begifwet sigh på Nårre sijdan, som ähr full medh lönngrund, då enär hafswågarne Syntes bryta på Grunnen, hade Skepparen weelat wenda till Siöös, Men StyrMannen Neckat der till säijandes sigh wara wiss Oppå godh hambn Och inlån. Men Enär dhee ett lijtet stycke Seglat ibland Brenningarne hade Farkåsten stött uppå ett Grund doch icke stadnat der weedh uthan fått Skada på Kiölen, så att Fahrkåsten begynt läka, då hade han satt anckare och begynt Pumppa Och försöokia om han Kunde hålla länss, Men som han dedt eij Kunnat, Och wattnet waar 7 fambnar diupt, så att Fahrkåsten der aldeles Needsiuncka Kunnat, haar han Nödgast låta anckar steegen uthlöpa och låta Fahrkåsten gåå på Grundh, der han eij Nedhsiuncka Kunde. hafwandes Rååkat

på

297

på een släth sand där fahrkåsten stadnat, då StyrMannen blefwet tillspord, hwarest dhee woro?, han sagdt den waret Emellan Jacobstad och gamble Carleby, der dhee lijkwähl som färmält ähr, woro 1 Mijhl Söder om Jacobs stadh uthi NyCarleby Sochn, Och fem Mijhl ifrån Gamble Carleby. styrmannen Pehr Erichson förehöltz alt dedta, hwar till han inthedt necka Kunde, uthan beklagade högeligen sin Olycka, berettandes sigh åthskillige gångor styrt icke allenast wählbemelte H.r Commissariens Häldingens Faarkåster, uthan och åthskillige andres, doch aldrigh någon Skada skeedt, uti hwilket Anseende, och H.r Commissarien denne gången sielf honom till Styrman betingat, hwilket han så mycket säkrare Kunnat sigh påtaga, som han warit heel Kunnig i alle hambnar på wästerbåttn, som och weetha beskeedh om Land Känningarne på Österbåttn, efter som hann färdast emellan Uhlå Och Räfwell, skepparen så wähl, som BefallningzMannen påminte, att fast ähn han medh små fahrtygh som Jachter och Stoora båthar haar färdast Emellan Uhlå och Räfwell, doch dhee som medh stoora skuthor ifrån Uhlå fara, hafwa sin Ordinarie Siööfart på Wästre sijdan, Och fast ähn han någon gångh, medh småt fahrtygh weedh Östre sijdan Seglat haar, Så borde han lijkwähl weetha, hwadh åthskildnad dedt ähr, att Reesa medh smått fahrtygh, Och een så stoor faarkåst som

honom

298.

honom nu blefwet Anförtrodd, twiflandes dhee uppå Om han någon sin waret i Någon hambn på denne Orten, efter som han hwarken landet ell.r Pedersöre och Nyie Carleby Kyrkiotornar Kändt, der doch i synnerheet Pedersöre Kyrkiotorn weedh Jacobstad belägit, är så högt, att Mann dedt Långt i hafwet see Kan, förr ähn Mann någon Kenning af Landet fåår. StyrMannen påstoodh, sigh fullar tillförne här Reest; Men beklagade att så snart han begynte fåå see Kenningarne, uthaf ett och annat ställe här i Österbåtn, haar han blefwet heel yhr i hufwudet, Och dedt Kommet lijka som een Röök ell.r dimba för hans Ögon, så att han inthedt weetat hwarest han waar. Och före bar han, att sedan han Kom innom Grunnen, Och brenningarne, Och han Sågh sigh taget een Orätt Kosa, hade han weelat Kasta Anckare, så länge han något lijtet fåått hogsa sigh om, Men skepparen sådant förmeent. skepparen och Bååtzmännerne Samptel.e förklarade sigh, säijandes honom sådant tillbudet, Men som dhee då på alle sijdor om sigh hade steengrund, Och brenningar, så att dedt heelt Osäkert waar der iblandh för een hafswågh Anckar Kasta, der dhee Om Lijf och godz Osäkre wore, dy waar dem högst Af nödhen, ibland brenningarne der dhee sågo

hwarest

299.

hwarest wågorne bröto på Grunnen att letha sigh der igenom, till att komma någonstädes i Lää. Och stillare wattn. skepparen sade sigh weelat gådt uth till Siöös, när dhee såge att brenningarne, och faran för handen waar; Men Styrmannen sådant wedersaakat, dedt och Styrmannen tilståå måste, Men beklagade, att han inthedt är dedt Swänska språåket wähl mechtig, att han om ett och annat som sigh bordt, medh dhem Rååslåå Kunnat. Thedh will och Styrmannen förebära, att om fahrkåsten warit 2 footh mindree lastad hade ingen skada skeedt, hwar emooth skepparen inthedt necka Kunde. Wijdare berettar skepparen att han ifrån Sanden der Faarkåsten som förmält ähr blefwet liggiande, begifwet sigh upp till Een by Kaarby ben:d, hwar ifrån han uthfärdat breef till Befallningzmannen Österbeck, medh begiäran han wille snart komma och Aflasta Cronans Spanmåhl, då BefallningzMannen Om lögerdags Middagen medh någre bååtar Ankommit, Och 84, Tunnor behållen Spanmåhl Afhemptat. Sedhan haar H.r Befallningzmannen icke efter sin låfwen d- 22 ell.r Söndag aftonen igenkommit; uthan först d- 24. ell.r S:t Bartholoma´i dagh då han sedan

hela

300.

hela weekan Spanmåhlen Aflastat, Men beklagar att Söndagen der näst påfölliande ell.r d- 28 Aug: Kommit ett Starckt Nordan wäder som drefwet Faarkåsten längre uppå Sanden, så att han nu twiflar om des reparation, hwarföre han så wähl Mundtel., ssom genom een i Retten inlagd skrift, hårdt protesterar emooth Befallningzmannen Österbeck, på alt hinder Och Skadeståndh, så wähl Spanmålen Angående, som sielfwa Faarkåsten, Säijandes att Om Befallningzmannen Söndagz aftonen, Måndagz Och Tijsdags Mårgonen medh större flijt låtit uplasta, förr ähn flödhwattnet upsteegh, hade Spanmåhlen mindre skada uti wattnet ledit, Jämwähl och, till äfwentyrs Faarkåsten af Sanden, förr ähn dedt Starka Nordan wädret påkom, förskafas, hwilken protest, han begiärte endtel.n ad notam tagas. BefallningzMannen Förklarade sigh, bewijsandes att så snart, han om Faarkåstens Olyckeliga Strandande uti förfahrenheet Kom haar han i största hast Colligerat så månge bååtar att 84 Tunnor som förmält ähr om lögerdagen bärgade blefwet. Sedhan haar han om Sondagen uthaf Predikestohlen lysa låtit, att Allmogen medh flijt och samhälligt Skulle tillstädes Komma Spanmåhlen att Afhempta; Men som skepparen inge Ordres hade, Antingen Spanmålen Skulle Sällias, skiänckas, länas ell.r på

hwad

301.

hwadt sätt han uthdeelas Skulle, Och Om alle ell.r någre besynnerlige bönder den bekomma skulle, warandes eij heller han hijt till dhee Nårre städer uthan till Waasa förpassad, hwarföre han inthedt Uthan behörlig notification, till H.r Landzhöfdingens Substituter, Och deras swar och resolution, sigh medh Spanmåhlens uplastande befatta Kunnat, dy till Wasa een Expre uthfärrdat, hwilken så snart han om Måndagz aftonen tillbaaka Kom, haar BefallningzMannen medh allmogen heela weekan Spanmålen uplastadt. skepparen Meente dedt inthedt giordz behof för Ordres skull, som wänttades ifrån Cancelliet hela 2:ne dagar medh Spamåhls lasten upskiuta, när nöden som ingen lagh hafwer, förhanden war. BefallningzMannen sade sigh ingalunda sin plicht, Skolat tillbaaka sättia, om han något Rådh weetat, huru han sigh åthbära skulle, Ty föruthan dedt att han inge Ordres hade felttes Och honom Afnemare af böndder, som Spanmåhlen Emoottaga och Tårka Kunde. Elliest om han medh dedt Mannskap, som i begynnelsen förhanden waar, hade uplastadt Spanmåhlen, så hade han Omöijeligen fåått huus och Ruum der så stoor qvantitet Tårkas Kunde, uthan den skolat aldeles

Sammanbrunnit

302.

samman brunnit, Och förderfwatz Om han till något qvantum, uthan Afnemare uplastat blifwet, der emooth Spanmåhlen, hölt sigh bettre i wattnet, till des bönderne ifrån Aflegste Sochnar Anlende, och den Afhemptade, till att Tårkas. J synnerheet sade BefallningzMannen sigh befarat, dedt att som han i förmågo, af sin Instruction uthi alle sine Embeetz beställningar ståår under sin Landzhöfdinges lydna, så hade dedt Kunnat hända, att Om hann andre Ordres fåått, ähn han förmoodat, och Spanmåhlen warit wijdt förskingrat, då hade dedt på hans hårde Answahr stadnat, skepparen berettade, att han uti Befallningzmannens frånwaru, d- 23. Augustj eller om Måndagen, haar Uplastat och insatt hoos Nämbdemannen Erich Andersson af det som Reedarne Öfwerskieppat 95 1/2 T:a Spanmåhl, hwar af han sade sigh Een deehl behöfwa till Faarkåstens reparation att Anwenda, Och een deehl till sitt fålks Uppehälle. Item åth bönder som kommit till Faarkåsten, sade han sigh 37 Tunnor lefwererat, hwilket han nödgatz således uthgifwa, förr än alt uti wattnet förderfwades. BefallningzMannen tillstoodh samma Spanmåhl, wara honom tillhanda kommen, doch medh minne Mååth, hwar om han nu inthedt beskeedh hade. Skepparen tillhöltz, att Upwijsa sitt Siööpass Och certepartie Öfwer sin befrachtning, hann sade sigh inthedt

certepartie

303.

certepaartie hafwa, uthan allenast ett skrifteliget bewijs ifrån Höglåfl: Kongl: Cammar Collegio på 1300 Tunnor Spanmåhl som här å Ortten skulle Tullfrij wara. Men af Reedarne, sade han sigh hafwa een Memorial Om 200 T:r Spanmåhl, som af dem till Salu Öfwerskieppat, Och till befallningzMannen recommenderad waar. Siööpasset sade han, fuller wara uthgifwet på Wasa, Men defeinen warit, af höglåfl. Kongl: Cammar Collegio förendrat till Pedersöre. han tillhölts att Upwijsa, sådane skriftelige Documenta, som honom medhgifne woro, Men han sade sigh dem eij meedh handen hafwa. Sedan togs i betänckiande, uti hwadh måtto denne retten sigh wijdare i saaken uthlåta Kunde. Så, Ändoch att Retten sigh icke yttra Kunde, uti dedt som i Stockholm passerat Angående StyrManns betingande och antagande, sampt Fahrkåstens lastande. Uthan sådant till Forum Competens, behörligen heemställes, doch såsom uthaf den Anstälte Ransaackningen, Om Siööskadan som på denne Orthen tijmat, befinns den wara förorsaakat af StyrMannens Okunnigheet på denne Östrebåttns sijdan, der han hambn taga skulle, Men om Landh Kenningarne, Alss inthedt beskeedh hade, som Ransaackningen wijdare förmäler, Och Kongl: Maij.tz höga Interese, der uti verserar, dy pröfwes skiäligt, att Styr mannen i arrest settes, på Korsholm till wijdare beskieedh ifrån höglåfl Kongl. Cammar Collegio ./.

1183.

Saaköres lengd Öfwer Österbotens Södre Hä=

radz Sommar Tingz deehl pro A:o 1697:

1193.

NyCarleby Sochn.

Michell Jönson i wexala för Fåårtiufnad

af Carl Mårthenson och Michell Simonson

ibm Sakker 3 sk.r S:mt:

Jacob Jacoson Och Karin Adams dåtter

i Munsala för begången tiufnad af

lansmannen der sammastädes plichtar hwar

sine 6 D.r 15 s: Smt: hwilka begge strax

för bötterne plichtade medh Kråppen

Och som Anders Mattzson ibm waar

Interesserat i samma tiufsaak, böter han

äfwen som dhee andra 6 D.r 15 s: Smt:

Anders Gabrielson i NyCarleby, Jacob Sigfred

=son i Kyrkioby, sampt Mattz Påhlson och Nils

Mårthenson i Munsala för Stämbningz

försittiande emooth Broofogden Jacob

Bertilson Saaker hwar sin 1 D.r S:mt:

Ähn Anders Gabrelson i NyCarleby stad

Jacob Sigfredzson i Kyrkioby, Mattz Påhlson

Och Nills Mårthensson i Munsala, sampt

Mattz Thomason i Sochloot, Emoot bemelte

Broofogde plichtar för olag gill wägar

hwar sine 3 sk.r Smt:

Hendrich

1194.

Hendrich Markuson i ytterieppu för=

Stämbningz försittiande emooth Mattz

Thomason ibm Saaker

Dombok 1698

2026-03-10T10:52:00+02:00

Domböcker 1698.

269.

Anno 1698 d 17 etc. Februari höltz

Ordinarie Häradz wintter Tingh med allmogen

af NyCarleby Sochn, uti des Länssmans gård i

Munsala, Närwarande Cronones Befallningzman

Wälbetrodde Samuel Österbeck, sampt efterskref:

=ne ährlige och beskedelige Män som Såtho i

Nembden

Simon Erichson i öfwerieppu, Josep Erichzson i Munsala.

Carl Mårthensson i wexala. Erich Andersson i Såchloot

Jacob Mattzson i ytterieppu, Johan Jacobsson i Hirflax

Mattz Olufson i öfwerieppu, Mattz Johansson i Kantlax

Johan Michelson i Kyrkioby. Dawid Dawidsson.

Hans Thomasson i Mono.

Rådhman Niels Scheppar i NyCarleby lät andra gången för geld upbiuda Frillirnes hemman i Kyrckioby, hwar emooth Brfallningzmannen Samuel Österbeck, på sitt embetes wegnar, protesterande, för den på bemelte hemmanet Sanckade Crono resten skuld ./.

Salomon Mattzson ifrån NyCarleby, bewijste sigh i Rettan tijd, till detta Tinget Citera låtit, Pehr Carllson i Kåfwijokj som honom efter Een Obli:

:gation

270.

=gation de dato d- 19, Januarj 697, skylldig blifwet 7 D.r 16 s: Men Swaranden Comparerade intet, eller bewijs om laga förfall insände; Ty dömes han lijkmätigt det 8 Capitel Köpmåhla Balken landzlagen, till Käranden samma 7 D.r 16 s: K:mt. Medh 3 D.r K:mt: expenser, att betala ./.

En Ung Karl, Bengt Mattzson ifrån Kauhafwa och lappå Sochn, Kom för Rätten, gifwandes tillkänna: att han är sinnad till ächta att taga den Afleedne Erich Markusons Enckia i wuoskåski, Och Således henne medh barn och hemman försöria, inläggiandes i Retten Een skrift Af gode Män till wittnes underskrefwen, hwar medelst bemelte Markusons Moder Maria Sigfredzdåtter på sine, Sona barns wägnar, efter som dhee inge förwantte på Orten hafwa, een sådan disposition giöra, att bemelte Mattzson een Sonadeehl, med sine Stiufbarn i hemmanet bekomma skall, emooth den flijt och huldheet, han der sammastädes skall påskina låta. Och så frampt han, emooth förmodan, skulle drifwas ifrån

hemmanet, så begiärar berörde Maria Sigfredzdåtter, det honom åhrlig och skiälig löön beståås måtte. Hwilken disposition, Nämbdemannen Simon Mölnar och Hans Olufson Eku wittnade full=

:kombl

271.

=kombligen med Maria Sigfredzdåtters frijwilliga Förordningh, aldeles öfwereens Komma, Borgmestaren ifrån NyCarleby, Wälbetrodde Jacob Bockmoller, berettade sigh hafw i bemelte hemman Een Anseenlig påst penningar att pra´tendera: williandes han för samma fordran, hemanet åth Bengt Mattzson, fram för någon annan, så mycket honom tillståår, betroo. åfta bemelte Bengt Mattzson, begiärte Simon Möllnare och Mattz Olufson att Inventera hemmanet Och Sahl. Erich Markusons med Arfwingar afwittra, hwilken begiäran, Såsom med lag i det 15 Capitel Erfda Balken Landzlagen lijkmätigt, bewilliades, skolandes dhee till Arfskiftet eskade det samma förretta, Och sedan Rettenom relation giöra. blifwandes iämwehl Bengt Mattzson till Säkerheet actis publicis insererat, hwad Maria Sigfredzdåtter, på sine Sonabarns wegnar, disponerat hafwer, Och wederböranderne der öfwer laga Attest meddeles ./.

Erich Markuson Och Anders Erichson i öfweriepu, inlade i Retten ett Förlijkningz Instrument, deras hemmans besittningz Rätt Angående

lydandes

!!!.

lydandes som föllier: Undertechnade bekänna och här med witterliget giöra, det wij ähre sålunda blefwe förrentte och förlijkte, att Jagh Erich Markuson, här med låfwar och tillsäger Anders Erichson, för förstfödzlo Retten som han ägde på sitt Sahl. Faders hemman i öfweriepu 20 D.r K:mt:, föruthan det som han böör af migh bekomma efter Arfskiftes längden, de dato d- 23 Novemb: 697,, hwar emooth Jagh Anders Erichson min förstfödzlo Rätt, till bemelte Erich Updrager, och här medh honom aldeles efterlåter, Så att Jagh och mine efterkommande Arfwingar, aldrig mera hafwa macht wijdare der på att Klandra. Till mera säckerheet låta wij skrifwa wåre Nampn, och sielf riste boomärke här nedan före. Datum d 18, Febru A:o 1698

Anders Erichsson, Erich Markuson

Att Sålunda dem emellan i wår Närwaru afhandlat och slutet wara, det wittne wij

Simon Erichson Möllnare Mattz Olufson

begge häradzNämbdemän,

Och Aldenstund parterne in för Retten, åfwanskrefne Transaction ständige woro, Så blef sådant här med ad acta fördt, Och Opböördz hemmanet Klanderlööst första gången ./.

handelsMan

!!!.

HandelsMannen i NyCarleby Niels Brask, lät andra gången upbiuda 1/2 Mantahls börde, som han sigh Af häradzhöfdingen Jacob Röss tillhandlat, emooth hwilket upbood, Sacellanus Loci H.r Claes Juniander, fölliande Klanderskrift inlade: Såsom min Sahl. MoorFaders Claas Wittingz hemman, efter af migh giorde laga Opbood och häradzhödingens högachtad H.r Jacob Röss der wid giorde Klander, i Anseende till des skuld fordran, intet ähr Af ålder Arftagne inlööst, uthan H.r häradzhöfdingen, ähr föranlåten till sin pra´tentions ehrhållande, det samma att försällia, Ty giör iagh å Min och Mine Syskons wägnar, här medh protest, emooth samma oss Owitterl. giorde Kiöp, med försäckran, att inlöösa Af den främmande Kiöparen, mitt och mine Syskons Bördehemman, för des uthgifne medell; Anhållo Fördenskull hoos dhen högdtärade Retten Tienstel.t dedt måtte å Mina wägnar bemelte hemman, nu första gången opbiudas.

Claas Juniander

Wijdare inlade H.r RådhMannen Johan Carllson, fölliande skriftelig protest: Såsom min Sahl. Swåger, fordom Borgmestaren H.r Wilhelm Röss, månde A:o 1677, migh och min K. Hustru frij=

=skänckia

272

=skiänckia, den fordran som han till min Sahl. SwärFaders Claas Wittinckz hemman, meente sigh hafwa, och Jagh i föllie der af, igenom laga medell, samma hemman uthur fremmandes händer, som då hemmanet häfdade återtogh, då iagh Och dem för hemmanetz Cultur och bebyggiande måste förnöija, Som häradz och lagmans doomar nogsampt uthwijsa, så haar Jagh och åfta söökt hoos H.r häradzhöfdingen, som i samma förmente fordran Interesserar Så Mundt= som skrifteligen att fåå weeta, hwad han för pra´tention i samma hemman begiära wille,Men aldrig Kunnat fåå något Chathegoriskt Swar, uthan ähr mäst hägnat medh löfte, att han heelt och hållet wille migh, och dhee mine skänckia och eftergifwa sin rätt, Och entteligen i förleden winttras, medh handstrkning låfwade, sigh aldrig något fordra uti min lijfstijd, hwilket i denna Swåra tijden migh, och min hustru hinatel. hugnade, hwarföre såsom iagh haar andra med Arfwingar som ähre Sahl Reenhålt Wittingz, Sampt Sahl. Anders Munckz barn, hwilka alle giordt sigh dher Söta Tanckar, att hemmanet skulle uthan löse falla dem till, hwar på dhee åfta urgerat, Ty Tyckte migh Nådeliget att Upbiuda hemmanet på Rådstugun, att iag

273.

i längden, så mycket Säckrare der om disponera Kunde, Men förnimmer emooth all förmooda H.r häradzhöfdingen nu uthan den ringaste Communication Och migh heelt Owitterligit, försåldt hemmanet åth een fremmande. Ty förmoodar iagh efter lag, migh wara Närmare på min Kära hustrus wegnar, ell.r och mine barn, hwilka rättaste bördemän ähro, samma hemman att inlöösa medh så många penningar till Köparen igen, enär H.r häradzhöfdingen migh Upwijser sin doom, huru wijda han till hemmaanetz försälliande ähr berattigat, hwarföre iagh i medler tijd med denne min skrift, emooth berörde hemmans Kiöp protesterar och beder att den högdtärade Retten Täcktes detta ad acta föra, förblifwandes uti öfrigt

den högdtärade Rettens

Tienstskyllig

Johan Carlson

Hwilka protester till wijdare laga uthslagh, wid een Opartisk Rätt, ad notam tages ./.

Michell Mattzson ifrån Lillekyrå Sochn och Sälkemäki, berettade att han förledne Juulhelg, Kommandes ifrån Pyhäjåki, öfwer een Söndagsnatt waret inne hoos Erich Jacobson i Munsala, då ho:

:nom

274.

=nom, uthur hans byxsäck 6 Caroliner ell.r 11 D.r 8 s: ifrån stuler blefwet, för hwilken tiufnad han Misstänker bemelte Jacobsson, Af fölliande Orsaaker, 1:o haar Michell, som uthaf Reesan waret heel trött, och hårdt insombnat. 2:o haar Erich som lågh medh honom Käranden i een Säng 2:ne gångor om Natten waret Uppe, hwar weed Michell lijkwehl intet waaknat, då han meente, dedt Erich lärer taget penningarne ifrån byxorne, som weed Sängen hengde att Tårkas. 3:o haar Erich om lögerdags Mårgonen intet haft någon penning, efter han taget till läns, Af Sahl. Länssmans Enckia 1/2 Carolin, derföre han hoos Borgaren Mattz Aulin om lögerdagen Köpt Kött och intet syntz haf.a flere pening.r det Aulin

nu Närwarande sannade, icke des mindre hafwer han 4:o Om Söndags Mårgonen, strax efter Michels bårtreesa wäxlat 1/2 Carolin, hoos bemelte Länssmans Enckia Och då Michell, efter een lijten stund, sedan han på wägen Saaknat sine penningar, weendt tillbaaka, och taget sigh Länssmannen Mathias Crichou till hielp, och penningarne efterfrågat: haar LänssMannen tillspordt Erich, hwadan han sin 1/2 Carolin som han wäxlade bekommit 5:o först sagt sigh fått honom af Bårgaren Jsaach

Bröms

275.

Bröms, Och sedan berettat sigh samma penning länge haft, att han således ähr tweetalig. 6:o ähr han icke allenast een gångh förr för tiufnad dömbd, uthan och wed detta Tinget, för sådan tiufnad som han tillståår, lagförd, Erich Jacobson Kunde intet uthaf åfwanskrefne skiähl necka, påståendes doch, att han till samma penningar Oskylldig ähr. säijandes att Käranden till äfwentyrs inttet lärer wara wiss på om så många penningar uti hans huus bortkommit, begiärandes att han wille med Ord sådant bekräfta, dedt Swaranden och strax med finger å book giorde, Erich påstood ännu, att han haft den halfwa carolinen tillförne, som han i länssmans gården wäxlat, säijandes dedt snart Kunna hända, att han tillförna sagt sigh fått samma penning ifrån Brömssen, Och efter tillfrågan, berettade han der ingen

fremmand waret, Ty förekallades hans piga Malin Mattz dåtter, och Een huusqwinna Margreta Erichz dåtter, hwilka högeligen påstodo sin Oskylldigheet; Men för huusbonden sade dhee sigh intet Swäria Kunna. wiste doch icke säkert säija, det han penningarne stulet. Nämbden wille hellre betroo dem wäriemåhls Eeden, än som dhee wahn frägdade Erich Jacobsson, hwarföre dhee Nämbl. Malin och Margeta, medh hwar sins Eedh befrijade sigh att dhee intet stulit

Michell

276.

Michell Mattzsons penningar eller der af deehlachtige waret. Men Erich Jacobsson wille ändå intet beqwumma sigh till bekännelse, ell.r låtz weeta hwem som penningarne stulet. Ty slötz att han för dhee skiähl i Ransaakningen finnes, restituerar tiufnaden 11 D.r 8 s: K:mt: med 40 sk.r Silf.r M:tz böter, lijkmätigt det 7 Capitel Tiuf Balken Landzlagen. för böterne plichtade han strax med Kråppen ./.

Rådmannen ifrån NyCarleby, Carl Jönsson fordrade uthaf Mattz Knutzson i Wexala 52 D.r 9 s: Kmt: geld, som han efter sluten Räckning skall skylldigh blifwet, hwilken geld bemelte Mattz, uthan någon exception tillstood; Men BefallningzMannen Wälbetrodde Samuel Österbeck upsteeg, hårdeligen protesterandes emoot bemelte RådMan, att han uthan laga doom, Och execution, med egen hand, för sin private geld, bonden ifrån taget 2:ne st: Koor, att intet mera än 3:ne st: dito, weed hemmanet, som i stoor Crono rest fördiupat ähr, begiärte Fördenskuld att samma Koor åther till hemmanet restitueras måtte. RådhMannen bewijste att bondensielf med sin hustru, Koorne till Staden försendt, att han således, som föregifwes intet med egen hand samma Koor pantat,

det

277.

det Mattz Knutzson jämwehl bekändde, Men sade sigh så hårdt blifwet steengerat för sin geld skull, att han det samma intet underlåta Kunnat; Ty resolverades: att såsom Kongl: Maij:tz höga Interesse, intet kan tåhla, det uti ett fattigt boo, för privat geld så mycket uthtages Så skall RådhMannen till hemmanet een Koo restituera, hwar efter sedan gelden blifwer 62 D.r 9 s: K:mt: hwilken Mattz Knutzson efter handen dömes att betahla, lijkmätigt det 8 Capitel Kopmåhla Balken L: L: Och 16 Capitel Rådhstugu balken ./.

Borgaren Erich Olufsson ifrån NyCarleby, upwijste häradzrättens sluuth, af d- 14 Septembris Sidstledne, hwar medelst han i sin från waru ähr dömbdt, att betala till RådhMannen der sammastädes, Johan Carlsson 1 1/8 Tunna 1/2 Kappa Spanmåhls uthsäde, på Wittingz hemman i Kyrckioby, det han med sin Broder, Hans Olufson af bemelte RådMann emoottaget och 696. till hälften brukat, och efter som honom processen Lijkmätigt, är lämnat Öppet nu weed detta Ting: Saaken att återwinna, så Förklarar han sigh således att E=

:medan

278.

medan deras Contract af d- 5:te Novemb: 695. lyda: att dee skola Contribuera halfparten uthsädet hwardera, Så hafwa dhee 696 om hösten, lämnat 6 fierdingar, 2 1/2 Cappa rågh uthsäde, rester altså, som Erich Olofson, än tillbiuder sigh betala 5 1/2 cappa efter Åkren in alles, wid hans Ankompst, med 2 Tunnor besådd waar. Rådmannen pra´tenderade hela uthsädet, efter som heela Åkren wid Erichz tillträde sådd waar. Erich swarade sigh med sin Broder intet mer äro een halfpart skunt, och Kan derföre eij heller mera uthsäde lämna, Aldenstund slijkt woro twärt emoot deras Contract, sedan Klagade H.r Rådmannen, att största deelen Af Engiarne, wähl till 18 skrindland, äro lämnade Oslagne, att han som uthlagorne pra´stera skulle, der igenom stoor skada lijdet, hafwandes Erich af hans, först bergat sine eenskylte Engiar, Och sedan weed Jacobsmesso tijden, då hemmanetz Engiar

Angripas skulle, är sådant Af stoor wäta förhindrat wardet Erich regererade der emooth, att Johan Carllsson nogsampt, Af det Bergade hööet, sine förmåner taget, låfwade doch än till förbettring 4 skrindar, hwar med Karanden förnögd war. Ty slötz att Erich Olofsson bemelte 4 skrindar höö

Antingen

279.

Antingen in natura ell.r des wärde med 2 D.r 16 s: K:mt: för hwar skrinda sampt 5 1/2 Cappa Spanmåhl efter Mätis manna Ordom, betala lijkmätigt det 25 och 26 Capitel Jorda Balken landzlagen, Och betala, föruthan dee 3 D.r K:mt: expenser efter förra doomen, Jämwehl för denne Rättegång 3 sk.r S:mt: expenser ./.

Länssmannen Mathias Crichou, befullmechtigad uthaf Borgaren Mattz Andersson ifrån NyCarleby, fordrade uthaf Mattz Påhlson i Pensala, 150 D.r 28 s: K:mt: geld, som han efter sluten Räckning skylldigh blifwet, hwarföre han börde hemmanet der sammastädes, första gången upbiuda lätt, förklarandes sigh Länzmannen, att emedan Mattz Påhlson icke allenast till bemelte hemman ähr fremmande, uthan Och till dess Cultur, sampt geldens afbördande, aldeles Oförmögen. Så will Creditoren hellre betroo samma hemman åth hans Mågh Grels Knutzson hwars hustru med sine Syskon, efter deras Sahl. Moder, till hemmanet Arf fallne äro. Mattz Påhlsson tillstoodh gelden, williandes godtwilligt, åth bemelte Grels hemmanet updraga, hwar till flere hemmanetz Arfwingar, som ännu

:sine

280.

sine Arfs pra´tentioner Kunna hafwa att fordra, gerna samtyckte. Gifwandes honom Grels Knutzson ett gådt witzord; Ty slötz att åfwanskrefne Odisputerliga geld, skall Af hemmanet, efter handen betalas, lijkmätigt dedt 8 Capitel Köpmåhla Balken landzlagen, Och 16 Cap:l Rådstugubalken. skolandes efter begiäran, LändzMannen Mathias Crichou och NämbdeMannen Carl Mårthensson, ägendoomen i löst och Fast inventera, och beesee, hwad den samme emooth gelden förslåå Kan. det förböödz och så wid serdeles wijte till giörandes, att mattz Påhlson intet skall distrahera Och förslöösa det Sädes Korn, som på hemmanet finnas Kan ./.

Matz Christersson i Kåfjåki, upwijste i Retten Crono Befallningzmanns Immission och tillstånd, af d- 9 Novembris Sidstleden, att emoottaga 1 Mantals hemman, som för detta waret börde, och Mattz Andersson ibidem tillhördt, Men nu emooth een stor Crono rest, ungefehr 1000 D.r K:mt:, efter bemelte Befallningzmanns relation, Cronan tillfallet, berettandes så wähl bemelte Mattz, som Nämbden Och Tinglaget Eenhälleligen, att samma hemman, medelst förre åbooens försummelse, slöserija, Och begångne stölder, Al=

=deles

281.

=deles förfallet. Så att på mång åhr huarken huus ell.r Jord, intet uti något bruuk waret. hwar af Mattz Steenbacka, efter undfången Immission Af Sahl. Befallningzmannen Larss Bruun, ähr förorsaakat ett så förfallet att lämna, Och ett annat i öfwerieppu upptaga. Nämbdemannen Erich Andrsson, som tillijka med den Afledne Jacob Knutzson, efter Ordres hemmanet besichtat, berettade: att Åkerdijken eller huusen, Nepligen på 20 åhrs tijd äro reparerade wardne. Hwarföre Nämbden pröfwade att detta hemman, intet under 3:ne åhrs frijheet uprettas Kan, hwilket alt här med ad acta föres; och till hans Nådes, högwelborne H.r Baronen och Landzhöfdinge, H.r Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet refereres ./.

Tullskrifwaren ifrån NyCarleby, Niels Mattzson berettade sigh uthaf Sahl. Knuth Markusons hemman i Kyrkioby, 80 D.r K:mt. Hafwa att fordra, Och Aldenstund bemelte Markusons äncka, hustru Jngred Jacobs dåtter, med sine Små barn intet förmå samma hemman att föreståå, uthan honom Nills Mattzson efterlåta, det samma att tillträda emooth Crono restens, som efter Befallningzmans berettelse, ähr ungefähr 100 D.r Silf.r Myndt afbördande. Enckian Närwarande, yttrade iämwehl sielf sin Meening, att hoon intet längre åth sine Små barn, som Rätte bördägande äro, hemmanet att föreståå, uthan

är

282.

ähr der med wähl tillfreedz att Niels Mattzson det samma tillträder. Ty underwijstes åftabemelte Mattzson om denna handell, med barnsens Förmyndare Hindrich Jacobsson i öfwerieppu, och Mattz Markusson i Kyrkioby, att Contrahera, i medler tijd Opböödz hemmanet, honom till Säkerheet första gången, skolandes Ländzmannen och Nämbdemannen Simon Möllnare, hemmanet inventera, och beesee hwad som Kan gelden öfwerstiga Och barnen tillgodo falla ./.

Anders Knutzson i Sochloot, Kom för Retten, upwijsandes Sahl. Befallningzmanns, Lars Bruuns tillåtelse, Af d- 23 Januarj 697, att emooth een stoor Crono rest, Emoothtaga Gabriel Knutzsons hemman i bemelte by, om 1 Mantal börde, hwar wed han sedermera d- 29 näst der på fölliande, uthaf hans Nåde, Högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingen H.r Johan Ehrenskiöld Confirmerad och Stadfäst är Men beklagade, att då hemmanet efter Sahl. Knuth Mårthenssons Anmodan, och Sahl. H.r Landzhöfdingens Grassens d- 4: Marty 690, gifne Ordres, emellan bemelte Gabriel Knutzson Och hans dåtter Son lars larsson Klyft är hafwaa Ägorne , Åkren, och Ängiar, intet richtigt efter skatt deelte blefwet, uthan, Mattz Thomasson som, bemelte Larss larssons hemman åboor, een stoor Fördeehl åthnutet hwarföre han begiärte, det gode män pålägges måtte Engiarne, och hööslaget efter skatten, dem emellan att

Jänka

283.

Jämka. beklagandes der iämpte, att Mattz Thomasson efter högbemelte H.r Landzhöfdingens Grassens resolution, intet will på den Nyia, och till een deehl bebygde Tompten sig begifwa, uthan honom Anders till stort Förfång, tränger sigh in på gamble Tompten. Mattz Kunde till Enges iämkningen intet necka, Menandes sigh der igenom intet stoort tappa skola, Men besitningz rätten på gamble Tompten Angående, så swarade han det Anders Knutzson är fremmande på hemmanet, der Emooth han Matz bördägande är. Anders bewijste uthaf bemelte befallningzmans Immission, att Crono resten och den private gelden, som han wed sitt anträde betalt, långt Öfwergåår den egendoom hwar af hemmanet då i lööst och fast bestood. Ty resolverades att LändzMannen Wähl: Mathias Crichou och NämbdeMannen Simon Möllnar, parterne Emellan deras Åker och ängh, efter Öre och örtug på begge parternes bekostnad, iämka skola lijkmätigt det 4 Capitel Byggninga Balken landzlagen. Och såsom Anders Knutzson hafwer bewijst, sigh inlööst den dehlen Af hemmanet, som Knut Mårthenssons Son Gabriel, tillförna possiderat, hwar weed han iämwehl, Af Sahl. högwälborne H.r Landzhöfdingen Grassen, Confirmerad är, Och Mattz Thomason Antaget den deehlen, som åftabemelte Knuth Mårthenssons dåtter son larss, wid Klyfningen tilldeelt är, hwarföre han efter högbemelte herres

Resolution

284.

resolution för serskilt Röök skatta böör. Ty Äger Anders Knutzson med rätta pra´ferencen till Gamble Tompt lijkmätigt det 1 Och 6 Capitel Jorda Balken landzlagen.

Det hemmans Kiöp, som Anders Erichson och hans Swåger Jacob Mårthensson slutet hafwer, för 400 D.r K:mt:, med Sophia Olufs dåtter i Pensala, blef nu första gången, wederböranderne till Säckerheet Opbudet, Som her med adnotam togs ./.

Michel Mårthensson i wuoskåski, trädde för Retten, och beklagade högeligen den Olyckan, honom forleden höstars wedefaretz, i dedt Elden om Natte tijd, i hans gård löössluppet, Och heela gården, med een Anseenlig hoop af huusgerådz Saaker i Aska lagt, hafwandes skadan, efter mätis Manna Ordom, till 846 D.r 16 s: K:mt wärde A´stimerat

blifwet, som dedt der öfwer fattade Inventariumet, af d- 22 Januarj sidstleden uthwijsar, war Fördenskuld hans trägna begiäran, dedt honom till een så stoor skadas ehrsättning brandstud af Sochnen bewillias måtte, ehrhållandes han medh tillbuden Eed, att åfwan skrefne skada af rättan wåda skeedt, Ty behirettade Allmoge een slijk Olycka, bewilliandes

af hwwar Röök 3 D.r 24 s: Kmt: hwar af Michel Mårthenson 1/3 dehl nu innewarande åhr, Och dehee öfrige 2/3 deehlar: på dhee näst instundande åhren, Nämbl 1 D.r 8 s: K:mt. Hwart åhr, hwilken bewillning iämwehl nu med

laga

285.

laga doom Confirmerades och Stadfästes lijkmätigt dedt 35 Capitel Byggninga Balken landzlagen ./.

Handelsmannen hans Michelson ifrån NyCarleby, lätt andra gången upbiuda Kuddnis hemmanet 1/4 Mantahl, som han sigh uthaf Mattz larsson på wexala tillhandlat, hwar Emooth Jöns Erichson på högbackan, på sine Stiufbarns wegnar, protesterade, Men som bemelte barn hafwa sine Förmyndare, Jsaak Bröms och Thomas Sigfredzsson, begge ifrån Nycarleby, Så underwijstes Erich Jönsson, att lagh lijkmätigt, med Saaken disponera böra ./.

Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Samuel Österbäck, berettade: att Erich Jacobsson i Munsala, som för detta 3/4 Mantahl börde beboodt, hafwer nu sanckat 191 D.r, och någre än Silf.r Mt: rest på sitt hemman, och der emooth intet äger något lefwandes Creatur, uthan äre till stöld och lättia benägen, så att om honom ingen förhåppning mera är, att han berörde sitt hemman Opretta Kan; efter han taget sigh före någre huus, och gerdes gården att Upbränna, hwilket alt Nämbden eenhälligt wittnade sant wara. Och Emedan sigh Anbudet een wählbehållen och Arbeetsam Karl Jöns Erichson benembd, samma hemman emooth een billig

frijheet

286.

frijheet att Uptaga. Så förordnades efter begiäran ländzMannen Mathias Crichou, Och Nämbdemannen Joseph Erichsson bemelte 3/4 Mantahl emooth des åsanckade geld att Inventera. J medler tijd heemställes hemmanet under execution, lijkmätigt dedt 27 Cap. Tingmåhla Balken ./.

Handelsmannen ifrån NyeCarleby, wähl: Niels Brask, framlade i Retten för dedta Organistens, i berörde Stad H.r Johan Matlinens skrift, af d- 24. Augusti förledet åhr, hwar medelst wählbemelte Matlien, till handelsmannen Brask, emooth förstreckte medell, adsigneradt den sigh förlnämde Organist Tiensten bestådde lönen, pro Annis 697 och 696:

af heehla Sochnen iämwehl pro A:o 695 af Södre bygden, Såsom Hirflax, kantlax Mono. etc. Hwarföre H.r Niels Brask, slijkt för Allmogen, nu in för Retta publicera lät. då een deehl

Swarade: dedt Matlien sielf för ofwanskrefne åhr sin löön uthtaget hafwer; Men een deehl protesterade Emooth den, för sidstledne åhr pra´tenderade lönen, Efter som H.r Organisten, för den allmänne Sårgen skull, intet Kunnat dem någon Tienst giöra. Menandes Fördenskuld i föllie der af, sigh intet wara Obligerade, någon löön att uthgifwa. Hwilken Mening doch Retten intet Aggreera Kunde, uthan förmante allmogen, som ännu medh Organistens löön restera Kunna, goodwilligt den samma till Niels Brask, efter des undfångne adsignation lefwerera, På dedt wederböranden icke

må

287.

må nödgas genom laga twång, sin Rättigheet att uthsöökia.

LänssMannen Wählachtad Mathias Crichou, Anklagade för Retten een gift Karl, Oluf Mattzson ben:d ifrån Wörå Sochn och Rekipäldå, hwilken förleden höst, Bartholoma´i tijd, hijt till Sochnen Anländt, pra´senterandes sigh Såsom ogift, Och i ächtenskap handell med Enckian Anna Erichz dåtter i ytterieppu, inlåtet, och alt sedan in till Andersmessotijden med

henne sammanlagh haft, bemelte Olof Mattzson nu Närwarande, bekände fuller sigh medh Anna Erichz dåtter olåflige beblandelse haft; Men att han sigh medh henne i någon ächtenskapz handell inlåtet, dedt neckade han aldeles. Anna Erichz dåtter beklagaddes högeligen: att hoon uthråkat för een sådan bedragare, hwilken under dedt skeen, som skulle han henne ächta willia, största deehlen af hennes ringa egendoom sigh underslaget, Och dissiperat henne och hennes Små barn, sampt hemmanet till stösta ruin Och skada, tillståendes hoon: att han fuller legat någre wekor med henne under ett Täcke och uti een Säng, doch uthan att dedt ringaste henne häfda. Länssmannen producerade till wittnes i Saaken, Nils och Hans Söner i ytterieppu, hwilka Oiäfwade Aflade sin Eed, med finger å book, hwar efter dhee berettade: att förleden höst, efter Bartholoma´i tijd, enär dee sitt Tieruweedz hygge begynna skulle, haar bemelte Anna be=

:klagat

288.

=klagat, att hoon ingen hade till samme Arbete att uthsända, hwilket doch för henne Och hemmanet nödwendigt woro, då desse Hans Söner gifwet henne förslag, på denne Oluf Mattzson som då någre dager wistatz i een gård Haralden ben:d uthaf hwilket förslagh, hoon sigh strax betient, fått Oluf med sigh åth skogen der dhee i 8 dagars tijdh waret Och i medler tijdh hwar Natt, uthi merbemelte Hans Söners närwaru sammanlegat, Kunnandes dhee lijkwähl intet weeta, om han henne den tijden häfdat hade, Men dedt berettade dhee, att han Olof, aldeles gifwet sigh uth för een Ogift karl, och heehla tijden låtz frija till Anna, Och hafwa om henne hennes barn Och hemmanet ett serdeles bekymber. Sedan Framkom Bårgaren ifrån NyCarleby Thomas Mattzson, hwilken efter Aflagd Eedh å book, giorde oiäfwad een sådan berettelse att Oluf, sedan han med Anna i 3 wekors tijdh omgenge haft, till honom Anlendt, och taget af honom på Credit een Silf.r ringh hafwandes stoore Förslag, huru han denne änckian medh barn och hemmanet försörgh och Uppehålla skall. Begiärandes dedt Thomas, hoos Kyrckioheerden H.r Johan Forsman, wille blifwa hans taloman framdeles då han täncker låta lysa för sigh. Jämpte Anmodan han will åth henne pojectera ett pass Som Sochneskrifwaren i Wörå sedan underskrefua skulle, med hwilket han hoos bemelte Pastor för wigningen Kunde Angifwa. Oluf Kunnandes intet

till

289.

till något af det som berättadt är, frågades om han Gifwet åth Anna Ringen? Swarade sigh aldrig tillbudet henne någon Ring; uthan wid sin heemkomst, haar han lagt Ringen i fönstret, uthan att referera hwars den woro, eller hwem den fåå skulle, då Anna sielf honom taget och på sitt Finger i twå dagars tijd buret, till des han medh stoor mööda Kunnat åfta bemelte Ring, ifrån henne practicera, Och Bårgaren Thomas Mattzson igen gifwa, bemelte Bårgare refererade, än, på sin aflagde Eedh, att då Oluf Ringen igen gifwet, haar han beklagat, dedt då något Käring Swaller upkommit, hwar af är rycktbart blifwet det han sin hustru i Wörå Sochn hafwer. Anna neckade att han sielf taget Ringen; uthan haar han fullkombligen, sielf den uppå hennes finger satt. Men hennes Syster Lijsa Erichz dåtter Förklarade Saaken Således, att hoon intet weetandes, att Oluf gift waar, taget Ringen uhr fönstret Och på skämpt, medh ett band, öfwer hennes Annas Säng hängt, der ifrån Säger Anna honom Olof taget Ringen, och på hennes finger satt, den hoon i 14 dagars tijd buret, och icke allenast i 2:ne dagar som Olof förgifwer, Kunde doch intet säija: att någon öfwer deras Troolåfning tillstädes waret, eller att dhee någon sin gifwet hwar andre hand, på ächtenskapz låfwan

der

290.

der till iämwehl Oluf högeligen Neckade. berettandes att sedan Rychtet om hans hustru Upkommit, hafwer Anna begifwet sigh meedh honom på flychten, då de waret alt till Lille Kyrå, Men der återwändt, Anna förklarade denna Reesan således: att han låfwat sigh willia Reesa efter pass sin Kista och andra Saaker i lille Kyrå, der till han hennes häst taget, hafwandes hoon Fördenskuld Af fruchtan: att han medh hästen bårt rymma skulle, alt till lilleKyrå medfölgt, Neckade doch aldeles, sigh af honom häfdad wara. Länssmannen sade: att dhee haft ett Ohöfligt lefwerne sins emellan, så att der af är upkommit ett allment Rychte. Dedt NämbdeMannen ell.r Annas Granne jacob Mattzson besannade, iämpte berättelse, dedt han warnat henne att hoon Olufz Omgänge fly skulle, till des hoon om hans tillstånd och wilkor, uti närmare ehrfarenheet Komma Kunde Anna förmantes till sanningens bekännelse, och förhöltz hennee Omoijeligheeten att Troo, dedt hoon af Olof oförkrenkt woro, med hwilken hoon i Säng legat, och såsom ett paar fålk länge Umgänge haft, då hoon bekände: sigh af honom häfdat wara, tillståendes iämwehl, att hoon med honom i Säng waret, sedan hoon fick weeta att han hustru hade, doch

uthan

291.

uthan, att sigh mera Af honom häfda låta. Olufz hustru efterfrågades. Och hwad hennes tanckar må wara emoot denne sin Otrogne Mann? der till ländzmannen berettade dedt hoon Gertrud Hindrichz dåtter wid Nampn, will honom aldeles öfwergifwa, och beklagar, att han iämpte denne Otrooheeten, alt hennes goda förslööst hafwer, Mera war nu intet att påminna. Uthan bleef efter noga öfwerläggiande, med Nämbden slutet, med fölliande

Doom Och Sentent

Aldenstund Enckian Anna Erichz dåtter till sin eenskyllan Anförer, dedt skall hoon under ächtenskapz låfwan, Af den gifta Karlen Olof Mattzson ifrån Wörå Sochn, Och Rekipäldå häfdad wara, så Kommer nu först uti Consideration: huru wijda dem Emellan någon Troolåfning Kan skedd wara. Hwar om werchlig Rätt Åligger att döma lijkmätigt den 3 punct: § 1. af det XV Capitel Kyrkiolagen. Och Ehuruwehl dedt uthaf Ransaachningen finnes 1:o Att Olof Mattzson, wid sin Ankompst till ytterieppu, sigh såsom Ogift pra´ senterat 2:o för hustru Anna Såsom een frijare sigh Angifwet, Och 3:o Köpt een Ringh

och

292.

Och talt med Bårgaren Thomas Mattzson, att han wille wara hans taleman, då han skulle låta lysa för sigh, sampt 4:o Och till öfwerflöd, haft olåfl. beblandelse, medh åftabemelte Anna Erichz dåtter, Så befinnes lijkwehl intet, dedt som högbemelte Kyrkio Ordning.n uti den X och XII. §: till een fullkomblig Troolåfning fordrar, Nämbl.n att den uti lagliga wittnens Närwaru, med Contrahenternes handslag, fullkombliga ja Och samtyckio förrettad ähr. Ty Kan intet Rätten annat fina, än att Olof Mattzson, med sitt Simulerade frijerij, allenast söökt hoos Anna Erichz dåtter, sitt dageliga, och så mycket rundare uppehälle, sampt der iämpte sine onda lustar fullborda. Och altså hwad sielfwa hoordooms lasten widkommer, Så Emedan Wörå och NyCarleby Sochnar så när in till hwar andra gräntza, Att Anna Erichz dåtter, läätligen Om Olofs tillståndh och wilkr, der ifrån Kunnat giöra sigh underrrettad, för än hoon så hastigt hans Okyskheet, sigh undekastade, Ty Kan een slijk föreburen Owenttenheet, så mycket mindre henne eenskylla, som hoon icke strax, då hoon i Närmare underrettelse om des förra giftermåhl Kom, honom öfwergifwet. Fördenskull pröfwar denne Retten skiäligt, lijkmätigt Kongl. Strafordningen af

åhr

292.

åhr 653 att beläggia honom, Olof Mattzson medh 80 D.r Silf.r Myndtz böter, och Anna Erichz dåtter 40 D.r dito Myndt, sampt uthståå uppenbara Kyrkioplicht, doch till den höglåfl. Kongl. HåfRätten dedta i ödmiukheet heenställes ./.

Pastoris Loci, Ehrewyrdige H.r Johan Forssman Fullmechtige, HandelsMannen Niels Brask, Kom för Retten, refererandes: att wählbemelte Pastors börde hemman Juutbackan ben:d, skall uti gamble jordeböcker, för 1 1/2 mantahl upfördt wara, hwilket sedermera är i 2:ne Rööker fördeelt, så att under huardera Rööken skall 3/4 Mantahl begrepet wara; Men icke des mindre H.r Pastor nu för 5/6 graveras, Kunnandes han Fördenskull, egenteligen icke weeta, hwadan 1/12 således Kommet honom att påföras; Ty frågade handelsmannen Brask, om dhee äldste uthaf Nämbden och Tingslaget, här uthinnan skulle weeta någon underrettelse wid handen gifwa? Då NämbdeMannen Johan Michelson upsteegh, görandes den berettelsen: at hans Sahl. Fader Michel Mårthensson, ungefehr för 60 åhr sedan, Juutbacka hemmanet hafwer åboodt, Och skattat för 1 1/2 Mtl.

derföre

293.

derföre det och så uti Johan Ottessons Jordebook skall Opfördt wara. Sedermera hafwer bemelte Michel Mårthensson, berörde hemman till Bårgmestaren, nu mera Sahl. Joseph Jacobsson i NyCarleby Stad bårtbydt, där efter dedt ähr till 2:ne Röökar Klufwet wordet, då Kyrkioherdens gård, af 3/4 Mantahl haar behållit det Nampnet, Juutbacka; Men den andra deehlen är Kallat Nygården, och ännu brukas uthaf Sahl. Rectoris Schola´ H.r Carl Ringii Änckia. Men hwadan den berörde 1/12 Kommit, sade han sigh intet weeta. eij heller wiste någon annan, att gifwa uti Saaken någon Närmare underrättelse, Ty bleef detta Således ad notam taget. Och wederböranden efter begiäran ex protocollo meddelt ./.

Crono BefallningzMannen, Wälbetrodde Samuel Österbeck, upwiste i Retten een häradz doom, Af åhr 693 d- 24, Augusti, Angående den twist, som Crono bonden Joseph Erichzson, haft medh skatte bönderne Esaias Sigfredzsson och Jacob Jacobsson Silfwast, om Ådentipp måsa engh, förmälandes Ransaakningen att een Gammall Mann Mårten mattzson i öfweriepu, efter Aflagd Eed skall hafwa wittnadt, att då för 15 åhr sedan, skall bemelte ängh af Kau=

=kos

294.

kos Erich, som den tijden Josepz hemman åbodde, slagen och bergat blifwet, haafwandes josep för det öfriga, beroopadt sigh på een Glaasmestares, högmans wittnesmåhl, som då frånwarande waret, hwarföre Saaken till des Ankomst upskuten blifwet. Nu producerade Befallningzmannen, på Crono hemmanet wegnar, een Gammall ährlig hustru Gertrud Erichz dåtter ifrån Kauhafwa, hwilken oiäfwad giorde sin Eed med hand å book, wittnandes att hoon för 30, åhr sedan, boodt på Josepz hemman, Och den tijden Ådentipp Måsan Oklandrat bergat. Mera wiste hoon intet i Saaken att beretta, BefallningzMannen sade: Crono hemmanet sedermeraa öde waret, och Grannarne den tijden haft tillfälle, ägorne sigh att underläggia. Nämbdemannen Simon Möllnare, wittnade på sin Nämbdemans Eed, att Joseph ell.r Crono hemmanet; mycket bättre den nu Omtwistade Engen behöfwar, än som Esaias Sigfredzsson. Denne Esaias nu Närwarande, låfwade framdeles willia bewijsa sin gamble häfd, på berörde twistepark; skolandes iämwehl flere, der uti någon pra´tention hafwa: påståendes att engen för honom omistelig ähr. Doch aldenstund af föregående

Ransackning

295.

Ransaackning befinnes, att 2:ne Edelige wittnen Crono hemmanetz häfd bestyrckt hafwa: Så Slötz i Anleednin, Af 677 åhrs Placat emooth skattskylldig Jordz deehlning, att Joseph Erichson halfparten Ådentipp Engh behålla, och berga, till dess någon Närmare underrettelse i Saaken falla Kan ./.

Landtmätarens, Wälbetrodde Thomas Lohms Fullmechtige, Rådmannen ifrån NyCarleby, Johan Carllson, upsade uthi Crono BefallningzMannens Närwaru, Crono hemmanet Michellsbacka, som Landtmätaren een tijd hafwer åboodt, Och skomakaren Pehr Sigfredzsson nu tillträdt: hwilket här med ad notam togs ./.

Mårthen Sigfredzsson i Munsala, beswärade sig öfwer Erich Jacobsson ibidem, hwilken honom skall ifrån stulet een Slipsteen, förleedet åhr wid Kyndermesso tijden, Och försålt åth Gästgifwaren i weikars, och Mustasaari Sochn, beklagandes att han 2:ne gångor Reest den långa wägen till weikars, för denne Saaken skull, Föruthan tijdspillo, och skadestånd, wid denne Rettegången, hwarföre

han

296.

han 8 D.r K:mt: expenser begiärar. beklagandes der iämpte, att då han straxt efter dedt Stölden begången waar, uti Erichz huus Steenen efter söökt, då Erich satt sigh till moot wärn, och gifwet honom Öfwer Ryggen ett Slag Af een Stöör. Jacobsson tillstood uthan någon Geensäijelse, Så wähl Stölden som Slagzmåhlet, Jämwehl att han i weikars försålt bemelte Slipsteen, som nu för 5 D.r K:mt: werderades, wijdare beskylte Länssmannen Mathias Crichou, bemelte Jacobsson, att han uhr Länssmans gården, Een huggbohr och een Nafwer stulet, hwilka hans SwärModer, sedan uti deliqventens stugu funnet och tillbaaka taget, sedan förra Länssmans Hindrich Erichzsons Nampn, uthaf skaffat bårttählt waar. Erich swarade: att han länt bohret; Men Kunde intet säija, uthaf hwem han dedt händer emellan fått, säijandes barnen bårtskuret förra Nampnet. Men huggbohret påstood han sigh sielf giordt, Kunnandes Ländzmannen intet annorlunda med Eed ehrhålla. Ty werderades Nafren för 6 s: K:mt. Och slötz att Sedan Erich Jacobsson Sipsteenen till Käranden restituerat, med 1 D.r K:mt: för dedt bemelte Steen Nöött blefwet, sedan

den

297.

den till weikars bårtsald bleef, skall han för bemelte Stöld plichta med 15 D.r 18 s: Kmt: lijkmätigt Kongl: Straf Ordningen af åhr 653,, Och för Slagzmåhlet bööta 3 sk.r Silf.r Myndt, efterdedt 10 Capitel Såra måhla Balken medh willia landzlagen. Sampt betahla Sigfredzsons expenser, medh 6 D.r K:mt:, för böterne plichtades med Kråppen ./.

Erich Jsaachsson i Wexala, begiärte Landzmannen Wähl. Mathias Crichou, och Nämbdemannen hans Thomason, att hålla Arfskifte efter hans Sahl. Swärfader, Anders Andersson i Peelat, hwilken begiäran lijkmätigt det 15 Capitel Erfdabalken landzlagen efterlätz, Och skola dhee till Arfskiftet eskade Rättenom beskeed giöra, huruledes samma beställning förrettad ähr ./.

Jsaach Erichsson i Wexala, på sin hustrus och des medh Arfwingars wegnar, berettade att Anders Hindrichzson i Peelat, barnlöös genom döden Afgången är, hwarföre dee efter honom laga Arfskifte begiärte, hwar emooth änckian, hustru Sophia intet serdeles disputera Kunde. uthan begiärte det hennes Testamente, i behörig Consideration Kom=

:ma

298.

ma måtte. Men parterne begynte om een wenlig förlijkning Öfwerläggia, hwilken dee således träfade, att hustru Sophia i ett för alt, gifwer åth sin Sahl. Mans Arfwingar tillsammans ett hundrade Femtii dahl.r K:mt. För alle deras pra´tentioner uthi Anders Hindrichzsons Sterbhuus, ehwad Nampn dhee hafwer kunna. Hwilken Förlijkningh dee in för Retta medh handslagh å begge sijdor Stadfäste. Ty blifwer een slijk frijwillig Transaction, nu med laga doom Confirmerad och Stadfäst ./.

HandelsMannen Hans Michelson ifrån NyCarleby, fordrade uthaf Enckian hustru Margeta Michels dåtter i Moonå, efter sluten Räckning 9 D.r 11 1/2 s. K:mt., hwilken geld, hoon fuller tillstood; Men beklagade, att sedan hennes Man Jacob Erichsson, genom döden Afleed, så äro alle hennes löösören, för Crono rest genom execution henne ifråntagne. Häradzskrifwaren Wälbetrodde Carl Juniander, berettade sigh wid bemelte execution tillstädes waret, då 2:ne Koor, och någre andre Små Saaker åth Enckian äro lämnade worden. Ty slötz att hustru margeta efter handen och lägenheeten samma

9 D.r

299.

9 D.r 11 1/2 s: K:mt: till Käranden betala skall. Lijkmätigt dedt 8 Capitel Köpmåhla Balken landzlagen och 16 Capitel Rådstugu Balken ./.

Michell Jönssons Enckia, hustru Susanna Anders dåtter i ytterieppu,begiärte Nämbdemannerne Simon Möllnare och Jacob Mattzson, att Rifwa boolaget emellan Anders Pehrson ibidem och henne, efter som hon med sine Omyndige barn, intet längre Kan begåå sigh med bemelte Anders, hwilken begiäran, Såsom lag uti dedt 33 Capitel Jorda Balken landzlagen lijkformig, efterlätz. skolandes dee till bemelte beställningh eskade, den samma forretta, och sedan derföre beskeed giöra ./.

Enckian, hustru Gertrud Knutz dåtter i Hirflax, bewiste sigh genom LändzMannen i Worå Sochn Hindrich Ruuth, till detta Tinget citera låtit Een huusman, Mattz Haansson i Qwimå, och bemelte Sochn, hwilken förledet år åth henne bårtsåldt 8 al.r walmar, a 24 s: giör 6 D.r ett paar Strumpor för 1 D.r 8 s: 4 sk.r Smör för 1 D.r ett paar wanttar för 24 s: ett paar Swart skoor för 2 D.r

2 al.r

300.

2 al.r Toobaak för 16 s: Så att alle berörde partzelar stiget till 12 D.r 16 s: Kmt: wärde, hwar på han allenast 3 D.r 24 s: K:mt: lefwererat, Och rester 8 D.r 24 s: K:mt:, Swaranden Comparerade nu intet, ell.r bewijs om något laga förfall upwijste; Ty dömbdes han, Lijkmätigt dedt 8 och 9 Capitel Kiöpmåla Balken landzlagen, att betala till hustru Gertrud, bemelte 8 D.r 24 s: K:mt:, med 3 sk.r Silf.r Myndt expenser. Sampt plichta för absentien, medh 1 D.r Silf.r Myndt, Lijkmätigt Kongl: Förordninge, om Rättegånger, Af åhr 695 in Julio. doch ståår Mattz Haansson frijt, wid nästa Tingh Saaken att återwinna, så frampt han kan Och gitter, sedan han om detta uthsslagh, i rättan tijdh Ansagd är ./.

Crono Befallningzmannen, Wälbetrodde Samuel Osterbeck berettade att Erich Mårthenssons 5/6 Mantals börde, medelst bemelte Erichz död ledigt blifwet, uthlåtandes sigh änckian Anna Erichz dåtter, att hoon intet längre förmår, med sine Små barn föreståå hemmanet, som efter Befallningzmanns berettelse, föruthan 697 åhrs uthlagor, 120 D.r Silf.r mt:z rest sigh Uppå sanckat, warandes hemmanet des uthan, till huus Åker och Gerdes gårdar ganska illa förfallne. Och såsom een dugelig Karl Niels Hanson i be=

=melte

301.

=melte by genom HandelsMannen Niels Brask sigh Anbudet bemelte hemman att emotttaga, Fördenskuld heemställes, hemmanet under execution lijkmätigt dedt 27. Cap:l Tingmåhla B, skolandes ländzmannen Mathias Crichou Och Nämbdemannen Simon Mölnare, dedt samma Inventera, och tillsee hwadh, egendoomen emooth gelden förslåå Kan ./.

Knuth Thomason på Fårsbacka, beswärade sigh öfwer Erich Olufson ifrån Staden, hwilken förleden Sommars, uti bemelte Knutz Engeslada något höö, honom Owitterligen Och olåfwandes inlagt, Och iämwehl nu i wintter uthan att ansäija honom Knuth, sitt höö bårtfört, hwar igenom 2 skrinder Af Thomassons höö bårtstulet ähr, Erich Tillståendes, att han sigh uthan låf, betient af Kärandens lada, berettade att Knut Thomassons höö waret bårtstulet, förr än som han bårtförde sitt höö, hafwandes han Erich intet höö bårtmist, efter som dedt, waret något Regnbort, och sämbre än som Thomassons höö waar, Och efter som han intet Kunde saija, sigh heller uppenbarat för Knuth Thomason, dedt hans höö bårt Kommit waar. Ty slötz att Erich Olufsson skall restituera till Käranden Twå skrindar höö, och för det han Olåfwandes brukat hans lada, plichta medh 3 sk.r Smt, efter det 53 Cap:l Byggninga Balken Landzlagen, för

hwilka

302.

hwilka bööter han plichtade medh Kråppen.

Hans Nådes H.r Landzhöfdingens, Högwelborne Jojan Ehrenskiöldz Nådige resolution af d- 9 passato, upwijstes af Michell Knutzson i Såchloot, warandes medelst högbemelte Resolution i nåde pålagt dedt Crono BefallningzMannen weed detta Tingh skulle undersookia låta, Om beskafenheeten af 1 1/4 Mantahl Crono hemman i berörde by som Michell Knutzson och Erich Andersson een tijd åboodt hafwa, och huru wijda der uppå till Kongl: Maij:tz nytta Klyfning tillåtas Kan: Fördenskull till hörsampt Föllie der af, blef Nämbden tillspordt om bemelte hemmans lägenheeter? då NämbdeMannen Simon Möllnare medh flere berettade att merbemelte hemman hafwer Engiar till Öfwerflöd, sampt Åker Och andre lägenheeterr att dedt Förmodel.n uthan Kongl. Maij:tz Och Cronans skada klyfwas kan, skolandes det iämwehl således wara bebygt, att begge bönderne Kunna hafwa sine serskilte huus uthan hwars annans intrång och således blifwa på gl. Tompten tillsamman och efter wanligheeten wijd slijke tillfällen, förr een Röök eller ett hemman uthlagorne pra´stera: Så befans och detta hemmanet tillförna af 2.ne Röökar warit sammanlagt, hwarföre Crono BefallningzMannen Wälbetrodde Samuel Österbeck meente det boolagz rifningen parterne emellan lärer tillåtas Kunna, hwilket alt her

med

303.

medh föres ad acta och högbemeltee H.r Landzhöfdinge i ödmiukheet refereres och heemställes ./.

542.

Saaköres Lengd, Öfwer Österbotns Södre

Häradz wintter Tings deehll, Pro A:o 1698.

554.

NyCarleby Sochn

Erich jacobsson i Munsala för

begången tiufnad af Michell

Mattzson i Salkemäki och Lille=

kyrå Saaker 40 sk.r, hwilken

För sin medelllöösheet skull

plichtade medh Gatulåpp

Olof

555.

Olof Mattzson En gift Karll

ifrån Rekipäldå och Wörå Sochn för

enfalt hoor med Änckian Anna

Erichz dåtter i ytterieppå Saaker 80 D

Silfr Myndt

Och Anna plichtar 40 D.r dito Mt:

doch är Saaken i ödmiukheet heemstält

den höglåflige kongl: HåfRetten

Erich Jacobsson i Munsala för begån=

=gen tiufnad af Mårthen Sigfredz=

.son ibidem Saaker 5 D.r 30 s: Smt:

hwilken för sin medellöösheet

skuld plichtade med Kråppen

Mattz Haansson i qwimå och wörå

Sochn för Stämbningz försittiande

Emooth Enckian hustru Gertrud

Knutz dåtter i Hirflax Saaker

Pehr Sigfredzson i Kyrkioby för be=

=gången tiufnad af Kyrkioheerden

H.r Johan Forssman Saaker 4 D.r

S:mt: för hwilka böter han plichtade

med Kråppen

556.

Jacob Hindersson i Kåfwijåki för

dedt att han recuserade Nämbde=

=Mans Tiensten Saaker 3 sk.r Smt.

Johan Jacobsson i Munsala för be=

gången tiufnad hoos länssman Hin:

=drich Erichson Saaker 6 D.r 15 s: Smt:

drengen Markus Jacobsson i Mun=

=sala som Olåfwandes wittiat byie=

=Männens Fiskiebragder Saker 3 sk.r

S:mt: för hwilka bööter han plichta=

=de med Kråppen

Simon Jsaachson i Mono

för Stämbningz Försittiande

emooth Larss Mattzson ibm

Saaker 1 D.r

169.

Anno 1698 d- 17 och 18,, Augusti, Höltz

Ordinarie Häradz Sommar Tingh, med allmogen af

NyCarleby Sochn, uthi des Länssmans gård Munsala

Sidorna 169. - 204. är så ”svarta” att de är oläsliga.

575.

Saaköres Lengd Öfwer Österbotns

Södre Häradz Sommar Ting deehl Pro A:o 1698:

Sidorna är så ”svarta” att de är oläsliga.

Dombok 1699

2026-02-21T11:31:00+02:00

Dombok 1699.

123.

Anno 1699,, den,, 24 och 26, Ja=

=nuari höltz Ordinarie häradz wintter Tingh medh

allmogen af NyCarleby Sochn, uthi des Länssmans

gårdh i Munsala, Närwarande å hans Nådes

Högwälborne H.r Landzhöfdingens Johan Ehren:

=skiöld, wegnar, Landt Cammereraren högachtadt

H.r Hindrich Curnovius, sampt Cronones Be=

fallningz Man Wälbet:de Samuel Österbeck

Och efterskrefne ährlige och beskedelige Män som

Såto i

Nemden

Simon Erichson Möllnare, Erich Andersson i Sochloot,

Carl Mårthensson i wexala, Jacob Mattzson i ytterjeppu,

Joseph Erichson i Munsala. Mattz Johansson i Kantlax.

Johan Jacobsson i Hirflax. Dawid Dawidsson.

Mattz Olufson i öf:e jeppu. Johan Michelson i Kyrkioby

Hans Thomason i Pelat:

Jacob Jacobsson ifrån Cronoby som sigh tillhandlat halfue Silfwast hemmanet, bewijste det fuller wara 3:ne gånger lagl: upbudet, och sedermera öfwer Natt och åhr Klanderlööst lagståndet, att han i föllie der af Kunde på bemelte hemman om laga Fasta anhålla; Men Såsom Johan Thomasoons hemman 3/8 M:l 694 ifrån hans Köpte Andehl således ähr Klufwet, att Gårdz Tompten och huusen lijkwehl ännu äfwen

som

124.

som för boolags rijfningen, medelst förra åbooens bemelte Johans fattigdoom och god willia Afwijkande ähr fallet uti Skattwrak, warandes huus och Jord af Länsmannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Matz Olufson werderat till 135 D:r 18 2/3 s: K:mt: Föruthan någre löösören till 8 D:r 22 s: Kmt: wärde som sielfwa Inventariumet af d- 8, Septemb: förledet åhr uthwijsar. der emoth den åsamkade Crono resten befinnes wara, 151 D.r 20 s: K:mt: och ehuruwehl samma hemmans deehl skall desse hårde åhren mycket wara förfallet, ähr Jacob Jacobson lijkwehl sinnad det samma åther igen wedh sitt hemman såsom under een Röök tillhopa läggia, så frampt honom efterlåtas Crono resten efter berörde werdering att betala, hwar om hoos höga wederböranden han i ödmuckheet Anhålla tänkte, Johan Thomason nu Närwarande upsade all sin rättigheet till åfta bemelte hemman, Nämbden och Ländzmannen om beskafenheeten Af detta hemman tillfrågade, bekände eenhälligt, der medh aldeles så förewente, som äfwen förmäles, refererandes för det öfriga att Jacob Jacobsson är een flijtig Karl som hållet sitt hemman i gådt bruuk, desse hårde åhren Oachtadt, han haft lijtet att Såå och altijd een Swår misswext haft, Ty blifwer detta Således ad notam taget, och hans Nåde H.r Baron och Landzhöfdingen högwälb.e

Johan

125.

Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet heemstält, om icke Jacob Jacobson lijkmätigt Kongl: Förordningen af d- 6 Martij 695: må tillåtas begge hemmanen sammanläggia, sampt om och huru wijda honom Kan påläggias mera af Crono resten betala än dhen werderade egendomen förslå Kan. i medler tijdh anståår efter Jacob Jacobssons begiäran, medh åfwanskrefne Fasta, Johan Thomassons Andeehl af Sijlwast hemmanet upbiudz Jacob Klanderlööst tillhanda första gången ./.

Länssman Wähl:e Mathias Crichou Insinuerade i Rätten Chirurgi Petter Wattz attest daterat NyCarleby d- 4 Januarj 699, förmälande, det pigan Karin Pehrs dåttro ifrån Kyrkioby uti NyCarleby Sochn, skall wara bekajat medh den Smittosamma Siukdoomen Spettelskan, berettandes LänssMan det hoon för samma Siukdom på een lång tijdt intet waret uthi Kyrkian, iämwehl måste hålla sigh ifrån annat fålk, efter som Siukdoomen mer och mer tilltager. begiärte Fördenskuld Länssman att Sochnen påläggios måtte henne uthi Hospitalet att inlöösa; och war ingen som

der

126.

der till Neckade; Ty ehuru wähl hoon hafwer någre Kläder fans doch ingen som dem inlöösa wille, ty pålades Sochnen efter hoon ingen slächt hafwer som henne inlöösa Kan; lijkmätigt det 28 capitel §. 6. Kyrkiolagen, till åfwanskrefne Karin Pehrs dåtters inlöösen 20 D.r Silf.r mt att Contribuera, hafwandes för det öfrige hans Nåde H.r Landzhöfdingen högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldh, om nådig resolution och böönhörelse wederböranden i Ödmiukheet att Anhålla ./.

Matss Mattzson i öfwerjeppu, berettade att des Fader Matz Nillson nu på ett åhrs tijd ingen Omsårg för hemmanet draget, hwarföre begiärte han nu länssman Wählachtadt Mathias Crichou och Nämbdemannen Simon Mölnare sig till säckerheet hemmanet att werdera, hwilket Rätten bijföll blifwandes bemelte gode Män Anbefalte, Rättenom om hemmanetz tillstånd Weed nästa Tingh relation giöra

Anders Andersson i Kyrkioby förfrågade sigh huruledes om des Systerbarns goda efter deras Sahl. Föräldrars dödelige frånfälle efter dher här till ingen Förmyndare haft skall disponerat blifwa? Rätten undersöökte om icke någon finnes uthaf barnens slächt, som der till förordnas Kunde, då Nämbdeman Erich Andersson berettade, det een Bårgare uti NyCarleby Anders Pehrson ben:d

hade

127.

hade dhen Omyndigas Fahr Syster till hustru, hwilken uthi sin frånwaru efter han ett godt Nampn om een skickelig Persohn, blrf af Rätten pålagder bemelte förmyndarskap att förretta, sampt barnens bästa trologen söökia, medh hwilken Andersson, om dhee Omyndigas tarfwer och nytta till nästa Tingh Conferesa böör och Rättenom der om relation giöra ./.

Caplanen Wördige och Wällärde H.r Gustaf Neostadius Insinuerade Hans Nådes H.r Landzhöfdingens Högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldz Nådiga Resolution af d- 11, Augusti Sidstledne hwar medelst Olof Mattzsons hemman 1 M:tl öde i Kyrkioby honom H.r Neostadio till Caplans boohl Anslaget åhr, inläggiands och H.r Gustaf ett besichtningz Instrument af d- 13 Septemb: förledet åhr, uprättadt af Häradzskrifwaren Carl Juniander, och Nämbde Mannen Erich Andersson, förmälandes berörde Skrift, det Åkren ligger aldeles i Linda, hafwandes een dehl 5: 6: 7: och mestedeehlen 9 åhr Obrukad legat. huusen äro till största deehlen Odugelige och Taaklööse, Sammaledes skola dijken och gerdzgårdarne mycket förfallna wara, efter som förra åbooen Reedan 691 genom dö=

=den

128.

=den Afledet, och ingen sedermera sigh stoort om hemmanetz bruuk wårda låtit, hwarföre hans Wördigheet till des reparation någon frijheet begiärte; Ty Pröfwade Nämbden att till ett så förfallet hemman nödwendigt 3 åhrs frijheet behöfwes; hwilket här medh tages ad notam Och H.r Landzhöfdingen Högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldh i Ödmiukheet heemställes ./.

Mattz Hansson i Moonääs påminte det hans SwärFader huus Mannen Matss Påhlson förledet Sommar Tingh uthof Pehr Pehrson och Anders Olufson i bemelte by blefwet lagförd Angående ett åkerstycke, Ant Engz Sweeden ben:d som honom Påfwelson då blifwet ifråndömbdt: Andragandes nu des Mågh att han är boende på ett ganska Swegt Crono hemman och altså Aldrabäst behöfwer bemelte Åkersycke som på Byssens samfelte Muhlbeete upgräftat ähr, tillbiudandes iämwehl till sitt hemmans förbettring emoottaga och Skatta för dhe ägor som hans Swärfader excolerat; Men dhee Öfrige Byiemännerne protesterade der emooth påståendes dhee under huus Mannen lydande ägor til Mattz Haanssons hemman intet belägne äro: Och ehuruwähl Landtmätaren Wälbetrodde Thomas Lohm medh een deehl Af Nämbden wittnade at åfwanskrefne Crono hemman ähr uthaf Swaga lägenheeter, doch Såsom Ant Engz

Sweden

129.

=Sweden tillförne under Pehr Pehrson och Anders Olofzson ähr dömd, hwilken doom sedan haar wunnet laga Kraft, Ty kan de uti nu mera ingen ändring giöras: Så skall och Matss Påhlsson som ähr een gammall Krigsman Obehindrad få niutha sitt Tårpställe och dher af honom upbrukade ägor till des Weedh den Allmenne Jordreefningen byiemännerne Emellan altsådant solättadt och jämkadt blifwa ./.

Hindrich Olufsson ifrån NarasLuoma upwijste LändzMannens Wähl:e Mathias Crichous, Och NämbdeMannens Jacob Mattzsons besichtningz Instrument af d- 29,, Augusti, Sidstweckne uprettadt öfwer Knut Berss 3/4 Mantahl förfallna hemman i ytterieppu, som bemelte Hindrich uptaga Täncker förmälande åfwanskrefne Instrument, dedt Åkren undantagandes 12 Capland i 3:ne åhrs tijd aldeles legat i linda, åker dijken något förfallna, gerdes gårdarna, undantagandes något som Grannarne för sine ägor skuld wid macht hållit, aldeles förfallna, sampt humblegårdarne Grääsgångne och i wanrycht fallne, huusen något Tarfwelige, doch största dehlen förruttnade och Taaklöösa äre, hwarföre Hindrich någon frijheet begiärte. den Nämbden pröfwade honom till hemmanetz uprettan=

:de

130.

=de i 2:ne åhrs tijd nogsampt behöfwe. Hwilket här medh tages ad notam och hans Nåde H.r Landzhöfdingen Högwälborne H.r Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet referes, Så upwijste

och Hindrich Olufson 2:ne boomärken uthgifne Af Göstaf Strååka i NarasLuoma och Michell Mårthensson i wuosKåskj, hwar medelst dhee som ähro behållne bönder, för honom åftabemelte Hindrich Olufsson Cavera, dedt han åhrlige uthlagorna till Kongl: Maij:ts och Cronan Richtigt pra´stera skall ./.

Det beswärade sigh Samuel Hindrichson i wexala öfwer sin Antecessor på hemmanet Jacob Hansson i berörde by, hwilken sedan han Allenast 4 åhrs tijdh ett Crono hemman åboodt, hafwer förleden höst det samma öf:rgifwet, Lämnandes icke Allenast Åkren uthan Rågsäde uthan och bårtförd Fönster och låås medh mera som weed hemmanet lämna borde, Så hafwer han och bårtfört alt förleden Sommars fodr ifrån hemmanet, och dijt som han nu booende ähr; hwilket alt han uthi Rettens Omdömme heemstälte, begiärandes Antingen medh någon frijheet hägnad blifwa, ell.r att Jacob Kunde paläggias att ehrsättia den Skadan som hemmanet genom slijkt hans förhålland taget, Jacob tillstood sigh lämnadt Åkren Osådd bårtfördt fodret medh låås och Fönster; Men beklagade att han

intet

131.

intet haft lägenheet till uthsäde, Menades att han skulle fåå upgifwa sitt Foder hwar han will, hwar öfwer resolverades, att Samuel Hindrichson så mycket mindre någon frijheet Kan beståås som Een af häradzskrifwaren Carl Juniander och NämbdeMannen Carl Mårthensson uprettad Syneskrift af d- 18,, octob: Sidstledne uthwijsar att det af Jacob Hansson lämnade och af Samuel emoottagne hemmanet ähr till huus och Jord uthi Tämmeligen gådt bruuk; doch såsom Jacob Hansson twå åhr innan boolagz täckio hemmanet afwijket Så skall han wara Obligerad i berörde 2:ne åhr hålla Kongl: Maij:tt och Cronan Skadelöös lijkmätigt det 23 Cap:l Jorda Balken landzlagen, sampt efter Nämbdens

eenhällige pröfwande betala Råg uthsädet och gödningen medh 1 1/2 Tunna Korn, der af han een tunna sielf medh egen bekostnad till Kommande wåhr uthså och wähl needplöja skall, Lijkmätigt det 24, Cap:l bemelte balk, Så Skall han och restituera dhee Fönster och glaas han Olagligen bårtfördt: Wid detta tillfälle upsade Simon Mattson i Wäxala sin Caution, som han för Samuel Hindrichson uthgifwet ./.

Jacob Hansson i Wexala upwijste Häradzskrifwarens Carl Junianders och NämbdeMannens

Erich

132.

Erich Anderssons besichtningz Instrument af d- 18,, octob: förledet åhr, uprettadt öfwer Mattz Knutzsons i Skattwraak falna hemman der sammastädes, förmälande samma skrift dedt husen äro mycket förfallne, Så att dhee in alles intet högre än till 33 D.r 16 s. werderas Kunnat, af åkren hafwer een deehl twå åhr och det öfriga 3 åhr i linda legat, undantagandes 4,, stycken som Jacob Hansson upbrukat och Rågsådt hafwer, Så skall och dijken wedh gerdes gården mycket förfallne wara. Hwarföre Jacob Hansson någon frijheet begiärte den Nämbden eenhälligt meente på detta hemmanet till twå åhrs tijdh prolongeras Kunna. Wid detta tillfälle upsade Jacob Hanssons Cautionister Jacob Jonsson och Göstaf Thomasson ifrån wexala, deras bårgen för åfta bemelte Jacob, Aldenstundh han ännu för dedt hemmanet han förr åboodt Graveradt blifwer, hwilket således ad notam togs, och uthi det Öfrige Angående hemmanetz besittning och frijheeten, till hans Nåde Högwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige gått finnande i ödmiukheet heemställes ./.

RådhMannen ifrån NyCarleby wähl:e Carl Jönsson beswärade sigh öfwer handelsmans Jsaach Bröms dreng Erich Knutzson hwilken i Påskweekan tränne gånger uplöst hans Ryssie broo uthi åen der igenom

han

133.

han icke allenast taget skada på sitt fiskerje, uthan och sielfwe Fiskie Reedskapen bårtflutet så frampt den icke igenfunnen blifwet, drengen Erich neckade här till Men bleef af 2:ne bårgares Nämbl.n Niels Jacobssons och Hans Mårthenssons Sampt Thomas Sigfredzssons drengz Hans Mårthenssons Eedelige wittnesmåhl öfwertygad och tillstoodt gerningen; Ty fältes han till 3 gånger 3 sk. efter dedt 25 Capitel Bygninga Balken Landzlagen, sampt 3 D.r K:mt: expenser

handels Mannen Bröms berettade sigh fuller intet befalt sin drengh uplyfta Kärandens Fiskiereedskap; Men protesterde högeligen der emooth att Carl Jönsson betiente sigh af dedt Fiskie wattn som hans hemman Smedzbacka medh flere sine Interessenter på wästra sijdan om Åen boende eenskylt tillhörer, dedt han låfwade sigh medh åthskillige wittnen bewijsa willia, framläggiandes der öfwer een Attest af Gabriel Mattzson, Knuth Mattzson ifrån NuCarleby Hans Mårtensson, Broofogden Jacob Bertilson och Mattz Larsson i wexala, hwilka intyga att Ragnöre Fiskie watn på wästre sijdan om åen af ålder så långt dhee Kunna Minnas legat och Lydt under Smedzbacka och Högbacka hemman, och hafwa ingen på den sijdan tillåtet waret om wåhrtijden någre Pator och Ryssie=

=ställen

134.

=ställen hafwa, uthan bemelte hemmans Låf och tillstånd, men på Östre sijdan der geent emooth, hafwa dhee hemman på östre sijdan belägne äro medh Staden, sine wisse Rysseriställen haft, som alt berörde Attest Indigerar; här emooth opponerade sigh Borgmästaren Wälbet.de Jacob Bockmöller medh medh een deehl af nu Närwarande Bårgerskap påståendes att Staden medh dhee Kyrkioby= och Jeppuboer uthi haft Samfält fiskiewattn, så att Brömsen medh dhee på wästre sijdan om åhen boende fåå fregt söökia sigh serskilte Fiskerijen att tillehrkänna, hwilket bemelte byiar nu Eenhälligt pååståå; Men Brömsen upwijste åthskillige doomar och Förbudh uthgifne deehls ifrån Rådhstugu Retten i Staden, deehls ifrån häradzRätten; hwar medelst dhee på Östre sijdan om åen boende Kyrkiobyboar, Sampt Bårgerskapet ifrån Staden förbiudas att betiena sigh uthaf dhee på Wästra sijdan boendes Muhlbeete; hwar af han pra´sumerade att dhee Skola medh Lijka rätt Kunna sigh tillägna Fiskiewattnet uth medh wästra åbrädden wid deras Land; Men som parterne ex accidenti och uthan någon föregående Citation alt detta sigh emellan Ventilerade, ty Kunde denna gången intet endtliget uthslag falla, uthan upskiutes till Een

annan

135.

annan gångh, då parterne hwar andra efter föregången Citation tilltala Kunna, i medler tijdh Kan uthaf dhee förbudh som Muhlbetet Angåå denna gången icke till ähr kännas dhee på wästre sijdan om åen boende någon Eenskyldt rätt uthi Fiskiewattnet före än dhee lagl: winna Kunna ./.

Landt Cammareraren högachtadt H.r Hindrich Curnovius förekallade Mårthen Andersson i Sochloot Och sporde om han strax efter landtmätarens Reefning som skedde åhr 690, begynt att bruka Niels Pehrsons Öde, som wedh bemelte Mårthens hemman sammanlagt ähr? Hwar till han Swarade att han intet förr än åhr 696, då han Häradzrättens bewijs undfick, samma Ödesjord emoottogh Så wittnade NämbdeMannen Erich Andersson i Såchloot, dedt han eij heller Kan Minnas att Mårthen förr ähn som förmält ähr bemelte öde häfdat, hwilket då och i långlige tijder tillförna aldeles Afhyst waret, som här medh ad acta föres ./.

StadzFogden ifrån Wasa Anders Jöransson Wazander befullmechtiga uthaf sin Swägeska hustru Kirstin Hindrichz dåtter i Moonå, berettade

att

136.

att bemelte Enckians Afleedne Sahl. Mann Johan Bertison i Moono, waret äldsta Sonen i gården och således ägt förstfödzlo Retten fram för des yngre Broder Jacob, skolandes icke des mindre bemelte jacob heelt omild sin Brors änckia medh des Små barn ifrån hemmanet uthdrifwet, Sampt gårdzens egendoom wärkeligen förslöst och distraheradt; Påstood Fördenskuld det änckian medh barnen medelst åfwanskrefne Rätt fram för Jacob widh hemmanet maintinerad Kunde, Jacob Swarade det änckian goodwilligt hemmanet i denna Swåra tijden öfwergifwet, hwar igenom han Meente henne giordt sigh all wijdare pra´tention och åtahl i Saaken förlustigh; Men Enckian nu Närwarande beklagade det hoon

nödgatz försee sigh och dhee sins på annat ställe, efter som hennes Swåger bemälte Jacob henne alt nödwändigt på hemmanet Afskuret, protesterandes iämwehl hoon der emooth att han största deehlen Af gårdzens egendoom distraheradt så att gelden till 18 D.r

K:mt: Öfwergåår egendoomen i lööst och fast som sees af ett nu i höst där sammastädes uprättadt Inventario; Så befinnes och at Sahl. Johan

Bertison

137.

Bertilson 696. här för Retta beswäradt sigh öfwer sin Broder Jacob, att han förfoor gårdzens goda, hafwandes dhee då obligeradt hwar andra medh Eedh å book att dhee å ingen dera sijdan någon egennyttigheet wijsa skulle: parterne underwijstes, att Aldenstundh hemmanet är uti geld fördiupadt; Så lärer den som bäst Kan pra´stera pra´stande och och åhrl.n uthlagorne uti god Säckerheet ställa, till hemmanetz besittiande blifwa närmast. då Nämbden och Tingslaget gofwo Enckian ett godt witzord att hoon förmodel.n lärer finna uthwäg till hemmanetz Uppehållande; berettandes der emooth att Jacob Bertilson ingen good boohagz man är, uthan hafwer hemmanet dageligen Af sigh Kommet sedan han begynte medh des disposition sigh att befatta: Hwar uppå parterne Således förlijktes att änckian med sine barn begifwer sigh på hemmanet, Skolandes Jacob

huusbonde= och hustru Kirstin MaatModers wäldet föreståå: hwilken Förlijkning Retten till wijdare prof Aggreerade, som medh det Öfrige Således ad acta föres ./.

Hans Nådes H.r Landzhöfdingens högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldz Nådige Resolution af d 29, octobris sidstleden upwijstes Af Pehr Pehrson i

Kyrkioby

138.

Kyrkioby, warandes honom Pehr i Anleedning af häradz Rättens attest, de dato d- 17,, nästweeken Augusti medelst högbemelte Resolution i Nåder efterlåtet emoot 1 åhrs frijheet att emoottaga 1/4 Mantahl Joseph Sårfwistz Ödes hemman i Kyrkioby; Men beklagade att Enckian Anna Josephz dåtter som befinnes weedh nästledne Tingh sin pra ´tention till bemelte hemman hafwa Uphäfwet, lijkwähl fördrijstar sigh merhögbemelte Resolution att eludera, och hans Immission och tillträde förhindra, begiärte Fördenskuld Enckian Antingen måtte påläggias hans på hemmanet nederlagda Arbeete att betala, eller att han wärckeligen Kunde fåå niuta sitt undfångne och Nådiga uthslag till goda. Framläggiandes Kongl: Maij:tt Och Cronan till Säckerheet een skrift, hwar medelst een heehl förmögen Köpmann i NyCarleby Stadh, Jsaak Bröms ben:d och een wähl behållen bonde Jöns Erichson på Högbacka för honom Pehr Pehrson i Fullkomblig bårgen gåå det han åhrlige uthlagorne richtigt och i rättan tijdh ehrläggia skall, hustru Anna Joseps dåtter satte sigh här emooth att henne efterlåtas Kunde sin Faders hemman att besittia, efter som Tullnären Gustaf Nohrman ifrån NyCarleby, Och Nämbdemannen Dawid Dawidson i Kåfwi

=jåki

139.

jåki för henne Caverat, och hoon medelst H.r Landzhöfdingens Resolution af d- 15,, Septembris förledne åhr wid hemmanet handhafd blifwet; Cammareraren högachtade H.r Hindrich Curnovius eftersporde huru sidst berörde Caution lyder? då Nämbdemannen Dawidsson swarade att dhee försäckradt det änckian skall Richtigt betala så många åhrs uthlagor som hoon frijheetz åhren åthniutandes warder, Medh hwilken Caution wählbemelte Cammarerare icke Synnerlig wähl Contant war, efter som frijheeten allenast på ett åhr förundt ähr, der henne Lijkwähl efter lagh åligger efter frijheetz åhretz Förlåpp 6 åhrs tijdh hemmanet bruka och förswara: urgerade att hennes Fader som uthi good tijd dett lilla Mantalet åboodt hafwer lämnat efter sigh 130 D.r Silf:r Myndtz rest, Kongl: Maij:tz Fisco till Nachdeehl Och Afsacknad; Så berättade och Cammareraren att hans Nåde, uthaf

berörde häradz Attest som åfwanförmäles blifwet förorsaakat att ändra den Resolution, der på änckian sigh nu beroopar: doch skall henne uthi Cancelliet dag föresatt wara uthi Decembris Månad förledet åhr, på hwilken hoon medh Såfficient bårgen för Crono

uthlagorne

140.

uthlagorne inkomma Skulle: dedt hoon icke hafwer giordt, Enckian swarade medh protest, säijandes att om hoon intet på hemmanet blifwer Immitterad, Så skall hoon söökia längre fram, då henne sådant intet förmoentes och underwijstes hoon att icke eensijdigt sin Ansoekning att Andraga; uthan hafwa weedh handen dhee Resolutioner och handlingar som denna Saaken Angående förlupne äro. På det sidsta framkom för berörde Tullnähr Gustaf Norman protesterandes på Enckians wegnar och tillbiuds uthlagorne för ett åhr; Men för 6 åhr efterlagh wille han intet Cavera, dedt H.r Cammereraren lijkwähl fordrade, Mera hade parterne intet at påminna, Ty Såsom denne twist Angåår ett ödes ell.r Crono hemmans besittning som till denne Rättens decision icke lyder, ty blifwer hwad som således talt och passerat är fört ad acta och högbemelte H.r Landzhöfdinge i ödmiukheet refereradt och heemstält ./.

Nils Mårthensson och Jacob Hansson i Pensala framlade i Rätten ett boolagz Contract af innehåld som föllier. Såsom iagh Nils Mårthensson i Munsala medelst desse Swåra förfluttne misswäxt åhren,

ähr

141.

ähr så af migh Kommen uti hemmanetz weedh machthållande, och elliest i boo uthi ett som annat, att mitt 1/4 Mantahls Skatte hemman weedh sidsthåldne wintter Tingh bleef till Crono skrifwet; Altså till att Conservera migh och dhee mina weedh bemelte Crono hemman, haar iagh iänmpte migh, till des uptagande, Antaget, Ehrlig och Försichtig Jacob Hansson ifrån Pensala, medh sådane wilkor att wij tillhoopa boo, Arbeeta, och förwärfwa skall, och hwad wij således tillhoopa förwärfwa kan, skall halfparten der af hwardera tillhöra; Skolandes wij så wähl som bägges wåra hustrur wara lijka rådande, uti alting, så att ingendera skall stängia ell.r gömma för den andra det wara sigh lijtet ell.r Mycket, som medh rätta gården tillkommer och een gång blifwer sammanlagt, weedh desse Åfwanrörde wilkor låter iagh migh Jacob Hansson åthnöija, och det medh yttersta flijt biuda att efterlefwa, på det sämia och Enigheet iblandt oss måtte blifwa bijbehållen, hwar på iagh migh medh hustru barn sampt det ringa boo iagh hafwer nu straxt dijt fogar och flyttiar; Till hwilketz Större Stadfästelse låte wij witterligen skrifwa wåre Nampn här under, sampt sielf riste wåre Boohagz märken, Bidiandes der iämpte

länssman

142.

Länssman som detta åhört hafwer, Jämpte oss till wittne underskrifwa, Datum Munsala Länssmans gård d- 19 Novembris 1698.

Nils Måtrhensson Jacob Hansson

Att detta Således, som föreskrifwet ståår, wara af

dem Contraherat betygar Mathias Crichou

Cronones Länssman.

Och aldenstund parterne å bägge sijdor woro åfwanskrifne Contract Ständige, ty blifwer slijkt dem till efterrätttelse lijkmätigt det 33 Capitel Jordabalken landzlagen, actis publicis Insereradt, Cronones BefallningzMan Wälbet:de Samuel Österbeck, befalte LänsMannen Mathias Crichou och Nämbde Mannen Joseph Erichson att Inventera all Nils Mårthenssons löösa egendoom för den å hemmanet samkade resten Skull: Så Anhölt och åftabemelte Nilsses Moders, hustru Susanna Nils dåtters Fullmechtige Jacob Jsaachson i Pensala, det hennes Sohn påläggias måtte sin Moder i des Enckieståndh och ålderdom att

försöria, Nils underwijstes om den skyldigheet Nalurens lag och det 31 Capitel Jorda Balken honom tillbiuder, Så skall och änckian låta sigh nöija med

hwad

143.

hwad Sonen på sitt geldbundna hemman Och uti sin fattigdom Kan åstad komma, Och iämpte sine andre Syskon henne Uppehålla ./.

Det beswärade Anders Olufsson i Monääs öf:r sin Granhustru Margeta Erichz dåtter der sammastädes, för det hoon 14 dagar sedan till hans gårdh Kommet och beskylt hans Fålk för widskeppelse, hafwandes hoon på wägen emellan deras gårdar eld upgiordt, begiärte Fördenskuld att hoon nu in för Rättn sigh förklara måtte, hwarföre hon sådant för händer haft, hustru Margreta Swarade att Andersses Pijgor Susanna Olufz dåtter och Lijsa Caspars dåtter på berörde tijd Kommet till henne begiärandes få låna deras Tiur till sin Koo, Men hustru Margreta hafwer sådant förwägrat, efter som Tiuren alt förlijten och Odugelig waret, Och een lijten stund der efter som pijgorne bårtgångne woro, är funnen på hustru Margretas Fäähuus gålf een färsk och blodig Salva venia Skräpsteen, som Syntes wara uthaf een åhrs gammall Oxe, hwwar öfwer hoon bekymbrad blifwet Tänckiandes att Andersses pijgor på något Olåfliget sätt skulle

sökia

144.

söökia att hämnas det hon dem uti deras begiäran icke willfahra wille, hwarföre hon uthi Sådan häpenheet och hast gådt till Anders Olufsson protesterandes der emooth, och sagt att så frampt dem på deras booskap något ondt tijmar, Så lärer hoon ingen annan än hans Fålk misstänckia Kunna, hälst efter som hoon wiste det ingen Oxe der i byen på lång tijd slachtad ell.r snöpt wara. Om Eelden forklarade hoon sigh Således att hoon befalt sin dåtter een liten flicka oom sine 10 åhr, Malin Johans dåtter Kasta berörde Steen uth på Snöödrifwan; hwar efter hoon gådt till Grannen bemelte Anders som ååfwan förmäles, då hennes dåtter bemälte Malin, medh een annan flicka der ifrån byn Lijsa Hans dåtter ben:d af lijka ålder med Malin utan någons befallning Steenen medh Fåår rijs på wägen upbrendt, Contesterandes hustru Margreta det hoon intet fullkombligen Kan beskylla ell.r tilläggia Andersses Fålk att hafwa burit någon Förgrening uti hennes Fäähuus, fast än hoon i hastigheet Af föreskrefne Orsaaker sådane tanckar sigh giorde; Flickorne som elden påtändt woro nu intet tillstädes; ty blefwo dhee eftersände, i medler tijdh

företogs

145.

Företogs och examinerades Susanna Olufz dåtter een Pijga moot sine 30 åhr och Lijsa Caspars dåtter på sitt 14:de åhr, Och förmantes medh all flijt att bekänna Sanningen, om, ell.r till hwad ända de buret sådant uti sin Grannes Fäähuus; Men dhee Neckade aldeles till den gerningen, bedyrandes sigh den Äldre Pijgan att hoon hwarken sielfs det buret, ell.r Tror det ifrån Andersses gård ell.r Fålk Kommet, Sammaledes påstood den yngre Pijgan att eij heller hoon det ringaste der uthaf weet. Sedan Ankommo begge Flickorne Malin och Lijsa Hans döttrar berettandes Malin att hennes Moder berörde Margeta, befalt henne Kastaa Steenen uhr Fäähuuset uth på Snnöen; Men hoon haar lijkwähl buret occh wijst honom åth hustru Maria Mattz dåtter, hwilken sammaledes bedt henne Kasta bort sådant, då Lijsa fölgt medh Malin och dhee begge taget Fåår rijs och Steenen upbrendt, och uppå Anders Olufssons Objection hwar före dhee brändt på wägen? om icke dhee meente der igenom något ondt hans booskap att tillskynda; Förklarade sigh Flickorne att deras gård nyligen af wådeld upbrunnet, hwarföre dhee intet dierfs brenna när in till huusen, eij heller hafwa dhee brändt annorstädes än på wägen efter då war mycken Snöö,

att

146.

att dhee intet Kunde Slippa Af wägen, Så bewijste och Malins Fader Johan Johansson, att Flickorne haft elden allenast ett bössskott ifrån hans hemman; Men 4 gånger så långt ifrån Anders Olufssons gård, att han Anders till een sådan misstanka ingen Orsaak hafwer, berettandes sigh intet Kunna Andersses huus något Olåfliget tilläggia, hwarföre han eij heller dem till detta Tinget Citeradt; Malin och Lijsa förehölles och förmantes än wijdare att bekänna Sanningen, hwem som befalt dem bära uth elden? eller hwad åthbörder der wid Kunna wara brukade; Men dhee påstodo inständigt att dhee dher ttill ingalundaa woro befalte; uthan efter som Malin hörde sin Moder Margeta i Fäähuuset, draget misstanckar öfwer een sådan Find, Så ähr dem i hogen runnet den samma att upbrenna, hafwandes dhee Såsom unge och Meenlööse der medh intet annat förstådt; uthan eenfaldigt det att giöra. hustru Maria Mattz dåtter är Johan Johanssons Syskone barn och blef derföre Af Anders Olufsson intet till wittnes admitterad, uhrsächtade sigh att hoon intet ingifwet barnen att dhee skulle någon Eeld bruka; uthan befalt dem Kasta uth det dhee hade, war altså inge wittnen som i Saaken någon wiijdare uplysning

giöra

147.

giöra Kunde, hafwandes eij heller parterne något mera att påminna, Pijgan Sussanna Olufs dåtter befrijade sigh medh eedh å book, att hoon intet buret Steenen uti Johan Johanssons Fäähuus, ell.r Kan förståå att någon ifrån Anders Olofssons gård det giordt hafwer, hwar efter slötz till Fölliande

Sentens.

Aldenstund Anders Olufsons Pijga Susanna Olufz dåtter Eedeligeen sigh befrijat det hoon intet buret uthi Johan Johanssons Fäähuus, det der sammastädes fundne och mistänckte Köttstycket, Och det eij heller bewijst att hustru Margreta Erichz dåtter befalt sin dåtter widskeppeligen det samma upbrenna, warandes Flickorne Malin Johans dåtter och Lijsa Hans dåtter Ännu Omyndige och icke Komne till sine laga Åhr, Ty blifwer så den Eena som den andra lijkmätigt dedt 19 Caapitel Tingmåhla Balken och doomare Reglorne, dömbde frije och oförwidt ./.

Landt Cammareraren Wälbetrodde Hindrich Curnovius berettade det Pastoris Loci Ehrewyrdiga H.r Johan Forsmans Landtbohemman Juut=

=backa

148.

=backa förmenes uthaf 5/6 Mantahl skola beståå, Men Kyrckioherden der emoot föregifwer det bemelte hemman allenast af 3/4 Mantahl beståå Skall, hafwandes sigh till Styrkio förledet åhr d- 17, Februarj een häradz attest ehrnådt, hwar af befinnes det Juutbacka ungefähr för 60 åhr sedan till 3/4 Mantahl blfwet upfördt, hafwandes Pastor nu sedermera någre gamble Kopebreef detta hemmanet Angående upfunnet, begiärte Fördenskull wähl bemelte Cammarerare det Rätten samme breef wille öfwersee och ad acta föra hwad som till Uplysning i Saaken lända Kunde, hwar uppå upwijstes ett Köpe Contract af d- 1, Augusti 631,, hwar medelst fordom Borgmestaren i NyCarleby Gabriel Liungson mer bemelte hemma i laga Köp updrager sin Swåger Joseph Jacobson, då det Nämbnes wara 3/4 Mantahl Jutars ben:d hwilket Köpe Contract sedan d- 3, Julij 634 medh Jacob Nielssons doombreef ähr Confimeradt och Stadfäst, uthi hwilket doombreef förmäles det bemelte Gabriel Liungzson uthaf Larss Erichson Juute åfta bemelte hemman genom laga Skifte bekommet, då ingen Kunnat säija samma hemman mera än 3/4 Mantahl uthsatt wara, hwilket således ad notam togs, och detta såsom ett attestatum publicum der öfwer medhdeles ./.

RådMan

149.

Rådmannen och Organisten ifrån NyCarleby Jsaak Falander, upwijste hans Nådes H.r Landzhöfdingens Högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldz Resolution af d- 18, octob: sidstweekne, hwar medelst Hindrich Hanssons 3/4 Mantahl i Kyrkioby beläget, Sacellano Loci wördige och wällärde H.r Claes Juniander till Caplans boohl anslåes; Men såsom bemelte hemman således skall wara förfallet, att det uthan någre åhrs åhrs frijheet icke uprättas Kan, Ty begärte Rådmannen det Nämbden sigh des beskafenheet Angående yttra wille, då Eenhälligt berettades, att förra åbooen Hindrich Hansson waret uthfattig och försummelig att hemmanet der igenom mycket förfallet; Så berettade Och Nämbdemannen Johan Michelson det mera än 1/3 deehl af åkeren ligger i linda, det öfriga ähr alt illa brukat, och grääsgånget, Så skall eij heller finnas ett huus som ähr wähl behållet Gerdzgårdårne förfallne och åkerdijken igengrodde, hwar af Nämbden eenhälligt pröfwade detta hemmanet till des uprättande 2:ne åhrs frijheet behöfwa, hwilket här medh ad acta föres och hans Nåde H.r Landzhöfdingen högwälborne H.r Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet heemställes ./.

Mattz

150.

Mattz Hindrichson ifrån Kaarby, upwijste Landtmätarens Thomas Lohms Reefningz attest af d- 29, octob: 690, som förmäler det under wargas hemman 3/4 M.l i berörde by, finnes medellmåttig goodh åker till 4 Tunnor 2 Cappars uthsäde, Swagare åkerlindor till 19 Cappar dito, sampt Engiarne in alles till 13 1/2 lass höö, warandes elliest under bemelte hemman gådt Muhlbeete, god weed= och Nödtårftig Timberskogh behielppeliget Fiskewattn, Och Miöhlqwarn i Kåfwijåki åen: Så hafwer och Landtmätaren samma gångh Refwat 1/2 Mantahl uhrgammalt Och afhyst öde, befinnandes åker af half good jord till 1 T:a 14 Cappar uthsäde, Åkerlindor af Sämbre Jordmohn till 2 Tunnor 7 Cappar Engiarne in

alles till 5 lass höö, des uthan gått muhlbeete good weedh och Nödtårftig Timberskog, behielppeliget Fiskewattn: Miöhlqwarns ställe i Kåfwijåkj Åen: beklagades Matss Hindersson det han för så ringa ägor intet förmåhr så hög skatt pra´stera; begärte Fördenskuld der å någon lindring Och inläggning, hwilket Nämbden heemstältes dhee dher eenhälligt meente och pröfwade det åfwanskrefne wargas och ödes hemman tillhoopa intet Kunna högre än för 1/2 M:l Skattläggas till des Jordreefningen öfwergår ./.

Erich

151.

Erich Haansson ifrån Kåfjåkj upwijste i Rätten häradzskrifwarens Wähl:e Carl Junianders och Nämbdemans Simon Möllnars Syneskrift af d- 18, octobris Sidstledne Angående 1/4 Mantahls skatte i berörde by, förmälandes berörde Instrument, det under bemelte hemman waret 12 Spanland glad åker, och des uthan 1 Spanland och 6 Penningeland som ligger i linda; det besichtningzmännerne bekände till åker aldeles odugeliget wara, huusen befinnes jämwehl wara tarfwelige; åkerdijken och gerdes gårdarne berettades något förfalne wara; Men som huus och åkern som åfwan förmäles befinnas Tämmeligen behålna, warandes under hemmanet god skogh och lägenheeter till att reparera dhee Gerdes gårdar som Kunna förfallne wara; Ty Kunde Retten ingen frijheet efter Nyia åboens begiäran förswarligen projectera. Erich Haansson förklarade sigh att han intet will betala den gamble å hemmanet samkade resten; uthan låter bördes Rätten der emooth Kongl: Maij:tt och Cronan tillfalla. hwilket medh det Öfrige Således tages ad notam och hans Nåde H.r Landzhöfdingen högwälborne H.r Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet refereres ./.

handelsMan.n

152.

Handelsmannen ifrån NyCarleby Wähl:e Mathias Aulin fordrade uthaf Nils Hansson i ytter ieppu 66 D.r K:mt: sampt 1 1/2 Tunna Korn, medh 9 1/2 wacka Råg, Så hafwer han och till Nils och des Broder Hans Hansson den tijden dhee boolag höllo 60 D.r 16 s: K:mt: förstreckt, hwilket han iämwehl nu pra´tendera, Nils tillstood gelden uthan någon exception; Men berettade att des broder Hans Hansson wid boolagzrifningen i Anseende till Nilsses Afträde sigh uppå taget åfwanskrefne geld att betala, på Hansses wegnar instälte sigh begge brödernes Fader Hans Pehrson, påståendes att hans Söner een pra´ judicerlig Förlijkning ingått, Skolandes Hans som ett Crono hemman, åboor intet förmå een sådan geld betala, NämbdeMannen Simon Möllnare berettade att dhe Kastadt lått, hwilken

dera som Skulle Afwijka hemmanet, efter som begge höllo det för bästa wikoret att fåå blifwa wid hemmanet, Oachtadt han skulle gelden betala, det och parterne tillstoodo: hwar Öfwer resolverades att Hans Hanson efter sitt giorde Contract och Afskeed åfwanskrefne geld betala skall, lijkmätigt det 1: och 8 Capp. Köpmåhla balken L: L: doch om han intet är Solvendo, Lämnes Aulin frijt att söölia Nils Hansson såsom sin Man

för

153.

för des serskilta geld, och sööke sedan Nils sin broder efter deras Contract ./.

Sigfred Hansson i Munsala beklagade så wähl nu som wid förledet Sommar Tingh det under hans hemman 1/4 Mantahl Crono äro ganska ringa ägor och lägenheeter, att han det omöijeligen uthan någon hielp och förbettring föreståå Kan, begiärte Fördenskuld att fåå lägga under sitt hemman ett annat i Skattwraak fallet Adams hemman ben:d å 1/4 Mantahl. Men honom förehöltz det een slijk begiäran sträfwa emooth lagh och huuseSyns Ordningen; Aldenstund Adams hemman ännu intet Afhyst ähr, Uthan lärer förmodeligen någon det samma emoottaga och för serskilt Röök Skatta, då Sigfred begärte mer bemelte

hemman på frijheet uptaga, efter som han der reedan efter Crono BefallningzMans ehrhåldne immission Anseenliget Arbeete needlagt, williandes han heller för 2:ne serskilte Röökar Skatta, än som sitt Arbeete således förlustig blifwa, förbehölt sigh doch efter ett åhrs Förlåpp samma hemman fåå Upsäija, Så frampt han icke wijdare förmår uthlagorne pra´stera; williandes han i medler tijd till hemmanetz

reparation

154.

reparation Och uprettelsse all Möijelig flijt Ospaard hafwa. Och upwijste han Ländzmans Mathias Crichous werderingz och besichningz längd Öfwer åftabemelte Adams hemman deraf befinnes att åkren 4 1/2 Spanland, undantagandes, legat een deehl 1 1/2 åhr i linda, Och det öfriga 2 åhr, huusen till een deehl tarfwelige doch een stoor deehl Odugelige och taaklööse, sampt dijken Och gerdes gårdarne mycket förfallne, som alt Af berörde Instrument nogare wid handen gifwes. hwarföre Nämbden pröfwade det Sigfred må Niuta ett åhrs frijheet Så frampt honom efterlåtes på så Kårt tijd hemmanet för serskilt Röök att emoottaga: helst emedan sigh ingen Anbiuder på bättre wilkor det samma att uptaga, hwilket alt här medh actis publicis insereres Och hans Nådes H.r Landzhöfdingen Högwälborne H.r Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet refereres ./.

Mårten och Matss Erichz Söner i Hirflax berettade det deras 1 Mantahl hemman för 6 åhr sedan blifwet Klyft bröderne emellan, Men som dhee icke Kunna uthan hwar andras hielp Subsistera, ty Anhöllo dee det dem Af Rätten efterlåtes måtte, å Nyiå uthi boolaget sammanträda, Fördenskuld

=såsom

155.

Såsom Nämbden wittnade dem till hemmanetz Conservation Omöijeligen hwar andra umbära Kunna, Och deras begiäran uhr lagen uthi det 33 Capitel Jord balken Landzlagen, lijkmätigt ty blifwer det, i föllie af Kongl: Maij:tz d- 6 Martij 695 allernådigst uthfärdade resolution hans Nåde H.r Landzhöfdingen i ödmiukheet heemstält om icke åfwanskrefne Peersoner, som på gamble Tompten bygdt måge uthi sin begiäran willfaras, Och dem efterlåtet blifwa boolag å Nyio att läggia ./.

Sacellanus Loci, wällärde H.r Gustavus Neostadius, berettade att Jnhyses fålk efter een gammal plägseed altijd giordt sina dagzwärcken åth Cappellanerne här i Sochnen, beklagandes nu att huusFålket som ingen större taxa till Cappellanerneehrläggia, uthi detta wähl sin skyldigheet aldeles eftersatt hafwa; Jnsinuerandes i Rätten een Specification på Jnhyses fålk som ännu restera med sina dagzwärkan, Nämbl. uthi Munsala Susanna Matz dåtter 7 ddagar, Chirstin Erichz dåtter 5 dagar, Carin Elia´ dåtter 1 dag, Lijsa Simons dåtter 1 dag, Och Margeta Erichz dåtter 1 dagh. Wäxala Chirstin Mårthens dåtter 6 dagar, Malin

Matz

156.

Matss dåtter 2 dagar, Malin Hindrichz dåtter 6 dagar, Och Michel Jönsson 3 dagar, Moono Malin Michels dåtter 2 dagar Sophia Olofz dåtter 1 dag, Carin Hans dåtter een dagh, och Johan Erichson een dagh. Herfwelax Beata Erichz dåtter een dagh, och Beata Lars dåtter een dagh, Moonääs Mattz Påfwelsson Och hans hustru twå dagar, desse föreskrefne Personer förmanres att pra´stera pra´standa hwilket dhee och hörsambl. låfwade efterkomma ./.

Jacob Markusson Bagg, berettade det Hindrich Rämäckes afledne Sohn Beniamin Hindersson haft des dåtter till hustru hwilken Anseenlige införningar haft hwarföre han Anhölt det Rätten wille Imponera Hindrich Rämäck, att emoottaga sine Sonnbarn på sitt Nybygge, hwar till han efter Rättens förmaning samtyckte som här medh ad notam tages ./.

Matss Matsson Frill, Kärde till Sahl. Bårgmästarens Wilhelm Rosses Enckias legohion Johan Knutzson och Malin Anders dåtter för det dhee intet efterkommet sin Maathmoders befallning, i det hoon befalt dem att föra heem den af ho=

:nom

157.

=nom länte hästen, som sedermera uthi hennes trädesÅker skall sitt been afbrutet hafwa, Swarandernes Fullmechtige Bårgaren wählachtadt Niels Brask regererade det Frillen waret något Skylldig till wälbemelte Enckia hwarföre han länt henne bemelte förderfwade häst, den hoon intet Kunnat bruka efter den waret istadig, uthan blifwet löösslepter på åker reenarne der att beta medh hennes egne hästar, Angående det Käranden förmenar drengen des medelst giordt sigh wållande till den tijmade skada, att han icke straxt efter sin MaattModers befallning hästen tillbaaka fördt hafwer, urgerade han att brooen waret sönder der hästen skulle öfwerföres, så att dhee Omöijeligen der öfwer medh hästen Komma Kunnat, det Nämbden och Tingzlaget witnade sant wara warande således intet plichtige att swara till hästens förderf, Ty resolverades till fölliande

Sentens och doom

Aldenstund det befinnes af föregående Ransaakning att Käranden länt den förderfwade hästen åth mer wählbemelte Enckia hwilken intet stoort den Kunnat bruka för des istadigheet skull uthan låtet den gåå löös medh sine egne hästar på Åkerrenarne; jämwehl och wittnar Nämbden medh Tings laget det berörde broo waret söndrig,

så

158.

så att drengen efter sin Maatmoders befallning hästen icke straxt heemföra Kunnat, uthan nödgatz lämna den medh dhee Öfrige hästarne uthi bemelte åker, derest han sedan af rättan wåda och een Olyckelig händelse beenet Afbrutit och störtt hafwer, ty befrijas Johan Knutzson ifrån bemelte skadas refusion, lijkmätigt det 35 Capitel Byggninga balke L: L: ./.

Anders Andersson i Socklooth beswärade sigh öfwer Matz Carlsson och Thomas Mattzsons Pijga Margreta Johans dåtter i Staden för det hans häst medelst deras förwållande Skall förderfwat blifwet; refererandes Saaken wara af fölliande beskafenheet, att dhee förledne Sommars Kört hästarne ifrån leedörn till Kåppaloot Emellan hwilka hållmar waret rent och diupt wattn dedan öfwer Fiälen hwilken waret full medh grääs till jämhållmen derest blöt öfwiebottn wara skall, pra´summerandes han at hästen som waret qwick och flijtig sigh uthi blöta botnen försträcht emedan detta waret om Söndagen och han om Fredagen der efter stört hafwer; Pijgan Margeta Johans dåtter tillstood det hästarne flychtat undan dem när dhee dhem fasttaga ärnat, Men Neckade högeligen att aldrig genom deras wållande någon skada tijmad hafwer; uthan hade dhee allenast påseedt huru hästar=

:ne

159.

=ne samma wägh som förmält ähr simmat hafwa, Thomasses fader Mattz Carlson beklagade det hans Sohn som Käranden Citera låtit skall wara een Afwijta, hwarföre han Anhölt om Rättens tillståndh att swara för sin Sohn, det honom eij förwägras Kunde, då han producerade till wittne i Saaken Matss Thomason i Såchloot, som och waret på leedöhren, hwilken efter aflagd Eedh medh händer å book betygade det han seedt 4 st: hästar simma, Men intet Kunnat märkia att hästarne någon Skaada der igenom taget hade, påståendes det han intet Kunnat see huru hästarne Kommit öfwer till Jämnhållmen. Yttermera förmälte Matz Carlson det Swaranden länt bem:te häst åth Anders Knutzson i Såchloot, hwilken med dhee uthi någre dagar sin åker upkiört hafwer, hafwandes han i medler tijd lättel. Kunnat blifwa förderfwad, Men bemelte Anders Knutzson berettade det hästen waret dufwen så att han intet något gagn medh honom uthrätta Kunnat hwar öfwer sedan intet mera war att påminna, medh Nämbden eenhälligt slötz till fölliande

doom

Det urgerar wähl Käranden att des häst ge:

:nom

160.

=nom Thomas Mattsons och Margreta Johans dåtters förwållande skall blifwet förderfwat; Men såsom der emooth Kommer i Consideration 1:o Att Matz Thomason efter Aflagd eedh å book intygat, det han intet kunnat förnimma att hästarne af Simmandet någon skada taget. 2:o haar hästen genom någon inwärtes Siukdoom såsom åfta hända plägar, eller och af Owahna till Swårt arbeete serdeles efter han waret fetro skada liuta Kunna, Altså till föllie af förbemelte skiähl borde Swaranderne ifrån mer bemelte skadas ehrsättiande aldeles befrijas; Men till förekommande af Meen Eed och att lindra Kärandens tagne skada, finner Rätten Aqviteten Conformt att Imponera Swaranderne hwar sine 6 D.r K: mt: till Käranden att godt giöra ./.

Tullskrifwaren ifrån NyCarleby Niels Mattzson, berettade sigh waret sinnadt, att emooth börd rätten af Knuth Markussons hemman i Kyrkioby betala dhen på samkade Crono resten; Men som han sedan i ehrfarenheet Kommet, att resten wyda hemmanetz wwärde öfwergåår, altså will han efter nödwändige Frijheetz åhr hemmanet för Crono uptaga och Cultive:

:ra

161.

=ra, Insinuerandes i Rätten Länssmans Wählachtadt Mathias Crichous Och Nämbdemannens Simon Mölnars Syhne och wärderingz skrift, förmälande: det af åkren legat i Linda 14 Spanland och 8 penningeland så att allenast 1 Spanland och 18 penningeland åker glad waret, efter Länssmans Mattz Chrichous, Nämbdemännernes Simon Mölnars, och Johan Michelsons brenlse skall dijken wara igengrodde och gerdes gårdarne mycket förfallne. Ty pröfwar Nämbden honom 698. Och 699 åhrs frijheet nogsampt behöfwa, hwilket här medh actis insereres, sampt hans Nåde H.r Landzhöfdingen högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldh i ödmiukheet refereres ./.

Gustaf och Jacob Matss Söner i öfwerjeppu berettade det dhee för någon tijd sedan rifwet sitt boolag och taget hwar sin 1/4 deehl af hemmanet, doch så att dhee blfwet begge boende på gamble tompten, det och Nämbden besannade. Soliciterandes, Fördenskuld åfwanskrefne Männer att emedan dhee för twenne Rööker Graveras, det dem efterlåtas måtte sine uthlagor såsom förr een

Röök

162.

Röök att pra´stera. Altså till föllie af Kongl: Maij:tz Allernådigste resolution de dato d 6 Marty 695, warder hans Nåde H.r Landzhöfdingen högwälborne H.r Johan Ehrenskiöldh i ödmiukheet heemstält om icke dhee som på een tompt boende blifwet, måge Kongl: Maij:ttz uthlagor såsom för een Röök ehrläggia ./.

Jacob och Jöran Käppu i öfweriuppu förehöllo Rätten det dhee efter sitt boolagz rifning hwar sin 1/4 deehl Af hemmanet på gamble Tompten beboodt, beklagandes att dhee medh

dubbla uthlagor hemmanet till stoor last och ruin graveras, Anhöllo fördenskuld det Rätten här öfwer Gunstig reflection draga wille, efterlåtandes dem såsom för een Röök sine Uthlagor pra´stera. Fördenskuld till föllie af Kongl. Maij:tz d- 6 Marty 695, uthgifne resolution warder här medh hans Nåde H.r Landzhöfdingen, högwälborne H.r Johan Ehrenskiöld Ödmiukel. heemstält, om icke dhee som gamble Tompten tillsamman boo, i befarande af hemmanetz ruin och ödes måhl, sine uthlagor såsom för een Röök ährläggia ./.

RådhMann

163.

Rådman och Organisten ifrån NyCarleby, Mons:r Jsaak Falander, befullmechtigad uthaf Sacellanis Dmno Gustavo Neostadio och Dmno Claudio Juniander, pra´tenderade uthaf Knut Thomasson i Kyrckioby på des principalers wegnar deras Capplans Rättigheet, för dhee åhren Knut Forsbacka hemmanet hafwer åboodt; Swaranden regererade, det hustru Anna Forsman uthi deras slutne Contract sigh på tafet all hemmanetz uthlagor att pra´stera; hwar under han meente Caplans rättigheeter inbegrepne wara; Men som det dem emellan uprettade Contractet, intet något der om expra´sse förmäler, Ty resolverades, att Landtboen Knuth Thomason Skall wählbemelte sine Siälasöriare deras Rättigheeter betala, Och förrena sigh han der om sedan medh Jordäganden det bästa han Kan och gitter ./.

Rådman Matss Andersson ifrån NyCarleby pra´tenderade uthaf Erich Michelson i Kyrkioby

42 D.r K:mt: gield, Swaranden regererade det des antecessor på hemmanet bemelte gield Contraherat, hafwandes gelden weed hemmanetz tillträdande stijget Öfwer Löösörerne, Ty befaltes han att Upwijsa det der öfwer uprettade Inventa

:rium

164.

=rium; Men parterne föreentes om 12 D.r Kmt: hwilket Swaranden H.r Rådman Contentera skall lijkmätigt det 8 Capitel Kiöpmåhla balken Landz Lagen, och 16 Capitel Rådstugu balken ./.

Carl Hindersson i Moono, berettade sig förleden höst uhr sin Siööboda een Naathlogna bårtmist hafwa hållandes han Grels Hansson för samma snatterij misstänckter, emedan han uthi samma bood sine nääth haft hafwer, Swaranden tillstood sigh hafwa Stulet samma nääth, det han uthi sin hungers nöd för 1 Kappa Spanmåhl hoos Handelsmannen Brömsen försåldt hafwer, Ty fältes han till 3 sk.r efter det 11 Cap:l Tiuf. B: L: L: för bötterne plichtade han på Träähästen ./.

Jöran Nilsson Bryggare, beswarade sigh öfwer Matz Thomason i Sochloot, för det han Olåfl. Och uthan Ägandens Minne des häst brukadt hafwer, emooth hwilken beskyllning han intet neckade uthan tillstood sigh det samma giordt hafwa, ty fälles han lijkmätigt det 53 Capitel Byggninga B: Landzlagen, till 3 sk.r Hånsbooth, iämpte 3 sk.r Silf.r Myndt expenser Käranden att refumdera ./.

Rådhman

165.

Rådman Matz Andersson pra´tenderade uthaf Jacob Käppo 19 D.r 17 s: K: mt: hwilken pra´tension Swaranden tillstood för 3 D.r 8 s: som han disputerade hwilket och Käranden eftergaf; Ty dömmes han lijkmätigt det 8 Cap:l Kiöpmåhla balken Landzlagen, och 16 Rådstugu balken samme pra´tension richtigt att betahla. wijdare fordrade bemelte Kärande uthaf Jöran Käppus Enckia Lijsa Matz dåtter 37 D.r 7 s: hwilken pra´tention Lijsa intet disputera Kunde; Men beklagde det hoon intet är mechtig den samma att betahla, sedan Crono resten Contenterat blifwet, doch dömes hoon lijkmätigt det 8, Capitel Kiöpmåhla balken landzlagen, samma sin Odisputerlige geld, till Käranden efter hand att ehrläggia ./.

Simon Jacobsson ifrån Kåfkåki, inlade uthi Rätten ett boolagz Contract, honom och hans Swåger Matz Simonsson der sammastädes emellan uprättadt som föllier: Ehuruwehl iagh wid nästledne Sommar Tingh månde Af dhen högtärade Rätten bekomma een sådan Resolution att Afwittra min Swåger Simon Jacobson ifrån migh, hwil=

:ket

166.

=ket och alt förrettadt ähr, Men som iagh medelst swår Krankheet och Siukdoom befinner migh eij Kunna hemmanet, föruthan min Swågers tillhielp, rätteligen bebruka och föreståå, Ty hafwa wij oss der om således förafskeedat och slutet som föllier, Nämbl. att Jagh Matss Simonsson updrager och efterlåter min Swåger Simon Jacobsson att företräda huusbonde wäldet och Kallet och all hemmanetz afwell disponera och Rätteligen Anwända, såsom och att min Syster ell.r Swågers hustru her efter skall företräda och förståå Maat Moders Kallet efter iagh befinner henne der till wara Skickeligare än min hustru, och såsom wij således oss emellan föreenat, dy Skola wij och begge iagh och min Swåger all wår egendoomb, som tillförende waret ett i gården åther tillsammans läggia att dhet her efter åth blifwa skall som tillförne waret hafwer; doch hafwer iagh migh Matz Simonsson förbehållit, att ehuruwehl min Swåger ähr således satter till huusbonde Kallet Och min Syster ell.r Swågers hustru till Maathmoders, Så skall dem lijkwähl icke wara efterlåtet att sielfwa med egen god Tyckio gårdzens medell och afwell disponera, uthan medh min och min hustrus Öfwerläggiande Och bijfallande såsom och Rådz Råd, och efter som iagh

således

167.

således min Rättigheet till min Swåger Updrager, will Jagh eij hafwa der under förståndet att han migh och min hustru der ifrån drifwa skall, uthan således blifwa begge tillhoopa. hafwandes till dhen hogdl:de häradzrätten här medh wår Ödmiuke Tienstel begiäran, dhet den högtärade häradzrätten tächtes detta wårt å begge sijdor ingångne accord medelst annoterande i protocollet Confirmera och Stadfästa. Och på dheet detta af oss begge Obråtzligen hållas skall hafwa wij och begge detta underskrifwet och sielwa ristat wårt boohagzmärke här in under NyCarleby d- 24, Januarij A:o 1699,

Simon Jacobsson, Mattz Simonsson

Att af begge parterne således wara slutet underskrifwer efter begiäran till wittnes

Gustaf Nohrman, Mårthen Hansson.

Och Aldenstund åfwanskrefne Contract och boolag, synes lända hemmanet till Nytta och Conservation; Ty blifwer dedt här medh wederböranderne till efter rättelse actis publicis insereradt, och der öfwer attestatum publicum meddelt ./.

Jöns

168.

Jöns Erichzson Höögbackan pra´tenderade uthaf sin Stiufbarns Fförmyndare Handelsmännerne Jsaac Bröms och Thomas Sigfredzson löön för sine uthi 6 åhr der giorde Tienster, Swarandena disputerade intet här emooth, förklarandes sigh emedan barnen icke blifwa Afwittrade då deras moder trädde i annat gifte, det dhee nu wore sinnade att låta ske Arfskifte efterr deras Fader, då han Kunde till sin rätt förhulpen, sampt wijdare om hemmanetz uppehållande förafskedat blifwa begiärandes Partene till bemelte beställningz förrettande, vice häradzhöfdingen Jonas Mollin, och Nämbdemannen Simon Möllnare, hwilka efter förrettad Arfskifte, hurudana Förlijkning, dhee Parterne emellan träfat

hafwa, Rättenom refererandes warda ./.

Hemmanet, som Anders Erichson Kiöpt af Sophia Olufz dåtter i Pensala, upbödz 3 gången Klanderloöst, hwilket här medh ad notam tages ./.

Margeta Pehrs dåtter i Kyrkioby, beswärade sigh öfwer Bårgaren carl Mattsson i NyCarleby för det han emooth sin, medh henne ingångne förlijkning medh

egen

169.

egen hand wåldsambligen bårtpantat 1 st: Qwiga å 8 D.r K:m:tz wärde, begiärandes hon det han för sådant dierft företagande, medh laga Correction kunde Anseedd blifwa. Swaranden regererade det han haft att pra´tendera uthaf Käranden på des Sahl. Mans giorde gield, 13 D.r K:mt: hwar på han medh hennes samtyckio bemelte Qwiga för 7 D.r 8 s: K:mt: taget hafwer; Men Käranden Neckade inständigt sigh någon tijd till Qwijgans bårt förande samtycht, uthan hade Carl Mattson af eget bewåg drifwet booskapen af deras beete in uthi Margetas Fäähuus, derest han uthan ägandens Minne bemelte qwiga uthwaldt och bårt fördt hade. tillbiudandes Enckian, det han Edel. sig ifrån berörde wåldzwärkan befrija måtte, hwilken han doch icke pra´stera wille; Ty resolverades Att aldenstund Carl Mattson af eget bewåg wåldsambl rånt bemelte Qwiga, Ty fälles han till 6 sk.r Silf.r Myndt lijkmätigt det 41, Capitel Edzöres Balken, Landzlagen, af hwilka böter Måhlsäganden bekommer tridiedeehlen Nämbl. 2 sk.r Sillf:r Myndt dem hoon af dhen resterande 5 D.r K:mt: decortera Skall, rester

Altså

170.

Altså för henne 3 D.r 16 s: K:mt: till Käranden lijkmätigt det 8 Capitel Kiöpmåhla balken landzlagen att betala ./.

Johan Erichson ifrån Pedersöre Sochn och Hapajerfwi by, berettade sigh till detta Tingh citera låtet Johan Mattzson i Kyrckioby om gield, hwarföre han begärte det han i pa´nam absentia´ medh laga Straf Ansedder blifwa Skulle. Rätten Inqvirerade här om befinnandes det han uti Olaga tijdh Stämbder blifwet. Ty befrijes han ifrån böterne, Kunnandes Käranden söökia honom wid nästa Ting det bästa han Kan och gitter ./.

Jacob Simonssons Enckia Anna Erichz dåtter i Caarby, fordrade uthaf Mattz Thomason i Såchloot 1 st: Koo, 2 st: fåår, Och 13 Cappar Korn; som Anders Larson hennes Mågh, hwilken Swarandens boolagzman waret, tillhört hafwa; Swaranden Förklarade sigh, att Gumman bårtfördt medh sigh uthur gården ett Silfstoop, hwarföre han Koon behållet hafwer. Fååren Angående berettade han det eena hafwa dödt, det andra till Knut Knutson i

Staden Af Mågen fört blifwet; Men dhee 13 Cappar Korn äro Af Anders larson hustru

på

171.

på des barnsäng förtärde, hwar emooth hoon intet lagliget jäf inkasta Kunde; Ty resolverades att Matss Thomason blifwer för all wijdare på talan och pra´tention i detta måhl frij ehrkänder ./.

Pehr Pehrson i Monäs begiärte LänssMannen wehl:e Mathias Crichou och Nämbdemannen Carl Mårtensson att Skifta Arfwet efter SwärFadren Erich Matzson i Moonääs, honom och dess Arfwingar emellan hwilket Lijkmätigt det 15 Capitel Erfda B: Landzlagen, bewilliades, blifwandes dhee Anbefalte om beställningens förrettande weed nästa Tingh beskeedt giöra ./.

Att Skifta Arfwet emellan Anders Olufson i Moonääs, och des med Arfwingar, efter des afledne föräldrar, Förordnades efter begiäran LänssMannen Matz Krickou, och NämbdeMannen Carl Mårthensson; hwilket huru det förrettadt blifwet, weedh nästa Tingh Rettenom refererande warda ./.

LänssMannen Wählachtadt Mathias Crichou begiärte doomhafwanden och Nämbdemännerne

Simon

172.

Simon Möllnare och Jacob Jacobsson, att Skifta Arfwet efter des Sahl. SwärFader, Enckian och samptel.e Arfwingarne emellan, det och Retten Lijkmätigt det 15 Capitel Erfda

Balken Landzlagen bewilliade; Och Förordnades till dhee Omyndigas Förmyndare deras Fahrbroder Jöns Erichson i Munsala, som härmedh ad notam tages ./.

Anders Erichson i Hirflax Insinuerade i Rätten fölliande testamentz Skrift: Aldenstund iagh såsom och min hustru Barbru Peders dåtter äro begge gamble och ålderstigna, och nu för tijden possidera och åboo på wårt af gudi under höga öfwerheetens beskydd ett börde hemman, här i NyCarleby Sochn och Hirflaxby, Men till des Conservation och förswar till Crono uthlagor och annat behörigt förrettande, hafwer gudh oss medh barn begåfwat, Men efter hans försyhn ähr igenom den Timmelige döden min äldste Sohn Erich Andersson afgången Lämbnandes efter sigh 4 st: Små Omyndige barn, som hwarken oss ell.r sigh sielf hielppa Kunna, alt förty nödgas wij till deras och wår egen skiutzell i wår ålderdoom Antaga, dess wåra twenne yngre Söner Nämbli. Gabriel och Göstaf Anders Söner, och dem till att des Trognare och

med

173.

medh flijtigt idkande söölia till att wähl föreståå hemmanet, sampt medh all lydno och Tienst oss ålderstigne till handa gåå, wille wij dem fram för dhee andra wåre barn ell.r barne barn hafwa begåfwat, och nu her medh aldeles gifwa att åthniuta efter wår död bördz Rätten för dhee äldsta 1 stuga i gården medh des Sängiar och Kläder som efter wårt stånd Kan finnas, Sedan 2 st: hästar medh Jödlar och annan Reedskap 4 st: Kiör, 4 bössor, 2 st: Tällibijlor, Smidian med dhee gerådh och Anhörige Saaker 6 lagnor sköttnäät 6 lagnor stoor Strömmingz näät, såsom och der till fählbååten medh des, tyg och Reedskap, bååthuuset weed Roningzören medh Siööboden och Bibbelein, Jämpte 1 tto Koppar, hwar emooth dhee bägge böra migh och deras K: Moder all Troo och skyldig Tienst bewijsa, såsom och der hoos medh all flijt och Troget Arbeetande söökia wårt hemman för Crono rest att befrija och förswara, hwilket dem kan medh framtijden Lända sielfwa till gagn och Nytta; Men dher så Kunde hända att dhen yngre brodren Göstaf Andersson skulle ifrån hemmanet emooth förmoodan blifwa afträngder, då Skall Smidian med des Tyg honom aldeles tillhöra, men det

Öfrige

174.

Öfriga som i boohaget Kan finnas delas Syskon emellan efter lag och Kongl: Ordningar, och till starkare Stadfästelse hafwa iagh uthi goda mäns Närwaro dett medh mitt Nampns Och boomärkes under Ristande bekräfta weelat, såsom Och böön faller den högtärade häradzrätten här å doom och Confirmation meddehla actum NyCarleby d- 24 Januarj A:o 1699. Anders Erichzson i Hirflax

Till åhörs wittne

Nils Jacobson, Knuth Jacobsson i Hirflax.

Och som han för bemelte sin disposition nu för Retten Ständig war, Ty blifwer det wederböranden till Säckerheet actis Insereradt, sampt der å efter begiäran attestatum publicum meddeles ./.

Cronones Befallningzman Wälbet:de Samuel Österbeck, läth weed Restransaakningen fölliande hemman upbiuda, Nämbl, 1 Mantahl Michell Erichson i Munsala 1/2 M.tl Erich Bertilsons i Mono heela Kyrkiobyn undantagande Crono hemman och Capplans bohlen, Såchlootbyn undantagande Crono=

hemmanen

175.

hemmanen, heela ytterjeppu by, 1 M.tl Mårthen Erichsons i Hirflax, Som här med wederbörande till efter rettelse actis publicis insereres ./.

590.

Saaköres Lengd Öfwer Österbottns Södre

Häradz wintter Tingz deehl Pro A:o 1699.

593

NyCarleby Sochn

Handelsmannen Jsaach Brömses

drengh Erich Knutzson för wåldzwär:

=kan på Carl Jönsons Fiskiereed=

skap Saaker 3 gånger 3 sk.r Smt:

Grels Hansson i Mono för begått

tiufnad af Carl Hindrichson ibm

Saaker 3 sk.r Silf.r Myndt för bötter:

:ne plichtade han på Träähästen

Mattz Thomason i Såchloot plichtar

Rååns boot emooth Jöran Nillson

Bryggiare 3 sk.r Smt:

594.

Bårgaren Carl Mattzson i NyCarle

=by Stad som råånt een qwiga af

hustru Margreta Pers dåtter i Kyrkio=

=by Saaker 6 sk.r Silf.r myndt

418.

Anno 1699,, d 11 och 12:te Septembris

höltz Ordinarie Häradz Sommat Tingh medh all=

mogen af NyCarleby Sochn uti des Länssmans gård,

Närwarande å Crono Befallningz manns wegnar

Häradzskrifwaren Wählachtadt Carl Juniander,

Och efterskrefne ährliga och beskedelige Män som

Såtho uthi

Nemden

Simon Erichson Mölnar. Joseph Erichson i Munsala.

Carl Mårthensson i Wexala. Erich Andersson i Såchlot.

Jacob Mattzson i ytterjeppu. Johan Jacobsson i Hirflax.

Mattz Olufson i öfwerjeppu. Mattz Johansson i Kantlax.

Johan Michelson i Kyrkioby. Dawid Dawidson

Hans Thomason i Mono.

Erich Markuson i Öfwerjeppu läth andra gången upbiuda det Kiöpe Contract som han med Anders Erichson hemmans besittningz Rätten Angående ingådt hafwer, hwilket uthan Klander skedde och här med warder taget ad notam ./.

Johan Pehrson i Bodnääs lät tridie gången upbiuda den transaction som han med Malin

=Sigfredz

419.

Sigfredz dåtter der sammastädes om des börde hemman giordt hafwer, hwar emooth berörde Malin nu Klandrade på sine barns wegnar, Men Kunde nu hwarken Caution ell.r någre medell till inbördande der af upwijsa, hwilket alt här med ad acta föres ./.

Anders Erichson i Hirflax med sine Interessenter beswärade sig öfwer Jacob Jsaachson och Nils Andersson i harioxen för det dee barka och bårthugga deras Törfwedz och näfwerskog, Anhållandes det Swaranderne Kunde blifwa förbudna att bruka med deras pra´ judice någon wijdare Törfwedz barkning. Swaranderne påstodo att dee äga samfält skog med Käranderne jämpte begiäran det dem Kunde laga Skifte der å förunnas. Anders Erichson wille till skiftet inttet samtyckia, Men som Rätten fan Swarandens Ansöökning wara meed lagh uthi det 26 Och 32 Capp: Bygninga Balken Landzlagen Eenlig; Ty pröfwade Rätten skiäligt att förordna LänssMannen Wehlacht:d Mathias Crichou, tillijka med Nämbdemännerne Simon Mölnare och Carl Mårtensson den omtwistade Törfweedz och Näfwerskogen i proportion af een och hwars skatt Parterne emel:

:lan

420.

lan att Jämka och deehla; Och åligger berörde gode Män, huru med beställningen förrettadt blifwet, weed nästa Tingh Rättenom Nöijachtigt beskeed giöra ./.

Simon Larsson ifrån Wörå Sochn och Kimåby föredrog Rätten det han skall wara sinnadt att söökia höga wederbörandens tillstånd att fåå uptagaa Grels Hanssons 3/4 deehls Mantals hemman i Monoby och denna Sochn som alt sedan åhr 696 waret öfwergifwet och i obruuk legat, Efter som han intet skall hafwa någon förhåppning att det Nybygget, hans Sahl. Fader begynt, för des Swaga Och Odugeliga lägenheeter skuld, någon sin skall

till Kongl: Maij:tt Och Cronan Kunna skatta, hwilket LändzMannen Mathias Crichou som lägenheeterne besichtadt, iämwehl besannade, Ty Anhölt Simon Larsson om frijheet på åfwan skrefne hemman; Men som ingen wiste der om någon pertinent berettelse giöra, warandes och af nöden wid Wörå Sochns Tingställe närmare Ransaaka om Nybyggetz lägenheeter, Och huru wijda honom må efterlåtas det samma att öfwergifwa, Ty förordnades

bemelte

421.

bemelte Ländzman Och NämbdeMannen Hans Thomasson, att besichta Ödes hemmanet, på det wed nästa Tingh må blifwa Ransaakat om frijheetz åhren, på den händelsen om Simon larson uti sin begiäran wilfaren blifwer ./.

Simon Mölnare befullmechtigad uthaf dee Öfwer= och Ytterjeppuboar föredrog Rätten att Munsalaboarne skall öfwat Skogzhygge på dheras Skaatha, begiärandes doomhafwanden

tillijka med Befallningzmann Samuel Österbeck, sampt NämbdeMännerne Carl Mårthensson och Johan Kåck Rååstreken å Nyiå att upgåå Och upsättia, hwar till och Munsalaboarne samtychte, ty blef och denne begiäran lijkmätigt det 26 Capitel Byggninga Balken, landzlagen af Rätten bewilliat och willfaren ./.

LänssMannen Wehlachtadt Mathias Crichou Befullmechtigad uthaf dee Munsalaboar föredrog Rätten att des Byiemän blifwa med Fångars skiutz mycket beswärade, skolandes dee derföre Allenast 12 öre för Mijhlen Af Sochen bekomma;

hwarföre

422.

hwarföre han nu Anhölt, det berörde Munsalaboar som med slijk tunga besnäros Kunde af

Sochne Männerne 18 öre K:mt: för Mijhlen förunnas, der emooth Närwarande allmoge eij heller nu protesterade; Ty slötz Lijkmätigt Kongl: Placatet af d- 23, Novemb: 686: att den som Fångar Skiutzar, skall wid Junkningen Sochnemännerne emellan lijka som för annan Skiutz för Mijhlen 18 s: K:mt: åthniuta; och afsades att Nämbdemannerne som för Fångars wachtande och executioner äre Frijkallade, i lijka måtto för denna uthgiärd skola befrijade wara ./.

Efter Liqvidation och Förlijkning som i Rätten skedde blef Länssmannens Sahl. Henrich Erichsons Sterbhuus skyldig till Erich Josepzson i Kåfwijåki på des resterande åhrslöhn 8 D.r K:mt: hwilket i Kraft Af det 8 Capitel KöpM: B: L: L: och 16 Cap:l Rådstugu balken wederböranderne Käranden Richtigt tillställa och Contentera skola ./.

Carl

423.

Carl Nilson i ytterieppu lät tridie gången upbiuda Erich Mårthenssons 5/6 Mantahl börde som under Execution heemstält blifwet och han fått Immission på; hwar emooth Mårthenssons änkia, Anna Erichs dåtter på sine Omyndige barns wegnar protesterade, Men Kunde doch ingen Caution ell.r någre medell till inbördandet Af berörde hemman upwijsa, som här med wederböranderne till rättelse föres ad acta ./.

Jacob Gabrielson i Kåfwijåki, föredrogh Rätten att des förra bolagzman, ell.r StiufMågh Thomas Johansson genom döden hafwer afgådt, hwarföre han nu till sitt hemmans Conservation inlade i Rätten ett Boolagz Contract uprettadt på sätt Och wijs som föllier: Aldenstundh Jagh Jacob Gabrielson tillijka medh min Stiufdåtter hustru Karin Jacobs dåtter ell.r Thomas Johanssons änckia, nu för tijden efter oss emellan för någon tijd sedan uprättadt Boolagz Contract, tillsamman beboodt ett börde hemman, här i NyCarleby Sochn och Kåfwijåki by, och nu för tijden för ringa Mans hielp det samme Half Mantahls hemman som i denna Swåre tijden diupt

424.

i geld nedsänckt är, såsom och der hoos åhrlige uthlagor derföre uthgiöra för swage äro, alt för ty oss till hielp det samme bättre Kunna för Crono uthlagor att förswara, sampt resten efter råd och lägenheet fullgiöra, hafwa wij Antaget i boolag och oss till hielp denne unge drengh Matz Gabrielson och honom hafwa tillsagt, een Tridiedeehl uthi alt det som i wårt Ringa boohag Kan finnas så i löst som fast, der wij Kunna det för resten förswara. hwar emooth han böör finnas Trogen och rättrådig och hemmanetz bästa altijd söökia Och promovera iämpte lydig och hörsam att befrämia gårdzens nandell och dem wähl föresee emedan Jagh Jacob Gabrielson blifwer något Åldrig och Siuklig så frampt han detta åthniuta will, sedan dher Gudh Täckes oss genom den Timmeliga döden hädanfordra skall han wara förplichtadt wåra barn med sigh på hemmanet som een Fader upfostra och altijd i gått förswar hålla, hwilket Kan lända honom i framtijden till eget gagn och bästa, Och till Starkare Stadfästelse hafwa wij detta uti goda Mäns Närwaru giöra låtet, som under attestere

sampt

425.

sampt låtte skrifwa wåre Nampn och boomerken her under NyCarleby d 6, Augusti A:o 1699

Jacob Gabrielson Karin Jacobs dåtter

Till åhörs wittne

Thomas Sigfredzson

Sedan denne skrift upläsen och publicerad war, framsteegh Matz Andersson i öfwerieppu på Änckians Karin Jacobs dåtters wegnar och fullan samtychte till detta boolag, Men begiärte det änkian icke framdeehles skulle der igenom uthdrifwen blifwa; då Jacob Gabrielson sade sigh sådant intet tentera; uthan sööker här medh hemmanetz och deras Conservation, hwilket med alt öfriget wederböranderne till säckerheet och rättelse tage ad notam ./.

Hans Hansson i Wäxala Kiärde till sin StiufFader Jacob Hansson ibidem om sitt innestående Fädernes Arf 30 D.r K:mt: blef doch med StiufFadren in för Rätten sålunda förlijkte: at han skulle bekomma Contant 15 D.r K:mt: een läggbåga Och ett Juckwallmar; ty dömdes Jacob Hansson samma pra´tention Käranden Richtigt att förnöija lijkmätigt det 8 Cap:l Kiöpmåhla B: L: L:

Jacob

426.

Jacob Sigfredzson i Hirflax Kiärde på sin dåtters Karin Jacobs dåtters wegnar till des StiufSohn Mårten Erichson ibidem för det han skall undandåldt den egendoom som hans fader Erich Josepzson, hwilken på Wästersijdan weed Långwimdz bruuk genom döden Afgåådt efter sigh lämnat hafwer; Men Swaranden bewijste att han der sammastädes inga medell uthi Swåra tijden förwärft; uthan haar det Lilla han dijt fördt der sammastädes till födan upgådt; ty blef han i detta måhl befrijadt.

Wijdare Klandrade Sigfredzson på den Inventering som på hans dåtters Sahl. Mans Erich Josepzsons hemman i lööst och Fast till gieldens Afbetalning d 30, Augusti 698, Af länssMannen Wählachtadt Mathias Crichou uprettadt blifwet, upwijsandes i Retten een Testamentz skrift de dato d- 11, Februari 693, hwar medelst Erich Josepzson giör henne Karin Jacobz dåtter, som war des senare hustru tillijka med barnen Af senare Kullan deehlachtige Af halfwa hemmanet. Men StiufSonen Mårten Erichson bewijste genom samma Jnstrument, att Crono resten wijda öfwerstiget hemmanetz wärde i lööst och fast, hwarföre Stiufmodren frijwilligt cede:

:rat

427.

rat sin Andeehl uti hemmanet, Och haar Jnventeringen uthan Klander wunnet laga stånd, påståendes i lijka måtto, att emedan Stiufmodren wijsar sigh mycket Obillig och Oförlijkelig, det han intet wille hålla på sin sijda den för Crono hemmanet pra´judicerlige med henne ingångne Förlijkning, och det sså mycket mindre som hoon hemmanet Afwijket och sigh till sin Fader begifwet hafwer. hwar öfwer resolverades: den påklandrade Jnventeringen belangande, att emedan Intra Fatalia som Lagen uti det 15 Cap:l Erfda Balken landzlagen Och Executions Stadgan påbinder, intet jääf befinnes Anfört wara ty dömmes den stadig och Fast. Hwad den ingångne Förlijkningen wedkommer, så Aldenstund det befinnes dem hafwa eensse blifwet om någon Åker, Ängh, någre huus sampt wintterkåst som Stiufmodren sigh till godo åthniuta skulle, hwar efter Karin Jacobs dåtter sigh på ett annat hemman till Fadren begifwet hafwer, ty Kunde Rätten intet med=

:gifwa

428.

gifwa det, att Enckian som sitter på ett annat ställe, skulle niuta Crono hemmanet till pra´judice någon Åker, ängh ell.r huus eller afföra till ett annat hemman något Spanmåhl och Foder, uthan pröfwade Rätten skiäligt i Anleedning af det 24 Capitel Jorda b: l: l: samma Contract aldeles att Uphäfwa, dochbör Enckan sin wintterkåst 12 Capp:r Spanmåhl sig till godo åthniuta. Men för det Mårthen Olåfl.gen brukadt sin Stiufmodres häst som han tillstådt hafwer, fälles han till 3 sk.r Silf.r Myndt i anleedning af det 53 Capitel Byggninga Balken landzlagen ./.

Företrädde Matz Adamsson ifrån Sochloth upwijsandes högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingens Nådiga Mandatorial Af d- 1, Juni A:o 699, som pålägger BefallningzMannen Wälbet:de Samuel Österbeck att Immittera Adamson uti Jacob Olofsons Öde hemman i Såchlooth by, iämpte Antydande det högbemelte man=

:datorial

429.

datorial af BefallningzMannen uthi alle deehlar blifwet efterlefwadt, Och Insinuerades nu LänssMannens besichtningz Jnstrument de dato d- 21, Augusti 699 medh begiäran det Rätten till det Af honom uptagne hemmanetz Cultur Och upkompst nödwändige frijheetz åhr projectera wille, J anleedning hwar af Rätten undersöökte om hemmanetz tillståndh och wilkor, befinnandes att förra åboen Olof Adamsson 696: om hösten Afwijket hemmanet

å 1,, Mantahl, som alt sedan legat Öde och Åkren undantagande 7 wackland Kornsäde, sampt 8 Cappland som nu i höst Allenast Een gång blifwet upkiörd skall Aldeles liggia i linda och een deehl een långh tijd bårt åth under fääfooth, hafwandes NämbdeMannen Erich Andersson med Befallningz Mannens tillståndh förleden höst sådt på Öde hemmanetz Åker 1 Cappa Rågh Och i wåras 3 Capp.r Korn, iämwehl brukat något hööslag. Engiarne Skola till största deehlen wara Grääs bärande, jämwehl och giärdzlegårdarne Tämmel. weed macht håldne, huusen berettas och wara brukelige, Men

ladorne

430.

ladorne äro till sine taak een stoor deehl fördärfwade. Så upwijste iämwähl Adamsson Pehr Carlsons i Kåfwijåki och Erich Pehrson Kåckz i Ytterieppu honom meddeelte Cautions Skrift daterat d- 20, Junij 699, hwilka Cavera att han efter Frijheetz åhrens förlåpp till Cronan sine åhrliga uthlagor Richtigt erläggia skall, obligerandes dee sigh i wijdrigt fall willia för Adamsson pra´stera pra´standa. sammaledes haar Dawid Johansson i Narasluoma och lappå Sochn som är een Mycket wähl behållen Karl gådt i Bårgen för Adamson och des Swåger sampt BoolagzMannen Carl Hindersson att dee efter frijheeten skola Richtigt pra´stera sina åhrlige uthskylder eller will han hålla Kongl: Maij:tz och Cronan i detta måhl skadelöse som alt af des löftes skrift de dato d- 5, Julij ehrfaras Kan. Ty Pröfwade Retten skiäligt till hemmanetz bettra Cultur Trenne åhrs frijheet för Adamsson att projectera. doch till hans Nådes H.r Baron och Landzhöfdingens wijdare Nådige behagh och gådt finnande att detta i ödmiukheet underställes ./.

Anders

431.

Anders Erichson i Staden Kiärde till Mattz Nillson i öfweriepu om 12 D.r K:mt: resterande åhrs löön, Swaranden inwände sigh hafwa förnögd Erichson för des giorde Tienst, Men Kunde doch sådant icke bewijsa; Ty förlijktes Parterne omsijder om 4 D.r K:mt: som Matz Nilson Kiäranden i förmågo Af det 16 Capitel Rådstugu balken Richtigt tillställa böör ./.

Karin Mårtens dåtter i Kyrkioby Anklagade sin Swåger Mattz Frill för det han förleden Torsdagz henne med hugg och slag Öfwerfallet hafwer; berettandes att Slagzmåhlet skeedt af den händelsen, att hoon berörde dagh saknat någre band uthur sina Sädesskylar, hwarföre hoon straxt gådt till Rådmannen i NyCarleby Carl Jönsson som waret på sin Åker och öfwertalt honom att han skulle besichta Skylarne hwar ifrån Säden waret bårtstulen och då hoon tillijka medh RådMannen tillbaaka Kom, haar Matz Frill Kommet mooth dem medh wreedes mood förr än dee Funnet till det Åkerstycke hwarest Säden war bortkommen Och slaget

henne

432.

henne 8 a 10 öhrfijlar; Swaranden inwände här emooth att Mårthens dåtter beskylt honom för Sädestyf för än hoon gådt efter Carl Jönsson, och när hoon Kommet tillbaaka skall han hafwa tillspordt henne om hoon wille tillståå beskyllninge då hoon det samme påstådt hafwer, hwarföre han slaget henne een Kinpust Och dee sedan hwar andra håårdraget. Rådmannen till wittnes producerad efter Aflagd eed Ojäfwad wittnade, att Matz Mött dem på Åkren förr än dhee Kommet till Skylarne hafwandes han slaget sin Swägerska Öhrfijlar, sampt draget henne uti håret då RådMannen Skall dem ifrån hwar andra skilt hafwa. Sedan haar Matz taget ett Trää hwad med han slaget henne uti hufwudet, och ändå der efter twenne reesor Öhrfijlat och 3:ne Reesor håårdraget Karin Mårthens dåtter, Kallandes henne hora, Tyf, Trulkona och Råsserska, skolandes hoon nogsampt öfwer 10 Öhrfijlar den gången fått. Matz Nekade att han slaget henne trenne Reesor, tillståendes att han gifwet henne een Kinpust och att dee begge

luggat

433.

luggat hwar andra, Men bekände att han Kallat henne berörde Oqwädens ord till des hoon honom denne tiufnaden Öfwertyga Kunde. Matss tillbödz det han edel. ehrhålla skulle att han intet slaget henne 10 Öhrfijlar, hwilken Eed han intet pra´stera torde, williandes eij heller påståå och bewijsa henne någon Oähra, der emooth Mattz är een Lagwunnen tyf och hade Nampn Af een öfwerdådig och orolig Karl; Och som Af Parterne inge wijdare skiähl Anföres Kunde; Ty Afsades med Nämbdens eenhälliga samtyckio fölliande

doom

Aldenstund Matz Frill emooth Råd Mannens i NyCarleby Carl Jönssons wittnes måhl icke med eedh sigh Kunnat befrija det han icke slaget sin Swägerska Karin Mårthens dåtter 10ährfijlar och gifwet henne 3 st: håårdrag, ty dömmes han efter det 19 Cap:l Tinghm: balken, och 10 Capitel Såra M: med. w. L: L: att plichta för hwar pust 3 sk.r Och för hwart håårdrag

lijkmätigt

434.

lijkmätigt det 12 Cap:l Såra M: med w. St: L: 6 sk.r Smt: Sammaledes fältes han för sine skäldzord till gånger 3 sk. Silf.r Myndt, efter det 43 Capitel Tingh M: Balken, för hwilka böter Delinqventen såsom medelllöös strax plichtade med Kråppen ./.

Sara Hans dåtter i ytterjeppu pra´tenderade Af sin Broder Erich hanson 1 T:a Spanmåhl som hon skall honom länt hafwa då han hoos Knuth Bers waret, Swaranden bewijste genom häradzskrifwaren Wähl:tt Carl Juniander Och LänssMannen Mathias Crichou att Kongl: Maij:tt weed Bers hemmanetz Inventering skall uti sin höga rätt Kommet att lijda ty Kunde henne denne pra´tention så mycket mindre tilldömmas som een främmande Hindrich Olufsson ben:d Bers hemmanet på frijheet uptaget hafwer ./.

Det framsteeg Jacob Käppu i öfwerjeppu Andragandes att des Swåger Jöran Jacobson för Trenne åhr sedan genom döden Aflijdet hwar efter des hemmans deehl fallet i Öde, så att Åkren legat i Linda

A:o

435.

A:o 696,, Men 697, haar denne Jacob upplögdt Åkeren doch i mangel af uthsäde intet der af någon wäxt åthniutet förr än i detta åhr, Anhållandes att han förr dee uthlagor som des Swågers uti öde falne hemmans deehl för berörde trenne åhr Nämbl. A:nis 696, 697,, och 698, häftar före befrias Kunde Sedan Jörans efter lämnade löösörer der till blefwet Anwände, iämpte Ansöökning det honom måtte efterlåtas att sammanläggia merberörde sin Swågers Jöran Jacobssons 1/4 dehls Crono hemman som med högre handens tillstånd ifrån Jacobs hemman 697, Klufwet ähr, emedan dhee på een Tompt uti hwar sina Stugur bodt hafwa, Och han des uthan intet mächtar åhrl. uthlagorne pra´stera. Nämbden blef om Saaksens beskafenhet tillsporde? då Nämbdemannen Simon Mölnare, berettade att han tillijka medh Nämbdemannen Mattz Olufson Inventerat den Afleednas löösa egendoom hwilken bestiger till 91 D.r 16 s: K:mt: Och han uti een serskildt bood satt hafwer, betygandes han så wähl som LänssMannen Mathias Crichou att huusen på gamble Tompten äro Aldeles Oförrychte, skolandes Åkren efter Jörans

död

436.

död ett åhr legat i linda så att den sidstledne höst och förleden wåhr först waret besådder och nu är i fult bruuk. J Öfriget Contesterade hela Nämbden att Jacob Käppu som skall wara een dugelig åboo uthan sin Swågers hemmans deehl för Swaga lägenheeter Af ängiar intet Lärer Kunna Subsistera ell.r Cronans Rättigheet ehrläggia. hwilket alt hans Nåde H.r Baron och Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöldh i ödmiukheet refererat och des högmogna betänckiande underställes ./.

Anna Mårtens dåtter ifrån Monååby Framlade i Rätten een af henne uprettadt på satt och wijs som efterföllier: Emedan iagh af åldren ähr mätt warden, Och den eena Swårheeten efter den andra hoopetahls sigh på migh sträckia så att Jagh her efter uti min ålderdoom dageligen hoos dee mine måste om hielp anlijta som der och här tils med all lydno och tienst migh tillhanda gått. dy för deras trogna tienst som dhee her tills, som her efter migh bewijsandes warda, låfwar och tillsäger Jagh min StiufSohn Johan Johansson ell.r des barn af förra Kullan, Sonen Erich Johansson halfparten allena, och döttrona

Susanna

437.

Susanna Och Malin Johans döttrar den andra haalfwa deehlen tillhoopa uthaf mina Löössören dem iagh för tijden äger, och det som på min Tridie dehl efter min Sahl. Käre Man ifrån gården tillkommer, fram för mina andra medharfwingar efter min död för deras beswähr som dee således om migh hafwa, behålla, Och sin emellan deehla, hwar emooth deras plicht och skyldigheet ähr, migh ährligen och wähl syta, sampt hederligen begrafwa låta att detta således af migh låfwat och Testamenterat wara, betyges medh egen Nampns undersättiande, sampt Tienstel. ombedies LänssMannen Wähl:dt Mathias Crichou, Och Nämbdeman Carl Mårthensson, att dhee iämpte migh till wittne wille detta underskrifwa. Datum Munsala Länssmans gård d 22 Martij A:o 1699:

Anna Mårthens dåtter

ifrån Moonääsby

Till wittne

Mathias Crichou Carl Mårthensson

hwilken disposition wederböranderne till säckerheet Och rättelse här medh warder tagen ad notam, efter som ingen der emooth protesterar.

Joseph

438.

Joseph Erichson i Munsala inlade i Rätten fölliande Förlijkningz Instrumen: Uppå underskrefne Dato, hafwer iagh Joseph Erichson i Munsala by ingådt med mine med Arfwingar och Systrar, som är Brijta och Margreta Erichz döttrar een wänlig Förlijkningh om deras Arfs pra´tention, som hoos mig än innestår efter Fäderne, således att iagh uthfäster och låfwar dem efter handen, föruthan det Testamente som min Sahl. Fader uti sin lijfztijd migh begåfwat medh, erläggia, hwardera Systrarn Fembton dahl.r K:mt: föruthan dheras medgift, Och det dhee weed detta tillfälle bekommet hafwa, weed hwilka åfwantalde 15 D.r K:mt: låtom wij oss undertecknade med sådane wilkor som förr är omrördt wara benögd, Men hwad wår Sahl. Broder Sons Arfs rätt Anbelangar så lämnes sådant uti Förmyndarens, modrens, ell.r Sons egne frije disposition att der om söökia och handla det besta den Kunna och gitta, hafwandes ingen af oss eller wåra barn, af det nu giordt än någon macht her å wijdare att Klandra, till hwilketz större Säckerheet och wijdare Stadfästelse låte wij witter=

=ligen

439.

=ligen skrifwa wåre Nampn, sampt sielf rista wåre boohagz märken Her under, Datum Munsala d- 3, Septemb: A:o 1699

Joseph Erichson. Britha Erichzdåtters Margreta Erichzdrs

Man Jacob skoomakare Man Joh: Johanson

i Monäas

Till wittne

Simon Erichson Mölnar Carl Mårthensson

häradzNämbdemän

Och Förordnades af Rätten medh wederbörandens samtyckio Länssman Wählachtadt Mathias Crichou, Och NämbdeMannen Johan Kåck att Inventera Josep Erichsons hemman på ted dee af ehrfaras må huru stoort Arf den omyndige tillfalla Kan. Åliggiandes dee tillförordnade gode män om Saaksens beskafenheet Och huru Med beställninge fullfölgdt blifwet weed nästa Tingh relation och nöijachtigt beskeed giöra ./.

Grels Knutzson i Pensala upwijste hans Nådes högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingens honom d- 24, Martij A:o 1698, meddelt Confirmation

på

440.

på häradz Rättens d- 17, Februarij 698, falne resolution Angående besittiandet af des SwärFaders Mattz Påhlssons uti skuld fördiupade hemman, hwilket han sedermera sigh till säkerheet af Länssmannen Wählachtadt Mathias Crichou d- 25, Februarj A:o 1698 Inventera låtet då gelden öfwerstiget egendoomen i lööst och fast till 23 D.r 3 s: K:mt: doch

berettade han att det icke des mindre och till att förekomma all wijdlyftigheet genom wenligh Förlijkningh uthwärkat af sin Swåger Jacob Mattzson fölliande Cessions skrift: Emedan såsom mitt Börde hemman å 1/3 Mantahl i Pensala är till Creditorernes Afbetahlningh Anslage, och inventerat, warandes och den nu hoos Cronan som andre private personer, uti geld fördiupat att Jagh intet på något sätt Kan see ell.r weeta migh den samma Kunna Afbörda, dy haar iagh i Anleedningh af häradz Rättens sluuth de dato d- 17 och 18 Februarj 698 samma hemman till min Swåger Grels Knutzson updraget, Såsom och nu försällier bemelte min Swåger Grels min bördz rätt undan migh och mine barn des barn efter barn till Ewerdelig tijd för een

Koo

441.

Koo, Een Tunna Rågh, Och 1 Tunna Korn, att besittia, och som detta nu Frijwilleligen medh min hustrus ia och samtyckio giordt är, dy beder iagh den högdtärrade häradzrätten att dee wille honom der weed Maintinera, och till större säckerheet, sampt wijdare Stadfästelse låter iagh witterligen skrifwa mitt Nampn, som och sielf Rister mitt boohagz märke här under. Datum Munsala d- 11, Septemb: 1699:

Jacob Mattzson

Till wittne

Mathias Crichou Jöns Erichzson

Sedan föreskrefne transaction publicerad war, yttrade sigh jacob mattzson det han sitt Contract uti alla deehlar ständig wara skall; Ty bleef och merberörde Frijwillige Förlijkningh actis pubicis insererad, Och Upböödz hemmanet Grels till handa första gången Klanderlööst ./.

Hindrich Jacobsson Holm inlade i Retten fölliande transaction. Undertecknade tillståå, och her medh fullkombl. bekänna att wij hafwa ingått een

frijwillig

442.

frijwillig förlijkningh med wår kära Broder och Swåger Eerlig och beskedelig Hindrich Jacobsson Holm i öfwerjeppå, Angående wår Arfs pra´tention/: Emedan hemmanet skall häfta för stoor Crono och annan privat geld:/ således Nämbl. att hwar Broder skall bekomma både för löst och fast Tiugu D.r och Systrarne hwar sine 10 D.r K:mt: till Arfz efter wår Sahl. Käre föräldrar, Jacob Hindrichson och Brijta Matz dåtter, Föruthan den ringa medgift som hwar och een tillförna bekommet, och till mera Säckerheet att wij således oss emellan slutet hafwa, bedie wij Närwarande gode Män Täcktes såsom wittne iämpte oss detta underskrifwa och medh boomärken bekräfta. NyCarleby Sochns Tingzställe i Munsala Länssmans gård d- 12 Septemb: 699.

Simon Jacobsson i Kåfwijåki, Jacob Jacobson

Hans Thomason

Joseph Erichson På min K. hustrus Brita

Jacobsdått.rs wegnar

Jacob Jacobson Kaupi

Till wittne

Mattz Olufson, Dawid Dawidson,

häradz Nämbdemän.

Och

443.

Och som underskrefne wederböranden berörde Skrift ständig wore ty blifwer Contractet, dem till efterrettelse här med fördt ad acta ./.

Efter Carl Mårthenssons, Giöstaf Thomasons, Michell Simonssons och Jacob Jonassons alla ifrån Wäxala by, begiäran Förordnades Länssman Wählachtadt Mathias Crichou, och Nämbdemannen Simon Möllnare att dehla och jämka dee intäckter uti Kloomsteen som dhee twistat om Parterne emellan, och det i Anleedning Af det 32 Cap:l B: B: L: L: Åliggiandes Skiftesmännerne wijd nästa Tingh, huru medh beställningen fullfölgdt blifwet, Rättenom relation och Nöijachtigt beskeed giöra ./.

Hindrich Michelson i WuosKåski pra´tenderade uthaf Mattz Mattzson, Mickell Mårtensson, Johan Giöstafsson Mårthen Mattzson och Mårthen Knutzson der sammastädes 640 K:mt: resterande Bååtzmans lega; Men Swaranderne påstoodo att dee intet mera tillsagdt honom till lega än 50 D.r K:mt: hwilka dhee honom strax wid uthskrifningen Richtigt Contenterat hafwa, det dhee

tillbudo

444.

tillbudo medh eedh ehrhålla, så betygade och Nämbden att slijke Bååtzmans Ordinarie lega skall waret 50 D.r K:mt: Så Aldenstundh Käranden 1:o intet bewijsa gitter det honom någon Extraordinarie Rättatillsagt blifwet, och Nämbden 2:o Eenhälligt intygadt det Ordinarie legan waret 50 D.r K:mt: hafwandes Swaranderne 3:o edel tillbudet ehrhålla, det dhee berörde 50 D.r K:mt: till Käranden Richtigt ehrlagdt hafwa; Ty finner denna Rätt skiäligt att befrija Swaranderne för wijdare åtahlan i dett måhl lijkmätigt det 19 Cap: Tinghmåhla Balken ./.

Matz Hindrichson i Karby upwijste i Rätten ett Boolagz Contract de dato d- 22 Maji A:o 698, hwar medelst honom Af des Swåger Anders Andersson är tillsagt halfwa hemmanet uti löst och fast, Antydandes han nu att berörde des Swåger tillijka med hustrun skall förleden Midsommars tijd öfwergiwet hemmanet och nu hoos handelsmannen i NyCarleby Niels Sceppar tienst Antaget hafwa, sedan han Een dehl af löösören distraheradt, Ty begiärte nu Matz det honom efterlåtas Kunde des Swågers 1/2 Man:

:tahl

445.

=tahl Crono att behålla; Nämbden intygadee att Matz Hindrichson skall wara een dugelig åbo; hwilket alt hans Nådes H.r baron och Landzhöfdingens Högwlb:e H.r Johan Ehrenskiöldhz Nådige gådt finnande i ödmiukheet underställes. J medler tijd Förordnades efter Hindrichzsons begiäran Häradzskrifwaren Wählachtadt Carl Juniander tillijka medh någre adjungerade Nämbdemän att undersöökia om hemmanetz tillstånd och hwart löösörerne som Mattz Klagat öfwer distraherade blifwet; hwar om Crono BefallningzMannen sedan får part, på Kongl: Maij:tz Interesse Således Kan här weeddh i acht tagas ./.

Dawid Dawidson i Kåfwijåki föredrog Rätten att han förleden Sommar sielf fimde uthsädt Crono Spanmåhlen till behörig ort och ställe, då han tillijka med sine Kammerater emooth taget af Simon Runt des Spanmåhl så att han intet trängde giöra föllie uthan haar han i medler tijd draget nooth och blifwet wählsignat medh 7 å 8 Tunnor Strömming. Ty som Runten förnögd den andre des Interessenter medh 1/2 Kass Strömming åth

hwardera

446.

hwardera så Anhölt han det äfwenwähl att han Kunde medh någon resolution för sin tijdzspillan ihågkommen blifwa; Och pröfwade Rätten skiäligt att Simon Runt till någon wederkentzlo för Dawidsons beswär skulle ehrläggia till honom 1 D.r 24 s: Kmt: det och Runten Richtigt låfwade honom Contentera ./.

Anders Thomasson i Kantlax begiärte LänssMannen Wählachtadt Mathias Crichou Och Nämdemannen Erich Andersson att hålla Arfskifte efter SwärFadren Sahl. Mattz Jacobson i Kantlax hwilket Af Rätten lijkmätigt det 15 Capitel Erfda Balken Landzlagen samtycht och bewilliat blef, Jämpte befallningz till Skiftes Männerne att dee uti Befallningzmannens ell.r des Fullmechtiges Närwaru beställningen förretta sampt huru med den fullfölgdt blifwet weed nästa Tingh relation Och Nöijachtigt beskeed giöra skola ./.

Jngeborg Simons dåtter i yterjeppu begiärte LänssMannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Erich Andersson att Skifta arfwet efter

Simon

447.

Simon Draka hwilket af Rätten lijkmätigt det 15 Capitel Erfda Balken Landzlagen samtycht och bewilliat bleef, jämpte befallning att Skiftesmännerne uti Befallningzmannens ell.r des Fullmechtiges Närwaru beställningen förretta åliggiandes dem weed nästa Tingh huru der med fullfölgdt blifwet Nöjachtigt beskeed giöra ./.

Häradzskrifwaren Wählachtadt Carl Juniander läth på Crono Befallningzmans wegnar andra gången fölliande hemman för Crono restantier, upbiuda Nämbl. 1 Mantahl Michel Erichsons i Munsala, 1/2 Mantahl Erich Bertilsons i Moonåå, heehla Kyrckiobyn undantagande Crono hemman, Och Cappellans bohlen, Såchlooth byen undantagande Crono hemmanen hela Ytterjeppu by, 1 Mantahl Mårthen Erichsons i Hirflax, hwilket wederbörande till rättelse warder taget ad notam ./.

Det Framsteeg Nils Mårthensson i Pensala beswärandes sigh öfwer sin Boolagzman Jacob Hansson ibidem för des oförlijkligheet Skuld, Andragandes

det

448.

det han medh sin hustru och barn Omöijeligen sigh medh honom skall begåå Kunna, på 1/4 Mantahl Crono som dee her till hafwa beboodt, iämpte begiäran dedt Kunde honom efterlåtet blifwa det medh Hansson ingångne Boolaget att rifwa. Jacob Hansson Exciperade her emooth, påståendes Kiärandens Moder een Oförlijkelig Qwinna Susanna Nils dåtter skall bracht denne upwuxne Oenigheet på bahnen, upwijsandes Boolagz Contractet af d- 19, Novemb: 698 som blifwet uti denne Rätt d- 26, Januarj af Jnnewarande åhr Insinuerat och yttermera af hans Nådes högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingens vicario, LandtCammereraren högacht:dt H.r Henrich Curnovio d- 28 ejusdem Confirmerat; Och begiärte nu Jacob att han som wähl begynt Arbeta och Kåsta på hemmanetz uprettande Och restens, som det är graverat förr, Afbördande, weed hemmanet maintineras Kunde, Men Niels framlade i Retten ett häradz bewijs af åhr 662, att hans Stiufader Johan Hindrichson, hwilken hemmanet uthi geld brackt, der till bördägande waret och efter som Nilsses hustru Kirstin

Jacob

449.

Jacobs dåtter är i 3:ie leed Slächt medh bemelte Johan Hindrichson, Ty begiärte han weed hemmanet för hennes skuld handhafwas. Aldenstundh Jacob är fremmande. Jacob Hansson protesterade här emooth, bewijsandes, att han för hemmanet till Befallningzmannen 30 D.r K:mt: ehrlagt hafwer iämpte uthlåtelse att der han af hemmanet bårttager sine Anseenlige införningar skulle det Omöijeligen Subsistera Kunna. Nämbden berättade att detta hemman som Parterne twista om skall af Sahl. Befallningzman Bruun wara för Crono restantier upbudet och Lagståndet, sampt Reedan för Crono i Jordeboken wara intecknadt. Parterne förehöltz alt detta, iämpte underwijsning att den som Penningar och Sufficient Caution pra´stera gitter larne blifwa Närmast till besittiandet af merberörde hemman Efter som Crono resten efter ett d- 8, Sidstwekne Aprilis uprettadt Inventarium der sammastädes befinnes wara 213 D.r 28 s: Och löösören der emooth allenast bestiga till 91 D.r 24 s: K:mt: då Upsteegh Nämbde Man=

:nen

450.

:nen Erich Andersson i Såchlooth, och Jacob Jsaachzson i Harioxen trädandes i Fullkomblig Bårgen för Nils Mårthensson medh dee wilkor att så frampt han icke tillkommande wår Richtigt Contenterar Cronan des pra´tention Så wijda löössörerne tillräka, då wille dee i wijdrigt fall hålla Kongl: Maij:tz och fiscum i detta måhl Skadelöös, Så

uthleeth sigh jämwehl handelsMannen ifrån NyCarleby Mathias Aulin det han wille Cavera för Jacob Hansson för Crono resten emooth löösörernes wärde, Och till större säkerheet af berörde löste upwijste Jacob een häradzdoom de dato d- 17, Aug:ti 698, hwar af befinnes det han skall hafwa att fordra af Anders Mårthensson i Pensala, som är een wähl behållen, Contant 100 D.r sampt 4 T:r Spanmåhl, Och 20, Skrindar höö etc. hwar med han Cronan des rättigheeter förnöija wille. häradzskrifwaren Wählachtadt Carl Juniander, berettade Nils Mårthensons Cautionister wara något geldskyldige sielfwa, Och att hemmanet säckrare åth Jacob så i Anseende till des egen förmögenheet som des Cautionist betroos Kan. Sidst Framsteegh

een

451.

een förmögen Karl Erich Mattson i Hirflax tillbiudandes att löösa hemmanet både uti lööst och Fast efter wärdering så frampt han det för börde får, hwilket alt här medh, till hans Nådes H.r Baron och Landzhöfdingens Högwälborne H.t Johan Ehrenskiöldhz wijdare nådige behagh och gådt Finnande warder taget ad notam ./.

Matz Elia´sson ifrån Såchlooth upwijste, Befallningz mans wälbetrodde Samuel Österbergz immission och tillstånd af d- 23, Martij Sidstwekne att tillträda Påhl Anderssons 1 Mantahl Crono uti bemelte by, Och Såsom detta hemmanet icke allenast skall wara till des Åkrar huus och lägenheeter illa förfallet och i linda lämnat; uthan skola iämwehl någre Bårgare ifrån NyCarleby Stad förleden höst Sådt Rågsädet till helften; Och sedan Gud åhrs wäxten wälsignade bårtfördt och hoos hans grannar Aftröskat all den råg som på hemmanet blefwet, Och icke det Ringaste der af wijd hemmanet lämnat,

att

452.

att han Omöijeligen der af uthlagorne pra´stera Kan, Anhölt Fördenskuld om een billig frijheet. Men som NämbdeMannen Anders Erichson hwilken hemmanetz lägenheeter tillijka medh Nämbdemannen Dawid Dawidson besichtadt är Mattz Elia´ssons Swåger, Kunnandes eij heller Rätten wetta huru wijda hela detta åhrs Rågwäxt kan honom Mattz ifrån tagas der han för detta åhrs uthlagor skall swara Ty Kunde denna gången intet om någre frijheetz åhr determineras; uthan blifwer Mattz Elia´son remitterad till Crono BefallningzMannen, hwilken Förmodeligen Så lärer disponera att Mattz emooth uthlagorne får hugna sigh af åhrs wexten, Så warder och wählbemelte BefallningzMann Antingen sielf

ell.r genom någon Fullmechtig till nästa Tingh undersöökiandes om, och huru wijda Mattz Elia´sson någon frijheet kan behöfwa ./.

Tullskrifwaren Hindrich Hindrichzson ifrån Staden befullmechtigad uthaf Jacob Bertilsson i Mono föredrog Rätten det Jacobs äldre

Broders

453.

Brors Änckia Kirstin Hindrichz dåtter skall föra tillijka med sin Syster ett sådant Oskick på hemmanet sampt förskingrat een deehl af löösörerne så att han sigh icke wijdare meedh henne begåå Kan, befarandes att hemmanet des medelst sitt ruin taga lärer, iämpte Ansöökning det han som hafwer nog Fålk fram för Enckian som ingen hielp hafwer weed hemmanet maintineras Kunde, upwijsandes i Retten een Cautions Skrift de dato d- 13 Septemb: 1699 af Hans Thomason i Mono Knuth Jacobson i Hirflax och änckian Såphia Anders dåtter i Monå underskrefwen, alla wählbehåldne hwilka Cavera een för alla och alla för een, att swara för bemelte Jacob Bertilssons åhrlige uthlagor der han sielf dem icke

pra´stera gitter. Men dee Inventerade Saakren och gl. resten beträfande, så förmäla dee, att dhee sigh eij wijdare der med Kunna befatta, än att dhee skola hafwa upsicht, att intet der af blifwer förskingrat sampt drifwa på att gamble resten efter handen blifwer betalt. Kirstin Hindrichz dåtter Anförde i lijka måtto emooth sin Swåger åthskillige be=

:swär

454.

=swär Nämbl. att han taget ett pund Smör som han skulle befunera till Fougden, Men sådant intet efterkommet, uthan sedan han der om blifwet tilltalter skall han hafwa nedsatt hoos Länssmannen 5 D.r K:mt: Jacob Förklarade sig att han ärnat gifwa Penningarne åth BefallningzMannen. Så skall han och i winttras fört Af hemmanet twå Tunnor Spanmåhl Och 695, om wåren haar han Reest öfwer på Wästersijdan medh Anseenligit Spanmåhl doch weed sin heemkombst inga medell till gårdzens behof Anlagdt uthan haar han der efter emooth hennes Sahl. Mans willia giordt stor omkåstnad på sitt Bröllop, hwilket skall aldraförst tillskyndat hemmanet een Swår Anstööt det och Nämden besannade. Enckian efter tillfrågan Kunde intet för Crono resten och åhrlige uthskyldernes Richtige Afbördande ställa någon Sufficient Bårgen, uthan låfwade Framdeeles sigh bårgen förskafa. sidst upwijste hoon ett wijd sidsta wintter Tingh medh Jacob ingånget boolagz Contract, sampt hans Nådes H.r Baron och Landzhöfdingens hög=

:wälborne

455.

=wälborne H.r Johan Ehrenskiölldhz resolution af d- 25, Maji 699. hwar medelst hoon medh sine barn som äga pra´ferencen till hemmanet fram för Jacob, blifwer der weed handhafd, så frampt hoon för Crono resten och åhrlige uthlagorne förmår ställa Sufficient Bårgen. Ty förmantes jacob att låta Enckian blifwa i frid, Så länge hoon af höga wederböranden Om hemmanet betrodt blifwer ./.

Företrädde Anders Andersson i Såchlooth, berettandes att Giertrudz Enckias uhrgambla öde som aldeles är afhyst och tillförne waret H.r Gustavi Neostadii Cappellans bohl skall wara när till des hemman beläget, och som det skall wara af ringa ägoor så att ingen derföre särskilt skatta Kan; Ty Anhölt han det honom Kunde efterlåtas att sammanläggia berörde öde medh sitt Crono hemman. Rätten undersöökte om berörde hemmans tillståndh och befans Af H.r Landtmätarens Thoma´ Lohms Reefningz attest, daterat d- 12 Julij 1690, att under Ödes hemmanet är glad Åker till 2 Tunnor

och 15 Cap

456.

Och 15 Cappland, och sämbre Åkerlindor till 29 Cap.rs uthsäde, sampt 14 1/2 lass höö, Ty i Anseende till så Swaga lägenheeter pröfwade Nämbden att merbemelte Öde intet kan högre skattläggias än till 1/6 deehl, hwarföre ingen för serskilt Röök Kunna skatta Efter som hemmanet är aldeles afhyst, Kunnandes Anders Andersson, Så wijda han uti sin begiäran blifwer wilfaren, till instundande Jordreefningh för 1/2 Mantahl skatta, hwilket hans Nådes högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingens Nådige godtfinnande i ödmiukheet underställes ./.

Nämbdemannebn Jacob Matsson i yterieppu gafs efter des trägne begiäran Afskeed, och Antogs efter Aflagd Eed uti des ställe Mattz Jacobson der sammastädes medh förmaning till Allmogen, att dee bewijsa honom tillbörlig heder och lydno uti dee ährender som han på

Embetes wegnar efter ordres förrettande warder ./.

Matss Andersson i ytterieppu som blef voterad till NämbdeMann och egenwilligt tergiverserade fältes för Olyno till 3 sk.r Smt:

Länssmannen

457.

LänssMannen Mathias Crichou Anklagade Enckian Anna Josephz dåtter i wäxala för det hoon i höst ett åhr sedan stulet hoos Mattz Nillson i Hirflax 1 1/2 cappa Spanmåhl wärderat för 18 s: Kmt. Anna Kunde här till intet neka uthan berettade att hoon förlijkt Målzäganden, Ty fältes hoon lijkmätigt Kongl. resolution af d 20, sidstwekne Maji Och det 17 Cap. Tingh M: B: till 12 öhre K.mt: böter, för hwilka hoon plichtade i Ståcken ./.

LänssMannen Mathias Crichou stälte för Retten een löös Karl Johan Mattsson som förledne Påsk helg Anlendt till Anders Pehrsson i ytterieppu, Och skall wara berychtadt att hafwa bednifuet hoor medh Hindrich Mårtenssons hustru i Narasluoma Anna Jacobs dåtter som tillijka medh honom hoos berörde Pehrsson tient hafwer. den Anklagade nekade högeligen till denne beskyllningen; Och Aldenstund Anna ifrån detta Tinget flychtat, Och eij heller hennes Man nu förhanden war, des uthan upwijste Johan ett viatiisum underskrefwet Af Cappellanen Taulero uti Tawast Kyrå, om hwilketz

richtigheet

458.

Richtigheet och så Af Een och annan orsaak twiflades, Ty uthstältes Saaken till nästa Tingh, och wederbörandernas Ankompst, i medler tijd skall den Angifne uthi gådt förwahr hållas, Och blef till LänssMannen i Tawast Kyrå Af gåå, hwilken skall undersöökia om Taulerg berörde viaticum uthgifwet, och huru Johan Mattzson ifrån sitt heemwist Kan leedig wara ./.

LänssMannen Mathias Crichou Angaf Jacob Bertilson i Mono som skall wara kommen uti roop och Rychte att wara wållande till sin Broders Johan Bertilsons omkompst. Weed hwilket tillfälle Johans Enckia hustru Kirstin Hindrichz dåtter steeg för Retta beklagandes sin Sahl. Mans hastiga frånfalle som skall skeedt 697 Erichzmesso tijden, då berörde Johan Bertilson tillijka medh Brodren Jacob reest till Fiskie och på samma reesa blifwet så swager och af sigh Kommen att han samma dagh genom döden Aflijdet, befarandes hoon att Swågren Jacob Bertilsson till hennes Mans död lärer Orsaaken waret, Och det af fölliande skiähl, att dhee 1:o åfta

tillförne

459.

tillförne hafwa Kifwat och trädt medh hwar andra, Skolandes Johan 2:o meedh sin Ankompst till landz wara wårdzlööst uthi sin Swagheet Af Jacob Allena uti bååten lämnad, 3:o är han befunnen uthan hatt sampt heehl wååter; Men Jacobs Klädr 4:o waret Tårra, hafwandes dee 5:o den dagen emooth wanligheeten länge utheblifwet; Antydandes Enckian för det Öfrige att Jacob weed sin hemkomst uthi hustru Kirstins frånwaru fuller befalt Systran Karin Bertils dåtter förfoga sigh till Johan uti bååten; Men intet sielf skyndat sigh efter honom, uthan haar des Swägerska berörde Karin medh Niels Johansons ifrån Mono tillhielp, uptaget Johan uthur Bååten och Kiört honom på een släda till Tårparen Hindrich Jacobzson wackfinne som ett paar bössskått ifrån Siöön sitt booställe hafwer. derest hoon Kirstin Hindrichz dåtter sedan hoon Kommet heem och om sin Mans tillståndh fått weeta honom mycket Suager igenfunnet så att han till hennes tahl intet förmått meddeehla henne något geenswahr, uthan allenast nämpt Kirstin, och sagt: Jesus hielppe! Jacob befalter sigh öfwer sin Swäger=

=skas

460.

=skas Klagomåhl förklara, wille intet tillståå att han med sin Sahl. Broder uti Oenigheet lefwat, förklarandes wijdare, att dee uti ett Swårt wäder och blåst Rodt långt uth på fiehlen att Fiskia då Johan fuller på dijt reesan sigh intet Klagat hafwer, uthan efter sin förmågo tillhulpet att Roo, Och så länge dhee drögdes uthe, handterad Nääten och Fiskiereedskapen; Men på heemreesan haar han begynt att Klaga sigh, blifwandes mycket

Swager så att han intet wijdare förmått roo, uthan måst läggia sig uti Framstammen af Bååten, derest till äfwentyrs lärer något wattn blåst och stängt uppå honom, hafwandes Jacob sedan rooddt allena så när 1/2 Mijhl till des dhee Kommet lijtet efter Middagen till Stranden, ddå han tillbudet att hielppa Brodren uthur bååten Och fått honom uthöfwer Suden; Men fötterne hafwa då intet wijdare förmådt att bära Johan; hwarföre Jacob som iämwehl af hunger war uthmattad, lyftat honom tillbaaka uti bååten, som för det grunda wattnet Skull hade stadnadt ett lijtet stycke wid pass 4 fambnar ifrån Landet på slätta Sanden, skolandes Johan då önskat,

sigh

461.

sig hafwa någon Maath; ty haar Jacob låfwat, så frampt han förmåtte gå heem, skafa honom någon spijs, Och i medler tijd lämnat Johan uti båten påståendes det Johan då haft

sin hatt behållen, jämpte inständigt Nekande att dhee den ringaste träta ell.r slagsmåhl den gången medh hwar andra öfwat hafwa; hwarföre han och strax weed sin heemkompst uthsänd sin Syster Karin som först förhanden war, Och sedan han sielf fått sigh lijtet wederqwäckia, skyndat sigh efter, hielppandes till att inbära Johan hoos wackfinnen, Och sedan leedsaga honom tillijka medh hustru Kirstin heem till gården samma afton, beklagandes högeligen att Johan så snart blifwet Måhllöös, hwar igenom han Jacob i desse misstanckar hafwer rååkadt. Enckian Kirstin Hindrichz dåtter beropade sigh på hustru Malin Michels dåtter i Mono, hwilken Oiäfwad efter aflagd Eedh wittnade, att Sahl. Malin Erichz dåtter 696, om wåhren een Söndags afton uti hennes Närwaru Kommet löpandes i Fäägården medh befallning till Kirstin Hindrichz dåtter det

hoon

462.

hoon skulle skynda sigh att hielppa sin Man Johan Bertilson emedan den nu Anklagade Jacob skall uehlat dräpa honom; hwar efter Kirstin och Malin Michels dåtter inlupet då Jacobs hustru hållet sin Man i bältet förmanandes honom att skada sin Broder, Och skall Barnwaggan legat söndderslagen den Kirstin undsagt sigh willia bära till sin Granne UpsyningzMannen Anders Andersson, men Suärmodren Karin Thomas dåtter sådant afrådt, Jacob Kunde nu intet neka att dem emellan den gången een lijten Oenigheet upkommet, Kunnandes intet Minnas af hwadh Orsaak, Men påstood att dhee aldrig sedan in till Johaans död Trätande waret, Så Kunde eij heller Kirstin sådant påståå ell.r bewijsa. Nils Josepzson i Mono till wittnes provocerad intygade efter aflagd Eedh oiäfwad att han Kommit till Mötes medh den Afleednes Syster Karin Och så att dhee tillijka hunno till bååten begge lyfte Johan uthur Bååten, på Slädan, hafwandes Johan då sielf tillbudet att rätta sigh upp uti bååten förr än han Af Niels och Karin

blef

463.

blef hulpen; Men för sin Swagheet skull altijd igen nedfullet; doch Kunde Josepzson efter tillfrågan, sigh intet ehrhindra att Johan skall waret wååter, Men det betygade han att des hatt waret bårta, Skolandes den Angifne Jacob, då iämwehl med Miölk till sin Broders styrkio Ankommet på hwilken Johan seedt men intet ehrwijst emooth honom någre anda miner ell.r något ord talt, hustru Kirstin påstood att han till sina Kläder och hufwud waret heehl wååter beroopandes sigh i det måhlet på Hindrick Jacobsson wackfinnes hustru, Brita Markus dåtter hwilken Oiäfwad Edel. berettade att han lijtet der efter som den Afledne Johan uti des huus blifwet införder, Kommet heem, då hans Jacka och 2.ne paar byxor waret så wååta att dhee strax hoos henne Klädt på honom torra Kläder Och dhee wåta blifwet till andra dagen uti badstugun Tårkade, Förklarandes, det hoon intet Kan sigh påminna om hååret waret wååt på Johan, som af des änckia Kirstin Hindrichz dåtter intygadt är, iämpte berettelse att Johan och Jacob och hustru Kirstin der ifrån samma afton

blifwet heemförder, hwar

uppå

464.

uppå han sedan hemma samma afton Afsomnat. Ytterst bleef Anders Andersson i Mono Ojäfwad till eeden Admitterad; hwar efter han intygade att Johan waret mycket mager och Siuklig, påståendes jämwehl att den Angifne Jacob skall bekändt för honom uti des gård att när han skulle hielppa och föra sin Broder uthur Bååten på landet haar Johan Af swagheet fallet need i wattnet Emedan Jacob i lijka måtto waret af hunger så Kraftlöös att han intet förmådt föra honom på landet. Rätten frågade Jacob Bertiklson hwarföre han icke strax bekändt reent uth huru Johan blifwet wååth, då han förklarade sådant af eenfaldigheet och glömska här till blifwet förtegat, berettandes att Johan fullkombl.n needfallet i wattnet, då han honom på Landet förhielppa skulle, iämpt inständigt påstående att han Aldrig genom sitt wållande tillfogadt sin Broder någon Skada, uthan skall han hoos Hindrich Jacobson wärmt Söötmiölk uti sin Mun och söökt att des medelst wederqwäckia sin Siuklige Broder, Så berettade han sigh strax fått upp Johan uhr wattnet som waret

så

465.

så diupt att det Kunde ståå honom witt på benet. Men huru Johans hatt bårt Kommet, Kunde han intet weeta, uthan påstood att den Fullkombl. waret tillstädes på des hufwudh då han gick heem ifrån Johan. Nämbden höll före att om Jacobz berettelse i detta måhl är sann, Så lärer hatten fallet i Siön, då Johan efter Nils Josepzsons berettelse wille hielppa sigh upp uhr bååten, Och således Kunnat bårtflyta ifrån bååten, hälst Nils Josepzson på tillfrågan nu bekänner att det då blåste Tämmelig hårt ifrån Landet. Än frågades om på Johan funnetz blånad, bloodwijte ell.r annat Teken till någon Omild handawärkan, hwaar till så uthaf Enckian hustru Kirstin, som dhee Afhörde wittnen nekads. Rätten fan nödigt att inhämpta den Aflednes Moders Karin Thomas dåtters uthlåtelse i Saaken i hwilken efter tilltahlan yttrade sigh att Sönerne intet waret mycket Oenige tillstood lijkwähl att dhee een gång wehlat slåå hwar andra, då hoon sådant förhindrat hafwer. Sammaledes påminte hoon sigh att waggan blefwet sönderslagen, förklarandes

att

466.

att hoon haft dee misstankar som skulle Jacob tillskyndat sin Afleedne broder döden, hwarföre hoon honom åfta der om tilltalt hafwer, då han altijd skall hugnadt sigh af sitt goda Samwete. påståendes hoon för det öfrige jämpte alle dem som tillförne i denne Saak hafwa fgiordt sin Eedh, sampt Nämbden och heehla Tingzlaget att hennes Afleedne Sohn Johan , waret elliest Öfwermåttan Siuklig och uthhungrad så att han för sin Swagheet måst stödia sigh på Kiäpp, Och war nu ingen som icke lättel. trodde att han af slijk machtlöösheet och wedermöda, äfwen som månge andre den Swåre och fattige tijden lärer satt Lijfwet till, hälst emedan Jacob hafwer Nampn och witzord af een stilla och eenfaldig Karl. hustru Kirstin frågades hwarföre hoon icke förr denna Saak för Rätta Andraget? Swarade sigh i mangel Af fulla bewijs der om haft betänckiande, williandes hoon eij heller nu honom der till fulleliga lägga, uthan för bettre Samweete skull den under Rättens skiärskådande och Omdömme lämna. Wijdare Uplysning i Saaken, Kunde efter noga un=

dersöökiande

467.

=dersöökiande, intet inhämptas; Ty slötz och Afsades eenhälligt fölliande Sentens och

doom

Det haaar fuller Enckian Kirstin Hindrichzd.r i Anleedningh af dhee i Ransaakningen Anförde skiähl haft dhee Misstankar, som skulle Swågren Jacob Bertilson i Mono till hennes Mans Johan Bertilsons död wållande wara; så ähr och Af Malin Michels dåtter wittnat Och af den Angifnas Moder Karin Thomas dåtter bekändt att Jacob ett åhr för Johans dödh medh honom Kifwat och slagetz hafwer, hafwandes Jacob äfwen och genom sitt stilla tijgande Angående det att Johan då han skulle hielppas uhr bååten föll i Siöön, det han doch sedermera efter Anders Anderssons i Mono Wittnesmåhl hafwa måst tillståå och bekänna, giordt sin Saak misstänckt, Lijkwähl och emedan Af föregående Ransaakning der emooth är att inhämpta och aftaga 1:o Att ingen Kunnat betyga det Jacob nu på een lång tijd skall Kifwat ell.r trädt medh sin Afleedne Broder Johan, eij heller är 2:o bewijst att någon förr ell.r efter Johans dödh Kun=

:nat

468.

=nat förmärkia på des Kråpp någon Åkommo, uthan Jacob bekanner 3:o att weed sin Ankompst till stranden tillbudet att hielppa sin swaga Broder uthur Bååthen på Landet, men som det intet uthi des förmågo waret, haar han 4:o i Anleedning af Johans böön och uthlåtelse förfogat sigh heem sampt låtet sigh wårda att Johan af Systren Karin skulle heemsänder blifwa, hafwwandes Jacob som sielf waret Siuklig 5:o hämptat Miölk till Johans wederquäkelse 6:o haar Johan intet weedh Jacobs Ankompst wijst någre wijdrige Miner. 7:o haar Johan elliest af hunger waret aldeles försmächtat som Af edel. wittne, Nämbden, och den afleednes Moder intygadt ähr. 8:o haar den Anklagade inständigt påståådt sin oskyldigheet i detta måhl; Altså pröfwar denne Rätt berörde Skiähl wara af den wicht att dher dhen Angifne aldeles i Saaken befrija, Och dömmes Jacob Bertilson i detta måhl från wijdare tilltahlan aldeles Frij; Och det i Anleedningh af det 19 Capitel Tingmåhla B: Och domare Reglorne. doch blifwer Saaken

den

469.

den höglåfl.e Kongl. Håf Rättens högrettwijsa Censur och Nådige omdömme i ödmiukheet heemstält ./.

Häradzskrifwaren Wählachtadt Carl Juniander befullmechtigad uthaf handelsMannen Hans Michelson i NyCarleby begiärte lagaa Fasta uppå det Kiöp som han med Mattz Larsson i wäxala, Angående Kudnis hemman ingådt hafwer, och ehuruwehl samma hemman reedan är lagbudet och lagståndet, Så befinnes doch uthaf protocollen att handelsmännerne Jsaach Bröms Och Thomas Sigfredzson uppå sine pupillers wegnar, emoth samma Kiöp protesterat, Och äro nu på sine resor till Stockholm, Ty anståår till nästa Tingh med Fasta brefwet, då först skall dömmas om det jäf i Saaken är inkastadt; Sidst Framlades Af Fullmechtigen Een Räckning hwar medh Hans Michelsson will bewijsa hemmanet medh den der på giorde reparation och Förbettring, Kommer att Kåsta 310 D.r 12 s: K:mt: som han begiärte Adnoteras måtte ./.

LänssMannen Wählachtadt Mathias Crichou,

Androgh

470.

Androg så wähl Muntel.n, som genom i Rätten inlagd skrift och Räckningh, att han uthaf sin SwärFaders Sahl. Hindrich Erichsons Sterbhuus, hafwer att pra´tendera 2:ne åhrs uthlagor bestijgande föruthan detta innewarande till 62 D.r Smt: som han begiärte honom Kunde gådt giöras, Anförandes wijdare huruledes han uthaf sin Swärfaders Broder Jöns Erichson sigh 1/4 Mantahl skatte tillhandlat, hwilket tillförne ifrån Ländzmans hemmanet här sammastädes är abalienerat des uthan hafwer hans hustru, lijsa Hindrichz dåtter Såsom Fäderne tillfallet 1/4 deehl uti hemmanet, Anhölt Fördenskuld, det honom måtte efterlåtas berörde begge fierdedehlar läggia tillsamman, Och Således medh sin hustrus Syskon hemmanet Klyfwa, helst efter det beståår af 1 1/2 Mantahl att dhee öfrige barnen Således 1 Mantahl bekomma. Och Förklarade Ländzmannen att han genom sin Swär Moders hustru lijsa Erichz dåtter i många måtto emooth honom ehrwiste Omildheet till denna begiäran Kommet. Klagandes besynnerligen att hoon Oförskylt och Osanfärdel. hoos hans Nåde, Högwälborne H.r Baron och

Landzhöfdingen

471.

Landzhöfdingen honom traducerat och uti onåder satt. hustru Lijsa Erichz dåtter uppå sine barns wegnar swarade det ingen tillbiuder att disputera honom detta åhrs uthlagor, Men emedan Mågen tillijka medh sin hustru waret såsom barn på hemmanet, åthnutit uthi een Swår tijd sitt Uppehälle, Och der emooth intet Arbeete hemmanet till godo giordt, läggiandes der iämpte Mågen uthi sin Pung all den Förtienst han nedskrifwande Arfskiften och Synegångar haft hwilket alt hon emooth gårdzens uthlagor för åhren 697, och 698 menar upgåå Kunna; Afslåendes Aldeles hans begiäran Angående hemmans Klyfningen, Aldenstundh Påstförandet och Gästgifwerijet efter een sådan deehlning Omöijeligen skall fortsättias och uppehållas Kunna; warandes således hustru Lijsas willia, att heehla hemmanet hennes Omyndige Sohn tillhanda efter lag skulle uppehållas, Och LändzMannen Crichou Så mycket skyndsammare taga sitt Afträde, som dhee sigh emooth henne Otillbörligen Comportera. Sahl. Hindrich Erichsons barns Förmyndare Jöns

Erichson

472.

Erichson i Munsala uthlätt sigh att han intet nekar, det Mathias Crichou 1/2 Mantahl Af hemmanet bekommer, om höga wederböranden så efterlåta Täcktes. protesterandes eij heller emooth dess begiäran om uthlagorne allenast Ländzmannen will i Anseende till omtalde skiähl, något falla låta, Parterne blefwo af Rätten underwijste huru illa det Anståår att dhee såsom föräldrer och barn ifrån den ena tijden till den andra uti twist Och Oenigheet ligga. Och förmantes dee att söökia een wänlig Förlijkningh på det sättet att dhee här efter icke må hafwa tillfälle att träta, och dhee på alla sijdor Kunna hulpne och Conserverade blifwa, hwilket råd dhee efter ett Långt betänckiande, och Rättens medierande Således efterkommo, att LändzMannen Mathias Crichou med sin hustru weedh nästa Fardag Afträder hemmanet, Och det medh den Af Jöns Erichson uphandlade 1/4 deehl åth sin Omyndige Swåger Erich Hindrichzson emooth löösen, updrager, medh sådane wilkor, att der bemelte Framdeles

weed

473.

weed sine mogna åhr intet skulle Kunna eller willia hemmanet beboo; eller och om det för hans mogna åhr skulle begynna att Komma af sigh och till undergångh låta, då förbehåller LänsMannen sigh efter lagh fram för någon annan hemmanet tillträda. Sammaledes skall honom efterlåtas huus rum att laga till, och hålla Tingh här i gården, till des han sig medh hemman och tienlige huus försee Kan. Om detta åhrs Spanmåhl Afsades att LänssMannen sedan Tijonde, Skatt Spanmåhl och andre uthgifter blifwa afdragne, Skall uthaf det som igen blifwer bekomma hwar fierde Tunna. Men booskapen Och hästen som i gården ärfde äro, skola till Fardag fordras tillsamman, Och sedan ell.r förr om dhee eij elliest öfwereens Komma Fodret dehlas efter Creaturen. Beträfande dhee pra´tenderade hemmans uthlagor, så Componerades denna Twisten Således att LänssMannen dem aldeles cederar, hwar emooth hustru lijsa Och Förmyndaren updrogo honom all den rest

som

474.

som på Sochnen af Länssmans Ränttan ell.r andre Nattbohls penningar som af Sterbhuuset tillförne Kunna wara betalte, ännu inneståå, Så att ingen annan af Sterbhuuset der efter någon sin skall fråga ell.r der uppå wijdare Klander giöra, hwar med alle deras trätor och Oenigheeter i desse måhl skola uphäfne Och dödade wara. hwilken Förlijkning parterne, Såsom Skiälig Och aldeles frijwillig med handslag in för Rätten Stadfäste. Ty blef den och nu med laga doom Stadfäst och den 1/4 dehl som af jöns Erichson är Kiöpt, uplystes första gången Klanderlööst. Sedan detta Således war slättadt och af handlat, Anförtrodde Jöns Erichson sine pupillers hemman uti deras Stiufadres Anders Thomasons, sampt Modrens och Mor Modrens Förwaltning, då dhee å alle sijdor Förmantes samma egendom Troligen och Reedeligen att föreståå, wettandes att dhe derföre Skola Räckenskap giöra efter det 20 Cap. Gift: m. B: L: L: och Förmyndare Ordnin

länsmannen

475.

Länssman Mathias Crichou befullmechtigad uthaf Sahl. Probsten och Kyrkioheerdens i Nerpis Sochn Ehrewyrdige och högwällärde Elias P: Holmii Efterlefwerska, dygdesamme hustru Christina Ringia pra´tenderade uthaf efterskrefne Bönder des innestående geld Nämbl. af Johan Olufson Rouk 1 D.r 20 s: K:mt: uthaf Hans Bion 1 D.r 8 s: uthaf Thomas Harald 4 D.r af Anders Olufson i Munsala 2 D.r 20 s: Och uthaf Simon Draaka i ytterjeppu 4 D.r dito Myndt, hwilka Debitorer hwar för sigh gelden tillstodo; Ty dömdes een och hwar att förnöija Enckian des Odisputerliga pra´tention, Och det i Kraft af det 8 Capitel Kiöpmåhla Balken L: L: Och 16 Cap:l Rådst: Balken.

Beträfande Mattz Larsson i Wäxala som för 24 D.r K:mt: Och Larss Larson i Jeppu som för 8 D.r 8 s: dito Myndtz fordran lagl. till detta Tingh Citerade äro; Men uthan att insända eenskyllan om laga förfall utheblifwet. Så dömmes dee hwar för sigh att ährläggia samma pra´tentioner, doch ståår dem frijt, sedan dhee om detta sluutz i rättan tijd Ansagde blifwet Saaken wedh nästa Ting lagl. att återwinna så frampt dhee elliest Kunna och gitta, Och alt

detta

476.

detta i förmågo af Kongl. Resolution om Lindring uti Rättegånger, Daterat d 4, Julij A:o 1695, Men efterskrefne Bönder Nämbl. Jacob Nillson Fors, Hans Mölnare i Jeppu och Lars Larson i Jeppu som Crono Bönder waret, Och deehls genom döden Aflijdet, dehls hemmanen afwijket, Och ingen egendoom efter sig lämnat; så emedan fremmande deras hemman åbor, Ty Kunde Rätten sigh till ingen doom uthlåta ./.

Dombok 1730

2026-01-28T08:53:00+02:00

Domböcker 1730

429.

Åhr 1730 d.n 4 Martii och fölljande

dagar, höltz ordinarie Häradz Ting,

med Almogen af NyCarleby Pa=

storat och Lensmans gård. Närwa=

rande Landz Cammareraren Hög=

achtad H:r Bengt Widbohm och

Häradzskrifwaren Wälbetrodde An=

dreas Lööf samt dess ährlige

män i

Nämden.

Matz Skytt, Simon Harjox,

Matz Sigfridz, Matz Knuutz,

Erich Skrifwars, Olof Kojonen,

Måns Runt, Jacob Lassila,

Carl Stubb,

Efter lyst Ting och Tingz fred, publicerades 1723 Åhrs legohions Stadga. 690 Åhrs Kongl: Förordning om Skogz eldar. och 684 Åhrs Kongl: Förordn: om barne mord.

Hindrich Klåckar ifrån Mono berättar, at han nästledit Åhr, af Carl Gunderlach dersammastädes, för 30 D:r Kopm:t, Kiöpt en oxe, som han en tid haft, och Gunderlach igentaget, ty begiärar han få behålla oxen, emedan han på des werde efter inlagd räkning, med arbete och et stycke noot skal betalt 18 D:r 16 s:. Gunderlach swarar, at han lånt, och intet sålt honom oxen; berörde räkning öfwersågz och befans rätteligen stiga til 12 D:r Kopm:t hwaremot Hindrich Klåckar i åthskillige parselar nutit betalning 8 D:r 22 s:, och Kan intet bewisa, at något Kiöp om oxen blefwet slutit, ty dömes Gun=

derlach

430.

derlach, efter denna liqvidation, at betala Hindrich Klåckar 3 D:r 10 s: samt expenser 2 D:r 8 s:, efter det 8 Cap. Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Matz Larson ifrån Sochlot upwisar en Skrift, d:n 12 Martii 1726, af hans Swärmoder Änkan

hust: Margreta Jönsd:r, samt hennes omyndige barns Förmyndare, Nämdemannen Matz Matzson i Sochlot undertecknad, lydande: at Matz Larson skal äga bördz= och besitningz Rätten på 1/2 Ml: Snåras i berörde by, samt betala sin hustrus Syskons arf, efter det Jnventarium, som de sedan d:n 10 Septembris ber:de åhr uprätta låtet, och nu upwisas, des uthan har Matz Larson förplichtat sig, at skiöta och underhålla sin bem:t Swärmoder til des död, hwilken handel han låtet upbiuda på 3:ne laga Ting, Nämbligen d:n 20 Septemb: 1726. d:n 2 Martii 1727 och d:n 9 Septemb: samma åhr, hwaremot intet Klander, förr eller nu är anfört, ty anhåller Matz Larson om Skiötning och fasta bref, Fördenskuld såsom anförda handel lagligen är sluten upbuden och lagstånden, alt utan Klander, så dömes bördz= och besitning Rätten på 1/2 Ml: Snåras ifrån Matz Larsons hustrus Anna Andersd:rs Skyskon och til henne hust: Annan Anders:dr, at hon samma rät och försteg, tillika med sin man Matz Larson och efter Kommande arfwingar, såsom deras wäl och lagfången egendom til ewärdeliga tider äga nyttia och behål

431.

la må, efter det 1. 2. och 10 Cap: Jord: B: ll:

Handelsmännen Samuel Lithovius och Jsaak Aulin, som äga besitningz Rätten på et Cronoheman i Sochlot by, til lika med deras grannar Oluf Mickelson, Johan Smedz, Matz Snåre, Pehr Nyckinen, Matz Harald och Simon Nors Klaga, at deras Byemän Elias Wijk, Matz Gertrus, Anders Rank, Matz Sigfridz, Anders Gästgifware, Hans Yrias, Thomas Nybonde, Daniel Hemming och Jacob Hintz. Alt för mycket uthöda bysens samfälta Skog, med tiätu wedz hygge och anna til werkning til Salu, ty begiäras, at Skogzbackarne, der någon furuskog til tiäru wed finnes, sampteligen byemännen emellan måtte delas; Och dem som nästförflutne åhren, sedan fred blef, intet eller ringa af skogen til Salu nutit, skiälig wedergäldning af den skog som behållen är, til ehrkiännas. En deel af Swaranderne Kunna intet neka at de til deras utlagor och annan nödtorft, nyttiat skogen til Salu; Men twifla om den emellan så många grannar och interessenter nöiachteligen Kan delas; doch Kommo desse parter så wida öfwerens, at de Kallade Lensmannen Lorenz Nordman, samt Nämdemännen Måns Runt, Erich Skrifwars, och Oluf Kojonen samma fördelning at werkställa, Hwilket af Rätten bewilljades, i anled=

ning

432.

ning af det 26 Cap: Bygn: B: ll:. Åliggandes Syne männen således bringa berörde byemän til förening, at de som härtils ringa eller intet brukat Skogen til Salu, efter deras skat och mantahl niuta någorlunda sin fylnad emoot dem som mera til werkat, der efter som Synemännen sedan Skogen och tilwerkningarne noga äro undersökte skiäligt pröfwa.

Gästgifwaren Anders Anderson ifrån Sochlotz Lilleby, med sina Jnteressenter, begiära råskilnad emellan sig och deras byemän i Sochlootz Stoorby, hwartil Matz Sigfridz och hans Consorter swara, at Lilbysmän söka, at det sättet underlägga sig den bästa Skogen. J begge byarne finnas både Skatte och Crono Bönder, ty uthställes detta, til des wederbörlige CronoFulmächtigar sig infinna, likmätigt 1723 Åhrs Landzhöfdinge Jnstruction §: 42.

Efter liqvidation som i Rätten skiedde, blifwer Jacob Matzson i Cantlax skyldig, til framledne Handelsmannens Nils Turdins Änka hust: Gertrud Turesd:r, 7 D:r Kopm:t, som han dömes til henne, jämte 2 D:r 8 s: Kopm:t expenser betala, efter det 8 Cap: Köpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Johan Bertelson ifrån Mono, fordrar sin Sons Pehrs, nästledit Åhr förtiänta löön 12 D:r af Carl Gunderlach, samt Klagar at Gunderlach gifwit sin Swär=

moder

433.

moder hust: Karin Frimodig i Wasa anledning, at förhålla drängens Kläder, en hat, 2:ne Skiortor, et par Strumpor och et par skoor, som jämte expenser begäras! Gunderlach swarar: at han sielf hemma hoos sig en månadz tid lärt drängen at Läsa i boock, sampt hållet honom i 7 weckors tid i samma lära hoos sin Swärmoder, hwarföre han ey wil honom annan löön bestå; Men Kläderne lofwar han, innom 3 weckors tid heemskafa och Kiäranden tilställa. Pehr Johanson är nu på sit 16 Åhr, och förklarar, at han ey än lärt a.b.c.

boken uthan blefwet hållen til Gunderlachs och hans Swärmoders arbete, så at han ey stoort fåt läsa: här öfwer resolverades at Gunderlach skal betala Pehr Johansons löön, utom det ringa han lärt at läsa, med 6 D:r Kopm:t sampt uthgiöra 2 D:r 8 s: dito m:ts expenser efter det 16 Cap: Rådst: B:. Sammaledes skal han likmätigt Kong: Förordn: af d:n 4 Julii 695 §: 24: wid 5 D:r Sm:ts wite återställa Pehr Johanson des i Wasa qwarhåldne

Kläder.

Hans Hindrichson Holm och hans afledne Broders Carls Måg Matz Danielson, ingofwo en, under denna Tingz tid, träfad Skriftelig förlikning, lydande: at Hans Hindrichson skal betala sin bem:t broders dotters, eller Matz Danielsons hustrus arf, med 40 D:r Kopm:t, hälften i detta och resten 20 D:r tilkommande

Åhr

434.

Åhr 1731, sampt blifwer för widare Klander angående detta mål fri. hwilken förlikning efter parternes begiäran med doom stadfästes, efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695 §: 23.

Jacob Göstafson i Wäxala, har d:n 7 Januarii 1727, emoot 30 D:r Kopm:t, uplåtet Mårten Göstafson ifrån Lapo, besitningz Rätten på hälften eller 1/4 Ml:, af sit 1/2 Ml: Crono Hälsing i Wäxala by, hwarefter de bodt tilsammans på samma heman; Men nu begiärar Mårten Göstafson, det hans deel i huus och jord, ifrån den andra hälften lagl: må blifwa skilt och Klufwet der til Jacob Göstafson intet samtycker; Uthan förmodar sig med sina barn hela hemanet nu mera förestå och utlagorne sig af börda Kunna. Lens= och Nämdemännen berätta, at under Hälsingz heman fins medel måttig åker, äng, skog och fiskwatn som alt kan wara tilräckeliget för en, men blifwer Knapt för 2:ne åboar i den trånga byen, der föga uthrömme til ägornes förbättring finnes, hwilket alt General Maiorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högmogna godt finnande heemställes.

Bördebondens Erich Caupz Fulmächtige Borgmästaren H:r Samuel Brink berättar, at förra åboarne på Kaups och Stoor Silfwast heman, i forna tider med

hwar

435.

hwar andra ingådt et änges byte, som Tingz Rätten för des nytta och beqwämligheet skuld, på båda Sidor d:n 3 Augusti 1691 befinnes hafwa stadfäst; Men sedermera skal nu warande åboen Anders Stoor Silfwast igentaget sin utgifna Holm= äng, och lämnatt den ifrån Caups heman til Silfwast utgifna Ängen i Palo hagan, under fäfoot, hwarföre Anders Stoor Silwast nu instämd är; Men som hans heman är Crono, så Kan Rätten intet handtera denna saak, innan wederbörlig Crono Fulmächtig sig inställer, likmätigt 1723 Åhrs Landzhöfdinge Jnstruction §: 42.

Göstaf Matzson ifrån Ytterjepu Klagar, så nu som wid sidsta Ting d:n 17 Octob. 1729, at Änkan hust: Karin Simonsd:r dersammastädes, emoot des egna contract, sampt General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens resolution af 2 Decembris 1729, söker at betaga honom besitningz Rätten på 1 Ml:, men til 1/2 Ml: Crono förmedlat Kojonen, i ytterjepu, hwar wid han begiärar handhafd blifwa! Änkan befinnes nu mera, och sedan sidsta Ting, hafwa betalt al sin åsankade Cronorest, för alla förflutne Åhr, på 7 D:r 21 s: Sm:t när, som för Åhr 1728 ännu in=

nestå

436.

nestå, och försäkrar, det hon skal skafa nöjachtig caution för Åhrlige uthlagorne för hela hemanet, emedan hon intet Kan begå sig med Göstaf Matzson, parterne underwistes, at detta mål lyder under Högbem:t Herres; och intet under Tingz Rättens afgiörande.

Borgaren i NyCarleby Stad, Erich Aspegreen Klagar, at Rådmannens Daniel Kempes dräng på Forsbacka heman, Nils Matzson nästl: Tisdag mötte honom, som Kom ifrån Skogen, med et wed las, samt med knif Sönder skar hufwud laget på hans Oxe och tåget hwar med ränkorne woro sammandragne, hwarföre på Nils matzson straf begäres! Nils Matzson swarar at Aspgreen oloflig hugget wed uti Fors backa och de flere Kyrkiobyboars skog, hwarföre han efter Borgmästarens H:r Samuel Brinks sampt sin hus bondes, bem:t Kempes, och åthskillige Kyrkioby boars begiäran, ber:de redskap sönderskar. Aspgreen påminner at och han äger et litet heman i Kyrkioby. Här om Kan Rätten sig ey inlåta förr än H:r Borgmästar Brink, Kempe och de flere som Nils Matzson sig åberopar instämde och hörde warda.

Framledne Handelsmannens i NyCarleby Stad, Nils Turdins Änka, hust: Gertrud Turesd:r och bonden Anders

Simon=

437.

Simonson ifrån Pensala, hafwa emoot hwarandra upfört stridige handelsrächningar, hwilka Häradzskrifwaren Anders Lööf, under denna Tingz tid liqviderat, och sedan de på bägge sidor hwar sina lefwerningar med hand å book besworit finnes Anders Simonson blifwa bem:t Änka skyldig 22 D:r 9 s: Kopm:t, som han tillika med 2 D:r 8 s: dito m:t expenser, dömes til henne betala, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Mantals Commissarien jacob Holmsteen i Uhleå, Klagar igenom sin Fulmächtige Rådmannen Petter Giedda, at Carl Gunderlach ifrån Mono by, nästl:n Aprilis månad i Uhleå Stad, sålde honom en peruqve, som han försäkrade wara god, för 8 Plåtar; Annat Kunde Commissarien ey heller förstå, emedan peruqven war mycket pudrad; Men befans sedan af odugligt hår, med åthskillige färgor och plärd samman flickad wara, så at Commissarien honom intet kan draga; uthan har honom förseglad hit sändt, och begärar sina uthlagda 4 plåtar tilbaka, sampt at Gunderlach för flärd ansees må! och expenser betala? Gunderlach säjer sig giort peruqven af sådant hår som här wankar och sålt honom

för 6 plåtar der på han 4 plåtar upburit, och wil intet ändra det, så långt efter åth Klandrade Kiöpet.

Resolutio

438.

Resolutio,

Emedan Gunderlach anklagas för flärd och ey har giordt förmälta handel under denna Rätz jurisdiction; ty har Commissarien, at låta honom Kalla til det forum, under hwilket handelen giord är, i anledning af det 24 Cap: Tingm: B:. J medlertid återsändes peruqven under samma försegling som han hit Kom.

Jacob Alarängo ifrån Stoorkyro Sochn, sampt ifrån detta Tingelag, Erich Jacobson och Olof Nilson i Munsala, Jacob Dawidson och Änkan hust: Elisabet Jsaaksd:r ifrån Wäxala och Samuel Hemmingson ifrån Llapo Tingelag, hafwa hwar för sig, i serskilte mål, til detta Ting, låtet stämma Gästgifwaren Mårten Hälström i Munsala, för bedrägelig hästhandel, Slagzmål, bolagz rättigheet med mera som målens rubricerande wid handen ggifwa; Men wid Tingetz Slut infan sig Hälströms piga Anna Matzd:r, med berättelse, at han Hälström blefwet så Siuk, at han ey förmår sig infinna. Anmälta Kärander gifwa wid handen, at Hälström efter des utlåtelser nästkommande wåhr lärer begifwa sig här ifrån til sin hustrus födelseort i Niurunda Sochn och Medelpad, i Gefleborgz lähn, och fördenskuld anhålla det han och hans hustru må blifwa för=

budne

439.

budne, at afwika denna Landzort, innan han bewisar, det alle och hwar för sig blefwet för hwar sin skiäliga fordran sampt expenser och tid spillan til fredz stälte, hwilken deras begäran således protocollerades, sampt General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa godtfinnande wederbörligen heemställes

Matz Anderson på Höwägen insänderen skriftelig förlikning, under denna Tingztid träfad, emellan honom och hans medarfwingar Erich Jönson, Brita Jönsd:r och Anna Matzd:r, i Kraft och förmågo af hwilken skrift Matz Anderson är förplichtad, at betala sina förmälte Slächtingars arf, i et för alt med 30 D:r Kopm:t innon 3 Åhrs tid, hwilken förlikning med doom stadfästes, efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 695 §: 23.

Matz Anderson ifrån Munsala framlägger et Kiöpebref, närwarande witnen Johan Wiberg, Philip Granberg och Hindrich Aulin, d:n 4 Maii 1726 uprättat, emellan honom och Lars Pehrson i Munsala, lydande: at Lars Pehrson för 325 D:r Kopm:t sålt och uplåtet Matz Anderson 3/4 Ml: eller helften af 1 1/2 Ml: Gästgifwars i ber:de by. denna handel hafwer Matz Anderson låtet upbiuda på 3:ne laga Ting, nämblige d:n 2 Septembris 1727, d:n 18 Januarii 1728, och d:n 26 Augusti samma Åhr, hwaremoot intet Klan=

der

440.

der förr eller nu är anfördt, Kiöpskillingen befinnes jämwäl til fullo wara betalt; Ty anhåller Matz Anderson om skiötning och fasta bref. Fördenskuld såsom denna handel lagligen är sluten upbuden och lagstånden, alt uthan Klander; Kiöpskillingen jämwäl är betalt, ty dömes 3/4 Ml: af Gästgifware hemanet med alle des tilhörigheter, i wåto och torro, närby och firran, intet undantaget, af alt hwad der under nu lyder, eller framdeles tilwinnas Kan, ifrån Lars Pehrson, hans hustru barn och arfwingar, samt til Matz Anderson, hans hustru barn och efter Kommander, at de samma heman, såsom deras wäl och lagfången egendoom til ewerdeliga tider, äga nyttia och behålla må, efter det 1: 2 och 10 Cap: Jord: B: ll:

Ålderstegne mannen Mickel Matzson Rundt framlägger en skrift, deruti han lofwar och testamenterar sin hustru Susanna Jöransd:r, om hon honom öfwerlefwer, sin Sytningz deel af Rundt heman, som är 20 Capland åker, äng til en Koos fföda, fähuset och al des öfriga ringa egendom, boskap och husgeråd, hwar å han så mycket benägnare stadfästelse förmodar, som han ey stoort för sin bördeloott i Rundt hemanet bekommet, hwilket alt efter

Mickel Matzsons begiäran hans hustru til säkerheet procollerades.

Gambla och wahnföra mannen Hans Hindrichson Holm, förklarar in för Tingz

Ratten

441.

Rätten, så skrift= som muntligen, sit goda nöje och förtroende til sin älsta Son Matz som honom i des ålderdoom skiöta och försörja skal, hwaremoot Hans Hindrichson uppå honom Matz och sin andra Son Jacob transporterar det testamente och gåfwa som han af sin framledne fader undfåt, nämbligen 5 Spanland åker, en häst med des redskap, 2:ne Koor, Sätestugun med des innandömme, et sommar fähus på andra sidan om åen, en Siettedeel i watuqwarnen, et mans faar skiötnät, en bränwins panna med hat och pipor, en båt som Kan bära en half läst Tiära sampt Smedian med al des redskap hwilket alt hans bem:t 2:ne Söner af oskifto efter hans död skola undfå, samt deruti lika delachtige wara. Hwilket efter Hans Hindrichsons begiäran hans Söner til säkerheet protocollerades.

Matz Pehrson och Johan Thomason ifrån Sochloot, hafwa hwar andra vice versa låtet instämma, angående twister om åker rå och slotland med mera, sampt begära Lensmannen Lorenz Nordman och Nämdemannen Jacob Simonson desse deras Jordetwister at besichta, som bewilljades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

Lensmannen Lorenz Nordman Klagar, at han blifwer åhrligen debi=

terad

442.

terad för Båtzmans penningar på sit börde heman drakabacka i Kyrkioby, hwarifrån han begärar befriad warde, och såsom undertecknad påminner sig, det Lensmännen i Soldat Sochnarna äro frie för Soldatzskrifningar och der på fölljande bekostningar; Så niuta och Lensmannen under det swänska Båtzmans håldet, hwar sit heman frit för Båtzmans håldet, alt så heemställes General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukeligen, om icke Lensman Nordman, och flere des wederlikar i Båtzmans Sochnarne, i anseende til deras ringa löön och syselsamma tiänst, ifrån Båtzmans ppenningars ehrläggande för deras heman i nåder befrias må!

Mårten Högback, fordrar igenom sin Fulmächtige Häradzskrifwaren Anders Lööf af Jacob Anderson i Monäs, 37 d:r 6 s. Kopm:t geld som Jacobs fader blefwet skyldig framledne Handelsmannen Thomas Sigfridzson och Högback til arfz fallet, hwar om parterne således friwilligt förliktes, at Jacob Anderson til Mårten Högbacka betalar 30 D:r, sampt 2 D:r 8 s: alt Kopm:t expenser, hwilken förlikning med doom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d:n 4 julii 1695 §: 23:

Hin=

443.

Hindrich Nilson ifrån Mono fordrar af Hans Anderson i Pensala 27 D:r 28 s: Kopm:t gelld, som Hans Anderson tilstår och dömes til Hindrich Nilson jämte 22 D:r 8 s: Kopm:t expenser betala, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Jacob Gustafson och hans medarfwingar ifrån Wäxala, begära Lensmannen Lorentz Nordman och Nämdemannen Matz Skyt, at hålla arfskifte efter framledne Gustaf Helsing, som bewilliades det 15 Cap: Erfd: B: ll:

General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, har genom resolution d:n 21 Febr: sidsl:, i Nåder anbefalt TingzRätten, at uti Landz Cammarerarens H:r Bängt Widbohms närwaro, närmare undersöka den twist, som RysCronohemans åboar, Simon Olofson och Matz Jacobson i Ytterjepu, inför denna Rät, wid sidsta Ting, d:n 17 Octob: 1729 anmält, emoot Cronobonden Lars Järp och Bro ödes hemans innehafware Anders Jacobson Höwäg dersammastädes, angående hälften af bem:t Rys hemans Jord, som wid pas 80 eller 90 Åhr sedan af den tidsens åboe Matz Erichson, skal uthan någon förändring på bem:t hemans gambla Skat, blifwit Järp= och Bro heman, til delningz up=

lå=

444.

låten och derifrån des rätta Bohlstad och Rys heman tilbaka begiäras. hwilken jordetwist Crono hemanen emellan, wid sidsta Ting Högbem:t H:r General Major och Landzhöfdingens Högrätwisa afgörande wederbörligen understältes. Och blefwo nu Högbem:t ordres uti H:r Cammarerarens närwaro hörsammade; då parterne woro deras uti

förra protocollet anmälta talan ständige; Sedan beropa sig Kiäranderne til witnes en 70 Åhrs gammal änka, hust: Ingeborg Simonsd:r ifrån Ytterjepu, som utan jäf edeligen afhördes och berättar: at hon wid pas 50 Åhr sedan blifwit gift och bodt på Rys heman, med sin sedermehra framl: Man Mickel Pehrson, hwilkens fader Pehr Erichson någon tid haft bolag med sin broder bem:t Matz Erichson, hwilken omsider flötte derifrån til Mono och hörde hon sin ber:de man säija: at hans Faderbroder Matz Erichson sålde sin andeel af Rys heman, til förra åboarne, på Bro heman Anders Anderson, och Markus Hanson på Järp heman, så at de deraf bekommet 1/2 Ml: hwardera. Hennes man Mickel Pehrson betalte doch altid för Rys heman et helt Mantals Skat och weet hon intet, om det tilförne ståt under högre Skatte tahl eller om Skatten med ägorne blifwit flyttad. Gambla Nämdemannen Matz Jacobson Knuus berättar äfwen: at han hört säijas det sådant Kiöp förelupit, som Änkan berättat; Men om

någon

445.

någon Skat ifrån Rys heman blifwit transporterad har ingen sig nu mehra här bekant. Angående det torpställe som efter sidsta Tingz protocolletz innehåld, såsom wederlag sedermehra skal Kommet under Rys heman, berättar hust: Ingeborg Simonsd:r at hennes Man Mickel Pehrson, på det så Kallade Ryssbacka torpet, som nu under Rys heman häfdas, undsatte sin Soldatz hustru, hon har och hört det samma torp tilförna waret af en huusman bebot. Kiäranderne framlägga en förteckning på några ängar, som tilförna skola Ryss heman tilhördt; Men som Ryss= Bro= och Jerp= så wäl som åthskillige andra hemans ägor både i åker och äng nästan öfwer alt äro sammanblandade så Kunde nu härom ingen säkrare underrättelse erhållas än anfört är. Sluteligen anhålla Kiäranderne, at der de alt framgient måste stå i så anseenlig mistning af deras hemans gambla tilhörigheter, deras Skat då igenom behörig ref= och Skatlägning efter de behåldna ägor må jämkas, hwilket Merhögbem:t H:r Genera Major och Landzhöfdinge Ödmiukeligen berättas.

Jöran Hindrichson Kieppo Klagar at hans Swärfader Jacob Kieppo är begifwen på öfwer flödigt fylleri, och förfar gårdzens egendoom, sampt under sin drykenskap är så orolig, at Jöran Hindrichson med hust: och barn måste ibland fly gården fördenskuld begäras, at Jacob Kieppo må

til

446

til bättre och spaak sammare lefwerne hållas, och grannarne i synnerheet Jacob Krogare, Markus Gunnar, Matz Tålika och Hindrich Mätare förbiudas at uplåta honom starka drycker! Och emedan det är här almänt bekant at Jacob Kieppo är alt för mycket begifwen på fylleri, ty blef han derifrån alfwarsamt warnad, och des bem.t grannar förbudne at uplåta honom öfwerflödiga drycker.

Jacob Hanson ifrån Wäxala Klagar, at hans Måg Johan Johanson egenwilligt til ehrkiänt sig en Silfbägare och en Silfskål deraf Jacob Hanson för sin giftorät efter sin förra hustrus eller Johan Johansons Swärmoders infalna död dehlachtigheet begärar. Johan Johanson swarar: at han af Handelsmannen i Jacobstad med 27 D:r Kopm:t Swärfadrens geld, den pantsatta bägaren hafwer inlöst, och des utan under flychte tiden af Matz Johanson i Skog Sochn och Ångermanland, med 9 D:r Kopm:t äfwen Swärfadrens geld, samma bägare igenlöst. Hwilket Jacob Hanson tilstår och Kan intet säja at bäägaren öfwer 36 D:r är werd. Skålen beträfande, så har och den waret pantsat för 12 D:r Kopm:t som Johan Johanson til Bossmeden Nils Erichson betalt, och förmodar sig der til så mycket mera berättigad wara som Swär=

fadren

447.

Fadren på hans bröllopsdag skiänkt honom samma Skål, Jacob Hanson tilstår at Mågen med 12 D:r Kopm:t inlöst skålen; Men nekar til gåfwan. Anders Bertelson ifrån Wäxala berättade utan jäf edeligen at han 1712 på Johan Johansons bröllop, hörde Jacob Hanson åth sin bem:t Måg säja: Om du mächtar inlösa Silf Skålen hoos Nils Erichson så skal du den få äga: och skiedde detta löfte när de andre Gästerne gåfwo deras skiänker i brud fatet. Skålen är liten och af föga werde. J anseende til föreskrefne skiäl och omständigheeter Jacob Hansons talan på anmälta 2:ne Silfwer Koppar uphäfwes efter det 12 och 13 Cap: giftm: B: och 11 Cap Kiöpm: B: ll:

Widare berättade Jacob Hanson at hans barns möderne intet blefwet afwittrat efter uprättat inventarium när han nästledne höst trädde i annat gifte; Ty begärar han Lensmannen Lorents Nordman och Nämdemannen Matz Skyt at dem rätteligen afwittra dertil Mågen samtyckte, och fördenskuld bewiljades, efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

Hindrich Mårtenson och Johan Pehrson i Kyrkioby, besittia tilsamman 1 Ml: Crono Back dersammastädes, som de begära i 2:ne lika delar til huus och jord Klyfwa och alt framgient på gamble tompten för et heman skatta, emedan

448.

de ingen dera förmå, det samma allena bruka och utlagorne sig afbörda! Lens= och Nämdemännen berätta, det under Bäckz Crono heman finnas så tilräckeliga ägor i Åker, äng, Skog, och mulbete at 2:ne åboar förmodeligen tilrätta Komma; ty blifwer General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, deras begäran Ödmiukeligen heemstält.

Påhl Påhlson ifrån Ytterjepu Klagar, at hans Måg Matz Anderson dersammastädes wägrar honom och hans hustru nödige Kläder och underhåld, oachtat han efter protocols extract af d:n 9 Septemb: 1727 anseenlige medel, boskap, huusgeråd och Spanmål uti hans boo infört, hwarföre Påhl Påhlson begärar, at Matz Anderson må påläggas honom och hans hustru hädanefter något rundare förese, Matz Anderson swarar, at han efter förmågan sine

Swärföräldrar allaredan någon rum tid försörgt, det han ey heller undandrager sig, hädanefter skiäligen at göra; Och förmantes han i förmågo af det 31 Cap Jorda B: ll: sine Swärföräldrar tilbörligen at Skiöta och försörja, så förordnades och Nämdemännen Matz Knus och Måns Runt, at undersöka Påhl Påhlsons och des hustrus Kläder, samt pröfwa huruwida han efter sin Klagan, derutinnan lider någon brist,

på

449.

på hwilken händelse Matz Anderson hafwer den samma behörigen at fylla.

Lars Erichson ifrån Ytterjepu Klagar at Thomas Simonsons dersammastädes hustru Walborg Casparsd:r, nästledne Mickelsmässe tid i brådan Skilnad slaget honom et blodsår och 2:ne blånader uti ansichtet, hwarföre han låtet henne til detta Ting instämma; Men förmäler sig för målsägande rätten i detta mål, försont wara. Bem:t hustru tilstår igenom sin förmälta man detta slagzmål, med de deraf förorsakade 3:ne åkommor; Ty sakfälles hon derföre til 3 gr: 3 sk:r Sm:ts böter, efter det 10 Cap: Sårm: B: med wil: ll:, af hwilka böter doch, i anseende til parternes förlijkning, 1/3 deel för målsägande rätten afgår.

Simon Rys ifrån Ytterjepu Klagar, at hans grannars Matz Jacobsons, Lars Hansons och Jacob Matzsons boskap, nästl: höst upätet en honom tilhörig höhäsia, hwarföre han af dem Skadeståndz ersätning fordrar! Swaranderne undandraga sig, Kiärandens lidna skada at betala, emedan han sin höhäsia ey omstängt; Utan på en bergad och öppen äng, ohägnad lämnat. Ryss inwänder fullan, at han omstängt sin höhäsia;

Men

450.

Men Kan doch intet säja: at den hägnaden waret förswarlig, så intygar och Nämdemannen

Måns Runt, at Kiäranden omkring sit ber:de höö, allenast uplagt litet gerdzle; Men ingen stadig hägnad haft; Ty pröfwar Rätten skiäligt, hans talan på ersätning i detta mål at uphäfwa, efter det 9 Cap: B: B: ll:

Johan Thomason ifrån Sochloot Klagar at hans granne Matz Pehrson, 1728 om wåren, låtet sin boskap trampa hans Rågbråd, som derigenom skal förswagatz, hwarföre han någon ersätning fordrar. Matz Pehrson swarar. At Kiärandens rågwäxt derigenom ingen ringaste minskning lidit. Kiäranden har intet låtet syna hwarken brådden, eller den derpå fölljande wäxt, så at han sielf intet kan säja hwad skada han af förmälta trampande lidit; Ty finner Rätten skiäligt, hans talan i detta mål at uphäfwa.

Anders Matz ifrån Kyrkioby Klagar, at Jacob Josephson dersammastädes, under denna Tingz tid, uti Tingz gården, wid tilfälle af någon dem emellan förelupen ord wäxling, uti et dem emellan instämt twistigt mål, honom skufat, på honom spottat, sampt Kallat honom hundzfot, hwarföre Anders Matzson begärar

451.

at Jacob Josephson med behörig straf ansees må! Swaranden Kan ey neka at han i hastigheet så giort och detta sit bråt högeligen afbeder samt uti förlijkning lofwar til Kiäranden betala 3 D:r Kopm:t. dermed Anders Matzson är nögd och sin widare talan uphäfwer, ty låter och Rätten detta mål härwid bero.

Änkan hust: Maria Erichsd:r ifrån öfwerjepu berättar, at Matz Anderson dersammastädes innehafwer et, hennes framledne Son Johan Jöranson tilhörigt Mässingbälte, som hon nu honom fordrar. Matz Anderson swarar: at han och Kiärandens bem:t Son för Fiendens infal

tillika tiänte hoos Johan Röuk i Kimoby af Wöro Sochn, då Johan Jöranson utur tiänsten i olaga tid afweek; Ty arresterade ber:de Röuk des qwarlämnade Kläder, hwaribland sig äfwen ber:de bälte befant, det Johan Röukz honom Anders Matzson uplät. Och wil det nu mehra intet aflåta. Johan Röul boor nu uti Swerige och är Johan Jöranson uti Soldatz tiänst med döden afgången. Och som hust: Maria Erichsd:r öfwer anmälta förklarning intet widare hadde at påminna; Ty pröfwar Rätten Skiäligt hennes talan i detta mål at uphäfwa.

För detta Rådmannen Henrich Westman ifrån NyCarleby Stad, anmäler

igenom

452.

igenom sin hustruu Beata Jungerman, at han ifrån 1719 til 1721, uti Sochloot by, bebodde et förfallet Cronoheman, hwaruppå han någon förbättring giort och derföre nu af sin efterträdare på hemanet Matz Larson, uti wedergiälning fordrar 47 D:r 14 s: Kopm:t, hwaremot Matz Larson efter vice versa utwerkad stämning Klagar, at Westman under den förmälta tid, han hemanet bebodde, det mera förstört än förbättrat, hwarföre han ingen öfwerbygnad wedkiännas wil. Och begiära parterne Lensmannen Lorentz Nordman samt Nämdemannen Matz Matzson, om begges deras angifwande, wid en husesyhn närmare at

undersöka, som bewilliades, hwarefter, der Så begiäras, Rätten sig häröfwer närmare utlåta wil.

Samuel Hemmingson ifrån Lapo Sochn och Cauhawa by berättar: at han 1729 uti Febr: Månad, til Erich Jacobson i Munsala, sålt en häst, emoot betingad Kiöpskilling 77 D:r 16 s: Kopm:t, hwarpå han förmäler sig allenast 21 D:r dito m:t upburit; Ty fordrar han nu resten 56 D:r 16 s: Kopm:t. Erich Jacobson swarar: at han tillika med des då warande bolagzman

Mårten Hälström Kiöpte ber:de häst, allenast för 76 D:r Kopm:t och hafwa de utom bem:t 21 D:r til Handelsmännen Olof Lundberg och Jacob Mullander uppå deras utwärkade arrest, betalt

453.

51 D:r kopm:t, för någon deras, hoos Kiäranden ägande Skuld fordran, så at nu rätteligen ey mehra än 4 D:r Kopm:t återstår, Mårten Hälström är fullan i detta mål stämd; Men hindras af Siukdoom ifrån Tinget. Bem:t Handelsmän Lundberg och Mullander äro nu ostämde tilstädes och berätta, at Samuel Hemmingson af dem Kiöpt den Sålda hästen och på des Kiöpskilling waret Skyldig 51 D:r Kopm:t, som de tilstå sig utan någon Hemmingsons inwisning, utaf Swaraderne upburit; Ty finner Rätten nödigt, at utställa detta mål, til des äfwen Mårten Hälström wid nästa Ting häröfwer hörd warder, hwarefter närmare resolveras Skal.

J anledning af sidsta Tingz Slut, under d:n 17 sidstl: Octobris, infinner sig nu Änkan hust: Maria Mickelsd:r ifrån Herflax by, uti den wid åthskillige Ting härstädes undersökta twist, emellan pigan Susanna Johansd:r ifrån Sochlot tillika med hennes Förmyndare Matz Bertelson Höwäg Kiärande, samt Matz Löpar i Wäxala och Markus Gunnar i Öfwerjepu Swarande, beträfande någon, under Fiendtl:a tiden, utur pigans framl:

Faders

454.

Faders Johan Mårtensons huus borttagen egendoom, för hwilkens afhändande, bem:t löpar och Gunnar, ilkmätigt förra ransakningarnes widlöftiga innehåld, misstänkte blifwit. Och förehöltz bem:t Änka Maria Mickelsd:r uti parternes närwaro, at Matz Löpar under ransakningen, d:n 26 Augusti 1728, berättat sig af henne hafwa bekommet et långt, och diupt nät, hwilket nät pigan med Förmyndaren hafwa förment, skola waret det samma, som utur Johan Mårtensons huus förkommet. Och förmantes merbem:t Änka, at med sanfärdighet upgifwa, om löpar af henne bekommet något nät, som med detta sidst nämda enligit warit, hwarpå hon swarar, at hon uti Ryska tiden uplåtet Matz Löpar et, til alla delar så beskafat nät, som det förr omwörda nätet befunnet är. Mera hadde nu hwarken hon eller någon annan härwid at påminna, Utan förklara både Susanna Johansd:r och hennes Förmyndare Matz Höwäg, at som de, så wäl här af, som utaf de förra ransakningarne, sine

wederparter i oskyldigheet förnummet, så uphäfwa de al widare talan i detta mål, dermed Swaranderne nögde woro. Och som Rätten äfwen af alla ransakningar ingen ringaste omständigheet finner, som de angifne Matz Löpar och Markus Gunnar i ringa=

ste

455.

ste måtto beswärar, sedan de af Kiäranderne til Saksens gruadfästande för andragne skiäl, af Swaranderne til fullo förklarade och genom bewis förlagde äro; Ty finner och Rätten skiäligt at låta detta mål wid parternes ofwanförmälta friwilliga begifwande förblifwa.

Lensmannen Lorentz Nordman angifwer och genom Nämdemannens Måns Runtz nu lämnade bewitnande fultygar, at han Nordman, d:n 14 sidstl: Februarii, uppå Torparens Pehr Korpz i WuosKoski begiäran, uti bem:t Nämdemans närwaro, til detta Ting instämt bonden Johan Romar i Öfwerjepu, at Swara Korp, angående något dem emellan förelupet Slagzmål, hwarefter parterne sig första Tingz dagen til Tingz platzen instält; Men sedan afwiket och sig ey widare instält, änskiönt de ofta upropade blifwit; Ty förbehåller sig Lensmannen, at til nästa Ting parterne för det förelupna Slagzmålet til laga answar instämma och som parterne denna resan deras laga Tingz stämning försummat; Ty Saakfälles Kiäranden Pehr Korp til 3 D:r och Swaranden Johan Romar til 2 D:r Sm:ts böter, lijkmätigt 1695 Åhrs Kongl: Rättegångz Förordningz 2 §:

Lens=

456.

Lensmannen Lorentz Nordman föreställer ogifte Brita Göstafsd:r ifrån Öfwerjepu som friwilligt tilstår och bekiänner at hon nästl: Jacobs mässe tid uti Jungars Krog och bem:t by blifwit lägrad och med barn råd utaf gifte bonden Salomon Savikoski ifrån Lapo Sochn och Cauhwa by, hwilken bonde de på sin resa til fogde stämningen och NyCarleby Stad, uti bem:t Krog wistades, hon tilstår sig jämwäl tilförna under Ryska öfwerwäldetz tid af framl: Häradzhöfdingen Jacob Ross uti NyCarleby Stad och äfwen efter erhållen fred 1722 af denna Rät förbegångne lönskeläger dömd och afstraffad wara. Salomon Jacobson är nu ostämd och frawarande. Ty blifwer detta mål til nästa Ting och hans ankomst utstält.

Matz Pehrson hwilken beboor Biörns Cronoheman i Sochloot, Klagar at hans granne, åboen på Gärtrudz Cronoheman, tilägnar sig hans äng på Mors ören, som Matz Pehrson under sit heman begärar; Men denna twist lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa afgiörande, likmätigt 1723 Åhrs Landzhöfdinge instruction, §: 42 och Kan Tingz Rätten sig der med intet befatta.

Handelsmännen Samuel Lithovius och

Jsaac

457.

Jsaac Aulin som på friheet uptaget Ahlnäs Cronoheman i Sochlot, berätta at deras företrädare på hemanet, Matz Carlson til Cronobonden Hindrich Hintz dersammastädes bortbyt åthskillige åkerstycken, som de af Soonen Jacob Hindrichson Hintz tilbaka begära; Men som denna jorde twist Cronohemannen emellan lijkmätigt 1723 Åhrs Landzhöfdinge Instruction och des 42 punct, lyder under General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, så Kan Tingz Rätten sig der med intet befatta./.

874.

Åhr 1730 d:n 30 Septemb: och föl=

liande dagar holtz ordinarie Hä=

radz Ting med Almogen af Ny=

Carleby pastorat och Lenmans gård

Närwarande Häradzskrifwaren

Wälb:de Andreas Lööf samt desse

Ährlige Män i

Nämden

Matz Skytt. Simon Harjox.

Matz Sigfridz, Matz Knus.

Erich Skrifwars, Olof Kojonen.

Måns Runt, Jacob Lassila.

Carl Stubb, Hans Skogzbyggar

Efter Lyst Ting och Tingz frid uplästes 690 Åhrs Kongl: Förordning om Skogzeldars förekommande, 684 Åhrs Förordn: om barnemord och 697 Åhrs Förordning om strandade Farkostar.

J anledning af Lapo Tingz Rätz, d:n 22 i denna Månad giorda Yttrande uti den af Högwördiga doom Capitlet d:n 11 sidstledne Augusti til werdzlig Rätz undersökning utställta ächtenskapz skilnad som Elias Erichson Luoma i Narasluoma by af Lapo Pastorat

åstundar

emel=

875.

emellan sig och sin af Ryssarne härifrån bortförda hustru Wändela Mårtensd:r förekallades

nu uti Elias Erichsons närwaro, bonden Elias Mickelson ifrån Munsala by af detta Tingelag, och utan jäf edeligen afhördes samt witnar: at han 1717 tillika med hust: Wändela Mårtensd:r hennes Moder hust: Brita Philipzd:r och Matz Knutson i Narasluoma, af Ryssarne härifrån bortfördes til Räfwel, der han och hust. Wändela Mårtensd:r sattes på serskilte Herregodz, som wid pas 3/4 Mihl ifrån hwarande åthskilde samt 2 mihl ifrån Räfwels Stad belägne woro. Efter någon tidz förlop rymde hust: Wändela Mårtensdotter ifrån sin Moder och den ort dit hon förordnades, hwarefter Elias Mickelson 3:ne Åhr derefter träfade henne uti en bonde gård wid pas en mihl ifrån det hof, wid hwilket han wistades. då huus bonden i samma gård berättade, henne wara sinnad at träda i ächtenskap med en gammal Man som til wal gång brukades, och at de som hustru och man sammanlefde; Ty uptächte Elias Mickelson at hennes man här förmodel: lefde, han förestälte äfwen henne sielf sådant sit obetänkta förehafwande, då hon der=

til

876.

til ey neka Kunde. något derefter hörde han at bem:t huus bonde i anledning af Elias Mickelsons om henne giorda berättelse hindrat deras åstundade wigning hwarefter hust: Wändela Mårtensd:r Kom tilbaka til sin förra ort och sin Moder sedermehra Såg Elias Mickelson den gambla man med hwilken hon welat ächtenskap bygga, och blef af honom beden at efter 7 Åhr, räknade ifrån den tid hust: Wändela ifrån sin man skildes, intet widare hindra deras ächtenskapz fulbordan, 1722 om Sommaren råkade han ber:de qwinnor uti Räfwel, näst för sin afresa, då hust: Brita Philipzd:r sades sig willia resa heem; men hust: Wändela Mårtensd:r war på honom wred för det han hennes ächtenskap hindrat, och wille sig intet med honom i tahl inlåta, eller sina tankar yttra. Närmare efterrättelse om henne har hwarken han eller någon af närwarande Tingz Almoge. Som alt efter begiäran protocollerades och Elias Erichson til laga bewis meddelas.

Bönderne Jacob Josephson, Matz Elieson, Hans Danielson, Erich Mickelson, Mårten Erichson, Anders Jacobson

Anders

877.

Anders Anderson, och Dafwid Zachrison ifrån Kyrkioby och Jepu byar berätta: at de nästledne Wår efter ingånget accord med Lensmannen Lorentz Nordman arbetade wid Moder Kyrkiotornetz uprättande, hwarföre deras samfälta fordran sig til 288 D:r Kopm:t bestigit, deraf de til dato ey mehra än 70 D:r dito m:t til godo nutit, Ty anhålla de at Lensmannen som med dem accorderat må förskafa dem resten 218 D:r Kopm:t! Lensmannen swarar at uti Almänt Kyrkioråd af NyCarleby Stadz så wäl som denna Sochne Försambling, blef slutet: at Tornbygnaden med Kyrkians samfälta medel werkställas skulle, och dertil ey annat än träwerke och några dagz werken af Församblingen uplåtas; Men bygmästaren samt desse ständige bygningz Karlar, af Kyrkian betalas; Så skola och Stadzens bygningzmän på det sättet lönte blifwit; Ty begiärar Lensmannen at och desse nu fordrade medel må derifrån utdelas. wid detta tilfälle war Råd= och Handelsmannen Nils Brask som och Kyrkiowerdskapet förträdar ostämd närwarande, och med en af honom underskrefwen extract räkning söker bewisa: at af alla för denna

Kyr=

878.

Kyrkia influtne collecte medel, tilsamman 2422 D:r 30 s. Kopm:t ey mehra än 108 D:r 14 s: i behåld finnes, så skal ey heller NyCarleby Stad efter Kongl: Nådigsta bewilning ännu til des publliqve huus reparation af desse medel sin proportioneliga andeel nutit. des utan äro de utur Kyrkian til desse bygningzmän utdelte 70 D:r allenast såsom en försträkning emot Sochnens betalning utgifne, emedan Staden förmodar sig långt större rät uti Collecte medlen äga än at det nu befindtl: öfwerskåt deremot Kan upgå. Så nekar han och at Stadzens timbermän af Kyrkiocassan widare än emot redan giord återstälning af Staden, deras löön nutit. Påminnandes än widare det Församblingen fullan uti Kyrkiorådet aftalte at penninge utgiften til denna bygnad skyulle af Kyrkians medel Ske; Men när i Kyrkian ingen widare tilgång finnes, så lärer och des utbetalning af sig sielf uphöra. Och ey mindre Sochnen än Stadz försambligen det redan giort, sielf nödwändigt derwid Kiännas. Til bestyrkande af kyrkians anförda brist på medel förmäler han i sin ber:de rächning at sidsta

Kyrkioräkningens slut

samt

879.

samt de sedermehra influtne enskylte medel tilsammans giöra en summa af 278 D:r; Men utgiften til 300 D:r utföres så at hans förskot derwid blifwer 22 D:r, som han alt med Kyrkians book närmare wid anfordran fultyga wil. Nämden och Almogen förklarar enhälligt: at de til bygningzmännernes nu fordrade betalning äro oförmögne Kunna doch intet säja at Kyrkians räkningar nu uti bättre stånd finnas än anfört är, och påminner Moderkyrkio Almogen at hwar bonde wid Munsala Capel til Moderkyrkiobygnaden altid bidragit hälften emot sin jämlike skatdragare wid Moderkyrkian det de och nu må fulgiöra, i fal den fordrade lönen af Almogen skal utgå, emedan de wid Tornbygnaden ey heller några dagz werken giort, Capelboarne willia til denna begiäran ingalunda samtycka; utan förebära at de hädanefter Komma för någon anseenlig reparation på deras egen fattiga Kyrkia at häfta, då de ingen hielp af Moderkyrkio lähnet hafwa eller någon Collect undfå. Almogen förmantes at med stilhet sig häröfwer förena och i brist af andra utwägar, sielfwa denna

oum=

880.

oumgängliga utgift sig åtaga, samt på sådant sät betala som anförda gambla och oförandrade wahnlighet emellan Moderkyrkio= och Capel boarne synes dem förplichta; Men de wille sig på ingendera sidan dertil beqwäma; Fördenskuld och som denna Rät utan opartisk nämd ey är skickelig at skillia desse twistigheter. Ty blifwer hwad i föreskrefne mål anfört är. General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa godtfinnande ödmiukeligen heemstält.

Jacob Simonson ifrån Kofjåki framlägger en af honom, samt til witnes af Sochneskrifwaren Gustaff Nohrman och Nämdemannen Matz Matzson d:n 24 sidstledne Augusti undertecknad Skrift, lydande: at jacob Simonson i anseende til sin Måg Erich Jönsons, på Lassila 1 Ml: Skatte heman dersammastädes nedlagda arbete, och til hans säkerheet i framtiden, efterlåter honom at inlösa Jacob Simonsons hustrus, Fader Syster dotters, pigan Margreta Matzdotters, ut bem:t heman innestående arfz rättighet som är 1/3 deel i hemanet,

emot

881.

emot det han til Margreta Matzdotters slächt betalar 50 D:r Kopm:t, derhoos skal han för henne til hennes död omsorg hafwa, och på det emellan Erich Jönson och hans hustrus öfriga Syskon i framtiden ingen missämja må yppas; Ty har Jacob Simonson förklarat, at Erich Jönson efter hans och hans hustrus död skal behalla de creatur han der infört; Men sig med de öfrige gårdsens creatur intet befatta som alt efter Jacob Simonsons begiäran protocollerades. Och förordnades nu Nämdemannen Måns Runt til Förmyndare för pigan Margreta Matzd:r, hafwandes han noga at tilse huruwida hans bem:t pupils rät uti detta och andra mål skiäligen bewakas må!

Jacob Dawidson ifrån Wäxala berättar, at han 1724 af Mårten Hälström i Munsala tilhandlade sig et stod, betingat til 130 D:r Kopm:t, hwar på Hälström för betalning upburit 60 D:r Kopm:t eller des werde och des utan 1 T:a Korn för bidare löön; Men som han 1726 igenom sin hustru Karin Pehrsdotter stodet igentog, så lofwade han för den upburna betalningen tilställa Jacob

Dawid=

882.

Dawidson en dragoxe, som doch intet skiedt. Ty fordrar han nu sine utlagde medel 60 D:r Kopm:t tilbaka eller en dragoxe! Hälström tilstår at anförda handel om Stodet emellan honom och hans wederpart förelupit. derpå han igenom arbete samt annan betalning nutit 60 D:r Kopm:t, och borde des utan efter giort aftal i bidare löön bekomma 1/2 T:a Spanmål åhrligen, derpå han doch uti 3:ne Åhrs tid ey mehra nutit än 1 T:a Korn. och som Jacob Dawidson ey mächtade honom den återstående Kiöpskillingen betala, så nödgades Hälström igenom sin bem:t nu närwarande hustru låta med hans Samtycke Stodet afhämta, då ey allenast Jacob Dawidson sielf med Hälströms hustru de slut träfade, at Hälström skulle skafa honom en dragoxe på foderning hwar af han finge sig betiäna til des hans späda fohla blefwe skickelig at draga, utan blef och samma aftal sedermera emellan Hälström sielf och Jacob Dawidsons hustru Susanna Grelsdotter stadfäst, en sådan oxe blef och af Nämdemannen Erich Skrifwar i Wäxala betingad, och Kiäranden förgäfwes

til=

883.

tilbuden emedan oxen til en ständig egendom fordrades. Ty undandrager sig nu Hälström, så mycket mehra af den upburna Kiöpskillingen något återställa som hästarnes werde häri orten, under den tid Kiäranden Stodet innehadde, så anseenligen fallet, at det wid des återställande föga högre skal Kunnat föryttras än til den resterande Kiöpskillingens fylnad. Jacob Dawidson Så wäl som hans bem:te hustru neka högeligen och ständigt at de någonsin befunnet sig med oxens antagande på foderning nögde eller sig dertil begifwet. Utan har Hälströms hustru lofwat lefwerera oxen til ful afbetalning på det upburna hästwerdet som doch derigenom ey högre än til hälften hadde blifwit betalt och har alt så den andra hälften af den giorda betalningen waret en tilräckelig fylnad för differancen på häst werdet när den såldes och återstältes. parterne beropa sig uppå bem:te Nämdeman Erich Skrifwar och des hustru Älsa Matzdotter, hwilka ojäfwade och uppå eftergifwen Ed afhördes, berättandes först Skrifwar: at Hälström hoos honom betingade en dragoxe som Jacob Dawidson til någon tid skulle på foderning bekomma se=

dan

884.

dan han det Kiöpta Stodet återstält, samma oxe blef och honom til buden; Men han wille den intet på sådane wilkor emottaga, nekandes sig således aftalt; utan begiärte få oxen ständigt behålla med föregifwande at de och således örwerens Kommit, det Hälström äfwen då nekade. Hustru Älsa Matzdotters utsagu är: at sedan Hälströms hustru Karin Pehrsd:r Kom ifrån Jacob Dawidsons gård med Stodet til Skrifwars gård Kom och Jacob Dawidson sielf efteråth til samma gård, och Klandrade det hon Stodet borttagit, samt det tilbaka fordrade! då hon lofwade honom en oxe på foderning, dermed han intet war nögd utan begiärte oxen ständigt behålla, och blef den resan så wida henne witterligit är dem emellan intet wist slut giort. Sedermehra bödz på Hälströms wägnar åth Jacob Dawidson en dragoxe på foderning; Men han wille den ey på några andra wilkor än til ständig egendoom antaga, det af Hälström intet bewilliades. parterne äro på begge sidor deras påstående til alla delar ständige och hafwa härwid inga närmare bewis eller omständigheter at andraga. Ty resolverades enhälligt som fölljer

Eme=

885

Emedan Hwarken Jacob Dawidson efter sit påstående gittat bewisa at honom wid det Kiöpta Stodetz återställande til des förra ägare Mårten Hälström, någon dragoxe til fulkomlig egendoom blifwit lofwad för des til 60 D:r Kopm:t upgifna lefwerering på Stodetz til 130 D:r dito m:t betingade Kiöpskilling. Ey heller har Hälström under ransakningen Kunnat efter des föregifwande fultyga: at Jacob Dawidson endast emot någon oxes erhållande på foderning til des hans späda fohla skulle begynna draga, sin på Stodet giorda anseenliga betalning afståt; Utan finnes fast mera af 2:ne witnens intygande: at han sådant tilbud afslagit; Warandes Rätten fullan nogsamt bekant, at hästarnes werde ifrån 1724 til 1726 Almänt häri orten til någon deel förminskades; Men ey så anseenligen at samma förminskning tillika med hästens uteblifwande uti 3 Åhrs tid hoos en rätmätig ägare, emot hela Jacob Dawidsons til 60 D:r Kopm:t erkiända lefwerering Kunnat upgå, i synnerheet när Jacob Dawidsons, Hälström tilstälda Korntunna, eller des werde efter den tidzsens markgång 16 D:r Kopm:t med Hälströms undfångna betalning sammanlägges; Ty pröfwar Rätten skiä

ligt

886.

ligt det bör Mårten Hälström af den upburna Kiöpskillingen återställa Jacob Dawidson i et för alt 15 D:r Kopm:t jämte 3 D:r dito m:ts expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Matz Jacobson ifrån Kyrkioby framlägger en af honom och hans Fader Jonas Pehrson, samt åthskillige witnen d:n 2 Octob: 1730 undertecknad skrift lydande, at Jonas Pehrson updraget sin Son Matz besitningz Rätten på 1 Ml: Crono Kiärr der sammastädes tillika med 2 hästar 9 Koor och 4 ungnööt, emot förbehåld af den skiötsel som lagen medgifwer så har och Matz Jacobson åtagit sig at nästkommande Åhr och alt framgient för hemanets utskylder answarig wara, samt efter hand betala den derå samkade borgare gield, som efter begiäran protocollerades.

Hans Simonson ifrån Öfwerjepu framlägger en af honom och Göstaf Johanson dersammastädes, samt til witnes af Nämdemännen Måns Rundt och Hans Skogzbyggar d:n 2 Octob: 1730 undertecknad skrift, deruti Hans Simonson tilstår sig allaredan uti Fiendtl: tiden uplåtet bem:t Gästaf Johanson sit Börde 1/2 Ml: Skatte Mölnars i bem:t by för 60 D:r

Kopm:t

887

Kopm:t derpå han upburit 20 D:r och resten 40 D:r efter hand förwäntar, eller om han innan betalningen skier med döden afgår, skal samma resterande Kiöpskilling hans barn tilställas. Så har och Hans Simonson sig i sin lifztid förbehållit 6 wackars land åker efter Råg utsäde; men efter hans död skal hans hustru, der hon honom öfwerlefwer i sin lifztid få Biörkstycke åker, Markusas tompten samt Biörkholms Ladulandz äng om 1 1/2 Skrindl:d. Så skola och de huus som Hans Siimonson efter Göstaf Johansons anträde på hemmanet der å nya upbygt, Hanses hust: och barn tilhöra eller af Göstaf Johanson inlösas, som han och bäst han Kan och gitter skal de öfrige arfwingar förlika. detta contract blef uti parternes närwaro upläset och af dem enhälligt erkiänt samt efter begiäran protocollerat.

Änkan Hust: Karin Hindrichsdotter ifrån NyCarleby Stad berättar, at hennes nästledne Winter med döden afgångne Man, Borgaren dersammastädes Pehr Sigfridson, medan han för Fiendens infal bebodde Mickelsbacka Cronohemman i Kyrkioby, och innan han med henne i achtenskap trädde, Kom at hoos Handelsman Lars Nyman häfta för 197 D:r 22 s: Kopm:t skuld, som han d:n 10 Novemb. 1725 af den lofl: Magistraten är

Skyl=

888.

Skyldig ärkiänd at betala, och nu af henne fordras, och som Pehr Sigfridson genom nu upwist Skrifteliget testamente af d:n 9 sidstledne Decemb: förklarat: det hon uti sin lifztid skulle få äga och disponera al deras samfälta egendoom som efter hennes död skola hans så wäl som hennes arfwingar efter lag tilfalla, Pehr Sigfridsons barn mågen Simon Mickelson och Sonamågen Carl Anderson som nu bem:t Mickelsbacka heman af någon Pehr Sigfridsons dem updragna lösa egendoom innehafwa, jämwäl uti hans lifztid åtaget sig anmälta skuld at betala; Ty begiärar hon at de nu dertil förplichtas måge! Simon Mickelson tilstår utan geensäjelse på egne och bem:t nu närwarande Carl Andersons wägnar: at de uti Pehr Sigfridsons lifztid utfäst denna skuld at betala. Emedan han Pehr Sigfridson, ändå intet testamente uträttat, utan dem således tiltalt; om i betalen min Skuld, finnen i des mehra efter mig at ärfwa. doch äro Swaranderne nögde denna Skuld til Nyman at betala, Pehr Sigfridsons och hans Änkas qwarlåtenskap dem til säkerhet och efterrättelse i framtiden behörigen inventerad warder Hwaremot de doch intet willia henne en Skiälig disposition uti hennes lifztid öfwer hela boet betaga. dertil Änkan fullan intet samtycker; Men som en så=

dan

889.

dan inventering under wälbem:te Lofl: Magistratz förordnande lyder, derest Swaranderne wid ansökning al rätwis wilfarighet wederfaras lärer, så Kan denna Rät sig deröfwer ey utlåta. och hwad Pehr Sigfridsons gields betalning widkommer så emedan Simon Mickelson och Carl Anderson efter hustru Karin Hindrichsdotters död Komma hans, Pehr Sigfridsons, qwarlåtenskap hwaraf denna Skuld utgå bör, efter hans testamente at emottaga, så dömes de och hans anförda Skuld 197 D:rr 22 s: Kopm:t til Handelsman Nyman at betala lijkmätigt det 22 Cap: Erfda B: ll:

Cronobonden Erich Jöranson Sorfwist ifrån Kyrkioby Klagar: at hans granne äfwen Cronobonden Anders Matzson Harald innehafwer wid pas et Skrindl:d Sorfwist heman tilhörig äng wid Sysar åen, hwilken äng Erich Jöranson tilbaka begiärar. Anders Matzson swarar at han ey annat förståt, än den twistige ängen af ålder Haraldz heman tilhört derunder är den och nyligen refwad och Skatlagd; Ty förmodar han at hemanet derwid handhafd warder; Men som lijkmätigt Kongl: Maij:ts 1723 fornyade Landzhöfdinge instructions 42. §: denna jorde twist Cronohemanen emellan lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r

Rein=

890.

Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa afgiörande; Ty Kan Rätten sig dermed intet befatta.

Mårten Hälström ifrån Munsala, som dersammastädes af en Olof Nilson ben:d tilhandlat sig halfwa Gästgifware hemanet Klagar at bem:t Olof Nilson uti Gästgifware hemanetz hästhaga, upsat någre huus och sine grannar stoor orät tilfogat så har han och utur de sålda husen på hemanet utom contractet borttaget 2:ne fönster och en myckenhet timber, hwaraf halftannat hwarf til Stals bygnad war uphugget. Äfwen har han nästledit Åhr på hemanetz ägor brändt en Swed samt någon deel af et Kammartaak borttaget; Ty begiärar Hälström, at han sine huus ifrån hemanetz ägor bortföra, och för sin anförda wåldsam= och egennyttigheet behörigen ansees må! Olof Nilson framlägger 2:ne af Gästgifwaren Jöran Anderson i Kofjåki utgifne attester, af hwilka i den förra förmäles det emellan Hälström och Olof Nilson under påstående hemans Kiöp blifwit accorderat at Olof Nilson skulle få sättia sine huus på Norra sidan om bäcken utom footboden, den andra attesten innehåller at Olof Nilson wid samma tilfälle we=

lat

891.

lat behålla 2:ne st: fönster, det Hälström honom ey nekat. Wid hwilka aftal Olof Nilson begiärar handhafd warda! Men Hälström påstår at Jöran Anderson som nu är frånwarande sine Attester må beswärja. Widare förklarar Olof Nilson at han wid hemans handelen fåt lof

at bortföra det timber som han heem fört til en Stals bygning, deremot han lofwat tillika med Hälström hugga och framskafa nyt timber til et stal som han och hwad timber Kiörslen angår fulgiort, Men ey något timber hugget; och beropar sig på Erich Jacobson i Munsala som någon tid tilsammans med Hälström bebot Gastgifware hemmanet, och utan jäf edeligen afhördes samt witnar, at Olof Nilson fick lof sit Stals timber tillika med de redan uphugne hwarfwen at bortföra, hwaremot han förplichtade sig at i des ställe, med sine efterträdarer Hälström och bem:t Erich Jacobson uti Skogen til hälften nedfälla och sedan äfwen til Hälften framkiöra et Stals timber, hwaraf han doch als intet hugget; utan allenast framfört 10 ståckar til Stal samt 8 stugutimberståckar, på dubbelt längre wäg än Stals timbret hämtas skulle, så at hwart stugutimber emot 2 stalsståckar swara Kan, derom fördenskuld nu in=

li=

892.

liqviderades och fantz: det återstående arbete på Stals timbret med 2 D:r 24 s: Kopm:t ersättias Kunna. En liten Swed tilstår Olof Nilson sig 1725 uti hemanetz äng hugget och nästledit Åhr brändt och sådt; Men der af ingen ringaste wäxt bekommit det Hälstöm tilstår. Sidst wedgår och Olof Nilson at han på låntaget 2:ne plankor utur Kammartaket som ännu ey återstälte blifwit, och pröfwas til 24 s: Kopm:t werde Flere plankor tilbiuder ey heller Kiäranden at bewisa, Ty afsadess at hwad Olof Nilsons upsatta huus samt de af honom borttagne fönster angår, så Kan Rätten sig deröfwer ey utlåta innan Jöran Anderson i Kofjåki, de deröfwer ingångne Attester efter Kiärandens påstående beswurit; men för des återstående arbete på Stals timbret, skal Olof Nilson betala Hälström 2 D:r 24 s: samt för 2 plankor utur Kammar taket 24 s: tilsammans 3 D:r 16 s: Kopm:t efter det 8 Cap: Kiöpm B: ll: och 16 Cap: Rådst: B: deremoot pröfwar Rätten skiäligt at ifrån alt tiltal befria Olof Nilson så wäl för det bortförda timbret som för det han brändt den sweed som han sielf innan änges hägnaden hugget, utan at der af någon frucht bekomma.

Hoos det Höga Landzhöfdinge Äm=

betet

893.

betet har Bonden Jöran Hindrichson ifrån öfwerjepu Klagat: at när han tilllika med sin hustru Maria Jacobzd:r för hans Swärfaders Jacob Matzsons liderliga fylleri samt oregerliga lefwerne och Slagzmål, altsedan nästl: Påskhögtid, Nödgatz wara ifrån det Cronoheman 1/2 Ml: Käppo, som de tillika med Jacob Matzson bebodt. Har Lensmannens härstädes Lorentz Nordman, sedan han brukat honom at bära en Ostlånt och Smörbytta ifrån Käppo til Mätars gård, honom derföre således belönt: at han, medelst hotande och Skrämande at såsom en löösdrifware blifwa til Korsholm och sedan til Marstrand försänd, trugat honom i åthskilligas närwaro, at antaga en Carolin til drängestädzel på Åhrs tiänst. Hwaröfwer Högbem:t Landzhöfdinde Ämbete d:n 27 sidstl: Augusti infordrat Lensmannens förklarning, och derhoos honom åthwarnat at ey oroa supplicanten som af Mantahls längderne befinnes för rätta åboe på Cronohemanet upförd wara; Men sedan Lensmannens förklarning inkommet, är detta twistiga mål d:n 19 denna Månad til Häradz Rättens laga afgiörande utstält; Ty anmäler Lensmannan så nu som uti sin omrörda förklarning, at Jöran Hindrichson och hans bem:t hustru wid

sidsta

894.

sidsta Ting efter föregången stämning Klagade deras Swär= och Fader Jacob Matzson, at bringa honom ifrån hemanet Men blefwo til sämja och enighet förmant doch begofwo de sig Kort der efter ifrån och en bränwins panna med mera borttogo, hwarefter de alt ständigt warit lösa och för dagelöön hoos andra arbetat samt för sig serskilt höbergning idkat af andras heman, så at de syntes willia än längre löse wara; Ty war Lensmannen föranlåten at förmana Jöran Hindrichson det han antingen efter sin Swärfaders åthskillige resor itererade begiäran skulle hålla sig wid hemmanet; eller tiänst antaga, så framt han wille undgå at såsom en löösdrifware til Korsholms Residence försändas; Men som han det ey giorde och Swärfadren jämwäl om Larsmässe dagen förklarade sig ey heller då mera willia honom emottaga; Ty antog han då friwilligt af Lensmannen drängstädzel Som Lensmannen begiärar til godo niuta, och påstår honom uti sin tiänst at bekomma! Han har och uti sin anförda förklarning förmält at emellan Jöran Hindrichson och des hustru någon oenighet finnes. Eme=

dan

895.

dan hon är til fylleri benägen, och deraf någon opasslighet sig pådragit, hwarföre honom Jöran Hindrichson näppeligen något heman skal Kunna anförtros. deremot inlägger Jöran Hindrichson en Skrift deruti han i anledning af Lensmannens Så Kallade Sanningz lösa förklarning, som här redan införd är, och förmäles af luttel och idel osaning bestå. Anhåller at hans hoos Högbem:te Landzhöfdinge ämbete ingifna suppliqvers ofwan anförda innehåldd må undersökas och förbehåller sig mundtl: få uprichtigt och frimodeligen uttala och berätta, hwad til uplysning i detta mål widare tiänar. Förmälandes at Lensman spar Saning när han skrifwer det Jöran Hindrichson skal waret så gudlöös och stämt sin Swärfader at willia wräka honom ifrån hemanet; Utan har så wäl Swärfadren som han och hans hustru af Prästerskapet waret för Swärfadrens oregerliga lefwerne skuld inkallade. det upgifwes och för obewisliget at han emot denna Rätz förordnande skal gådt derifrån och Swärfadren hielpelöös lämnat, Så spar och Lensman Saningen som til förna i det han falskeligen föregifwer at han såsom löösdrifware af rädzlo,

fri=

896.

friwilligt hoos Lensman taget tiänst. der uti hans förra här införda suppliqvers innehåld åberopas. Ytterligare undrar han sig mycket huru Lensmannen så oförsyhnt för Gud och alla menniskior deruti framförer: at Jöran Hindrichson ey skal wara gittig nog hemanet at förestå, emedan hans hustru wore bekaijad med fylleri, hwaraf henne någon Siukdoom åkommet, som han högeligen nekar, och förmenar sig derigenom ey Kunna ifrån hemmanet bringas, när han sielf ey har något lyte, utan har han för Swärfadrens oregerlighet skuld såsom med sin hustru ifrån hemanet stängd, måst förtiäna sig bröd annorstädes. Sidst giör det honom ondt och går honom swårt til hiertat, at Lensmannen wil bringa osämja och okärleek emellan honom och hans hustru. J det han trugat honom hoos sig at taga tiänst, samt utan al lag och billighet skillias ifrån hemanet, och låta henne ensam fara wilse, förutan det Lensmannen så skambligen oförswarligen och oförsynt inför Konungens höga man i landet, om hans hustrus fylleri uthan til hennes ährliga namns och rychtes förklenande. J anseende hwartil Jö=

ran

897.

ran Hindrichson begiärar at hans och hans hustrus wälstånd och goda upsåt må befrämjas, och icke allenast de wid hemanet bibehållas, utan och Lensmannen för hwarsit dem emot gående bråt tiltalt och corrigerat blifwa, de hafwa doch intet låtet Lensmannen til Swars i anförda mål instämma. På Rättens och Lensmannens åthspörjande tilstå de at för detta Rådmannen i NyCarleby Stad Henrich Westman förmälta Skrift upsat, nekandes de sig förr än nu hört skriften läsas; Ty förbehåller sig Lensmannen at wid nästa Ting dem så wäl som deras Consipist för den til hans oskyldiga förklenande brukade otiänliga Skrifart behörigen at lagföra. Widare beropar sig häremot Lensmannen på sin anförda förklarning. Hindrich Jöranson och hans hustru Maria Jacobzdotter som äfwen i anseende til hennes emot städzlen giorda hinder, är inkallad, påstå alt framgient, at Lensmannen igenom Swåra undsäjelser förmåt Jöran Hindrichson städzlen at antaga, det Lensmannen nu som förr nekar och förmäler sig allenast J anledning af Fadrens Jacob Kiäppos förklaring at han

ey wille dem widare intaga, efter sin Skyldighet tiänligen förestält ho=

nom

900.

taget städzel, som efter bem:t edeliga witnes intygande friwilligt skiedt. Alt så dömes han ofördröjeligen uti Lensmannens antagna tiänst sig at inställa. Likmätigt Högstbem:t Kongl: Stadgas 4 §: så framt han ey Kan någon annan dugelig Karl i sit ställe förskafa. Och hwad det mehra angår som Jöran Hindrichson uti sin Skrift emot Lensmannen påstår, så blifwer slikt, tils laga stämning i dy mål förelupit, härmedelst utstält, likmätigt det 28 Cap: Tingm: B: Så står och Lensmannen efter des förbehåld öppet sin wederpart och des upgifna concipist Hindrich Westman, för de uti Jöran Hindrichsons til denna Rät ingifna Skrift brukade oanständige expressioner, behörigen at lagföra.

Jöran Hindrichson ifrån Öfwerjepu framlägger en af honom samt hans Swärfader Jacob Matzson, Stiuf Swärmoder hust: Karin Mickelsdotter, och sin egen hust: Marra Jacobzd:r jämte åthskillige witnen i denna Tingz tid undertecknad Skrift lydande: at de som någon tid af yppat missförstånd waret twistige om besitningz rätten til 1/2 Ml: Crono Kieppo dersammastädes, nu mehra derom således friwilligt förlikte blifwit: at de alle tilsammans i et boo skola förrblifwa och barnen med tilbörlig lydnad flijt och trohet föräldrarne

til=

901.

tilhanda gå, sampt Föräldrarne med Kärleek sine barn bemöta och dem mästa styrelsen på hemanet anförtro, samt med alla nödiga utgifter på begge sidor aflåta, skolandes den som häremot först bryter wara närmast hemanet at afträda samt blifwa sin rät til des widare sitning med mehra förlustig. Hhwilken förlikning efter Jöran Hindrichsons begiäran protocollerades.

Rådmannen och Notarien i NyCarleby Stad Hans Brenander wisar bem:t Stadz Lofl: Magistratz d:n 30 i denna Månad utgifna attest: at Borgaren dersammastädes Johan Schrivars d:n 11 sidstl: Julii uti Kyrkioby Skog wäster om NyCarleby Stad, til dödz skutit en gammal Biörn, som samma dag uti ber:de Skog 2 Koor dräpit, hwarföre Rådmannen på bem:t Borgares wägnar om Skotpenningar anhåller. Lens= samt Nämdemännen och Tingz Almogen intyga enhälligt at dem nogsamt Kunigt är: det Johan Schrivars på förmälta sät nedfält anförda Skadediur som blifwer General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen denna ansökning ödmiukeligen heemstäld.

Hoos

902.

Hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, har Capellanen härstädes Ährewördige H:r Mag Michael Jesenhaus 1728 supplicerat om Nådig handräkning til de mycket förfalna Capellans bordz 2/3 Ml: Crono Jsakas uprättande af denna Sochns Almoge. då Högbem:t Herre genom resolution d:n 11 Martii ber:de Åhr anbefalt Crono Befalningzmannen Wälbetrodde Reinholt Bullich, at alfwarligen förehålla Almogen det skulle de efter deras Skyldighet samma Winter upbygga, samt med spis och fönster förfärdiga en stugu och Kammare. Emedan Kongl: Maij:ts Nådigste resolution på Prästerskapetz i Finland underdånige Beswär af Åhr 1719 §: 9 dem

til de under Fiendtligheterne förfalne Capellans bordens uprättande förplichtar. Sedermehra har hoos Meerhögbem:t Herre Mag: Jesenhaus åter nyligen Klagat, det anförda Höga ordres ännu ey blifwit närmare fulgiorda, än at några hwarf til en stugu timbra äro upsatte, som af brist på wederbörande fulgörande fördemfogs, och Sättene om ordig anhållit! Ty har det Höga Landzhöfdinge Ämbetet d:n 9 af innewarande Månad, höggunstigt anbefalt denna Rät at wid nu påstående Ting undersöka för hwad orsak H:r General Majorens och Landzhöfdingens, Mer Högbem:t

Re=

903.

Resolution af d:n 11 Martii ey blifwit fulgiord. Samt der någon twist Almogen emellan upkommet, då så jämka: at en rät fördeelning må giöras, och at Almogen wid laga plicht måtte tilhållas at fulgiöra, hwad resolutionen innehåller med hwad mehra til Capellans bordetz nödwändiga upbyggande erfordras. Om hwilket alt Almogen noga underrättades, så infinner sig och wid detta tilfälle Capellanen H:r Pehr Alanus som innehafwer Lilollas Capellans bord i Kyrkioby, hwilket af Fienden blifwit illa förstört och af honom redan til en deel med bekostnad skal blifwit uprättat men til Almogens ytterligare fulbordan lämnas. Almogen tilstår enhälligt at Lensmannen Lorentz Nordman längst för detta H:r General Majorens och Landzhöfdingens anförda resolution af d:n 11 Martii 1728 dem Kundgiort, med Alfwarlig antydan den samma i ödmiukhet at fulgiöra; Men som de af ålder ey waret wahne Capellans borden at bebygga, så derifrån befriade blifwa. Härwid påminna jämwäl Munsala Capel boar at de nästkommande Winter wid Högwördige H:r Bbiskoppens ankomst willia Söka

det

904.

det endera af Capellanerne wid bem:t Capel må sit ständiga tilhåld hafwa, då de och hoos Höga öfwerheten willia om et Capellans bord i Munsala anhålla, til hwilketz uprättande de sig och förplichta, och som deremot et Capellans bord wid ModerKyrkian nödwändigt Kommer at afgå, så undandraga de sig aldeles uti någon bygnad eller arbete på ModerKyrkio= Capellans borden at interessera. doch har en deel af dem så wäl som af den öfriga Almogen på Jsakas Capellans bord något werke framfört, hwaraf början til en stugu är giord nästledne Winter. Men på des åker och äng så wäl som på Lilollas Capellans bord är intet ringaste tilgiort. ModerKyrkio Almogen påstår at Capelboarne måga jämte dem bygga de nu befindtl: Capellans bord tils de sielfwa med enskylt Präst och Capellans bord försedde blifwa, hwartil de jämwäl ofta förmante blefwo; Men wille sig på ingenderaa sidan til enigheet beqwäma. utan werkelig orolighet wiste och til Capellans bordens bebyggande Almänt någon motwillighet yttra, alt så och emedan hela Nämden uti anmälta stridigheter interesserar; Ty anstår ey Rätten utan opartisk Nämd något häröfwer at sluta hwilket ofta Högbem:t H:r Ge=

neral

905.

neral Major och Landzhöfdinge Capellanerne i ödmiukheet hafwa at föredraga och des närmare Högrätwisa yttrande häröfwer at inhämta.

Hindrich Thomason och Johan Bertelson ifrån Mono, som dersammastädes tilhopa bebo 1/2 Ml: Crono Klåckars, beklaga at på bem:te heman en ria med loga och lada tillika med 4 T:r Spanmåhl, samt något halm och höö, 1725 om hösten under deras företrädares nu närwarande Jsak Markusons tid wådeligen upbran, derföre Jsak Markuson för sit afträde hwarken brandstud erhölt eller förmådde skadan ersättia; Ty begiära de nu til någon brandstudz hielp befordrade warda, och påstår Jsaak Markuson at han på alt möjeliget sät både rieugnen och elden wårdade samt sielf härigenom på sin säd af foder skada led derföre han nu mera ingen ersätning har at förwänta. Åboarne förklara sig nögde, om de allenast för halfwa skadan wedergiälning niuta, och Kommo med Sochnemännen härom således öfwerens at de sielfwa uti gårdarne Kring fara då Almogen wil dem deras skada betrachta samt efter ens och hwars ämne dem med en Cappa Span

måhl

906.

måhl eller mehra förnöja dermed de nu nögde woro och förplichtade sig at intet någon öfwer des egen fria willia i detta måhl betunga; Blifwandes General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Nådiga godtfinnande hwad anfört är ödmiukeligen heemstält.

Göstaf Matzson ifrån Ytterjepu berättar: at han efter accord med Änkan hust: Karin Simonsdotter dersammastädes, nästledit Åhr någon tid med henne uti bolag war i mening at jämte henne Kojonens 1/2 Ml: Cronoheman bebo. Men som hon honom lageligen derifrån Skildt, så begiärar han nu för sine til samfält föda upgångne införningar sampt betalning för sit arbete utbekommat änkan swarar at göstaf sine införninga uthfåt, hwad hemans arbetet wedgår, så wil hon ey heller derföre någon wederkäntzlo bestå emedan hon allena måst hela nästledit Åhrs utlagor betala; Ty begiärte parterne Häradzskrifwaren Wälbetrodde Andreas Löoff samt Lensmannen Lorentz Nordman deras af detta bolag flytande räkningar at liqvidera som bewilljades efter 1695 Åhrs Kongl: Rättegångz förordningz 24 §:

Johan Erichson ifrån Kantlax framlägger en af honom samt Thomas Jönson och des Son Simon Thomason, närwarande til witnes Häradzskrifwaren

Wälb:de

907.

Wälb:de Andreas Lööff och Johan Johanson Skyt, under denna Tingz tid uprättad skriftelig förlijkning, lydande: at Thomas Jönson och des Son, angående de emellan dem och Johan Erichson nu instämde och twistige måhl om Johan Erichsons införningar och förtiänta Åhrs löön således friwilligt förlikte blifwit: det skola de til honom i et för alt innom 2:ne Åhrs tid betala contant 30 D:r Kopm:t samt 1 Koo 1/2 T:a Råg och 1/ 2 T:aKorn. Hwarmed alla deras twistigheter och fordringar på begge sidor skola uphöra och ingendera i någon måtto hoos den andra någon fordran äga. Hwilken förlijkning parterne på begge sidor ständige woro och efter deras begiäran med doom stadfästes. Lijkmätigt Kongll: Förordn: af d:n 4 Julii 1695 §: 23.

Olof Nilson ifrån Munsala berättar at han 1729 om Winteren wid den emellan honom och Mårten Hälström om halfwa Gästgifware hemanet dersammastädes slutna handel, förbehållet sig hälften af ber:de Åhrs Råg wäxt, sedan han först af oskifto nutit sit utsäde samt hela wäxten af 5 wackland åker. Hwilket alt han söker med Gästgifwaren Jöran Andersons nu upwista och odaterade Attest at bewisa, emedan sådant ey blifwit i Kiöpebrefwet inrycht; Men Klagar doch at han sin förmälta

half=

908.

halfpart af wäxten ey nutit, så har han ey heller haft sin fylnad af de 5 wackland hwarföre han nu begiärar dertil förhulpen warda. Mårten Hälström swarar at Olof Nilson fulleligen åthnutit wäxten af så mycken åker som han sig enskylt betingade; men hälften af den öfriga Rågwäxten blef honom tilsagd på de wilkor: at han i proportion deraf skulle hemanetz utgående skat widkiännas, det Olof Nilson nekar och begiärar dilation til nästa Ting och bem:t Jöran Andersons ankomst som bewilljades. J medlertid bör Nämdemannen Matz Skyt uti parternes närwaro syna och pröfwa huruu mycken åker Olof Nilson det Åhret enskylt skurit

Olof Nilson ifrån Munsala fordrar af Mårten Hälström dersammastädes 30 D:r Kopm:t resterande Kiöpskilling för halfwa Gästgifware hemanet dersammastädes hwilken sskuld Hälström utan geensäijelse weedgår, och som Olof Nilson wid detta Ting för olofliget Krögeri är med 40 sk:r Sm:ts plicht ansed, så aftaltes nu parterne emellan at förmälta böter af denna Olof Nilsons fordran utsökas. des utan finnes Hälström efter liqvidation och tilstående wara Olof Nilson på 1729 Åhrs Postlöön skyldig 4 D:r Kopm:t som Hälström med det förra dömes at

be=

909.

betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Anders Johanson ifrån Pensala Klagar at hans Swärfader Grels Cnutzson dersammastädes är sinnad til någon af sine yngre och i senare giftet aflade och obördige barn uplåta besitningz rätten på sin framledne förra hustrus och Anders Johansons Swärmoders Börde heman 1/3 Ml: Karf i bem:te by, hwilket Anders Johanson nu söker at hindra, emedan han förmodar sin hustru allena dertil bördig wara; Så wida Grels Cnutzson med förra hustrun här inga andra bröstarfwingar äger. Grels Cnutzson tilstår at Karf heman waret hans förra hustrus och Kiärandens Swärmoders börde jord, men wisar med Häradz domar af d:n 7 Febr 1698 och d:n 11 Septemb: 1699 samt fastabref af d:n 11 Febr: 1703, at han med sin Swärfaders sedermehra framledne Påhl Matzsons samtycke, och efter ingångit contract med ain Swåger Jacob Matzson, af Påhl Matzsons creditorer, för 23 D:r Kopm:t högre utlägning, än hemanetz werde sig bestigit, inlöst detta, den tiden mycket bofälliga heman, som fördenskuld efter föregångne 3:ne upbod och laga stånd ige=

nom

910.

nom förmälta fastabref blifwit honom och hans hustruu tilerkiändt. Sedermehra har han efter sin förra hustrus död igenom förlikning af d:n 6 Julii 1713 med sin Swärfader Påhl Matzson, såsom des dotter dotter och Kiärandens hustrus Susanna Grelsdotters Förmyndare, angående hennes möderne, i et för alt til 100 D:r för det fasta och lika mycket för det lösa skrifteligen öfwerens Kommet. Hwarefter han det fasta arfwet efter Kiärannden tilstående helt och hållet betalt; Men som hans löösörer straxt derefter wid Fiendens 1714 skiedda infal under dottrens omyndiga Åhr, och medan hon uti hans huus wistades, blef af Fienden skiöflad och tillika med henne sielf bortförd, så wil han derföre nu mehra ey answarig wara. Förklarandes hwad hemans besitningen wedkommer, at han derom ännu ingen disposition giort utan har hoos sig beslutit den af sine barn derwid at handhafwa, som honom uti hans ålderdoom trognast och huldast skiöter, samt med wördnad och lydnad til handa går. Hwad hust: Susanna Grelsdotters ännu innestående lösa Möderne angår, så är nu i det målet ingen stämning föregången och beträf=

fan=

911.

fande hemans bestningen, så har Anders Johanson derom ey widare at påminna; Ty förmantes parterne at uti fridsamheet tilsammans lefwa samt med wördnad och Lärlek hwarandra bemöta och ihogkomma, emedann Rätten i anseende til föreskrefne omständigheter ey Kan sig här om utlåta, innan Grels Cnutzson til någon werkelig disposition om Karf heman Skridit.

Änkan hust: Maria Sigfridzdotter ifrån Pensala, som för Fiendens infal med wederbörligit tilstånd dersammastädes tillika med sin sedermehra framledne man af Skog och mark uptaget et Nybygge Aspenäs Kallat, beklagar at hon här intil under sit ensliga tilstånd och sine barns späda och omyndiga Åhr, måst samma Nybygges uphielpande å sido sättia. Men som hennes 2:ne Söner nu mehra närmare til mogenheet Kommet, så at hon hädanefter igenom dem har hopp om de under Nybygget lydande förmohners upbrukande til Skat så anhåller hon åter om tilstånd det samma på friheet at tilträda, Nämden och en deel af Tingz Almogen intyga at Aspenäs Nybygge några åhr för Fiendens infal först blifwit af denna Änka med hennes Man uptagit, och til Skatskyldigt heman god begynnelse giord. Ty förordnades Lensmannen Lorentz

Nord=

912.

Nordman at tillika med 2:ne Nämdemän ännu i höst syna detta Nybygges tilstånd och noga upteckna hwad der under til åker och äng är uprödt samt hwad utrömme än widare til des förbättring finnes hwarefter wid nästa Ting om friheten närmare swar föllja skal.

På egne och samptl: Munsala byemäns wägnar Klaga Gästgifwarne Matz Anderson och Mårten Hälström dersammastädes, at i bem:te by åthslillige huus män och qwinnor sig nedsat och på samfälta hjordwallen til byemännens förfång anseenlig boskap föda hwarföre de i synnerhet angifwa Jacob Skomakar, Margreta Låilax, Margreta Ränkas, Jacob Skat och hans hustru Lisa Swarfwar, Johan Pus och förnedrade Susanna Göstafsd:r Men i synnerheet Klagas at Hälström företrdare på hemanet Olof Nilson intil Gästgifware gården och uti des hästhaga bygt sig huus, hwaigenom så wäl som af Olof Nilsons myckna orolighet Gästgifwarne befinna sig mycket beswärade och begiära at han derifrån aldeles bortdrifwas må; Samma Rät underställas jämwäl de flere så framt de ey willia sig hoos byemännen med någon skiälig tiänst eller annan nytta åhrlig afinna. desse alla äro intet hwar för

sig

913.

sig tydeligen stämde; utan har allenast Nämdemannen Matz Skyt på Kyrkiowallen ofenteligen uti Almogens närwaro utropat at Munsala huusfolk skulle sig wid detta Ting inställa at swara byemännen. J anseende hwartil ingen denna resan wil i detta mål swara. beträfande Olof Nilson så söker han igenom nu frånwarande Gästgifwarens Jöran Andersons J Kofjåki; utgifna attest fultyga, at han med Hälströms wid hemans handelen gifna tilstånd, uppå hans betingade wilkor sina huus upbygt. Och fördenskuld til nästa Ting samt föregången ordentelig stämning och bem.te Jöran Andersons ankomst om dilation anhåller. det Rätten honom med de flere ey wägra Kan til des de rättel:n hwar för sig uti tydeligen utnämt mål til wis tid och ort stämde warda. likmätigt 1695 Åhrs Kongl: Rättegångz Förordningz 1 §:

Anders Anderson och hans Swåger Erich Olofson ifrån Kyrkioby som äro landbönder på Capellanens H:r Pehr Alani Capellans bord Lilollas dersammastädes. Klaga at Capellanen i sommar bergat bem:t hemans ängar på Frösön och bomåsan, hwilka ängar de för hemanetz swaga wilkor förmäla sig ey Kunna umbära. Capellanen up=

wisar

914.

wisar et med bem:te sine landbönder uprättat contract, som han sielf på denna Tingz termin skrifwit, och honom til enskylt nyttiande förbehåller Frössö äng emot det Kiäranderne enskylt är lämnad någon annan äng. Men när contractet nu blef Kiäranderne föreläsit, berätta de det samma wara af annat innehåld än när de det tilförna hördt de säja sig ey heller Kunna wid de betingade wilkor förblifwa, emedan de när afhandlingen skiedde ey woro om hemmanetz ägor och swaga förmohner så noga underrättade som de nu mera äro Capellanen påstår at Contractet til ingen deel är ändrat; doch hafwa derwid inga witnen tilstädes warit som parterne derutinnan åthskilliga Kunna; Ty aftaltes nu dem emellan at med detta Åhrs hööbergningen förblifwer wid det som skiedt är, hwar emot parterne å nyo uti witnens närwaro Komma, om det som i framtiden skal til efterrättelse lända, närmare at accordera, hwar med detta nu stadnade.

Thomas Erichson ifrån Mono berättar at medan hans Swärfader framl: Matz Jönson för Fiendens 1714 här skiedd infal, war hoos sin Fader Jöns Erichson i Munsala, lät han för enskylte medel

giöra

915.

giöra sig en bössa, som efter Matz Jönsons död Kom under des bem:t Faders och Thomas Erichsons hustrus Faderfaders och Förmyndares Jöns Erichsons broder Hindrich Jönson, hwilken tilägnat sig samma byssa som Thomas Erichson nu af honom fordrar, Hindrich Jönson säjer sig ey annat förståt än at bösson med hans Faders Jöns Erichsons bekostnad giordes; så skal hon och under Fiendtl: tiden blifwit af Ryssarne Skiöflad och efter dem af Jacob Mickelson i Munsala igenfunnetz, och hwilken Hindrich Jönson säjer sig hafwa henne med 15 s: Kopm:t inlöst, parterne förmäla at Smeden Nils Erichson i Wäxala giort denna byssa och lärer fördenskuld hafwa sig bekant med hwilkens omkostnad det skiedde; Ty utställes detta mål til des han och bem:te Jacob Mickelson inkomma och hörde blifwa. Hwarefter härom närmare skal ressolverat blifwa.

Nils Matzson ifrån Herflax berättar igenom en med sin Måg Erich Erichson insänd skrift, at han med Erich Jacobson i Munsala betingat sig en häst ifrån Swerige för hwilken Erich Jacobson af honom tagit 90 D:r Kopm:t än=

skiönt

916.

skiönt han sielf derföre ey mehra än 75 D:r dito m:t betalt; Ty fordrar Nils Matzson sin öfwerlefwererning 15 D:r Kopm:t tilbaka. Erich Jacobson swarar at han för sig sielf och intet för Kiäranden uphandlade ber:de häst; utan har Nils Matzson den samma sig sedermehra af honom emot en annan häst tilbyt; Ty finner Erich Jacobson sig ey skyldig något emot et friwilligt contract at återställa. Erich Erichson begiärte ochh fick dilation at til nästa Ting sin Fader om detta swar underrätta, hwarefter närmare Skal resolverat blifwa.

Hoos det Höga Landzhöfdinge Ämbetet har Häradzskrifwaren Elias Karling uti ingifwen suppliqve anhållet om handräkning til utbekommande af några expenser, som han warit föranlåten 1723 om hösten at giöra til den af Höga öfwerheten allernådigst hijt sända Crono låne Spanmåhls uphämtande, ifrån Borgmästarens H:r Johan Westring wid Gl: Carleby i Octobris Månad ber:de Åhr uti Jsen Strandade Fartyg med andra utgifter som bem.te Häradz Skriifwarens räkning innehåller för hwilken omkostnad denna Sochns utskickade då warande Gästgifwaren med

se=

917.

sedermehra Borgaren i Hernösand, nu framledne Eric Munselius samt Bönderne Hindrich Jacobson Klåckars, Göstaf Johanson Möhlnars och Erich Saukonen d:n 26 och 31 Martii 1724, wid de af samma Cronolåhne Spanmåhl hijt assignerade 60 T:rs uttagande, på Sochnens wägnar Skrifteligen försäkrat betalning 28 s: Kopm:t för hwarje T:a som tilsammans för 60 T:r giör 52 D:r 16 s: dito Mynt: J anledning af hwilken ansökning Högbem:te Landzhöfdinge Ämbetet genom resolution d:n 1 sidstledne Augusti befalt Tingz Rätten härom at undersöka och höra: om Almogen wedgår hwad wederbörande deras wägnar förbundet sig til Supplicanten at betala. Ty blef nu Almogen derom underwist och det swar lämnar: at ingen ännu på denna fracht något har upburit, och ehuru Almogen giärna skulle önska at blifwa derföre befriad, emedan sielfwa Spanmåhlen med dryg omkostnad är ifrån Gl: Carleby hijt skafad, och sedermehra under misswäxt Åhren med dyr Spanmåhl betalt. de ey heller sine utskickade som nu alle frånwarande äro, något tilstånd gifwit sådane förskrifningar at giöra, som anförde äro. Så willia de sig doch i ödmiukheet nöja wid det Slut som Högwälborne H:r

Baron

918.

Baron General Majoren och Landzhöfdingen i detta mål Högrätwist finner, förmodandes ödmiukeligen det Häradz Skrifwarens Räkning med behörige verificationer bestyrkes och de deruti upförde poster bepröfwas samt modereras til det som Kan billigt finnas. J synnerheet giöra de sig om befrielse ifrån desse expenser försäkrade som af ber:de låne Spanmåhl als intet nutit.

Barons och Capitainens Wälbb:ne H:r Johan Fredrich von Frisendorfs huus förestånderska på damskata heman i Munsala by, hust: Catharina Ekerooth, söker med en af henne sielf undertecknad räkning at bewisa, det hennes bem.te nu i Swerige warande huus bonde, af sin landtbonde på Tröttas heman dersammastädes, jacob Jacobson Sichtala hadde at fordra 71 D:r Kopm:t resterande häst kiöpskilling, med mehra, för hwilken fordran H:r Baron och Capitanen wid sin afresa 1729 om Sommaren, efter des uti damskata hemans dagz Journal d:n 28 Junii ber:de Åhr egenhändigt antecknade mening, henne updragit Sichtalas häst, som hon om Söndagen d:n 14 sidsta Junii efter Gudztiänsten förut til Sichtala skied antydan, lät af hiordwallen uptaga, i mening at uti någon angelä=

gen=

919.

genheet dermed resa til Staden; Men hästen blef straxt af Sichtala utur damskata Stal genom dörabrot samt owäsende och swordom egen händigt uttagen, Ty begiärar hon nu til sin fordran 71 D:r Kopm:t förhulpen warda, samt anhåller, at Sichtala för des otidighet och dörabrot med straf ansees må! Swaranden förklarar deremot, efter föregången vice versa Stämning uti en widlyftid Skrift, at den häst H:r Baron och Capitainen honom utan wist åsat pris til Kiöpz uplät, ey war af så Högt werde som hust: Ekerooth honom stegrat, utan nödgades Sichtala, för hans odugeligheet skuld honom med 6 D:r Kopm:t mellanlag, emmot et Stod och Stodet åter med 14 D:r dito m:ts mellanlag emot en annan häst bortbyta. Och som hust: Ekerooth ber:de Söndag, straxt efter Gudztiänsten, honom owitterligen, lät hästen af Muhlbetet upsnappa och inlösaa, i mening honom uti Staden at Sälja; så nödgades han honom sielf uttaga, emedan han förmodar at H:r Baron och Capitanen ey ägde macht honom owitterligen, och utan föregången liqvid, hans egendoom

bortskiänka, som han förmäler sig hafwa med åthskilliga derpå lefwererade och i förklarningen utnämde parselar, samt 104 D:r

dagz

920.

dagz werken, tilsamman af 103 D:r 24 s: Kopm:t werde öfwer betalt; Ty begiärar han för sin wederpartz tiltal entledigas, och påstår at hon för sin på hans egendoom öfwade wåldsamhet behörigen näpsas, samt hans Skadestånd och Rättegångz omkostnad betala må, med mehra som Sichtalas Skrift innehåller och det instämda målet ey angår, häröfwer Kunde Rätten sig ey yttra innan H:r Barons och Capitanens utlåtelse är inhämtad öfwer Sichtalas förmälta Skrift som fördenskuld hust: Ekerooth tilstältes, med Rättens på skrift och hon bör den samma sin huus bonde communicera och hans swar deröfwer begiära, samt Rättens utslag i målet sedermehra afwachta.

Cronobönderne Matz Hilli och Mickel Slangar ifrån öfwerjepu Klaga: at äfwen Cronobönderne Göstaf Bers, Mickel Nybyggar och Erich Lussi dersammastädes, barkat törfwed på den tracht af byssens samfälta Skog, der Hilli och Slangar efter gammal häfd deras tiäru tilwärkning hafwa, samt begiära at de derifrån afwisas måge Swaranderne påstå, at med Kiäranderne blifwa uti den twistiga skogen inrymde, emedan al deras Skog är samfält och

den

921.

den Skogz tracht, der desse sit tiärubruk haft nu är uthuggen. Så begiära de och med Kiäranderne uti deras tiäru dahl deelachtige blifwa. Men som denna twist, om rättighet til Skogen, lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa afgiörande likmätigt des instructions 42 §: Ty Kan Tingz Rätten sig dermed intet befatta.

Matz Reenwachtar och pigan Elisabet Knutzdotter ifrån Kyrkioby Klaga, at hust: Brita Andersd:r och pigan Margreta Jacobzd:r dersammastädes, dem för olofliget umgänge berychtat, hwarföre på dem straf begiäras. Bem:t hust: Brita Andersd:r swarar, at pigan Margreta Jacobzd:r, under deras samfälta arbete, näst för sidstl: Mickels mässe uti Knåkz ria och Ytterjepu by, för henne sade: det Kiäranderne äro uti en rielada misstänkt tilsammans fundne, derom pigan sig doch intet närmare utlet, ey heller har hust: Brita Andersdotter detta widare berychtat, än at hon för Reenwachtar sådant uptächt. Hwilket han tilstår och tilbiuder ey heller henne om något mehra at öfwertyga, Margreta Jacobzd:r förkla

rar

922.

rar, at hon om Söndagen d:n 23 sidstledne Augusti allena kom på Kyrkiowägen i föllje med 2:ne til namn och heemwist henne aldeles obekanta Karlar, som sade sig wara hema ifrån Lapo Sochn och frågade henne: om Reenwachtars hustru numera sin man för otrohet beskyller, Men nekar sig doch sådant eller annat än detta för hust: Brita Andersdotter taalt; Ty beropar denne sig til witnes hust: Walborg Casparsdotter Knåk, som ojäfwad edeligen witnar, at Swaranderne begge, näst för sidsta Mickels mässe, hoos henne för dagalöön tröskade, då pigan uti logan sade, det hon nästledit Åhr om hösten skulle gå at giöra dagz werke i Prästegården, och wid samma tilfälle gick förbij Reenwachtars ria, der hon sade sig hört Reenwachtar och pigan Elisabet Knutzdotter wara uti rieladan, hwarifrån pigan då straxt gåt til sin derbrede wid, på åkeren stående häst och ahl at plöja; Men han uti ladan qwar lamnat, detta nekar Margreta Jacobzdotter sig på Knåkz loga talt, eller sedt at Reenwachtar med pigan uti ladan warit, ey heller har hon märkt pigan derut Komma uthan allenast wid förbigåendet uti rieladan någon ordwäxling och trätor

hörde

923.

hörde; Men hwem derinne war weet hon intet. det taal som hon förmäler sig hafwa af de 2:ne obekanta Lapoboarne hört, Kan hon på närmare tilfrågan intet bewisa, omsider tilstår Margreta Jacobzdotter uppå alfwarlig förmaning til sanfärdig berättelse, at hon sådant uti knåkz ria talt, som hust: Walborg Casparsdotter witnat, och förmäler at hon jämwäl wid Reenwachtars ria under sit förbigående sådant förnam som hon talte. Men Kiäranderne neka högeligen och Ständigt at de der någonsin i enslighet med hwarandra tilsammans warit ey heller Kan någon dem för okyskhet beskylla, hwilken tilwitelse ey heller Margreta Jacobzd:r, wil dem tillägga, emedan denne är obekant hwad dem emellan i ladan förelop, hon Kan intet säja sig någonsin hoos dem någon okyskhet förståt. så niuta de och begge ährliget witzord. Hwarföre näst det, de hafwa sig wid deras oskyldighet at trygga, blifwer Margreta Jacobzd:r, som igenom sit lätsinta och obewisliga tal sine wederparter illa berychtat, härmedelst efter det 43 Cap: Tingm: B: til 3 sk:r Sm:t saakfäld och uti förorsakad Rättegångz Kostnad 3 D:r Kopm:t: utgiöra och betala;

Men

924.

Men hust: Brita Andersdotter som intet annat om Margreta Jacobzdotters taal til Reenwachtar sanfärdigt framfört dömes ifrån widare tiltal i detta mål frij efter det 20 Cap: ber:de Balk, Sedan detta war afsagt påstod Reenwachtar ifrigt at Margreta Jacobzd:r borde med det straf ansees, som han förtiänt om han til hennes förwitelse giort sig skyldig. Ty saakfälles han för doom qwäl til 3 sk:r Sm:t.

Erich Erichson och Daniel Matzson ifrån öfwerjepu Kiärande, samt änkan hust: Gertrud Matzdotter dersammastädes tillika med hennes omyndiga barns Måls man Matz Anderson, Swarande, begiära doomhafwanden at tillika med 2:ne Nämdemän dem emellan i 2:ne lika delar jämka humblegården och gårdz tompten på Grötas Gästgifware heman, dersammastädes hwaraf parterne hwarsin half part äga, som bewilljades.

Johan Johanson i Cantlax Klagar, at hans grannes; Johan Matzsons dersammastädes hund nästl: Bertels mässe tid til dödz bitit et Johan Johansons lamb, hwarföre han af Johan Matzson betalning fordrar. Swaranden

nekar

925.

nekar sig på något sät hafwa förståt, at hans hund, som är en ung hwalp, detta giort, Kiäranden Kan ey heller säja at någon sådant sedt eller at Swarandens hund någonsin med sådan odygd förr befunnetz, utan har han blot af ogrundade misstankar sådant slut fattat; Ty dömes Matz Johanson ifrån alt tiltal i detta mål frij.

Erich Anderson och des grannar ifrån Monäs Klaga: at Samptl: Herflax boarne på samfält Skog, hugget en stoor Swed när intil Kantlax by, på någon nyttig timber= och annan bygningz= skog, samt derhoos pree´judicera Cantlax boarne uti deras samfälta fiskewatn och tilägna sig allena af samfält watn upgrundat änges land, hwilket alt Cantlaxboarne begiära, at det lageligen måtte blifwa rättat! Carl Stubb och des interessenter ifrån Herflax Swara, at Tingz Rätten för någon tid sedan samtycht, det desse byars Swaga muhlbete i anseende til deras ymniga skog igenom swedjande må förbättras det de och giort på tiänlig mark. Men Kunna doch intet säja, at sådant med de interesserande Cantlax boarnes samråd eller föregången laga syhn skiedt.

An=

926.

Angående Fiskewatnet så förklara de ehuru wäl det är samfält så hafwa doch byarne härtils med sämd hwarsina wissa ställen nyttiat hwarefter och Swaranderne säja sig härtils deras idkande rättat. Och beträfande änges tilländningarne, så förmäla de dem wara med deras gambla ängar sammanbundna hwarföre de och förmoda, sig allena dertil berättigade wara, härom Kommo parterne således öfwerens at de nu Kallade doomhafwanden tillika med 2:ne owälduge Nämdemän föreskrefne twistigheter nästkommande Sommar at syna, som och bewilljades, doch som med parterne på begge sidor åthskillige Cronoheman uti twisterne interessera, så åligger dem det förinnan, hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen om wederbörlige Crono Fulmächtige ödmiukeligen at anhålla lijkmätigt 1723 Åhrs Förnyade Landzhöfdinge instructions 42 §:

Erich Jacobson ifrån Munsala Kiärande och hans hustrus Syskone barn Anders Johanson, med des swåger Erich Pehrson ifrån Mono Swarande begiära doomhafwande at liqvidera deras arfz twister på Gästgifware hemanet i Mono, efter Kiärandens

swär=

927.

swärfader Cnut= samt Swarandernes Swär= och Fader Johan= Johansönner som bewilljades, efter det 15 Cap: Erfda B: ll:

Sedan Klandrar Erich Jacobson på det Kiöp, som hans hustrus Elisabet Cnutzdotters Förmynderer Matz Johanson i Cantlax och Anders Carlson i Wäxala d:n 30 Octob: 1729 slutit med hennes Faders yngre broders Son, bem:t Anders Johanson och des Swåger Erich Pehrson, om hennes andel eller hälften, af 1 Ml: Gästgifwars i Mono, hwilken hemans deel Förmyndarne för 250 D:r Kopm:t, dem Sålt och uplåtit och begiärar nu Erich Jacobson, at ber:de Kiöparer, i anseende til hans Swärfaders Cnut Johansons först födzlorät, och hans hustrus deraf flytande förträde, til hemanetz besitning, må henne för bördz och besitningz rrätten någon serskilt wedergiälning bestå, i annor händelse wil han hemanet tilträda. Swaranderne upwisa Tingz Rättens, på ber:de hemans deel, efter föregången laga medfart af upbud och stånd d:n 8 Martii 1725, bewiljade fastabref, hwar wid

928.

de så mycket mehra begiära handhafde warda, som hust: Elisabet Cnutzd:rs hemans deel, ofeelbart af brist på folk och nödige utwägar til des uppehållande råkat i ödes mål, om de det ey inlöst. Kiäranden anhåller om dilation til nästa Ting och den nu härofwanföre begiärta arfz liqvidationens erhåldna wärkställighet, som bewilljades, åliggande honom at äfwen låta sin hustrus förmälta Förmyndarer inkalla, om han tänker med denna twist widare fortfara.

Handelsman Olof Turdin ifrån NyCarleby Stad, fordrar af Erich Hanson i Mono, 9 D:r 30 s: Kopm:t geld, som Erich Hanson utan geensäjelse tilstår och dömes at betala, tillika med 3 D:r dito m:t expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Jöran Keppo ifrån Öfwerjepu Klagar at Göstaf Mölnar dersammastädes hugget 6 f:r törfwed på den närmaste intil Keppos tiäru dahl belägna Skogen, som efter gammal häfd, af Keppo hemans förra åboar, enskylt är, nyttiad, hwarföre han begiärar, at Mölnar må dömas sit arbete förlustig och nu derifrån afsäjas. Göstaf Mölnar swarar, at han hugget något törfwed, som hans före=

trädarer

929.

trädarer, på hemanet, när intil Kiärandens tiäru dahl barkat. Hans Simonson, som näst för Swaranden, Mölnars hemanet innehaft, berättar: at han fullan igenom sitt folk lät en gång barka något törfwed uti den samfälta skog der Kiärandens tiärudahl är belägen; Men weet doch intet huru när intil dahlen arbetz folket med barkningen fortsatte. J anseende dertil at en och hwar i denna Landzort efter billighet och Almän plädsed för enskylt behålla den, närmast intil des, änskiönt i samfält skog, anlagda tiäru dahl, Kommo nu parterne härom således friwilligt öfwerens, at de behålla hwarsin halfpart af den hugna tiäruweden, hwaremot Mölnar lofwar hädan efter med widare Skogz fällande och törfwedz barkning på den nägden afstå, hwilken förlikning med doom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695 §: 23.

Gästgifwaren Matz Anderson ifrån Munsala Klagar, at huusmannen Olof Nilson, som boor uti sin backestugu wid pas 2:ne steen Kast ifrån Gästgifware gården, honom til förfång håller heemliget Krögeri, hwarföre han på Olof Nilson straf begiärar! Olof Nilson nekar i början högeligen at han något Krögeri haft, sedan han 1729

sin

930.

sin andeel i Gästgifware hemanet afstod; Ty beropar sig Kiäranden til witnes Nämdemannen Carl Stubb och pigan Maria Erichsdotter ifrån Munsala, hwilka ojäfwade edeligen och serskilt afhördes, berättandes först Stubb, at han intet mins, det han sielf ey heller förståt at någon annan, Kiöpt bränwin af Swaranden, sedan han Gästgifware hemanet öfwergaf. Bem:te pigas edeliga utsagu är, at hon nästledne Söndagz afton, d:n 27 i denna Månad såg Olof Nilson fulkomligen sälja bränwin. J anledning hwaraf Olof Nilson omsider intet Kan neka, at han en och annan gång så giort; Ty saakfälles han derföre til 40 sk:r Sm:ts böter efter 1664 Åhrs Kongl: Krögare ordning 39 §: i anledning af det 32 Cap: Konga B: ll:

Olof Nilson ifrån Munsala Klagar at Matz Anderson dersammastädes nästl: Julii Månad på Landzwägen 1/4 deels mihl norr om Munsala by, Kom efter honom gåendes ifrån Staden och med en grof Kiäp slog honom några slag, hwaraf han 4 små blodsår bekom

der=

931.

derföre Olof Nilson på honom straf begiärar! och har straxt derefter sina undfångna sår för Nämdemannen Carl Stubb upwist, som deras förmälta andehl besannar. Matz Anderson wil detta i förstone intet tilstå; Men wedgår omsider at han Olof Nilson på berörde ställe i anförda måtto slaget, för det han, tilförne samma dag på landzwägen slaget des i Skiutz utsända omyndiga Son Hans Matzson, hwarföre äfwen Matz Anderson låtet honom til swars instämma och på honom straf begiärar! Olof Nilson nekar högeligen och ständigt samt med tilbuden Ed, at han Matz Andersons Son Slaget eller i någon måtto förolämpat. det Matz Anderson ey heller på något sät bewisa Kan; Ty dömes Olof Nilson ifrån alt tiltal i detta mål frij och Matz Anderson som tilstår sig hafwa honom på Landzwägen slaget och 4 blodsår gifwet saakfälles för Såramålet til 4 gr: 3 sk:r Sm:ts efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: och i anseende til det rum hwarest slagz målet öfwades plichtar han med 40 sk:r Sm:ts böter i förmågo af Kongl: Förordn: dat: d:n 29 Octob: 1725.

Jacob

932.

Jacob Alarängo ifrån Stoorkyro Sochn och Palhojais by berättar, at han uti Novemb: Månad nästledit Åhr bytte hästar med Gästgifwaren Mårten Hälström i Munsala och af honom bekom en häst, som bekajades med en obotelig Siukdoom på Finska Nuhatauti Kallad; Men ibland den Swänska Almogen til namnet obekant Siukdom beswärades och honom ingen ringaste tiänst giorde, ifrån ber::de Novemb: intil sidstl: Martii Månad då han til Munsala heemfördes och sedermehra hoos bonden Erich Erichson dersammastädes Störte, emedan Hälström ey wille sig med honom befatta eller uppå Rängos, så wäl 1729 i Decembris Månad giorda ansökning bytet rygga änskiönt han wid bytet sade, at hästen och hadde annat feel än hufwud swal, med utlåtelse at om hästen med något annat feel befunnes, wille han til Rängo begge hästarne för intet afstå. Ty begiärar nu Rängo sin utgifna häst tilbaka jämte 80 D:r 20 s: Kopm:t expenser sökandes med bondens Jacob Matzson Mustasuus i Stoorkyro Sochn, d:n 1 sidst wecken Martii utgifna Attest bewisa, at Hälström wed bytet försäkrat, det hans häst woro dugelig, hwaremot åthskillige bönder

der=

933.

dersammastädes hafwa Attesterat, at Rängo med den sig tilbytta Hästen intet dagzarbete giöra Kunnat. Hälström swarar: at han 1729 Kyndersmässe tiden bekom sin til Kiäranden utbytte häst, och på honom ingen brist förmärkte innan näst derpå fölljande Junii eller Julii Månad, då hoos hästen yppades något flytande utur Näsarne, som han altid ansåg och ännu förmenar hafwa warit hufwudswal, emedan han som med hästhandel ey ungåtz, ingen annan Siukdoom af sådan egenskap hoos hästar förstod, hwaremot Kiäranden en lång tid stort häst mångleri och byten öfwat, och således häldre bort den öfwer Klagade Siukdomen Kiänna. den förmeente Siukdomen af hufwudswal har Hälström efter Kiärandens förmälta tilstående straxt uptächt och fördenskuld så mycket mindre Kunnat til

bytetz sökta ryggande samtycka, som det uppå Kiärandens egen trägna begiärar skiedde, sedan det i början af Hälström wägrades. Bem:t Erich Erichson hoos hwilken hästen störte berättar at han sedermehra öpnade des hufwud hwars inwärtes delar han fant wara förrutnade och som Nuhatauti plägar allenast wara wärkande uti lungorne, så twiflar han, om denna häst med den

siuk=

934.

siukdomen beswäratz. doch påminner han derhoos at hästar af hufwudswal pläga hosta, Men intet af Nuhatauti ey heller har denna häst hostat, hwarföre han ey heller synes med hufwudswal beswärad warit. Parterne beropa sig begge på Bertel klampu ifrån Stoorkyro Sochn som bytet biwistat hwars witnes mål de om det derwid skiedde aftal begiära, Ty blifwer detta mål til nästa Ting och hans så wäl som ber:de attestants Jacob Mustasuus ankomst utstält.

Rådmannen Petter Gedda och Borgaren Alexander Foeder ifrån NyCarleby Stad, Klaga at Lensmannen Lorentz Nordman och Cronobonden Anders örjas i Kyrkioby, 1726 uti en bäck bygt en watuqwarn igenom hwilken bygnad watnet på deras straxt ofwan för qwarnen, wid bäcken belägna ägor och slotland uådämes och gräs wäxten Skadar, hwaremot qwarn ägarne inga sådane skadalidande ägor wid bäcken hafwa; Ty begiäres at qwarn bygnaden til warnetz fria lop må afskafas. Swaranderne tilstå, at deras nya qwarn bygning updämmar något watn på Kiärandernes ängar, deraf Gräs wäxten Skadas; Men som äfwen de hafwa ägor straxt nedan för qwarnen, och förden=

skuld

935.

skuld förmoda sig uti bäcken bohlstadz rät äga så tilbiude de sig at bestå Kiäranderne wederlag, för den skada deras höwäxt hwart annat Åhr härigenom underkastad är när förmälta ägor äro hägnade, hwaremot de förmoda sig ifrån slikt wederlag wara frikallade när samma ägor med trädes åkeren äfwen hwart annat Åhr under fäfot ligga. Härmed Kan Rätten sig ey närmare befatta innan likmätigt Kongl: Maij:ts 1723 Förnyade Landzhöfdinge instructions 42 §: hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, Cronobonden Anders Örjas, om wederbörlig Crono Fulmechtig ödmiukel: anhållet.

Jacob Dawidson ifrån Munsala Kiärande, samt hans Broder Mårten Hälström swarande, begiära doomhafwanden at liqvidera deras på Gästgifware hemanet dersammastädes hafda bolagz twistiga räkningar, som bewilljades efter det 33 Cap: Jorda B: ll:

Anders Arfwedson ifrån Karby Klagar, det Jacob Hindrichson i Sochlot

orät

936.

orät beskylt honom at hafwa stulet af sig något höö, samt af Borgaren Johan Skrifwar i NyCarleby Stad en bååt, med hwilken Anders Arfwedson föregifwer således beskafat wara, at Borgaren Anders Pehrson i bem:te Stad, nästledit Åhr om hösten, bad honom wara sig behielplig at ifrån Tors örn roo heem en liten gammal julla, som han meente honom tilhöra och fördenskuld hans begiäran efterkom, så blef och samma julla, honom sedan af Anders Pehrson, för någon änges fracht updragen; Men af Johan Skrifwar wedkiänd och fördenskuld honom straxt utan geensäjelse återstäld Ty påstår Anders Arfwedson, at Jacob Hindrichson för des ohemula tilwitelse med straf ansees må! Swaranden nekar at han beskylt Anders Arfwedson för höötiufnad; Men tilstår sig sagt, at han ifrån Thors örn stulet Skrifwars bååt, som han och ännu är ständig och säjer det han war ombeden at roo båten heem til Staden, tilläggandes at Anders Arfwedson sielf med skam måste båten til Staden heemföra, samt at han utur Swarandens äng stulet 10 taakwed och 2:ne las störar Kiäranden påstår sin förra talan om hötiufnad beskylningen, så wäl som om beskafen=

het

937.

heten med båten och nekar at han uti Swarandens äng någon taakweed eller stöör hugget, ey heller stulet, utan fält samma werke i Samfält skog utan för Jacob Hindrichsons änges haga, så wil han och wid nästa Ting bewisa det Jacob Hindrichson honom hötiufnadz beskylningen tillagt. och blifwa desse mål så wäl derföre til nästa Ting utstälte som och för det Rätten finner nödigt, at giöra sig, om Kiärandens föreburna laga fång til båten, underrättadd af bem:te nu ostämde och frånwarande Johan Skrifwar och Anders Pehrson, som Anders Arfwedson åligger at instämma låta, dertil bör och Swaranden wara bered sin talan om taakweden och stören at bewisa hwarefter närmare utslag föllja skal.

För försummat uproop plichtar Jacob Hindrichson 1 D:r Sm:t.

Anders Johanson ifrån Kyrkioby Klagar at Christer Pelkonens boskap nästl: Sommar inkommo uti hans samt Lensmannens Lorentz Nordmans och bem:t Pelkonens äng, Nyhagan Kallad, igenom meerbem:te Pelkonens ogilda hägnad, och Anders Johanson stoor skada giorde, hwarföre han på Pel=

konen

938.

konen straf begiärar. Samt Skadeståndz ersätning och expenser fordrar! Swaranden nekar at den ogilda hägnaden honom tilhörer, änskiönt interessenterne willia honom samma deel påbörda; Ty afsades nu efter parternes enhälliga öfwerens Kommande: at Lensman Nordman och Nämdemannen Matz Jacobson i Kyrkioby skola pröfwa huru wida en och hwar af interessenterne har sig fulla der i hägnaden proportionaliter emot des andeel i ängen, och efter befundne omständigheter öfwer samma hägnad en skiälig lijhet inrätta, hwarefter en och hwar Kommer sin andeel förswarligen at uprätta, så snart tiählen går uhr jorden, börandes sedan hwad bristfälligt finnas Kan, genom Syn skiärskådas och pröfwas, samt den försummeliga genom lagförande under straf at befordras.

Matz Reenwachtar ifrån Kyrkioby Klagar at den grind han wid landzwägen på sin åkerhägnad uprättat, för 14 dagar sedan om nattetid bortkommet, utan at han weet genom hwem sådant skiedt; Ty har han låtet Samptl: Kyrkioby boarne instämma och deras förklarning häröfwer begiärar! Swaranderne nekar hwarför sig enhälligt och med tilbudt ed at de sielfwa borttagit förmälta grind

eller

939.

eller weta hwem det giort, Kiäranden Kan på intet sät bewisa at någon af Swaranderne det giort eller någon i synnerhet derföre misstänka. Ty dömes de alle ifrån hans tiltal i detta mål frija.

Borgmästaren H:r Samuel Brink, såsom Fulmechtig för Böredebonden Erich Caupi i Öfwerjepu, påminner om närmare slut uti den wid Sidsta Ting emot Cronobonden Anders Stoorsilfwast dersammastädes anmälta änges twist; Men som Swaranden då blefwet pålagd at til detta Ting hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm voon Essen, om wederbörlig CronoFulmechtig til sit innehafda Cronohemans rätz bewakande i detta måhl at anhålla, det han ännu ey efterkommet; Ty antyddes han nu wid 5 D:r Sm:ts wite förmälta förra interlocutoria´ Slut til nästa Ting at fulgiöra; des förinnan Kan ey heller Rätten sig målet närmare handterande företaga.

Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus Klagar at Lensmannen Lorentz Nordman, nästledne Wår nedhugget en giärdes gård, som H:r Kyr=

kio=

940.

kioheerden låtet upsättia, på des förra och rätta ställe, emellan Prästebordetz och Lensmannens sammanstötande ängar. Hwarföre H:r Kyrkioheerden påstår, at han med straf ansees må! och förplichtas den nedhugne gierdes gården på samma ställe förswarligen upsättia. Lensmannen tilstår, at han gierdes gården nedhugget, emedan han af framledne Kyrkioheerdens H:r Johan Forsmans Änka, dygdesamma hust: BritaHoffrenia, som hans Skatte heman drakabacka honom genom Kiöp updragit, hörtil berättas, at när bem:te Forsman någon tid både Prästebordet och drakabaka heman innehaft, har hans drängar för större beqwämlighet skuld, wid giärdande anlagt förmälta Skilliegård, et stycke inpå drakabaka hemans äng, der den sedermehra blifwit ståendes intil Fiendens ankomst Men när samma gierdes gård, efter Fredens härställande, af nyo upsattes, är den gambla och rätta råen fölgd, som H:r Kyrkioheerden åter nu wil öfwergifwa och flyttia giärdes gården på det orätta, af Forsman antagna stället, som ännu af gambla gierdes gårdz pålar skiönjes, Men af sielfwa belägenheten så wäl som den wid Fädrefwet. Lensmannen deraf tilflytande skada ogilla hwarföre Lensmannen påstår at rätta

råen må fölljas. H:r Kyrkioheerden påstår at gerdzgården af ålder och uhrminnes tider ståt på stället, der den nu af Lensmannen är

ned=

941.

nedhuggen, och är den efter Freden upsatta rys hagan, H:r Kyrkioheerden owitterligen af obekant dagzwerkz folk, til äfwentyrs efter Lensmannens dertil gifna anledning, på orät ställe anlagd. Med detta mål Kan Rätten sig nu intet närmare befatta, innan hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, samt vener: Consistorium, H:r Kyrkioheerden likmätigt 1723 Åhrs Förnyade Landzhöfdinge instructions 42 §: samt Prästeprivilegierne af Åhr 1723 §: 5 anhållit om wederbörlige Crono= och Consistorii Fulmechtige som wid måletz behöriga undersökning och afgiörande Prästebordetz rät bewaka.

Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus beklagar, at någon ringa deel af Prästebordetz åker, alt härtils i linda legat, sedan Almogen det mehra upbrukat; Ty begiärar han ännu Almogens hielpsamhet, til de ännu befindtl: åkerlindors uptagande, som med 1 dagzwerke af hwarje gård ändteligen fulbordas Kunde! der Almogen til en wis dag blefwe sammankallad hwartil Samtl: närwarande Almogen efter något öfwerläggande enhälligt således bejakade: at et hion af hwarje

gård

942.

gård sig d:n 10 Octob: til gräftande tidigt wid Prästegården infinner och lofwade Lensmannen Lorentz Nordman öfwer richtigheten härwid upseende taga, samt de treske och uteblifwande anteckna och lagföra. När H:r Kyrkioheerden in för Rätten sit anmälta förslag yttrade upsteg Nämdemannen Matz Johanson Skyt i Cantlax samt med hög röst dierft och ifrigt sade: Hwad Fanen Säjen J H:r Kyrkioheerde? Skal Almogen på en wis dag sammankallas? Ty saakfältes han derföre til 25 D:r Sm:ts böter efter Kongl. Förordningen om Eder och Swordoom af Åhr 1687 §: 5.

Olof Nilson ifrån Munsala Klagar at hans efterträdare på Gästgifware hemanet dersammastädes Mårten Hälström, 1729 uti Augusti Månad, med en swart sko gaf honom et slag wid wänstra örat, som deraf 2:ne blodsår bekom samt Kallade honom Skurk och lathund, hwarföre Olof Nilson, påstår, at han må plichta och expenser betala! Hälström nekar at han Kiäranden slagit eller på honom oqwädens ord utgutit; Ty beropar sig Olof Nilson til witnes Skomakaren Jacob Simonson som utan jäf edeligen afhördes och witnar, at parterne uti Swarandens Stugu hadde

något

943.

något ordwäxling om Olof Nilsons utsäde som Hälström til godo nutit, hwilken träta Skomakaren med missnöje åhörde och fördenskuld gick ut til des sådant skulle slutas; så snart han Kom igenom dören, hörde han liud af et slag, som han doch intet såg eller weet hwem det utgaf eller bekom. Straxt Kom Hälström löpandes ut på gården och efter honom Olof Nilson, som Klagade sig blifwit af Hälström slagen och försmädad samt 2:ne små och färska blodsår på wänstra örat upwiste, samma Sår har jämwäl Nämdemannen Carl Stubb sedt och derom äfwen nu intygar. J anledning häraf wedgår omsider Hälström at han ey allenast slog Olof Nilson et slag med skoen; utan och Kallade honom Skurk och lathund; Ty saakfälles han för berörde Slag, hwaraf Sår förorsakades til 3 sk:r Sm:t, efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: samt för 2:ne oqwädens ord til 2 g:r 3 sk:r dito m:t, efter det 43 Cap: Tingm: B:.

Dermot Klagar Mårten Hälström: at Olof Nilson nästledne Sommar Kallade honom tiuf, Skiälm och bedragare, hwarföre han på Olof Nilson straf begiärar och expenser fordrar! Olof

Nil=

944.

Nilson nekar i förstone til altsammans; Och berättar Kiärandens Systers mans Syster pigan Susanna Andersdotter at hon hörde Olof Nilson Kalla Hälström Skiälm och bedragare; Men intet tiuf, hwilket äfwen Olof nilson omsider friwilligt tilstår; och Kan Kiäranen emot hans ständiga nekande intet bewisa, sig af honom blifwit Kallad tiuf; Ty dömes Olof Nilson ifrån tiltal i den delen frij; Men för de 2:ne erkiända oqwädens orden saakfälles han efter det 43 Cap: Tingm: B: til 2 g:r 3 sk:r Sm:ts böter blifwandes de af parterne på begge sidoruti föregående injuria´ och Slagzmåls twister fordrade expenser emot hwar andra compenserade.

General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, har uti resolution af d:n 19 i denna Månad, til Tingz Rättens afgiörande utstält det twistiga mål, som Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuuel Alanus och des Son Capellanen H:r Pehr Alanus Kiärande, samt Lensmannen Lorentz Nordman Swarande, genom skriftwäxling andraget, om drängen lars Larsons af parterne på begge sidor åstundade Åhrs tiänst, Ty undersöktes nu ber.de mål och befants, så wäl af den ingifna acten, som parternes nu yttrade närmare påminnelser och förklar=

ningar

945.

ningar, Kiärandernes Klagan derutinnan bestå, at Lensmannen skal igenom skiutzrättare d:n 26 Augusti låtet til sig Kalla bem:te Lars Larson som öfwer förflutna tiänste Åhr warit uti Capellanens tiänst, den han ey upsagt; utan sig å nyo d:n 13 Augusti såsom fiskare uti H:r Kyrkioherdens och Capellanens samfälta tiänst stadga låtet, hwilket oachtat lensmannen honom öfwer fyltan til sin Åhrs tiänst låckat och tubbat med 2 D:r 8 s. Kopm:ts stadgepenningars tilställande, deremot har Lensmannen förklarat, at han drängen hwarken til sig kallat, fylt, låckat eller tubbat; Uthan har han d:n 26 Augusti sielf sig infunnet och helt nyckter begiärt och tagit städzel med föregifwande: at en Skräddare Änka hust. Maria Nilsd:r hört det han sin tiänst hoos Capellanen upsagt, och wore han sedermehra ingenstädes stadgad, Änskiönt H:r Kyrkioheerden skal honom i sin tiänst begiärt och lofwat honom 2 wackland åker til råg utsäde i denna höst, som han ey wedertagit eller sedermehra uppå Lensmannens begiäran welat den af honom undfångna städzel återställa; utan sin utfästa Åhrs tiänst fulgiöra. Lars Larson är, wid detta Ting dömd dödz strafet at undergå för det han såsom gift under ächtenskapz löfte en ogift qwinna häfdat; och Kommer Fördenskuld uti Korsholms fängelse

Kongl:

946.

Kongl: Maij:ts och Riksens Höglofl: Hof Rätz närmaare Högrätwisa doom at afwachta samt nu högel: påstår: at han hoos Capellanen sin förra Åhrs tiänst om Larsmässe dagen uti bem:te Änkas närwaro fulkomligen upsade, hwaremot han och nekar sig någon sin af H:r Kyrkioheerden eller des Son, ny städzel antagit, utan sig friwilligt af sielf maant til Lensmannen städzel der han och hälst wil tiäna. Capellanen upwisar meerbeem:te änkas, under denna Tingz tid utgifna Attest, deruti hon nekar sig hört eller föörståt at Lars Larson sin Åhrs tiänst upsagt, emedan hon intet är det Finska språket mechtig; doch hörde hon honom uppå Capellanens hustrus frågan; hwarföre han på 2:ne ställen nämbligen först hoos Capellanen och sedan hoos Lensmannen, sig stadgat? Swara: at han på det senare stället tagit städzel, på det han skulle få hafwa sin hustru med sig i samma gård som han sielf wore, emedan han sådant ey Kunde hoos Capellanen erhålla, då och honom lofwades frit rum för des hustru på Capellansbordet. des utan hörde hon Capellanen några dagar efter Larsmässe uti sin bagarstugu fråga Lars Larson: om han wille blifwa i des tiänst qwar? då han nekade sig willia tiäna för dräng, utan allenast för Fiskare wid samma tilfalle tychte hon sig och höra H:r Kyrkioheerdens röst uti framstugun dit Capellanen utur bagarstugun gick. Attestens

an=

947.

anförda innehåld blef nu efter Capellanens begiäran af Änkan edeligen bestyrkt, med den förklarning, af henne, at hon uti det som attesten förmäler ey hadde något at ändra, eller mehra på sin Ed at wid handen gifwa. Omsider Kommo parterne härom således öfwerens, at Lensmannen afstår sin talan på Lars Larsons Åhrstiänst, och han som intet Kan bewisa sig hafwa sin förra tiänst hoos Capellanen upsagt, skal, der han dödz strfet undgår, öfwer instundande tiänste Åhr och til nästkommande Mickels mässe hoos honom qwarblifwa samt uti förorsakad Rättegångz Kostnad til honom 6 D:r Kopm:t utgiöra och betala hwarwid detta mål nu stadnade.

J anledning af sidsta Tingz slut, förestälställer nu lensmannen Lorentz Nordman ogifte Kånan Brita Göstafzdotter ifrån Öfwerjepu, samt hennes wid sidsta Ting upgifna lägesman Gifte bonden Salomon Jacobson Sarikoski, ifrån Lapo Sochn och Cauhawa by, af hwilken hon förmält sig wara uti Jungars Krog Jacobz mässe tiden nästledit Åhr, wid Sarikoskis och fleres ankomst ifrån NyCarleby Stad, med sit framfödda oächta barn rådd. det hon äfwen nu är ständig och närmare berättar: at hon wid Sarikoskis samt hans

gran=

948.

grannars och fölljeslagares, Daniel Hångolas Mårten Niemis, Arfwed Wähä Sompis och Matz Jösolas ankomst, Sof allena med sin 8 Ahrs gambla Son uti Krögarens sutgu; Men wid deras anlomst efter Sarikoskis Kameraters begiäran upstod at tappa åth dem dricka. J medlertid lade sig Sarikoski, som war något drucken, uti hennes säng derifrån han fullan af henne förmantes at afträda; Men giordet doch intet. Ty lade hon sig hoos honom och af honom häfdades. Sarikoski swarar: at han af något i Staden intagit ruus hadde wid ankomsten til Jungars Krog mycket ondt i hufwudet, och fördenskuld straxt lade sig i Brita Göstafzdotters säng, der hennes lilla Son då Sof och Somnade han straxt innan hon sig när honom lade, at han ey heller wil tilstå, sig hört henne bedia honom derifrån upstiga. doch fant han henne ligga brede wid sig när han om morgonen waknade; Men nekar högeligen at han med henne Kiötzlig beblandelse hadde och förmenar at hans oskyldighet i detta mål, skal nogsamt Kunna fultyga af hans bem:te grannar och fölljeslagare som som hela natten uti samma stugu wakat och drucket, om hwilkas inkallande af afhörande han nu anhåller och befinnes intet tilförna med slik otuckt beträdd wara, så håller och hans hustru Maria Matzd:r honom i detta mål oskyldig; Men Kånan

är

949.

är efter sidsta Tingz protocolletz innehåld tilförna för lägesmåhl 2:ne serskilta resor och förra resan för omgänge med 2:ne dömd och afstrafad, hon wil nu intet tilstå sig wara af någon annan än honom häfdad, Ty blifwer detta mål utsträkt til nästa Ting, då bem:t Daniel Hångola, Matz Jusola til witnes instämmas och höras skola, hwarefter närmare skal resolverat warda.

Lensmannen Lorentz Nordman angifwer, at änskiönt denna Rät wid sidsta Ting, Almänt uti detta Tingelag förbudit det ingen wid laga wite skulle Sällia Starka drycker åth bonden Jacob Matzson Kieppo i Öfwerjepu by, hwilken allaredan igenom sin omåtteliga benägenhet til fylleri, sin hälsa och egendoom werkeligen förringat, hafwa doch Bönderne Markus Gunnar och Hindrich Mätar, dersammastädes för honom slikt olaga Krögeri underhållet, hwarföre de til laga answar inkallade äro. Gunnar är igenom Nämdemännen Olof Kojonen och Hans Skogzbyggar uti föreskrefne mål i rättan tid stämd; Men infinner sig nu intet eller beskied om laga förfal wisar; Ty saakfälles han för uteblifwande ifrån Tinget, til 2 D:r Sm:t och skal antydas at til nästa Ting, wid 5 D:r Sm:ts wite sig inställa;

Men

950

Men Hindrich Mätar tilstår, at han åth bem:te Jacob Käppo något bränwin Sålt och äfwen för arbete honom någon större qvantitet deraf uplåtet. Ty saakfälles han för olofliget Krögeri til 40 sk:r Sm:ts böter efter Kongl: Maij:ts Krögare ordning Åhr 1664 §: 39. och det i anledning af det 32 Cap: Konga B: ll: /.

Dombok 1729

2026-01-28T08:51:00+02:00

Domböcker 1729.

416.

Åhr 1729. d:n 1 Martii och föl=

jande dagar höltz ordinarie Hä=

radz Ting med Almogen af Ny=

Carlby Pastorat i dess Länsmans

gård. Närwarande Crono Be=

falningzmannen Wählbetrodde Rein=

holt Bullich sampt desse ähr=

lige Män i

Nämbden.

Matz Skytt. Simon Harjox.

Matz Sigfridz. Matz Knus.

Erich Skrifwars. Olof Kojonen.

Måns Runt. Jacob Lassila.

Carl Stubb. Hans Skogzbyggar.

Efter lyst Ting och Tingzfrid uplästes 1723 åhrs Kongl: Legohions stadga sampt Kongl: Resolution af samma åhr öfwer Borgarskapetz beswär §: 9. om farwatnetz remande.

Carl Anderson och hans Hustrus Fadersysters Man sampt Bolagzman Simon Matson i Kyrckioby anmäla efter vice versa föregångne stämningar några twistigheter här flytande af deras Bolagz=

räk

417.

räkningar med mera, och blefwo efter parternes begiäran Häradzskrifwaren Wählbetrodde Anders Lööf, Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämbdemännen Måns Runt och Simon Harjox förordnade sådane deras stridige räkningar at liqvidera likmätigt det 33 Cap: Jorda B: ll:

Jacob Matson ifrån Ytterjepu som der sammastädes bebor 1/4 deel af 1 1/4 Mtl: Crono Knus berättar at hans Swåger Erich Erichson för hans ankomst på hemmanet, der af til en främmande Lars Hanson ben:d uplåtet besitningzrätten af hemmanet på 1/4 deel eller 5/16 mantal för 60 D:r K:mt, sampt at Lars Hanson påtaget sig betala 25 D:r dito mynt til privata Creditorer. Men som hemmanetz swaga ägor intet skola en så mångfaldig deelning tåla eller så många åboar föda, så begiärar Jacob Matson få besitningzrätten til samma 5/16 Mtl: inlösa emot den Kiöpskilling som Lars Hanson derföre utlagt. Lars Hanson upwisar sit med Erich Erichson d:n 6 Januarii 1724. uprättade Kiöpe Contract på sådane wilkor som ofwan förmälte äro, hwar wid han begiärar handhafd blifwa. Men som

den=

418.

denna twist om Crono Hemmanetz beboende lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens högrätwisa godtfinnande, Ty kan Tingz Rätten sig der med intet befatta.

Pehr Erichson ifrån Pedersöre Sochn och Lappajärfwi Capel berättar, at Han 1728 om wåren tilträdde hälften af 3/4 Mtl: Crono Räf i Cantlax, hwar af Jacob Matson som förr hela hemmanet innehaft, ännu den andra hälften bebor. Men som detta hemman skal bestå af mycket swaga ängar, at han der af eij skal Kunna sin nödtorft erhålla eller sin utkomst finna, så begiärar han at Jacob Matson af hwilken Han samma hemmans deel emottaget, må den igentaga, hälst som han Pehr Erichson förmälar sig der på anseenlig förbättring nedlagt, och nödgatz derföre uthan ehrsätning åtskillige omkostnader wedkännas. Jacob Matson swarar at Pehr Erichson för besitningzrätten på förmälta halfwa hemman lofwat honom 60 D:r K:mt, derpå Han doch ännu eij mera betalt än 6 D:r dito mynt, förklarandes Jacob

Matz=

419

Matson at han eij heller meer der på fordrar om Pehr Erichson halfwa hemmanet behåller; men i annor händelse påstår han at Pehr Erichson som et åhr af den på hemmanet bewilliade friheet förnöt, men ingen så tilräckelig förbättring giort som der emot swara Kan, må fördenskuld betala et åhrs halfwa utlagor när hemmanet til skat faller. desse parter hafwa wid sidsta Ting d:n 26 Augusti sidstl:n anmält något twifwelsmål om Pehr Erichson skulle på hemmanet förblifwa, sampt twistat om nästledet åhrs utlagor, uti hwilka måhl de äro underwista at inhämpta Crono Befalningzmannens utlåtelse, emedan Rätten funnet at twistigheten, så wähl om Crono hemmanetz besittning som utlagornes jämkning åboerne emellan under hans disposition lyda, samma sluut hafwa doch parterne än intet fulgiort, ty måga de det ofördröijeligen giöra, emedan Tingz Rätten sig intet der med befatta Kan.

Christer Pelkos ifrån Kyrckioby Klagar, at Johan Bäck der sammastädes hugget och emot Länsmannens Lorentz Nordmans utfärdade förbod bortfört någon törfwed af HöKiärr backan som Pelkos förme

nar

420

nar honom rätteligen tilfalla. Johan Bäck tilstår at han på berörde ort hugget ocg affört någon törfwed, emedan företrädarne på hans hemman af ålder der sammastädes deras törfwed barkat. Parterne begiära Nämbdemännen Måns Runt och Matz Knus at syna denna twist, som bewiljades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

Mårten Larson Högbacka ifrån Kyrckioby berättar, at han 1714 uti Wäxala Skärigård undan fienden giömde och nedsänkte en Koppar panna om 5 lld: Koppar, hwilken panna 1718 war på sit ställe behållen; Men 1722 fantz Hon wid noga eftersökning intet mera igen, och som inga Ryssar sedan 1718 skola wistatz uti bem:te Skärigård, han jämwäl hört at Mickel

Puttunen i Wäxala til Johan Heickilä sålt någon Koppar som tilförna skal waret sönderstyckad af et stort Kärel, så har hoos honom den misstanka infallet at Puttunen torde samma panna igenfunnet och uptaget. Han beskyller honom doch intet; uthan allenast åstundar at Puttunen sig här öfwer förklara må! Mickel Puttunen swarar, at han 1719 om wåren uti Wasa Stad af då ifrån Uhmeå ankomne Ryssar Kiöpte

421

1 lisp:d 4 sk:r grof sönderhuggen Koppar, til hwilket inkiöp han förmälar sig af sedermera framledne Häradzhöfdingen Jacob Ross bekom 18 D:r K:mtz färsträkning som hans Skrifware Nils Westberg honom tilstälte. Samma Koppar tordes han intet den gången heembära af fruchtan för Ryska Kringströfwande partier; uthan nedsänkte honom uti en bäck wid Qweflax by i Mustasari Sochn, dädan Puttunen honom eij förr än andra Sommaren der efter uti en nu i Calajoki Tingelag af Norra Häradet wistande bondes Matz Jsraelsons Polckos närwaro uptog. Och som Han samma tid behöfde hudar, så förde han åter Kopparen til Wasa sampt tilböd; men fick intet emot hudar samma Koppar bortbyta. Wid sin heemkomst sålde han kopparen för 1 D:r K:mt marcken til Johan Heikilä, och nekar högeligen at han sedt eller taget Mårtenb Larsons Kopparpanna. Kiäranden framlägger en af Borgaren Jsaac Aulin i NyCarleby Stad under denna Tingztid utgifwen attest, lydande: at den Koppar som Johan Heickilä med Handelsmannen Jacob Schepper til Swerige öfwersändt, waret, såwida attestanten sig erhindra Kan, 1 lld: 15 sk:. Put

tu=

422

Puttunen nekar doch at han åth Heickilä sålt mera än et lispund 4 sk:r. Bem:te Johan Heikilä afhördes uthan jäf edeligen och witnar at Puttunen åth honom sålde 24 sk:r grof sönderhuggen Koppar som han Puttunen intet syntes döllia; uthan ofenteligen handterade, der til lade han, Johan Heikilä sin egen Koppar 6 sk:r, tilsammans 1 1/2 lld. som han med Jacob Schepper öfwersände, hwar med Schepper römde uhr Riket, och har sedan hwarcken Kopparen eller 60 D:r lånte penningar återstält. Bemälte Westberg nu närwarande intygar at framledne Häradzhöfdingen Ross 1719. lånt Puttunen 18 D:r K:mt, Han mins doch nu mera intet til hwad ända Puttunen sådane medel låntaget. Mårten Larson påminner at Puttunen en gång skal fört sin Koppar ifrån Wäxala til Wasa det Puttunen nekar, och säijer at kiäranden eller hans delator lära i detta måhl faret wilse, der af at han under wägen til Wasa kopparen i Qweflax uptog och til Staden införde. Kiäranden beropar sig uppå Hindrich Limacka som ojäfwad edeligen berättar at han aldrig förstådt det Mickel Puttunen fört någon Koppar ifrån Wäxala til Wasa; men har

hört

423

hört det han utbudit Koppar i Wasa. Han weet eij heller något annat som til uplysning i detta måhl tiäna Kan. Sedan Mårten Larson om alt detta noga blifwit underrättad och här wid eij mera war at påminna, uphof han sine på Puttunen fattade misstankar och al widare talan, hwar wid detta måhl nu stadnade.

Baron och Capitainen Wälborne H:r Johan Friedrich von Frisendorf som i Munsala by innehafwer Damskata hemman, Klagar genom en til Rätten insänd skrift at en deel af hans grannar och Munsala Byemän uti de samfälte Söderängarne insläppa deras Boskap i beet, emed hans och fleres andelar der sammastädes obärgade äro til hwilken oseedz förekommande H:r Baron och Capitainen begiärar at et sådant deras förhållande wid wite förbiudas må, hwilken skrift ostentel:n uplästes, då närwarande Munsala boar tilstodo at en deel af Böndernes änges hag äro aldeles oduglige och en deel aldeles ohägnat, hwar af skada skier; Fördenskuld warnas samptel: Jordäganderne i Munsala at likmätigt det 8, 9, 10. och 14 Cap: Bygn: B: ll: ännu med påstående åkföre framskafa gierdzle och tidigt i wåhr deras än

gar

424.

gar fulkombligen inhägna, hållandes sedan der öfwer wederbörlig frid så länge något för Mickelsmässe obärgat är, och så frampt någon sig sielf och sina grannar til skada sin skyldigheet i detta måhl eftersätter, må den samma lagföras och undfå hwad lag förmår.

Handelsman Hans Werander i Wasa har in för Tingz Rätten här sammastädes d:n 18 Januarii nästledet åhr, igenom sin Fulmächtige Råd= och Handelsmannen Nils Brask i NyCarleby efter då insänd räkning fordrat af framledne Oluf Anderson Rundz i Ytterjepu Sterbhuus 99 D:r Kop:mt gield, som Oluf Anderson under den handel han näst för fiendens infal med Werander drifwit, til honom skyldig blifwit. Men Oluf Rundz Son Johan och måg Anders Elieson hafwa eij welat ehrkänna handelsmannens räkning innan Han den samma med Eed bestyrckt, då de och uppå Fulmächtigens giorda förbehåld lofwat honom för der til upgående expenser answarige wara, til föllie hwar af Handelsmannen Werander efter utwärckad stämning på bem:te Johan Olufson och Anders

Elie=

425

Elieson sig nu inställer och förmälar sig wara beredd den fordrade eden at aflägga sampt efter inlagd räkning fordrar för rese omkostnad, hinder och Rättegångz expenser 29 D:r 8 s: Koppar mynt. den på Hufwud Summan inlefwererade räkningen blef Swaranderne uttryckeligen föreläsen, der wid de fullan intet hafwa at påminna eller nämna något som förändras borde; Men påstå doch at den beswärias må! Hwilket och Handelsmannen med finger å book friwilligt giorde; Fördenskuld dömmas Johan Olufson och Anders Elieson at til Handelsman Werander betala 99 D:r K:mtz Capital efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap. Rådst: B: der hoos skola de betala hans Rättegångz omkostnad efter skiedd moderation med 17 D:r 8 s: dito m:t efter Kongl: Förordn: af d:n 19 Aprilis 1692.

Handelsman Hans Werander ifrån Wasa fordrar efter ingifwen räkning af Jacob Göstafson i Wäxala 49 D:r 29 s: K:mt geld som dess fader framledne Göstaf Hälsing der sammastädes under någon för fiendtliga tiden med honom drifwen handel skyldig blifwit. Jacob Göstafson under=

wij=

426.

wijstes om räkningens richtigheet, och har der wid intet at påminna; Fördenskuld dömmes han anmälta skuld 49 D:r 29 s: Kop:mt jämpte 3 D:r dito myntz expenser til Handelsmannen betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst B:

Simon matson Mickelsbacka ifrån Kyrckioby Klagar, at Anders Bro der sammastädes uti en til General Majoren och Landzhöfdingen Högwälnorne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen stäld Suppliqve, ibland annat Klagat det Simon Matson sine grannar oåtsporde lofwat af Byssens samfälta skog åth Johan Turdin i NyCarlby Stad hugga timber til en 27 alnar lång bygning, hwilket Simon Matson doch nekar sig lofwat och mindre i wärcket fulfölgt; uthan har allenast Turdin sökt förmå honom at hugga timber til en sådan bygning som doch eij skiedt; Ty påstår Han at Anders Bro för sådan osanning behörigen plichta må! Swaranden förklarar at han i sin omrörda Suppliqve Klagade at Simon Matson som bebor et litet hemman uthom sina många grannars weetskap och samtycke af samfält ringa skog til=

för=

427

förna hugget timber til en Tulstugu, hwar wid Han anförde at Simon Matson äfwen inlåtet sig uti accord med Turdin om en så stoor bygning som anfördt är. Hwar emot han begiärt och fåt förbod som sielfwa det inlagda document närmare utwisar, hwar efter Turdin oc Simon Matzson deras upsåt ändrat, som alt i sanning befinnes, Ty pröfwar Rätten skiäligt Kiärandens talan i detta måhl at uphäfwa.

Matz Bängtson ifrån WuosKoski berättar, at han 1722 af fruchtan för påkommande Båtzmans= eller Soldat håld stadgade sig Hans Hanson i Öfwerjepu at wid en sådan händelse för hans hemman utgå och på honom kostade 50 D:r Kop:mt; men som hans tiänst intet behöfdes och Hans Hanson 1727 om Sommaren gaf sig til couvandil Båtzman, så har Han efter nu upwijst Zedel af d:n 7 Junii 1727 lofwat i et för alt betala hwad han af Kiäranden i så måtto nutit med 24 D:r K:mt när Han heemkomma skulle; men om han eij heemkomme, skulle Matz Bängtson der före af hans Broder Erich Hanson betalning mot

428.

ta; Fördenskuld och som Hans Hanson sedermera sig här eij instält eller om betalningen någon annan anstalt fogat, så påstår Matz Bängtson at blifwa til wedergälningz åtniutande hoos Erich Hanson förhulpen! Erich Hanson swarar at han tilfullo betalt sin Broder dess arf och är honom för öfriget alz intet skyldig, hwarföre Han och undandrager sig sin Broders anmälta skuld betala. Hans Hanson berättas nu uppehålla sig uti Uhmeå hoos en Guldsmed och Handelsman Gullich Sindman, och Kan kiäranden intet bewijsa at Hans Hanson Hoos sin bem:te Broder någon fordran hafwer, Ty pröfwar Rätten skiäligt at Matz Bängtson i detta måhl må sin Hufwud gäldenär tiltala.

Erich Simonson ifrån Öfwerjepu berättar at han nästledne Kyndersmässe dag med Marckus Gunnar der sammastädes bytte hästar och af honom fick en häst som är ofärdig i sina lår. hwarföre Erich Simonsons hustru Agneta Johansdotter om andra dagen begiärte rygga bytet; men fick intet, Ty påstår Erich Simonson

äf=

429.

äfwen nu at få sin förra häst igen emot Gunnars häst återställande. Han kan doch intet säija at någon blifwit det hoos Gunnars häst öfwerklagade fehlet warse. Marckus Gunnar swarar at hans Hustru näst efter detta bytet war skiedt, tilbod det at rygga; Men fick intet, det Erich Simonson eij heller neka Kan; Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt hans talan i detta måhl at uphäfwa.

Carl Olofson ifrån Pänsala berättar at Erich Simonson i Öfwerjepu sidstl:n Mickelsmässe tid en Söndagz afton til honom inkom, och begiärte Carl Olufson at hielpa sig arbeta. Carl Olufson swarade at han som är 90 åhr gammal intet förmår arbeta så mycket han sielf behöfwer; Ty slog Erich Simonson honom 2:ne öhrfijhlar, hade honom öfwer ända sampt sparckade honom och drog honom i skiägget, för hwilket alt Carl Olufson begiärar at han med behörigt straf ansees må! Erich Simonson nekar, at han hwarcken waret i Kiärandens huus honom til arbete begiärt eller på något sät wåldsambligen handterat, det han alt edeligen ehrhålla wil. Kiäranden berättar atalt sådant skiedt under deras ensligheet, och

då

450.

då ingen annan tilstädes waret, eij heller har han der af någon åkomma upwijst; uthan framlägger nu några hår af sit skiägg, som han säijer wid samma tilfälle utdraget wara. Men Swaranden wil eij heller sådant wedkännas; uthan tilbiuder sin oskyldigheet i detta måhl med sielf sins edh erhålla, det och Rätten pröfwar skiäligt at han wid nästa Ting om han Kan, fulgiöra skal, likmätigt det 19 Cap: Tingm: B: sampt Kongl: Förordn: af d:n 30 octobr: 1695.

Erich Josephson ifrån Munsala Klagar, at Erich Simonson i Öfwerjepu nästledne höst begiärte och fick hans dotter Pigan Brita Erichzdotter at hielpa sig med arbete, då Han öfwertalte henne som är af swagt förstånd at hoos honom antaga åhrs tiänst, hwilket Erich Josephson som henne nogsampt hemma hoos sig behöft, sökte at hindra, sampt stadgepenningarne d:n 3 Novembris återstälte, då Erich Simonson Kallade hans hustru Karin Matzdotter hora, om dagen der efter gick hustru Karin Matzdotter til hans gård Kiängo och wille hafwa dottren heem; men fick henne intet der ifrån, emedan Hon war uti en Kammare inläst.

Hust=

451.

Hustru Karin Matzdotter blef och då med hug och slag bemöt. Erich josephson begiärar fördenskuld at han bem:te dotter må ifrån Erich Simonsons tiänst endtledigas och Han för anmälta slagzmåhl och Oqwädens ord med straf ansees. Erich Simonson swarar at Pigan Brita Erichzdotter som är litet wettande, intet wille längre hoos sina Föräldrar förblifwa uthan hoos honom friwilligt antog städzel på åhrs tiänst, som hon ännu är ständig och wil Simonson at han i hastigheet och uthan orsak Kallade hustru Karin Matzdotter Hora, när Hon en gång til honom sade, at han skulle hafwa en Horas barn och intet hennes. d:n 4 Novembris wille Hon Komma uti hans loga och med wåld borttaga sin dotter Brita, då han med armbogan stödte henne öfwerända, annat slagzmåhl Kan hustru Karin Matzdotter eij heller säija dem emellan förelupit wara. Fördenskuld afsades at Pigan må til behagelig tid uti sin hoos Erich Simonson antagna tiänst förblifwa, men Erich Simonson som Kallat hustru Karin Matzdotter Hora, saakfälles derföre til 3 sk: S:mt efter

det

452.

det 43 Cap: Tingm: B: Så plichtar Han och med 3 sk: dito myntz böter för det han henne wid logan omkulstödt efter det 13 Cap: Sårm: B: med willia ll:

Matz Anderson ifrån Munsala Kiärande sampt Mårten Hälström och Erich Jacobson der sammastädes Swarande begiära domhafwanden at syna och jämka deras gårdz Tompt på Gästgifware hemmanet som bewilliades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

Mickel Puttunen ifrån Wäxala Klagar, at Mårten Göstafson Hälsing dersammastädes nästledne höst öpnat giärdesgården och insläpt sin Boskap uti hans enskylta åker giärda, Swediemarcken Kallad, der Boskapen uthur en otröskad stack för honom upätet 2 T:r Korn, hwarföre han af Hälsing skadeståndz ehrsätning fordrar. Hälsing swarar at Puttunen lofwade honom slå åkerrenarne i bem:te giärda; Ty insläpte Han och sin Boskap der sammastädes at beta sampt lät igenom sina barn achta sädesstacken. Men hans granne Anders Carlson Swartnäs har dersammastädes uthan wacht sine Hästar insläpt som största skadan lära giort, warandes Han i detta måhl ostämd och frånwarande; Ty pröfwar Rätten nö=

digt

453.

nödigt at utställa detta måhl til nästa Ting, då Han inkallas och jämpte Mårten Hälsing höras bör.

J anledning af denna Rätz wid sidsta Ting d:n 26 nästledne Augusti fattade interlocutorie slut, förekallades Marckus Gunnar i Öfwerjepu och Matz Löpar i Wäxala hwilka in för denna Rät d:n 20 Sept:s 1726. äro angifne at under fiendtliga tiden hafwa af Pigans Susanna Johansdotters sedermera framledne Fader Johan Mårtenson stulet några sådane parselar som uti det, sidstnämbde dag, håldne protocol, Specificerade finnas, uti hwilket mål Matz Löpar wid sidsta Ting är på¨lagd at inkalla några sina föreburna fångomän til den egendom han haft och förmenas waret den samma som ifrån Johan Mårtenson bortstulen är; doch har Löpar ännu sidst förmälta sluut til ingen deel fulgiort, hwarföre eij heller denna gången här wid något mera war at påminna; Ty afsades at Matz Löpar til nästa Ting wid 10 D:r S:mtz wite skal behörigen fulgiöra hwad honom til efterlefnad i detta måhl som antydt blifwit likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 24. hwar efter här om närmare

skal

454

skal resolverat warde.

Bolagzmännen Sigfrid Anderson och Matz Matzson i Sochlot begiära Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämbdemännen Matz Jacobson, at dem emellan fördela deras Huus på Sigfridz gård i bem:te by som bewilljades efter det 33 Cap: Jorda B: ll:

Mickel Mickelson ifrån Prästegården berättar, at hans hustrus Anna Jacobzdotters Moderbroder Hans Simonson, til en med sin hustru obördig Göstaf Johanson för 60 D:r K:mt sampt en Koo och en Tunna Spanmåhl såldt sin faders och hustru Anna jacobzdotters Moderfaders framledne Simon Erichsons hemman 1/2 Mtl: Mölnars i Öfwerjepu by, uti hwilket hemman Mickel Mickelsons afledne Swärmoders lösa och fasta arf ännu innestår, hwarföre Han begiärar få samma hemman emot Kiöpskillingens erläggande inbörda, emedan Göstaf Johanson ännu eij låtet det upbiuda eller derpå fasta bref erhållet. Göstaf Johanson upwisar sit med Hans Simonson på föreskrefne wilkor, 1718 uti Aprilis månad slutna Kiöpe Contract hwar med han tilstår sig

in=

455

ingen lagfart äga, och är nögd at der ifrån afträda om de eij annorledes öfwerens Komma; Ty begiärte parterne dilation at innan nästa Ting med hwar andra en wänlig förlikning söka som bewilliades.

Änkan Hustru Elisabet Matzdotter ifrån Mono berättar, at hon tillika med sin framledne Man Carl Jsaakson i långliga tider bebodt 1/2 Mtl: Crono Rank der sammastädes, hwar af hennes måg Lars Hanson åt en annan hälften afträdt, och som hon är utfattig och åldrig sampt af sin måg ingen näringz hielp ehrhåller, så begiärar hon få någon åker och äng til Sytningz deel i sin lifztid. Lars Larson swarar at han gierna wil uplåta sin Swärmoder så godt underhåld som han sielf äger, hwarföre hustru Elisabet Matzdotter förmantes sig der med at nöija låta, emedan hon är gammal och förmår ingen åker och äng bruka.

Anders Erichson ifrån Monäs by berättar at hans fader Erich Anderson innehafwer al hans framledne moders både lösa och fasta qwarlåtenskap, hwarföre Han fordrar reda för sin Mo

ders

456.

ders löösören dem Han sedan om händer begiärar, så påstår Han och at få sin Moders Börde hemman 1/2 Mtl: Sijk sielf emottaga, eemedan han med sin fader som nu i annat gifte trädt eij skal Kunna förenas. Erich Anderson swarar at hans hustru 1720. om hösten med döden afgick, hwar efter Han lät deras lösa egendom på en nu upwijst Zedel d:n 1 Martii 1722 inventera; men intet werdie finnes derpå utsat wara. Beträfande hemmanet swarar Erich Anderson at han är nögd der ifrån at afträda med sin andeel af löösören eller och bestå sin Son hälften af alla löösören och der emot blifwa dehlachtig af halfwa hemmanet sampt dess besitning. Kiäranden Anders Erichson är nu på sit 20 åhr och således ännu eij Kommen til den mogenheet at honom efter Kongl: Förordning af d:n 30 octobris 1721. något arf eller hemman anförtros Kan; Ty förordnades Hindrich Jönson i Munsala at wara hans målsman efter det 20 Cap: giftm: B: ll: Så pröfwar och Rätten nödigt, at en fulkomblig inverter= och werdernig öfwer Erich Anderson och framledne hustru Susanna Johansdotters samfälta

lösa

457.

lösa egendom, så wäl som Sijkz Skatte hemman af Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämbdemännen Matz Skyt och Simon Harjox innan nästa Ting uti parternes sampt Förmyndarens närwaro förrättas bör, hwar efter då närmare skal resolverat blifwa.

Hindrich Thomason ifrån Öfwerjepu som der sammastädes tillika med sin Bolagzman Johan Mickelson på en Tompt beboor 1 1/2 Mtl: Crono Romar som dem emellan i 2:ne lika

delar Klufwet är, Klagar at Johan Mickelson som 1725 wid delningen fåt et, på hans sida och andel af Tompten upsat Stall, det samma ännu der ifrån eij affördt; Fördenskuld emedan Hindrich Thomason instundande wåhr nödigt behöfwer upsättia en ny wistestugu på det ställe der stallet nu står; Ty begiärar Han at Johan Mickelson må påläggas stallet ofördröijeligen på sin egen tompt flyttia. Johan Mickelson lofwar uthan giensäijelse sit stall undanflyttia det han och dömdes owägerligen efterlefwa til dess jorden blifwer tidig och Hindrich Thomassons Stugu bygnad upsättias Kan. Uti förorsakad Rät

te=

458.

tegångz Kostnad skal Johan Mickelson til Kiäranden 3 D:r K:mt utgiöra. Sedan begiärte parterne domhafwanden sampt Nämbdemännen Matz Skyt och Måns Runt at jämla deras gårdz Tompt, så begiäras och bem:te Nämbdemän at syna och dela deras törfwedz skog som bewilliades efter det 33 Cap: Jorda B: sampt 26 Cap: Bygn: B: ll:

Länsmannen Lorentz Nordman föreställer gifte Oluf Jacobson och Ogifte Susanna Jacobzdotter ifrån Munsala, hwilka friwilligt tilstå at de 1728 i Febr: månad begynt med hwar andra Kiötzlig beblandelse hafwa och et pilte barn aflat som Kånan uti Decembris månad födt, för öfriget berätta Oluf Jacobson at han 1722 om hösten uti Ångermanland, Gudmunerå Sochn och Nänsiö by lämnat sin hustru Brita Alexandersdotter. Sedermera befinnes Vener: Consistorium i Hernösand 1727. genom skrifwelse berättat, at Hustru Brita

Alexandersd:r ändå lefde, hwarföre bem:te Consistorium begiärt, at Oluf Jacobson sig hoos henne inställa måtte; Sedan äro ifrån henne inga tidender inlupne; Ty finner Rätten nödigt at igenom behö=

rig

459.

rig correspondance ifrån Gudmunerå Pastorat inforda tilförlåtelig efterrättelse om hustru Brita Alexandersdotter der ännu lefwer eller när hon med döden afgådt och huru Hon sig förhållet, hwar efter närmare skal resolverat blifwa.

Framledne Anders Thomasons i WuosKåski 2:ne omyndige döttrars Målsmän Matz Påhlson Wackur och Knut Hanson i WuosKåski, fordra af Anders Thomassons efterlefwerska hustru Sophia Göstafzdotter redo för deras pupillers arf efter bem:te Anders Thomason, hwarom nu uti parternes närwaro i anledning af ingifwen räkning liqviderades. Och befantz at Anders Thomassons och Hustru Sophia Göstafsdotters samfälta egendom sig til 156 D:r 24 öre Kop:mtz werde bestiger, hwar emot Rätten pröfwar skiäligt, at til wedergälning för barnens hoos modren och hennes senare Man uti deras späda ålder åtnutna underhåld bestå 30 D:r Och blifwer behållet til skiftes 126 D:r 24 s: hwar af sedan Modrens giftorät 1/3 deel afdragen är, blifwer barnens Fäderne 84 D:r 16 s: Kop:mt som Hustru Sophia Göstafzdotter hwilken nu

trädt

460.

trädt i annat gifte, bör sine barns bem:te Målsmän tiställa sampt til deras nytta och myndige åhr förwaras efter det 15 och 16 Cap: giftm: B: ll:

Hindrich Johanson och Jacob Simonson ifrån Kantlax som tilsammans bebo 1 Ml: Crono Laggar där sammastädes begiära det samma til huus och jord sig emellan uti 2:ne lika delar Klyfwa, de willia doch alt framgient boo tilhopa på den gambla Tompten; uthan at någondera tänker sine huus på ny Tompt utflyttia, Läns= sampt Nämbdemännen intyga enhälligt at under Laggars hemman finnes någorlunda tilräckeliget utrymme både i åker, äng, skog, muhlbete och fiskewatn för 2:ne åboar; Ty heemställes General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukel:n om icke denna deelning i nåder bewillias må, likmätigt Kongl: Förordning af d:n 10 Junii 1684. sampt Kongl: Förklarningen af d: 6 Martii 1695.

Elias Mickelson ifrån Munsala berättar, at han der sammastädes nyligen tilträdt hälften af

461.

1 Mantal Crono Haga, som är mycket förfallet; hwarföre Han til dess uphielpande om nödig frijheet anhåller; Ty undersöktes dess tilstånd och befantz at detta hemman för fiendtliga tiden blifwit delt emellan 2:ne åboar, och är den som Elias Mickelsons halfwa Mantal åbodde 1714 af fienden ihälslagen, sedan har samma hemmans deel legar öde, der af har Johan Sigfridson som bebor det andra halfwa hemmanet uptaget 1 Tunland åker och Elias Mickelson nästlädet åhr 26 Capland. det mera som är 2 T:r et Capland ligger ännu i 14 åhrs gl:a lindor, med igengrodda diken och förstörda gierdesgårdar. dess uthan äro 7 nödiga huus af fienden aldeles upbrände och finnas de qwarblefne wara så förfalne at nu mera föga der af uprättas Kan. Ängesladorne äro jämwähl aldeles förstörde sampt ängarne merendels af skog och måsa intagna. Under hemmanet fins nödig skog, muhlbete och ringa fiskewatn; Ty pröfwar Rätten skiäligt, at til detta hemmans uphielpande föreslå 5 åhrs friheet, Hwilket doch General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wil

helm

462.

helm von Essen ödmiukel:n heemställes.

Borgmästaren ifrån NyCarlby Stad H:r Samuel Brink påminner uppå bem:te Stadz wägnar: at Rågatan emellan Stadzens och Sochlots bys utmarck nödwändigt måste efter de uti förr undfångne domar tydeligen utsatte råar uphuggas, på det ingen af okunnigheet om rätta råstrekens gång, på den andras skog någon åwärckan giöra må! För hwilken orsaak H:r Borgmästaren begiärar at Sochlotboarne tilhållas må, wid påfordran der til behielpelige wara. der emot ingen af de närwarande Sochlot boar något hade at inwända; Ty antydde de at til rågatans uphuggande sig owägerligen inställa när de på beqwämlig tid der til Kallade warda.

Jacob Erichson Ruut ifrån Wäxala beklagar, at hans utfattiga Swåger Thomas Jönson alt sedan dess heemkomst ifrån flychten waret något afwita; Men i synnerheet har han de nästledne 3 åhren intet wetat någon fahra wäija, eller Kan något arbete giöra; uthan måste al=

tijd

463

tijd wårdas och födas, der med Jacob Erichson såijer sig eij uthärda Kunna; uthan begiärar at Thomas Jönson må uti dårhuset inlöst warda. Prästerskapet sampt Läns= och Nämbdemännen med Almogen intyga enhälligt: at bem:te Thomas Jönson lefwer i så beklageliget tilstånd som anfört är, hwarföre Sochne Almogen eij undandrager sig den wahnliga Hospitals lösn 60 D:r Kop:mt til hans inlösande i Cronoby dårhuus, och willia i fal det på Staten der sammastädes bewilliade antaal af Hospitals gäster, närwarande tijd upfylt wore, bestå så anseenliget sammanskåt åhrligen, at han i medlertid och til der någon öpning skier, må Kunna under Hospitals wården af slikt sammanskot födas. Hwilket alt General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga godtfinnande ödmiukel:n heemställes.

Länsmannen Lorentz Nordman berättar at en 50 åhrs gammal utfattig man Matz Jsakson i Monäs någon tid waret med en swår utwärtes skabbig siukdom beswärad, så at folket för hans umgänge skyr, och han således i wahnskiötzel råkat. det samma beklagar och hans nu

när

464

närwarande åldriga och utfattiga hustru, Malin Josephzdotter sampt tillika med Länsmannen och flere begiärar at han i Cronoby Hospital inlösas må! Men som han uthan wacht lefwa Kan, när Han af sin bem:te hustru skiötes; Ty stadnade Rätten i det sluut at Matz Jsaakson tillika med hans bem:te hustru böra igenom sammanskot utaf Almogen sampt af de fattigas medel deras nödtorftiga uppehälle niuta. hwar emot hustru Malin Josephzdotter bör honom med al möijelig skiötzel tilhandagå. Så bör och Matz Jsaakson wid tilfälle af wederbörande Ländzfältschier besichtas och beskafenheten af hans siukdom undersökas, hwar efter, i fall den smittosam befunnes, Almogen åligger honom Matz Jsaakson på Kyrckiobackan med en stugu sampt förstu och annan tilbehör föresee, der han ifrån annat folckz omgänge må afskillias.

Anders Runt ifrån ytterjepu berättar, at Johan Mickelson der sammastädes nästledne höst stadgade hans dräng och Broder Matz Elieson

uti

465.

uti Handelsman Daniel Kiempes tiänst, änskiönt drängen hoos honom Runt sin förra tiänst eij upsagt, och wid den nya städzlens antagande mycket drucken warit, hwarföre Runt stadgepenningarne återstält. Ty hafwer af General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen Kiempe begiärt at drängen sig hoos honom inställa måtte; Ty har Rundt nödgatz resa til Wasa at söka sin Broder ifrån Kiempes anförda talan befria, det han och genom Högbem:te Herres resolution af d:n 8 sidstl:n octobr: erhållet, til dess målet af Häradz Rätten undersökt och afgiort warder. Och som han genom förmälta resa med mera Kommet at hästa för expenser och skadestånd, så har Han låtet bem:te Kiempe instämma och derföre ehrsätning fordrar. Johan Mickelson tilstår at han stadgat drängen uti Kiempes tiänst, emedan Han förmodade honom wara ifrån sin Broder ledig. Kiempe påstår at Matz Elieson om Larssmässe dagen hoos Runt sin förra tiänst upsagt. Och be=

gä=

466.

gärar dilation sådant wid nästa Ting at bewijsa, som Rätten pröfwar skiäligt honom at bewillia.

J anledning af General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens, uppå Böndernes Anders Broos och Matz Reenwachtars Klagoskrift, d:n 25 Novembris sidstl:n gigna resolution förmäler Länsmannen Lorentz Nordman, at han låtet til swars inkalla Simon Matson Mickelsbacka och Mårten Larson Högbacka sampt Klagar at de uppå Kyrckiobys ringa och samfälta skog hugget timber til Södra Tulstugun, föruthan de flere jordägandernes weetskap eller samtycke, hwarföre Länsmannen begiärar, at de med behörigt straf ansees må! Men som ingen af de öfrige Kyrckioby boarne här utinnan inkallade äro, och Rätten doch pröfwar nödigt efter det 15 Cap: Jorda B: ll: dem at höra innan detta måhl afhielpas Kan; Ty blifwer det til deras inkomst utstält.

Han=

467.

Handelsman Philip Granberg ifrån NyCarleby Stad påminner at han efter nu upgifwen räkning samt den ransakning som Tingz Rätten härsammastädes hållet d:n 18 Januarii 1728. hafwer af sin framledne Swågers Eric Munselii Sterbhuus för sådane medel som bemälte Tingz Ransakning wid handen gifwer, at fordra 165 D:r 8 1/2 s: Kop:mt. Så är och Sterbhuset för undfånget låne Spl: til Cronan skyldigt 2 T:r Råg, 1/2 Tun:a Korn sampt 2 D:r 16 s: Kop:mt frachtpenningar. Och som bem:te Sterbhuus hoos Oluf Nilson och Matz Anderson i Munsala hafwer någon af hemmanet Contract här flytande fordran, så har Granberg der å utwärckat sig Crono Befalningzmannens Wählbetrodde Reinholt Bullichs skrifteliga förbod af d:n 23 Martii 1727. hwar om Han begiärar at bem:te bönder underrättas måge, sampt anhåller til sin säkerheet om intekning uti Sterbhusetz hoos förmälta Bönder hafwande fordran, til dess han Kan låta ständigt giöra hwad Sterbhuset honom för Munselii arfwingars räkning innestå 30 D:r Kop:mt resterande Kiöpskilling för gästgifware hemmanet, så berättar och Matz Anderson at han ännu för sådan Kiöpskilling är skyldig 105 D:r dito mynt; hwarföre ofwannämbde förbod dem antyddes

med

468.

med warning sig der efter at rätta. Så blef och den begiärta intekningen här med bewilliad.

Marckus Gunnar och Matz Tålika ifrån öfwerjepu Klaga at Anders Jacobson Lööf i Ytterjepu uti deras skogzskata hugget sig et stugu timber, hwarföre de af honom betalning fordra, sampt påstå at han sig framdeles der ifrån afhålla må, emedan samma skog är deras hemman närmast belägen. Löf swarar at den skog hwar uti Han med Kiärandernes nu anmälta Klander Hugget, är samfält, det Kiäranderne eij neka Kunna; Ty pröfwar Rätten skiäligt deras talan i detta måhl at uphäfwa.

Göstaf Bers ifrån Ytterjepu berättar: at han tilförna ägt deel uti Mölnars qwarn, hwar ifrån Hans Mölnar nu tilbiuder honom at afstänga; Ty begärar Bers der wid handhafd blifwa! Wid unddersökningen här af befinnes, at Steenbacka och Grötas hemman äro uti bem.te qwarn deelachtige; men deras åboar nu ostämde; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl, til dess samptel: qwarn interessenterne inkallade och hörde blifwa, i anledning af det 15 Cap: Jorda B: ll:

Ja=

469.

Jacob Simonson ifrån Kantlax som der sammastädes nyligen tilträdt hälften af 1 Mtl: Crono Laggars, Klagar det samma hemmans deel så illa förfallet, at han uthan friheet derföre ogiörligen skatta Kan; Ty förordnades Länsmannen Lorentz Nordman tillika med 2:ne Nämbdemän at nästkommande Sommar besichta Jacob Simonsons andeel af Laggars hemman och wid höste Tinget der om beskied giöra, då om frijheten närmare swar föllia skal.

Matz Hanson ifrån Monäs by anhåller om frihet på hälften af 1 1/12 Mtl: Crono Nääs som han nyligen af öde uptaget; Ty undersöktes dess tilstånd och befantz: at Mårten Mårtenson som den andra hälften beboor, har in til fiendens ankomst brukat hela hemmanet; Men begaf sig 1714 på flychten, och mächtade intet wid sin heemkomst mera än hälften der af uptaga; Ty har hela den andra hälften legat öde til dess Matz Hanson samma deel nästledet åhr om wåren uptog och fick några få gambla och mycket förfalna huus Åkeren ligger öfwer alt i linda och til en deel under fäfoot, diken med giärdes gårdarne äro

al=

470

aldeles förfalna sampt ängarne skog= och måsawuxne. under hemmanet fins nödig skog och mulbete; men Knapt fiskewatn. Och pröfwar Rätten i anseende til sådane omständigheter skiäligt, at til halfwa Nääs hemmans uphielpande föreslå fem åhrs frihet, Hwilket doch General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukel:n heemställes.

Hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, hafwa Bönderne ifrån Munsala Capel, Jacob Hanson, Matz Matson, Erich Anderson, Grels Cnutson, Hans Olufson, Erich Simonson Kängo, Nils Axelson, Erich Anderson, Elias Anderson, Erich Hanson och Anders Simonson Klagat: det de som beboo små hemman eij få likmätigt Högbem:te Herres resolution betala deras påkommande Extraordinarie Hemmans utgifter och dagz wärcken; uthan måste i många delar undergå lika tunga med et heelt Mantals hemman, och detta enkannerligen med fångskiutz, wägarödning, brobygnader, Caplans räntor, Tingz gästning, Klåcka=

471.

re= Rättare= och Skalfogde Cappar med mera, som plåckwijs upbäres. Ther hoos påminnes at d:n 10 Aprilis 1708 af då warande General Majoren och Landzhöfdingen, Högwälborne Baron H:r Lorentz Clerk angående almogens utgifter til Prästerskapet är resolverat, det 681 och 694 åhrs Kongl: Förordningar böra efterlefwas, hwilken resolution de eij heller tilgodo niuta, i synnerheet Klagas at Capellanerne tilsammans åhrligen af hwart hemman i Munsala Capel upbära en D:r Kop:mt som annorstädes owanlig är. För öfriget Klagas at de beswäras med mycken förhögning af victualier och gierde Spanmåhl; uthan at weta huru mycket de åhrligen der af til Cronan utgiöra skola. Sedan Crono Befalningzmannen Reinholt Bullich, Capellanerne Mag: Michael Jesenhaus och Petrus Alanus, sampt Länsmannen Lorentz Nordman, sig här öfwer förklarat, har Högbem:te H:r Baronen General Majoren och Landzhöfdinge d:n 18 Febr: sidstl:n anbefalt TingzRätten at uti wederbörandernes närwaro undersöka huruwida Almogen må til anmälta Klagomål grund hafwa: Och om de weta eller hafwa hört hwad under deras namn är skrif

wet

472.

wet. Til hörsampt föllie hwar af Almogen så wähl på första Tingzdagen, som sedermera på Kyrckiowallen äro ansagde at wara tilstädes på 3:ie Tingzdagen, då de alle som under beswärs skriften deras nampn hafwa, upropades, men inga flere woro tilstädes än de som här efter nämnas, hwilka alle tilstå at de på en sticka utgifwet deras Bomärcken til Anders Simonson i Pänsala, som uti wissa måhl lofwat låta upsättia skriften, hwilken intet blefwet för dem någondera uoläsen, och weta de således intet hwad Han låtet skrifwa. desse hördes och berättade som föllier:

1/3 Mantal Jacob Hanson Fattig i Wäxala har gifwet Anders Simonson i Pänsala sit bomärcke och bedit honom söka det Båtzmans penningarne måtte betalas efter hemmanens stoorleek, samt at den så Kallade Caplans daleren Kunde afskafas! och intet mera.

1/2 Mtl: Fleen, Matz Matson i Munsala, berättar at Anders Simonson frågat: om icke han wille gifwa sit bomärcke angående Natbohlspenningarne at de måtte upbäras efter hemmanens stoorleek? hwar til Matz Matson swarade: at han intet Kan

giöra

473.

giöra så många Krokar som behöfwas til hans Bomärcke, der med gick Anders Simonson sin Koos, och skal rn huusman Oluf Jacobson i Munsala hafwa utskuret Fleens bomärcke, uthan at om detta måhl widare blefwet talt än anfört är.

1/2 Ml: Sijk, Eich Anderson i Monäs, har gifwit sit bomärcke at der med begiära det Båtzmans= och brandstudz penningar sampt bro= och wäga bygnad skulle betalas och giöras efter skatten.

1/4 Mtl: Kiängo. Erich Simonson har gifwit sit bomärcke med begiäran at alle Natbohls pennigarne och små upbörder måtte upbäras efter skatten, och at Capellans daleren Kunde warda afskafad.

Af dem under hwars nampn skriften utgådt woro nu intet flere tilstädes, de som nu äro närwarande, förklara enhälligt, at det wördiga Prästerskapet sedan fred blef och näst förflutne swåra tider intet med någon strängheet deras rättigheter utsökt; uthan waret nögde med det som Almogen efter råd och ännu welat dem meddela, fast än det waret ringa emot det som de sampt deras Företrädare i förra och bättre tider nutit; Men om Caplans daleren

haf=

474.

hafwa de påmint som anfört är. Crono upbörder och förhögningar angående, så höras eij heller der om Klagomåhl, och är ingen tilstädes som wil tilstå det Han bedit Anders Simonson några beswär der öfwer upsättia låta. Uppå tilfrågan: när och af hwad orsaak Capellanerne af Munsala Capel boar begynt upbära meerberörde Capellans daler? Swara de äldste, såsom Jacob Hanson i Wäxala, tillika med Nämbdemännen Matz Johanson Skyt, och Simon Harjox sampt flere: At de af deras Förfäder hört det en D:r Kop:mt af hwart hemman åhrligen är bewilliad til Klädes Kiöp åth Capellanerne tilsammans, för det de måste resa ifrån Staden eller Kyrckiobyen at hålla Gudztiänst wid Munsala Capel, der de intet Capellans bohl hafwa, hwar wid det altsedan ifrån uhrminnes tider förblefwet. Widare framlägges Högbem:te H:r General Majors och Landzhöfding Clerks resolution af d:n 17 octobris 1708. lydande: at ehuruwähl H:r General Majoren och Landzhöfdingen d:n 10 Aprilis samma åhr resolverat: det Capellanerne wid deras upbörder skulle rätta sig efter Kongl: Förordningarne af åhr 1681. och 694. Så har Han doch sedan blefwet underrättad at Kongl: Maij:t

d:n

475.

d:n 29 Augusti 696. Allernådigst bifallet: det Capellanerne i Österbotn skulle upbära deras rättigheter efter gambla wanigheten, och fördenskuld ändrat sin förra resolution af d:n 10 Aprilis, på hwilken de Klagande uti Supliqven sig beropa. Länsmannen Lorentz Nordman tilstår at han likmätigt Kongl: Resolution af d:n 1 Augusti 1727. §: 36. uppå Almogens Almänna beswär, sampt Högwälborne H:r Barons General Majorn och Landzhöfdingens igenom Tingz Rätten giorda förestälningar och Almogen enhälliga samtycke nästledet åhr til frij= och Fångeskiutz upburit 24 s: Kop:mt, så wähl af smärre som större hemman, emedan Högt bem:te Kongl: Resolution eij påbiude at denna upbörd skal skee i proportion af Mantalens stoorleek; uthan nämnes uttryckeligen en daler af hwart hemman. Ankommer här uti någon ändring, så finner Han sig skyldig at rätta sig der efter.

Om wägarödningar och Brobygnader hafwer H:r General Majoren och Landzhöfdingen likmätigt Kongl: Gästgifware ordningen af åhr 664. §: 7. och Husesyns ordningen af åhr 681. §: 14. påbudet at de skola skee efter öre och Mantal, Men som en wägadelning sedan fred blef, är giord af förra Brofogden efter hemmantalet

sampt

476.

sampt gambla wanligheten, innan Länsmannen Nordman blef Brofogde, och en deel förswarligen omlagat deras wägastycken och andra intet; Ty har Länsmannen funnet betänkeliget aat giöra der uti någon ändring innan wägarne blifwa någorlunda lika goda, på det ingen må trängas ifrån sit wähl omlagade wägastycke, til et sämbre. doch warnades

han at nästkommande Sommar wärckställa hwad honom i detta måhl befalt är. Om Kyrckio= och Prästegårdz bygnad, har emellan de större och smärre hemman öfwer hela Häradet waret twist, som ibland Almogens enskylta beswär på sidsta Rikzdag Hans Kongl: Maij:t underdånigst är föredragen, hwar öfwer Kongl: Maij:tz allernådigsta swar dageligen förwäntas. Om Brandstudz penningar innehåller Kongl. Maij:tz allernådigsta resolution på Almänna beswären af åhr 1727 d:n 1 Aug: §: 31. at de må upbäras i proportion af hemmantalet, hwilket wid Tingen för detta almänt är kundgiort, och öfwer alt wid domstohlarne practiceras. Så at de smärre hemman Högstbem:te Kongl. Resolution werckeligen nutit til godo, der någre branstudar blefwet utdömde sedan den ankom och publicerades. Båtzmans penningarne sampt Capperäntorne som

om=

477.

omtalas äro i långlige tider lika upburne af större och smärre hemman, så at här wid dess senare åhren ingen nyheet förelupit.

Om alt dett underwistes Almogen omständeligen och warnades at intet i oträngde mål bemöda sig och öfwerheten med onödige beswär Ammaledes påmintes Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman at hädan efter eij så lätteligen på en Mans talan och efter någre på stickor upsatte bomärcken i Almogens nampn upsättia någre skrifter som nu skiedt; uthan noga höra alla dem som något willia låta skrifwa och skrifter för dem upläsa, hwar efter en och hwar med egen hand sit bomärcke undersättia bör, innan skriften utgifwes.

Olof Nilson ifrån Munsala Gästgifware gård, har til detta Ting låtet instämma sin Bolagzman Matz Anderson och dess hustru Älsa Matzdotter der sammastädes och Klagar

1:o At Matz Anderson nästledne Sommar sådt och bärgat halfwa Hörningz åker Stycke som igenom den af Länsmannen Lorentz Nordman sampt 2:ne Nämbdemän öfwer hemmanetz ägor dem emellan giorda fördeelning på Oluf Nilsons andeel fallet, det Matz

478.

Anderson eij neka Kan, och blefwo parterne der om således förlikte, at Matz Anderson betalar Oluf Nilsons skadstånd i detta måhl med 10 Cappar Korn.

2:o Klagar Olof Nilson at Matz Anderson olofl:n bergat en hans änges teeg sampt höet til en bondskrind utaf ängen bortfördt och uti en annan lada inlagt; Ty fordrar Oluf Nilson betalning för höet. Matz Anderson nekar at han detta giordt; Ty begiärar Kiäranden dilation

sådant framdeles at bewisa som bewilliades.

3:o Anföres at Matz Anderson bergat hela Wäderpä äng, hwar af Hälften Oluf Nilson tilhörer; Ty begiärar Han och til halfwa höet förhulpen warda. Matz Anderson Kan eij neka at han slaget hela bem:te äng, hwar af doch hälften Oluf Nilson tildelt är, och har Han af hela ängen bekommet 10 skrindar höö; Ty dömmes Han til Kiäranden betala hälften der af 5 skrindar höö in natura efter det 17 Cap: Bygn: B: ll:

4:o Fordrar Oluf Nilson af Matz Anderson betalning för 2 skrindar höö som han igenom förlikning blifwit skyldig för det han efter Länsman Nordmans sampt 2:ne Nämbdemäns Syhn 1726 af Olof Nilsons äng slaget, det Han emot bem:te Synemäns intygan eij heller neka Kan; Ty dömmes Han at betala Kiä=

ran=

479

randens 2:ne skrindar höö med 6 D:r K:mt, ytterligare Klagar Oluf Nilson

5:o At Matz Anderson nästledne Sommar en gång Kallade Honom Satan, så har och Hans hustru Älsa Matzdotter sidstl:n 2ra dag Pinges efter Gudztiänsten sagt at Johan Jacobson i Harjox taget et stycke Kiöt uthur hennes maatfaat, och lämnat blånaglar i stället. Samma Kiöt beta skal Johan Jacobson gifwit Oluf Nilsons nu närwarande hustru Karin Mickelsdotter som stoppat det uti sin Mans strumpa, och faret til Hälfwetes til bäcken at der med trålla, de skola och uthan försyhn utsprida: at han faar igenom deras låås sampt windar och Fähuus med mera, för hwilka grofwa oogrundade utsagur och beskylningar, Han begiärar at Matz Anderson och hans hustru med behörig straf ansees må! sampt efter

inlagd räkning fordrar 4 D:r 16 s: Kop:mt expenser. Matz Anderson nekar at Han Kallat Honom Satan, hwilket Kiärande eij heller bewijsa Kan. Hustru Älsa Matzdotter förklarar at Johan Jacobson i harjox nästledne 2 dag Pinges af henne begiärte och fick et stycke Kiöt, der med Han gick uth efter en stund åter til henne inkom, då Hon til honom sade

480.

at hustru Carin Mickelsdotter stoppat samma Kiöt uti sin mans strumpa; men nekar at Hon sagt det Johan Jacobson lämnat naglarne i fatet eller at Hustru Karin Mickelsdotter faret med Kiötet och strumpan til Hälwetes eller bäcken at trålla. Johan Jacobson berättar, at han af Hustru Älsa Matzdotter fick et litet stycke Kiöt som Han efter Kiärandens angifwande intet sielf uhr fatet tog eller några naglar i stället lämnade. Af samma kiöt åth Han en deel uti Giästgifwaregården, och förde det mera en mihl wäg heem til sin gård sampt gaf åth sit barn; men ingalunda har Han eller Hustru Karin Mickelsdotter det i strumpan stoppat; doch frågade hustru Älsa Matzdotter af Honom wid hans återkomst uti hennes stugu hwad han giorde af Kiöttet? hwar til Hon Hustru Älsa siälf swarade: du stoppade det i Oluf Nilsons strumpa på gården; men intet nämbdes at Hustru Karin Mickelsdotter der med faret åstad at trålla. Hon sade och at Johan Jacobson uti Kiöttetz ställe lade naglar uti matfatet. Anders Anderson Kif afhördes uthan jäf edeligen och witnade, at han om andra Pinges dagen efter Gudztiänsten fölgde Johan Jacobson i=

från

481

från Oluf Nilsons til Matz Andersons Stugu, då hustru Älsa Matzdotter til honom sade, hwad giorde du här en stund sedan, du gaf hustru Karin Mickelsdotter Kiötbetan, den stoppade Hon uti strumpan och gick til Hälfwetes åt Sundet; men intet hörde han henne säija at hustru Karin Mickelsdotter gick at trolla. Widare sade hustru Älsa Matzdotter at Johan Jacobson sedan Han bortgifwit Kiötet, gådt in til Oluf Nilson som skar naglarne af alt sit folck, hwilka naglar Johan Jacobson lagt uti hennes Maat. Hon sade och hwad Oluf Nilson eij sielf Kan uträtta, det giör Han igenom dig, Han söker at förgiöra wåra Creatur och wårt förehafwande. om 3:ie dag Pinges såg detta witnet honom än hafwa Kiöttet behållet, hwarföre Han beklagade sig så orät beskylt blifwit. Hustru Älsa Matzdotter wedgår omsider at med altsammans sig så föreweten som anfört och witnat är, föruthan det hon stadigt nekar sig sagt, at Hustru Karin Mickelsdotter faret til Hälfwetit at trålla, eller at Johan Jacobson lagt naglar uti hennes maatfaat i Kiöttetz ställe, hwilket eij heller så skied är. Hon beder Oluf Nilson och dess hustru myc

ket

482.

ket om förlåtelse och förklarar at hon intet ondt med dem weet; uthan har Hon hastigt och obetänkt om dem talt, det hon här tilstådt, så är eij heller någon annan som Kan säija det Oluf Nilson eller hans hustru på något sät wahnfrägdade äro. hwar efter parterne här om således friwilligt förlikte blefwo: at Matz Anderson för skymf, skadestånd och Rättegångz expenser med mera, til honom betalar 29 D:r K:mt, hwar emot Oluf Nilson och dess hustru

al widare talan på Matz Anderson och hustru Älsa Matzdotter uphäfwa; Ty låter och Rätten detta måhl wid parternes eget öfwerens Kommande förblifwa, i anledning af domare reglorne.

Mårten Hälström ifrån Munsala fordrar af Johan Mickelson i Öfwerjepu 7 D:r 7 s: Kop:mt geld som Johan Mickelson friwilligt wedgår och fördenskuld dömmes til honom betala jämpte 2 D:r 8 s: dito mtz expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

Matz Pehrson ifrån Sochlot Klagar at Mickel Cnutson der sammastädes nästl:n Decembris månad, när han folgde SkiutzRättaren Påhl Erichson at panta några Natbohls medel, slog Matz Pehrsons hustru Elisabet Johansdotter et blodsår i huf=

wu=

483

wudet och en blånad på handen, hwarföre han på Mickel Knutson straf begiärar! Swaranden nekar at han slaget hustru Elisabet Johansd:r eller henne några åkommor gifwit, hwilket han tilbiuder edeligen at ehrhålla. Nämbdemannen Matz Matson berättar at bem:te hustru näst efter det utpantningen skiedde, för honom upwist et sår uti hufwudet och en blånad på handen som Hon sade sig af Mickel Knutsons wåldsamma handterande bekommet, hwar af han doch om wissheten okunnig är. Matz Pehrson framlägger en af Borgaren i NyCarleby Stad Benjamin Krook under denna Tingz tid utgifwen attest, lydande: at Krook en afton wid pass Klåckan 5 Kom til Matz Pehrsons gård i Sochlot, der han intet främmande folck för sig fant; men hustrun Klagade at Mickel Knutson henne slaget, hon upwiste och wid eldz liuset et sår i sit hufwud, hwar af blod ran; men såretz diup och widd, Kan han intet beskrifwa, emedan det uti eldz liuset för honom upwist blef. Mickel Cnutson nekar doch Högeligen at han slaget hustru Elisabeet Johaansdotter, der om eij heller några åsyna witnen finnas, Ty skal Mickel

Cnut=

484

Cnutson wid nästa Ting om han Kan den anbudna wäriemåhls eden aflägga, efter det 19 Cap: Tingm: B: hwar efter närmare skal resolverat blifwa.

Hans Göstafson ifrån NyCarlby Stad berättar, at han upsat en ny hägnad omkring Länsmannens Lorentz Nordmans äng Sundzgiälan kallad, hwarföre Länsmannen lofwat honom berga samma äng 3:ne åhr; doch har Han eij låtet honom niuta mera än 2:ne åhrs wäxter der af; Ty begärar han til sin rät i detta måhl förhulpen warda. Länsmannen nekar at han lofwat Hans Göstafson bärga hans äng flera än 2:ne åhr, så skal eij heller hägnaden blifwit förswarlig giord. dessuthan Klagar Länsman, at Hans Göstafson emot åtnutne wäxter inhägnad Nygårdz haga äng; Men allenast med odugl: rijshaga; Fördenskuld afsades at Nämbdemännen Måns Runt och Matz Jacobson uti parternes närwaro skola upmäta och werdera, de af Hans Göstafson omkring Smedzgiälan och Nygårdz hagan uprättade hägnader. Så bör och Hans Göstafson så noga upgifwa alt det höö han af desse ängar nutit, at han det beswäria Kan, hwar efter Rätten om så begiäras,

sig

485.

sig här öfwer närmare utlåta wil.

Länsmannen Lorentz Nordman Klagar at Borgaren Hans Göstafson ifrån NyCarleby Stad under fiendtliga tiden af Länsmannens ödeliggande hemman Drakabacka en Ria til weed upbrändt, hwarföre Länsmannen betalning fordrar. Hans Göstafson nekar at han upbrändt Länsmannens Ria, hwarföre Kiäranden sig beropar uppå Änkan hustru Dårdi Göstafzdotter som nekar at hon sådant någonsin sagt eller weet; Ty har Länsmannen här utinnan intet bewijs at tilgå; Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt hans talan i detta måhl at uphäfwa.

Lars Rank ifrån Mono by anmäla en twist emot Saltsiudaren der sammastädes Carl Henrich Gunnerlach om någon sin hoos honom hafwande fordran; Men Gunnerlach har sig intet til detta Ting instält och berättar Nämbdemannen Matz Johanson, at han en gång allena honom inkallat, at i föreskrefne måhl swara. Så berättar och Rank at Erich Gl:gårdz och Johan Jakola en annan gång tilstält Gunnerlach en af Länsmannen

Lo=

486.

Lorentz Nordman i samma måhl utfärdad stämning hwarom doch uti deras frånwaro intet bewijs hafwas Kan; Ty finner Rätten skiäligt at i anseende til slikt twifwelsmåhl om stämningens richtigheet utställa detta måhl til dess öfwertygande skiähl upwijsas at Gunnerlachh i rättan tid är stämd igenom 2:ne gode män, då närmare skal resolverat blifwa.

Länsmannen Lorentz Nordman upwijsar en af Kyrckioherden här städes Ährewördige H:r Samuel Alanus d:n 26 i nu löpande månad utgifwen Zedel lydande: at upsyningzmannen Simon Hanson i Kofjåki angifwit, det Mårten Lukonen det sammastädes om Fastlagz Söndagen d:n 16 nästledne Februarii, sedan han samma dag herrens H: Natward begådt, heemkommet drucken och fört något ofredsampt lefwerne samt tilbudit at slå sin hustru, hwarföre Länsmannen honom under laga tiltaal ställer. Bem:te Simon Hanson förekallades och tilstår at han för der Wördiga Prästerskapet Lukonens anmälta förhållande uptächt, hwilket Han doch sielf intet sedt; uthan har der om af Jacob Anderson i Kofjåki underrättad

blifwit. Jacob Anderson såsom delator förklarar, at han berörde

Sön=

487.

Söndagz aftonen uti NyCarleby Stad råkade Mårten Lukonen som war litet drucken, de fölgdes åth 3/4 mihl til Lukonens gård, der Mårten wid heemkomsten blef wred på sin hustru Älsa Pehrsdotter för det hon sändt hans 11 åhr gambla Systerson Johan Johanson 1 mihl wäg efter Kohl, hwarföre Han och med en Piska wille henne slå; Men som en Smed

Hindrich Erichson sådant hindrade, så slog Lukonen honom Smeden en öhrfihl så at han der af omkul föll; Ty bad Smeden honom besinna sig, som Han och lydde. Mårten Lukonen tilstår at han om Fastlagz Söndagen waret til Skrift och Herrens H: Natward begådt, efter middagen drack han litet hoos Borgaren Jacob Wählman i NyCarleby Stad. Bem:te Smed Hindrich Erichson gaf honom och uti Staden 2:ne supar bränwijn sampt fölgde honom heem til dess gård der Lukonen nekar sig någon oro åstadkommet. Han begiärar at Smeden må edeligen afhöras, hwilket och uthan jäf skiedde, hwar efter Smeden berättar at han sielf berörde Söndagz afton war litet drucken, och weet intet, om Lukonen war drucken, eij heller förstod han honom något ofredsampt lefwerne föra; doch slog han smeden en Öhrfijhl at han på golfwet nedföll; men om sådand skied

488.

de med ondt upsåt eller skiämt, weet han intet, emedan deras stadiga wänskap gifwer honom til twifwelsmåhl anledning. Nämbdemannen Jacob Simonson, Erich Jönson och Anders Jacobson i Kåfjåki sampt Borgaren Mårten Pehrson afhördes alle uthan jäf edeligen och särskilt, berättandes först Jacob Simonson, at Mårten Lukonen och Smeden Hindrich Erichson om Fastelagz Söndagz afton något druckne hinte honom och bemälte Erich Simonson på wägen emellan NyCarleby Stad och Kåfjåki by, när de Kiörde dem förbij, slog Lukonen en gång med piskan på Jacob Simonsons häst; Ty warnade Han dem at resa fredsampt och stilla. de hördes och tala hårdt sampt några gångor ropade. Mera har Jacob Simonson här wid intet at påminna. Merbem:te Erich Jönsons edeliga utsagu är, at när Lukonen samppt Smeden om Söndagz aftonen på heemresan ifrån Kyrckian och NyCarleby Stad Kiörde förbij honom och Nämbdemannen Jacob Simonson, slog han en gång på Nämbdemannens häst, de syntes och wara något druckne, så hördes och deras taal och roop en stund förr än de Kommo dem när. Bem:te Anders Jacobson berättar på sin Eed at han om Fastlagz Söndagen efter Aftonsången uti Staden såg Lukonen hoos Borgaren Sigfrid Anderson supa 2:ne supar bränwin, han fick och 2:ne dryckar öhl, sedan gick Lukonen til Borgaren Jacob Wälman, om eller huru mycket

Han

489

Han der til bästa taget, weet detta witnet intet, under heemwägen war Han litet drucken och hade sådant förandrat uttaal somför honom wahnliget är, när Han plägad blifwer. Borgaren Mårten Pehrson giör den edeliga berättelsen, at han såg Mårten Lukonen och Sigfrid Anderson i Sochlot, bem:te Anders Jacobson i Kofjåki och Matz Olufson Harald om berörde Söndagz afton emot mörckningen hoos Borgaren Walman Kiöpa tilsammans för 4 s: K:mt dricka som den tilsammans förtärde, då syntes lukonen wara litet drucken, Men giorde doch ingen förargelse. Om Lukonens förhållande hemma i dess huus berörde afton,

Kunde här ingen närmare uplysning erhållas än anförd är, eij heller war här wid mera at påminna; Ty resolverades: at emedan Mårten Lukonen d:n 16 Febr: sidstl:n med något öfwerflödigt drickande sig belastadt, eller på annat strafbart sät sig försedt; Ty dömmes Han ifrån widare tiltaal i detta måhl fri, efter det 20 Cap: Tingm: B:

1053.

Åhr 1729 d:n 17 Octobris och fölliande

dagar höltz ordinarie Häradz Ting

med Almogen af NyCarleby Pastorat

i dess Länsmans gård, Närwarande

Häradzskrifwaren Wälbetrodde Anders

Lööf sampt desse ährlige Män i

Nämbden.

Matz Skyt. Simon Harjox.

Matz Sigfridz. Matz Knuus.

Erich Skrifwars. Olof Koijonen.

Måns Runt. Jacob Lassila.

Carl Stubb. Hans Skogzbyggar

Efter lyst Ting och Tingz frid uplästes 1:o Höglofl: Kongl: HofRättens nådiga Constitutorial af d:n 2

Junii

1054

Junii sidstledne för Auscultanten Jonas Mollin at under sin Faders Häradzhöfdingen Jonas Mollins hinder af hwariehanda Extraordinarie ämbetz Sysslor, färrätta innewarande åhrs återstående Ting med hwad mera som förefalla Kan och Häradzhöfdinge bestälningen tilhörer uti detta Österbotns Södre Härad. 2:o Kongl: Maij:tz allernådigste resolution gifwen d:n 12 Martii 1729 uppå detta Häradz wid 1727 åhrs Rijkzdag ingifna Enskylta beswär, sampt 3:o Kongl: Maij:tz nådiga bref angående det som framdeles wid Rijkzdagz beswärens upsättiande i achttagas böör.

Hindrich Zachrisson ifrån Kyckioby framlägger et af Honom sampt Båtzmannens Matz Anderson Sohlberg och dess Broders Mickel Andersons Fulmechtige Råd= och Handelsmannen Johan Juniander i NyCarleby Stad, närwarande til witnes Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman d:n 7 octobris 1723 underteknadt Kiöpebref som förmälar at Juniander på sine bem.te principalers wägnar til berörde Hindrich Zachrisson för 100 D:r K:mt sålt deras andehl ell:r hälften af 1 Mtl: Skatte Ohls i Kyrckioby. der hoos har Hindrich Zachrisson efter Kiöpebref af d:n 16 Julii 1723 för 150 D:r K:mt tilhandlat sig den andra hälften af bem:te hemman Utaf en der til Arfta=

gan=

1055.

gande Änka hustru Kierstin Hansdotter, så har han och påtaget sig at til bem:te Råd= och Handelsman Juniander betala heela dess på hemmannet ägande skuld fordran 77 D:r 26 s: K:mt, hwar efter Han på 3:ne laga Ting Nämbl:n d:n 10 Novembr: 1723. d:n 17 Sep:s 1724. och 17 Aug: 1725. föreskrefne handel upbiuda låtet, uthan at någon hwarcken under upbuden eller sedermera der på något Klander anfört; Ty anhåller nu Hindrich Zachrisson om skiötning och fasta bref! der emot eij heller något hinder giöras; Fördenskuld och som anmälta handel lagligen är sluten, upbuden och lagstånden; uthan at någon förr eller nu der uppå något anspråk giordt; Ty warder 1 Mtl: Ohls med alla dess tilhörigheter i wåto och torro, närby och fierran, intet undantaget af hwad der under nu lyder eller framdeles rätteligen der til winnas Kan, här med i Kraft af föreskrefne handel och lagfart dömdt ifrån Båtzmannen Matz Anderson Sohlberg, dess Broder Mickel Anderson och Änkan hustru Kierstin Hansdotter sampt deras arfwingar och efterkommander, til Hindrich Zachrisson hans Hustru, barn och arfwingar, at de samma hemman såsom deras lag= och wälfångna egendom til ewärdeliga tider äga, nyttia och behålla

må

1056.

må efter det 1, 2 och 10 Cap: Jorda B: ll:

Erich Simonson ifrån Ytterjepu framlägger et Kiöpebref, som han och Anders Erichson i Pänsala sampt witnen Johan Wijberg i NyCarleby Stad och Göstaf Johanson i Öfwerjepu, d:n 5 Maii 1727 underteknat lydande: at bem:te Anders Erichson för 36 D:r 18 s: K:mt til Erich Simonson sålt sit Bördehemman 1/4 Mtl: Keingo i Öfwerjepu by, hwilket hemman Erich Simonson på 3:ne laga Ting, nämbl:n d:n 9 Sept:s 1727. sampt d:n 18 Januarii och d:n 26 Augusti 1728 Klanderlöst upbiuda låtet. hwar efter det äfwen Uthan någons derpå giorda anspråk, laga stånd undergådt; Ty anhåller Han nu om skiötning och fasta bref, der uti eij heller något hinder giöres, Fördenskuld och som Erich Simonsons anmälta handel lagligen är sluten, upbuden och lagstånden; uthan at någon förr eller nu der på någon talan anfört; ty warder förmälta 1/4 Mtl: Kiengo med alla dess tilhörigheter i wåto och torro, närby och fierran, intet undantaget, af hwad der under nu lyder eller framdeles rätteligen der til winnas Kan, här med dömdt ifrån Sälliaren Anders Erichson, hans arfwingar och efterkommander til Erich Simonson, hans hustru, barn och arfwingar, at de samma hem

man

1057

man såsom deras wähl= och lagfångna egendom til ewerdeliga tider äga, nyttia och behålla må efter det 1, 2 och 10 Cap: Jorda B: ll:

Hindrich Mårtenson ifrån Lapo Sochn och Cauhawa by framlägger en af honom och Johan Pehrson i Kyrckioby sampt til witnes af Råd= och Handelsmannen Nils Brasch och Bonden Hindrich Mårtenson d:n 8 Maii 1728 underteknad skrift lydande: at bem:te Johan Pehrson til Hindrich Mårtenson afträdt hälften af 1 Mantal Crono Bäck i Kyrckioby för 60 D:r K:mt, hwar jämpte aftalt är at hemmanetz ägor emellan desse Bolagzmän af owälduge Män delas skola; men i medlertid hafwa de om nästledne 1728 åhrs bergning således aftaalt at Johan Pehrson enskylt skulle nästledne Sommar berga och nyttia Måsahagz rågsådda åker bestående af 1/2 Tunland utsäde sampt sielf Korn så och skiära Stoostycket wed ledet på holmen; Men alt det mera af Råg= Korn och Höwäxterne skulle efter anlagt samfält arbete, jämpt delas. Af husen är Hindrich Mårtenson lofwat Gunnars åkers Ria, loga och lada; Men stugun skal för honom igenom samfält arbete af 2:ne gambla stugur och Stall af en gl: bood förfärdigas, hwar jämpte honom tilkommer en liten bood under loftet

1058.

en gammal bod på gården, en foderlada, samfält rättigheet uti Fähuus och badstugu, samt

hälften af Tiäru weden, emot hwilket Han åtaget sig hölften af nästledet åhrs utlagor at betala. Så är och Johan Pehrsons gl:a Swärmoder til Sytningz dehl uti hennes lifztijd uplåtet et litet stycke på Holmen, et dito i Heikbrännan, et stycke wid Anders Bros Ria der sammastädes och 3:ne Små stycken uti en Teeg i Hannus åkeren sampt et laduland äng i Sohlast; Men efter hennes död skal hälften der af hwardera Bolagzman tilfalla. Hwilket alt efter Hindrich Mårtensons begiäran honom til säkerheet protocollerades.

Matz Johanson ifrån Pänsala framlägger en af Erich Erichson och dess hustru Susanna Sigfridzdotter dersammastädes sampt til witnes af Grels Cnutson i Pänsala och Hans Simonson Mölnar i öfwerjepu d:n 16 octobris innewarande åhr underteknad skrift, hwar utinnan bem:te Erich Erichson och dess hustru som barnlöse äro, antaga Matz Johanson och Hans hustru Susanna Jacobzdotter til arbetz hielp och der emot försäkra dem om en Tridie dehl af deras både lösa och fasta egendoom på deras Börde hemman 3/4 Mtl: Pessonen, hwar emot Matz Johanson och dess hustru försäkrat sig skola wara Erich

Erichz

1059

Erichson såsom Huusbonde och dess hustru såsom Maatmoder lydige. Så har och Erich Erichson der hoos låtet i denna skrift stadfästa hwad emellan honom och hans Hustru tilförna slutet är, Hwilket alt Erich Erichson och Matz Johanson ännu ständige woro, förklarandes den förra än widare at som han sin hustrus medarfwingar allaredan deras fulla arfzrät betalt, Matz Johansons hustrus 2:ne Bröder jämwähl emot hans willia honom och hemmanet öfwergifwit; Ty skal efter hans och hans hustrus död ingen af slika arfwingar uti deras qwarlåtenskap någon rättigheet äga som alt efter hans begiäran protocollerades.

Häradzskrifwaren Wälbetrodde Anders Lööf upwijsar en af Capellanen i Niurunda Sochn och Medelpad H:r Hans Damin d:n 8 Febr: sidstl:n underteknad skrift, hwar igenom bem:te Capellanen med sin K: hustrus samtycke til Häradzskrifwaren för 85 D:r K:mt sålt en uppå Juas backan wid NyCarleby Broända belägen och afhust gårdz Tompt med alt hwad tilförna der wid Kan brukat och hafdat wara. Så framlägges och en d:n 4 Martii 1704 här städes hållen Tingz Ransakning som wid handen gifwer at be=

mälte

1060.

mälte Damins Företrädare i ächtenskapet Paedagogus wid NyCarleby Schola sedermera framledne Andreas Lundel til denna Tompt inlöst några boodrum, deraf han sedan med anseenlig bekostnad stora stenar undanrögt, hwarföre Jordäganderne honom då en obehindrad rättigheet til samma platz lämnat. Så har jämwähl Sahl: Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Johan Ehrenschiöld d:n 15 Augusti 1705 bem:te Lundel wid förmälta Tomtställe handhaft, hwilket alt uppå Häradzskrifwaren Lööfs begiäran ofenteligen

Kundgiordes, då uppå tilfrågan ingen fantz som tilböd dess anmälta laga fång at Klandra, hwilket efter begiäran protocollerades.

Jacob Simonson ifrån Kantlax som der sammastädes nästledne wåhr tilträdt et förfallet hemman eller hälften af 1 Mantal Crono Laggars, anhåller til dess uprättande om nödige friheetz åhr; Ty blef samma hemmans tilstånd noga undersökt och befantz: at en Hindrich Johanson ben:d 1722 ehrhållet 7 åhrs frijheet på hela Laggars hemman; men som han för brist på arbetz hielp eij förmådde hela hemmanet beboo, så afsade han sig wid 1725 åhrs Jorde Ransakning hälften der af,

hwar

1061.

hwar efter han allenast sin egen deehl wårdat. Så utwisar och et af Länsmannen Lorentz Nordman d:n 6 sidstl:n Maii uprättat besichningz instrument, at Husen på denna halfwa hemmans deel merendels äro utgambla och ännu mycket förfallna, änskiönt Jacob Simonson det arbete som Hindrich Johanson der på anlagt tilgodo nutit. åkeren som denna andehl tilhörer ligger öfwer alt i linda och til en deel sampt med ängarne under fäfoot. der hoos äro och ängarne mycket skog= och måsagångne, sampt diken med gierdes gårdarne förfalne och igengrodde. under hemmanet fins ingen näfwerskog; men annan skog och muhlbete til nödtorften. Jacob Simonson äger en häst, 3 Koor och en Kalf sampt pröfwas til hemmanetz uphielpande behöfwa 4 åhrs frijheet ifrån 1729 til 1732 inclusive, hwilket doch General Majoren och Landzhöfdingen, Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukel: underställes.

Johan Pehrson ifrån Kofjåki som der sammastädes nyligen tilträdt hälften af 1 Mantal Crono Hannula som illa förfallet är, anhåller til dess uprättan=

1062.

de om nödige friheetz åhr; Ty förordnades Länsmannen Lorentz Nordman at tillika med 2:ne Nämbdemän ännu i höst förmälta hemman besichta och wid nästa Ting der om beskied giöra, då närmare skal resolverat blifwa.

Handelsmannen Philip Granberg och jsaac Aulin ifrån NyCarleby Stad som likmätigt General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga resolution gifwen d:n 26 Aprilis sidstl:n tilsammans af öde uptaget 2:ne för långl. Tider ifrån hwar andra Klufna; Men doch på en Tompt besutna hemman bestående hwardera af 5/8 Mtl: Crono och Cronobehålne Ahlnäs uti Sochlot by, anhålla om nödiga friheetz åhr til samma hemmans uphielpande, hwarföre deras tilstånd undersöktes, och intyga så wähl Läns= sampt Nämbdemännen, som et, af Häradzskrifwaren Wählbetrodde Andreas Lööf och flere wederbörande d:n 14 i denna månad uprättat Husesyns instrument, at det ena hemmanet redan många åhr för fiendens infall; men det andra sedan 1714 öde legat och således Cronan heemfallet, warandes nästförflutna åhr af bem:te Granberg och Aulin

emot

1063.

emot åhrlig ödes ränta för Hööslag bergade, under hwilka tider någon förbättring på en dehl gierdes gårdar och änges lador anlagd är, som doch skiedt uthan någon afkortning på ödes räntan. För öfriget är hela både Man= och Fägården med flere der til hörige huus öfwer alt taaklösa och mehrendehls så nedrutnade at der af ingen nytta giöras Kan. Af åkeren är allenast 9 Capland nyligen uptagen, det mera som til 8 T:r 23 Capland utsättes, ligger i linda med förfalna diken. Så äro och ängarne mehrendels skog= och måsagångne sampt större delen af ägorne ännu uthan gierdesgårdar. under hemmanet fins medelmåttig

skog, muhlbete och fiskewatn; Ty pröfwar Rätten skiäligt til detta hemmans uprättande föreslå 7 åhrs frijheet ifrån 1729 til 1735 inclusive. Sedan detta war afsagt, förklarade Handelsman Granberg at han med så ringa frijheet intet Kan sin andehl af hemmanet emottaga; uthan nödgas det häldre i sit förra ödesmål lämna, hwar på Handelsman Samuel Lithovius efter Tingetz sluut anmälte sig, at få Granbergs andeel med den föreslagna friheten antaga som med det mera Högbem:te H:r General Majors och Landzhöfdinges nådiga godtfinnande ödmiukeligen heemställes.

Gö=

1064.

Göstaf Matson ifrån Lapo Sochn berättar at Änkan hustru Carin Simonsdotter i Ytterjepu, likmätigt en af Bönderne Matz Hille och Annders Elieson i Ytterjepu d:n 26 sidstl:n Julii utgifwen attest uplåtet honom Besittningz rätten på hälften af 1 Mtl: Crono och til hälften förmedlat Kojonen der sammastädes, wid hwilket hemman Crono Befalningzmannen honom fördenskuld d:n 28 sidstnämbde månad handhaft; doch Klagar Han at Änkan allaredan wil honom ifrån hemmanet skillia; Ty begiärar han än ytterligare der wid bibehållen warda! Hustru Karin Simonsdotter fruchtar at Hon uti omgänge med Göstaf Matson eij skal Kunna sig begå, så befarar Hon äfwen at hemmanet eij skal någon Klyfning tåla. Länsmannen Lorentz Nordman påminner uti Crono Befalningzmannens frånwaro, at Göstaf Matson är en flitig och behållen Bonde, med medel och Boskap försedd. Så är och hustru Karin Simonsdotter en beskiedelig och arbetsam hustru; Men igenom sin nästledne winter olyckeligen omkomna mans oförsichtiga huushåldning med anseenlig Crono rest och swaga wilkor lämnad, uthan ringaste arbetz hielp, der til eij heller någon närmare liknelse synes än hennes ända 7 åhrs gambla dotter. der hoos är

går=

1065.

gården igenom wahnrycht mycket bofällig worden. Nämbden och Tingz Almogen intyga at under Kojonens hemman finnes medelmåttigt utrömme och lägenheter både uti åker, äng, skog och muhlbete. Och som parterne sig ingaledes til någon förlikning med hwar andra inlåta wille, lydandes denna twist om Crono hemmanetz besitning under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwijsa afgiörande; Ty Kan Tingz Rätten sig der med intet befatta.

Erich Marckuson ifrån Öfwerjepu framlägger en af sin Son Erich Erichson sampt til witnes af Johan Mickelson och Daniel Matson d:n 13 octobris 1728 underteknad skrift lydande: at emedan Erich Marckuson uplåtet sit hemman 1/2 Mtl: Skatte Grötas åth sin Son bem:te Erich Erichson som hälften der af til bem:te Daniel Matzson försålt, så har Erich Erichson utlofwat at hans moder efter Erich Marckusons död af hans andehl uti hemmanet och uthan någon Daniel matsons ttilhielp skal uti sin lifztid få til Sytningzdehl behålla Mellanstycket i bodåkeren, hwilket efter hennes död åter hans hemmans deel allena tilfalla skal som efter begiäran protocollerades.

Mickel

1066.

Mickel Mickelson i Prästegården har wid sidsta Ting d:n 1 Martii nästledne begiärt inbörda sin hustrus Anna Jacobzdotters Förfäders Börde hemman 1/2 Mtl: Mölnars i öfwerjepu, som hennes Moderbroder Hans Simonson 1718 til en obörlig Göstaf Johanson försålt, hwilken twist efter parternes begiäran til detta Ting och deras eget närmare öfwerenskommande utstält är, tilföllie hwar af Mickel Mickelson nu upwijsar en af honom och bem:te Hans Simonson sampt Göstaf Johanson under denna Tingztijd uprättat skriftelig förlikning lydande: at meerbem:te Hans Simonson och Göstaf Johanson tilsammans Komma bem:te Mölnars hemman at beboo, skola derföre nu straxt til Mickel Mickelson betala 330 D:r K:mt och en T:a Råg sampt tilkommande åhr 1730 1/2 Tun:a Korn, hwar emot Mickel Mickelson afsäger sig alt widare Klander på detta hemman, hwilken förlikning parterne äfwen in för Rätten ständige woro, och efter deras begiäran med doom stadfästes likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 23.

Lars Larson ifrån Munsala berättar: at han igenom laga process uthur en obördig Matz Mar=

kusons

1067.

Marckusons händer inbördat 1/2 Mantal Lålax der sammastädes, på hwilket hemman Matz Markuson samkat och obetalt lämnat 22 D:r S:mt Crono rest, hwarföre Lars Larson nu inkalla Matz Marckuson til hwilken han säger sig nu mera alz intet skyldig wara, och fördenskuld påstår at Matz Marckuson sielf må anmälta rest betala! Matz Marckuson tilstår

uthan gensäijelse sin anmälta skuld, han Kan eij heller Lars Larson der utinnan någon dehlachtigheet tillägga; men föregifwer at han på Lålax hemman föruthan åhrlig misswäxt både på hästar och Boskap anseenlige olyckor lidit, i synnerheet har biörn 1725 för honom 5 st:n nööt Creatur i hälslaget, så har och der sam,mastädes en Rierad tillika med någon til tårckning insat säd igenom brand upgådt. 1726 har Han uti Munsala by uptaget et afbrändt ödes hemman, til hwilketz uprättande han anseenlig både flijt och bekostnad anwwändt, så at han nu är på medel utblottad och oförmögen at betala denna skuld, hwar på han fördenskuld om nådig tilgift anhåller. Länsmannen Lorentz Nordman som af Crono Befalningzmannen Bullich är beordrat at i dess från waro wid detta Ting Cronones rät bewaka samt

Nämb=

1068.

Nämbden intyga enhälligt det Matz Marckuson igenom anmälta swårigheeter så utblottad blefwet, at han med sit nu åboande hemman ofehlbart i lägerwal råkar om han denna jämpte åhrligen påkommande Crono fordringar ehrlägga skal; Ty blifwer Likmätigt Kongl: Maij:tz resolution på Almogens Almänne beswär af d:n 1 Augusti 1727 §: 3. General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga godtfinnande ödmiukeligen heemstält: Huru wida den af parterne nu under twist dragna Crono resten må i anseende til Matz Marckusons fattigdom och til dess hemmans uphielpande under afskrifning Komma. På annor händelse pröfwar Rätten skiäligt, det bör Matz Marckuson sielf betala denna sin skuld, hwar uti Lars Larson ingen dehlachtigheet äger:

Kyrckioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus förmäler uti dess igenom sin måg Häradzskrifwaren Wälbetrodde Andreas Lööf til Rätten insände memorial 1:o at Prästegårdz qwarnen alt sedan den under Fiendtliga tiden henne öfwergångne förstörning ståt taaklöös, uthan alt innan wercke obrukelig; Ty begiärar H:r Kyrckioheerden at Almogen wille sig hennes uprättande antaga, då Han påtager sig al järn redskap at

til

1069.

tilsättia, Almogen föregifwer at Sochnen tilförna underhållet allenast blotta qwarnhuset med dess tilhöriga utwärtes bygnad, hwar emot Pastores sielfwa bestådt den omkostnad som til qwarnens indra wercke i en eller annor måtto fordratz. doch i anseende der til at H:r

Kyrckioheerden alt sedan fred blef för Almogen oförmögenheet stådt i mistning af den förmohn samma qwarn bort honom tilbringa, aftaltes nu at Sochnen denna gången uprättar qwarnhuset med al der til hörig träredskap af hiul och andra tilhörigheter, hwar emot H:r Kyrckioheerden ssielf drager al den omkostnad som wid järntygens anskafande fordras; men hädan efter och alt framgient skal så wähl som här tils skiedt, Prästebordetz innehafware sielfwa draga omsorg för alt innandömme til qwarnen, och Sochnen allenas underhålla qwarnhuset med dess dammar Til föllie hwar af äfwen enhälligt beslötz: at Nämbdemännen Matz Johanson, Simon Jsaakson, Matz Matson och Oluf Kojonen nu straxt skola pröfwa hwad wercke der til nödigt ehrfordras, som sedan Almogen emellan fördelas och af dem framskafas; men sielfwa bygnaden och redskapens förfärdigande skier af dem som för bästa Kiöpet willia sig antaga det förswarligen at fullgiöra, hwilkas löön sedan af Sochnen upbäras. Wid detta tilfälle påminner Länsmannen Lorentz Nordman at hans Skatte hemman Drakabacka in til

fien=

1070.

fiendens ankomst igenom Bohlstadzrät så wida ägt dehl i Prästegårdz qwarnen, at dess innehafware åhrligen der på et wist partie Spanmåhl malat uthan afgift och lega, wid hwilken rättigheet Länsmannen äfwen förmodar sig handhafd warda, då han eij heller undandrager sig at taga någon dehl i den der wid nu upgående bygningz omkostnad; Men som Häradzskrifwaren Lööf både på Prästebordetz och sin Swärfaders wägnar emot al sådan friheet med malande uthan lega eller annan dehlachtigheet protesterar, hör utinnan eij hell:r hwarcken laga stämning föregången eller Crono och Consistorii Fulmechtige wederbörligen tilfordnade äro; Ty Kan Tingz Rätten sig nu der om eij utlåta emot det 28 Cap: Tingm: B: sampt Kongl: Maij:tz 1723 förnyade Landzhöfdinge instructions 42 §: och berörde åhrs Präste privilegiers 5 §:

2:o Klagar H:r Kyrckioheerden at en och annan i denna Sommar uthan försyhn undsat sine fiskegilder under Prästegårdz ägor, hwar utinnan han förbehåller sig at som för annan wåldzwerckan ändring söka och i medlertid emot sådant widare förfarande om förbod anhåller. Men som här utinnan ingen til swars inkallad är, och Rätten således eij har sig bekandt hwad enskylt rättigheet Präste=

bor=

1071.

bordet på et eller annat ställe Kan äga, Ty warnades allenast nu en och hwar at lämna Prästebordet dess enskylta häfdz och tilständiga rätz obehindrade nytjande, uthan at der uti i någor måtto ingrep giöra.

3:o Klagar H:r Kyrckioheerden at hans rågsådda åker igenom Länsman Nordmans hästar och Boskap är illa medfaren och trampad, hwar öfwer laga Syhn begiäras, det Länsman äfwen samtycker, med förbehåld af samma Rätz åtniutande emot H:r Kyrckioheerden för den skada Prästegårdz Creatur på hans Säd giort; Ty afsades at de i näst ofwanstående 1 §: utsatte Nämbdemän äfwen skola denna Syhn förrätta likmätigt det 9 Cap: Bygninga B: Ll:

4:o Anhåller H:r Kyrckioheerden om laga Syhn på 2:ne skrindland äng som Länsman Nordman nästledne wår egenwilligt af muhlbetet skal intaget, der til Rätten för lika orsaker som wid slutet af nästnämbde 1: §: anfördes nu intet Kan samtycka.

Christopher Olofson ifrån Munsala Klagar at sedan Länsmannen Lorentz Nordman nästledet åhr emellan honom och hans Bolagzman Erich Josephson behörigen delte Ohls hemmans åkrar och ängar, har bem:te Erich Josephson emot förmälta

skifte

1072.

skifte honom hwariehanda egenwilligheeter tilfogat, i det han

1:o Tilägnat sig och upgräftat en dehl af Dalalindan som Christopher Olufson war tilslagen och med tydelige rå pålar ifrån Erich Josephsons andeel der sammastädes afsöndrad. Erich Josephson Kan eij neka at han af förseende nästledne wåhr upgräftat Kiärandens deel af Dahla lindan som han meente sig tilhöra, hafwandes Nämbdemannen Erich Skrifwar pröfwat at Kiärandens andeel af förmälta linda som han funnet tydeligen afskild wara, Kunnat af sig Kasta 1 1/2 börda höö; Ty hafwer Swaranden at tilställa Christopher Olufson det höö 1 1/2 börda, hwar af han således i mistning Kommet, der hoos saakfälles han för åwerckan til 3 sk:r S:mtz böter efter det 16 Cap: Bygn: B: ll:

2:o Har Christopher Olufson uti Diger åkeren bekommet brunstycket och Erich Josephson der emot Mårtis gälan, så har och Erich bekommit et stycke emellan Rian och Wuosi, emot

det Christopher Olufson bekommet nylanden, hwilket alt Erich josephson straxt efter skiftet egenwilligt ändrat och omwäxlat, det han nu eij neka Kan, och som deelningzmännen äfwen intyga desse ställen således wara fördeelta som Kiäranden angifwit, så låter och Swaranden der wid beroo,

hwar

1073.

hwar med Kiäranden nögd är.

3:o Klagar Christopher Olofson at Erich Josephson i denna Sommar slaget 11 alnar öfwer råen in på och lång efter hans 60 famnar långa änges teeg uti Rooklarz ängen, hwarföre på Honom straf och af honom skadeståndz ehrsättning fordras! Swaranden tilstår at han sedermera förstådt sig af okunnigheet om rätta råen hafwa slaget en dehl af Kiärandens teeg der sammastädes, hwilken åwärckan Nämbdemannen Simon Jsaakson i Harjox synt och efter sin nu giorda berättelse pröfwat en skrind höö wara af Swaranden på Kiäranddens Teeg slagen, änskiönt parterne der städes befunnetz med tydelige råar åtskilde wara; Ty skal Erich Josephson betala Christopher Olufson 1 skrind höö in natura eller dess werde 3 D:r K:mt, så plichtar Han och för denna åwerckan med 3 sk:r S:mt efter beem:te 16 Cap: Bygn: B: ll:

4:o Sidst Klagar Christopher Olofson at Erich Josephson under någon dem emellan om Dala lindan påstående ordwäxling, Kallat honom Tiuf och Skiälm hwarföre på Honom straf och expenser begiäras! Erich Josephson tilstår uthan geensäijelse at han i hastigheet Kallat Kiäranden anförda oqwädens ord, änskiönt hwarcken Han eller någon annan med honom annat förstådt än det ährliget och godt är. Ty saakfälles Erich Josephson för omrörda 2:ne oqwä

dens

1074.

dens ord til 2 gångor 3 sk S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B: der hoos skal Han til Christopher Olufson uti förorsakad Rättegångz Kostnad 3 D:r K:mt utgiöra och betala.

Simon Olufson och hans Bolagzman Jacob Jacobson ifrån Ytterjepu som der sammastädes beboo 1 Mtl: Crono Ryss, berätta at en Matz Erichson benämd, som tilförna samma hemman bebodt, aflåtet hälften af samma hemmans Jord under 1 Mantal nu ödeliggande Crono hemman Bro och 7/12 Mtl: Crono Hierpe der sammastädes; doch har Ryss hemmans förra skat och Mantals stoorleek lämnat orubbat; Ty begiära Ryss hemmans bem:te åboar at ifrån Bro och Hierp hemman niuta deras fylnad af jord emot skatten. Anders Jacobson Höwäg som emot Gräs giäld brukar Bro ödes hemmans ägor och Lars Jerpe swara at de fullan hört berättas det någon Jord i forna tider skal Kommet ifrån Ryss= til Bro= och Jerp hemman; men Ryss hemman skal doch straxt der emot nutit sit wederlag och fylnad af et der under lagt Torpställe. Kiäranden Kan eij neka sig hört at et litet Torpställe blefwet Ryss hemman underlagt; men finner doch at dess ägor ännu intet på långt när emot skatten swara. detta skifte förmenas wara skiedt wid pass 80 el:r 90 åhr sedan, hwarföre ingen nu mera mins eller

med

1075.

med säkerheet Kan säija huru der med rätteligen nu tilgånget wara. Och som alle förenämde uti denna twist dehlachtige hemman äro Crono, hwars Jorde twister likmätigt Kongl: Maij:tz 1723 förnyade Landzhöfdinge Jnstructions 42 §: lyda under General Majorens och Landzhöfdingens, Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Hörrätwijsa afgiörande; Ty Kan Tingz Rätten sig der med eijj widare befatta.

Matz Anderson ifrån Munsala har til detta Ting låtet inkalla sin förra Bolagzman Oluf Nilson der sammastädes för några dem emellan upkomna twistigheeter och Klagar.

1:o At Oluf Nilson 1728 om Sommaren til Borgaren Christiern Kulberg bortfrachtat sin äng Stoor rodlandet Kallad och i dess ställe sielf slaget Matz Andersons äng Lilrodlandet, hwarföre han 6 1/2 skr höö fordrar. Olof Nilson tilstår at han detta giordt emedan Matz Anderson tilförna 2:ne åhr både Stoor= och Lilrodlandet nyttiat, det Matz Anderson nekar, och upwijsar bem:te Kulbergz d:n 10 Martii nästleedne attest af innehåld, at han af Oluf Nilson emot utlagd betalning nutit något hööslag, hwar til Kulberg förmälar at äfwen Matz Anderson uppå hans förfrågan sit samtycke gifwit. O=

luf

1076.

Oluf Nilson upwisar bem:te Kulbergs d:n 10 i sidstnämde Månad utgifna attest som förmäler: at Matz Anderson uppå sin grannes Oluf Nilsons wägnar efterlåtet honom Kulberg at uti 2:nee åhr få betiäna sig med hööslag uti Stoor rodlandet, emedan Matz Anderson der emot tilförna 2:ne åhr slaget Lilrodlandet; Kulberg är nu intet tilstädes, så lofwar och Oluf Nilson sin anförda talan wid nästa Ting närmare bewijsa; Ty pröfwar Rätten nödigt at til åberopade skiäls anskafande utställa detta måhl.

2:o Klagar matz Anderson at Oluf Nilson 1726 om Sommaren slaget hela den så Kallade Tompten om 4 skrindland i Cappal åkeren, hwar af hälften honom tilhörde, ty fordrar Han halfwa höet 2 skrindar jämpte plicht och expenser. Oluf Nilson tilstår at han äger allenast hälften af Tompten, hwilken sin andeel Han lofwade Änkan hustru Margreta Larsdotter i NyCarleby Stad at berga; men har ingalunda gifwet henne anledning at uti Kiärandens andehl något ingreep giöra; Ty pröfwar Rätten nödigt at utställa detta måhl til nästa Ting, då hustru Margreta Larsd:r inkallas och höras böör.

3:o Klagar Matz Anderson at Oluf Nilson lof=

wat

1077.

lofwat Capitainen och nu warande Commendanten wid Cajana Borg H:r Didrich Trolin at 2 åhr berga en dem hälften hwardera tilhörig änges teeg om 2:ne skrindland, hwar emot Matz Anderson för sin dehl eller hälften ehrsättning fordrar. Oluf Nilson tilstår at lofwat H:r Capitainen slå sin egen; Men intet Kiärandens andehl, så förmäler han sig och låtet en Cnut Anderson benämd i bem:te by för H:r Capitainens folk utwijsa sin andehl; men nekat honom at wijsa dem widare än hans deel sig sträkte; Ty pröfwar Rätten nödigt at wid nästa Ting höra bem:te Cnut Andersons förklarning här öfwer, hwar efter närmare skal resolverat warda.

Sidst Klagar Matz Anderson at Oluf Nilson bygt sig et Torpställe uppå Matz Andersons och Oluf Nilsons Efterträdares på hemmanet Mårten Hälströms samfälta hästhaga, der ifrån Matz Anderson begiärar at han bortdömmas må. Oluf Nilson upwisar et emellan honom och Mårten Hälström om Halfwa Gästgifware hemmanet d:n 28 Januarii 1729 slutna Kiöpe Contract der uti honom uppå hans giorda förbehåld efterlåtes at för sig upsättia några Huus litet uthom gården, som han och när in til en der framlö=

pan=

1078.

pande Bäck giort, emedan Han annorstädes eij finner tiänligare ställe för watn och andra nödwändigheter, eij heller är han mera på det än andra ställen någon til förfång, hwilket alt Matz Anderson eij neka Kan; Ty Kan och eij heller Rätten uti det emellan honom och Mårten Hälström friwilligt slutna Contract någon ändring giöra, innan Hälström och de öfriga byemännen hörde blifwa.

Oluf Nilson ifrån Munsala Klagar at Matz Anderson der sammastädes nästledne Sommar slaget en honom tilhörig teeg om et skrindland uti wäderpä äng, hwarföre höet jämpte plicht och expenser tilbaka fordras! Matz Anderson tilstår at han slaget Kiärandens äng et skrindland, emedan Häradzskrifwaren Wälbetrodde Andreas Lööf tilförna slaget en Honom tilhörig äng; doch Kan Matz Anderson uppå tilfrågan hwarcken neka at Han sielf lofwat Häradzskrifwaren berga sin Teeg eller at Oluf Nilson der igenom någon nytta tilflutit, som han eij heller i det målet någon ringaste dehlachtigheet äger; Ty dömmes Matz Anderson at til Oluf Nilson betala en skrind höö in natura eller dess werde 2 D:r 16 s: K:mt jämpte 3 D:r dito myntz expenser,

Så

1079.

Så saakfälles Han och för sin i så måtto begångna åwärckan til 3 sk: S:mtz böter efter det 16 Cap: Bygn: B: ll:

Anders Erichson och hans Fader Erich Anderson ifrån Monäs hafwa wid detta Ting anmält någon twist om 1/2 Mtl: Börde Sijk der sammastädes, och de der på förwärfwade löösören, hwar öfwer de omsider efter en af dem sampt til witnes af Matz Johanson och Pehr Matson d:n 20 octobris 1729 underteknad skrift, förklara sig således friwilligt förlikte blifwit: at Erich Anderson lofwar sin Son Anders hälften af alla de löösörer som anten nu för tiden på hemmanet finnas eller framdeles der förwärfwas Kunna; Men den andra hälften skal Anders Erichsons halfbroder Johan Erichson tilfalla. der emot tilsäger Anders Erichson sin halfbroder Johan Erichson hälften af sit Mödernes börde hemman berörde 1/2 Mtl: Sijk. Skolandes begge Sönerne med deras Fader hädan efter och alt framgient i bolag förblifwa, hemmanetz upkomst samfält befrämia och dess skuld betala sampt wederbörande medarfwingar utlösa, hwilket efter deras begiäran protocollerades.

Änkan

1080.

Änkan hustru Karin Jacobzdotter och Hennes medarfwingar ifrån Öfwerjepu fordra af deras Stiufmoder hustru Margreta Pehrsdotter något arf efter deras för 2 åhr sedan med döden afgångna Fader Jacob Jacobson. Hustru Margreta Pehrsdotter förebär fullan at hennes man Jacob Jacobson på sit yttersta testamenterat henne al sin qwarlåtenskap; Men som hon der öfwer intet bewijs äger, så begiärte parterne Länsmannen Lorentz Nordman och Nämbdemannen Hans Skogzbyggar at afwittra Jacob Jacobsons barns Fäderne som bewilliades efter det 15 Cap: Erfda B: ll:

Oluf Nilson ifrån Munsala fordrar af Mårten Hälström der sammastädes efter Kiöpe Contract af d:n 28 Januarii sidstledne 138 D:r K:mt resterande Kiöpeskilling för halfwa Gästgifware hemmanet der sammastädes, på hwilken Summa han efter förmälta Contractz innehåld är skyldig at innom detta åhrs sluut betala 18 D:r och innan Kyndermässe tiden nästkommande åhr 1730 de öfrige 120 D:r dess uthan fordras serskilt försträkte medel 24 D:r tilsammans 162 D:r. Mårten Hälström tilstår uthan geensäijelse denna fordrans richtigheet, så wähl som

1081.

de wid den förra Posten til betalning utsatte terminer; Ty dömmes han förmälta Summa 162 D:r K:mt jämpte 2 D:r 8 s: dito myntz expenser til Oluf Nilson at betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B: doch så at han bör de uti Contractet betingade terminer tilgodo niuta.

Capellanen H:r Mag. Michael Jesenhaus Klagar, at Stadzmölnaren Johan Johanson d:n 1 Septembris nästledne Kom uti hans Huus, der han med hwariehanda hårda och oanständiga ord emot Huusfolcket utfaret, sampt med sit yxeskaft tilbudit at slå Capellanens Fäpiga Kierstin Erichzdotter, til hwiken Han och sagt: Fanen fara i Hufwudet på dig! Om jag hade dig på annat ställe! Han har doch intet nämdt hwad han då wille henne giöra, straxt der efter fantz och en Capellanens Koo wara uti låret huggen med yxa hwarföre Johan Johanson misstänkes. Och som Johan Johanson förmenas således hafwa förgripit sig emot den frid hwar utu Prästståndet af höga Öfweheten är hägnat, så begiärar Capellanen, at han för sådan sin förbrytelse behörigen ansees må sampt skadestånd och expenser betala! Johan Johanson swarar at han berörde

dag

1082.

dag om aftonen war uti Capellanens Huus samt Kundgiorde dess hustru och Huusfolck, at Capellanens Boskap wore uti hans bergade änges Haga, dit han förmeente dem af berörde Kierstin Erichzdotter insläpte wara, och fördenskuld anhölt om fred och säkerheet på sin äng, Men ingalunda således höt eller önskat som angifwit är, mindre hans Koo någon skada tilfogat. Capellanens dräng Simon Johanson afhördes uthan jäf edeligen och witnar at han d:n 1 sidstl:n Septembris om aftonen hörde och såg Johan Johanson således höta och banna Pigan Kierstin Erichzdotter som anfördt är; men af hwem Koen blifwit huggen, weet han intet. Omsider wedgår Swaranden uthan wijdare geensäijelse, at han eij allenast uti Capellanens huus sig således betedt som anfört är; uthan och dess Koo med yxa uti låret hugget, för hwilket alt han om förlåtelse beder; Ty eftergifwer och Capellanen sin widare talan i detta måhl med förbehåld af det fordrade Skadeståndz ehrsättning och Rättegångs expenser; Ty dömmes Johan Johanson i förmågo af det 45 Cap. Tingm: B: at uprätta Kiärandens skadestånd med 6 D:r K:mt der hoos skal han uti förorsakad Rättegångz

Kost=

1083

Kostnad 3 D:r dito mynt utgiöra och betala; men det mera pröfwar Rätten skiäligt at låta wid parternes öfwerens Kommande beroo.

Matz Bertilson ifrån Ytterjepu berättar at han eij längre Kan förblifwa uti Bolag med sin Stiuffader Anders Jacobson, uthan begiärar antingen afträda eller sin och Stiufadrens andelar af 1 Mtl. Skatte Höwäg allena emottaga och förestå. Wid undersökning här af befantz at Matz Bertilson efter sin Fader framledne Bertil Pehrson ärft 1/3 deel af Höwägz hemman, 1/3 han Anders Jacobson tillika med sin Hustru Kiärandens moder af Matz Bertilsons Faderbroders Simon Pehrsons arfwingar inlöst; men den öfriga Tridie delen står under framledne Hindrich Pehrsons arfwingars disposition. Och swarar Anders Jacobson det Han hälst önskade at Siufsonen så hädan efter som här tils wille med honom i bolag förblifwa, emedan Han för sin och sin hustrus ålder och bräckligheter finner sig oförmögen uthom Sonens tihielp något hemmans bruk uppehålla, Men som Matz Bertilson sig til sådane wilkor på intet sät beqwäma wille, så lämnades parterne tijd at sielfwa med hwar andra någon närmare

före=

1084.

förening söka, hwar efter de förklarade sig i anseende til föreskrefne omständigheeter sålese friwilligt öfwerens Kommet: at Matz Bertilson emottager sin och sin Stiufaders samfälta 2/3 delar af det fasta och består sina Föräldrar någon tilräckelig Sytningz dehl af åker och äng med mera uti deras lifztijd, hwarom de lofwade framdeles närmare i wänligheet sluta sampt begiärade Häradzskrifwaren Wählbetrodde Andreas Lööf at tillika med 2:ne Nämbdemän skillia och liqvidera deras Bolag som bewilliades efter det 33 Cap: Jorda B: ll:

Mårten Hälström ifrån Munsala som nästledne winter af Oluf Nilson der sammastädes tilhandlat sig hälften af Gästgifware hemmanet i bem:te by, Klagar at Oluf Nilson borttaget mellantaakz bräderne uthur en Kammare sampt 2 fönster tillika med en löös Sängbalck uthur Sätustugun, som Hälström tilbaka begiärar! Oluf Nilson swarar at han af Kammar taket taget allenast 2:ne lösa bräder som han straxt återstält, och tilstår Hälström at han 2:ne bräder igenfåt, men påstår at Swaranden flere bräder borttaget, det han doch emot Oluf Nilsons nekande intet Kan bewijsa. 2:ne fönster wedgår Oluf Nilson sig taget och wil dem behålla, emedan han

wid

1085.

wid hemmans Kiöpetz afslutande dem sig förbehålle, änskiönt sådant eij blifwit uti Kiöpe brefwet omrördt, det Hälström nekar. Sängbalken tilstår Kiäranden uppå Oluf Nilsons förklarning at Oluf Nilson den eij borttaget; utan allenas sig der af uti Kiärandens badstugu farstugu som hastigast betiänt, der den och nu under Hälströms förwar finnes. Widare berättar Oluf Nilson uppå vice versa utwerkad stämningg at han 17228 om Hösten på Gästgifwars hemmanet sådde 20 Capl:d med Råg, hwar om wid anförda hemmans handel således aftaltes, at Oluf Nilson allena skulle berga och behålla et serskilt stycke om 4 Capland; men alt mera skulle samfält bärgas och tröskas sampt jämpt fördelas; doch skal Hälström sådant oachtat alt sammans enskylt tilgripit. Äfwen Klagar Oluf Nilson at Hälström honom nästledne Augusti månad med en skoo slaget en öhrfihl, hwarföre Oluf Nilson begiärar niuta sin andeel af förmälta rågwäxt och påstår at Hälström för slagzmålet plichta må! Hälström nekar, at Han med Oluf Nilson sådan handel slutat som anfört är, och wil eij heller tilstå, at han honom slaget; Ty anhåller Oluf Nilson om dilation til nästaa Ting, då han förmenar sig Kunna sin talan så wähl i desse 2:ne måhl som angående fön=

ster

1086.

sterne behörigen fultyga, der til Kiäranden sit bifal lämnade och Rätten fördenskuld samtyckte.

Anders Erichson Örias ifrån Kyrckioby Klagar: at Anders Broo der sammastädes oskiäligen Kallat honom åker Tiuf, hwarföre på honom straf begiäras och om expenser anhålles. Anders Bro kan eij neka at han under någon förelöpande skilnad så kallat Kiäranden som anfördt är, der til han förmälar sig haft anledning af det Simon Matson Mickelsbacka en gång til honom sagt: min Swärfader Pehr Christerson blef för fiendens infal oroad för någon misstänkt åker tiufnad; men den som honom beswärade, fant intet på rätta Tiufwarne, som woro Anders Erichson Örjjas och sedermera framledne Anders Matson Bäck. Simon Mickelsbacka nekar at hans ord til Swaranden så fallet, uthan har Han allenast sagt at han af sin hustru Maria Pehrsdotter hört berättas, at hennes Broder Anders Pehrson för Ryska tiden skal sedt Anders Örjas gå med en Sädesbörda; men hwar Han den taget anten på sin egen eller främmande åker, weet ingen. Anders Örjas har godt och ährliget witzord sampt högeligen nekar at han någonsin olofligen taget främmande Säd, Kan eij heller minnas när eller

huru

1087.

huru han Kommet sin egen Säd af åkren at bära. Anders Bro Kan intet bewijsa, at Kiäranden någons Säd stulet, eller at Simon Mickelsbackas taal annorledes fallet än anfört är; Fördenskuld och som han der af intet haft anledning at Kalla Kiäranden åker Tiuf; Ty saakfälles Han til 3 sk: S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B: der hoos skal han uti förorsakad Rättegångz Kostnad 3 D:r K:mt utgiöra och betala.

Handelsman Philip Granberg i NyCarleby Stad, har til detta Ting låtet inkalla sin Swågers framledne Eric Munselii Änka hustru Elisabet Lind ifån Härnösand och efter ingifne räkningar fordrar af bem:te Munselii Sterbhuus 165 D:r 8 1/2 s: K:mt, härflytande af obetalt löse och Kiöpskilling för Munsala Gästgifware hemman sampt Crono utlagor som Granberg på Munselii wägnar betalt jämpte expenser med mera som räkningen innehåller dess uthan har Crono Befalningzmannen Wählbetrodde Reinholt Bullich igenom utwärckad stämning infordrat Munselii Sterbhuus til swars angående 2 1/2 Tun:a Crono låne Spanmåhl som jämpte 2 D:r 16 s: K:mt fracht fordras. Hustru Elisabet Lind har d:n 1 i denna Månad befulmechtigat Handelsmannen Hans Aulin i NyCarle

1088.

by, som swarar. At han eij förr än under denna Tingz tid berörde Fulmacht ehrhållet, och fördenskuld eij haft tilfälle at giöra sig om Granbergs fordringars egenskap behörigen unerrättad, der hoos anmäler Han på Änkans wägnar åtskilliga fordringar. På Befalningzman Bullichs wägnar war nu ingen tilstädes. Granberg wil intet samtycka til den begiärta dilation. Han Kan doch intet innan Tingetz sluut behörigen utreda de emot honom inwände fordringar, Ty finner Rätten skiäligt och med Kongl: Rättegångz Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §. 24 enliget at parterne innan nästa Ting wid hwar sine 55 D:r S:mtz wite låta gode män liqvidera deras vice versa anmälta fordringar, hwar efter Rätten wil sig öfwer det som stridigt blifwer närmare utlåta. J medlertid blifwer äfwen Befallningzman Bullichs fordran der til utstäld.

Skomakaren Johan Pehrson och Borgarens Hans Göstafsons Hustru beata Mårtensdotter ifrån NyCarlby Stad berätta, at de med anseenlig bekostnad instängt Länsmannens Lorentz Nordmans, under Nygårdz hemman lydande ängar, Smedz giälan och Nygårdz hagan Kallade, af hwilka ängar de Nygårdz hagan et åhr med ringa nytta bergat; Men

1089.

af Smedz gälan hafwa de uti 2:ne åhr bergat in alles 112 Stadz skrindar höö, derföre de uti fracht upföra 4 D:r K:mt, hwar emot för 155 famnar ny giärdessgård fordras a 4 s: Fbl:n 19 D:r 12 s: och för deras dagzwercken wid Smedz hagans bergning 19 D:r 12 s: tilsammans 38 D:r 24 s: giörandes således deras fordran Hoos Länsmannen 34 D:r 24 s: alt K:mt stoor. Länsmannen lämnar deras af Nygårdz hagan bergade höö i anseende til Kiärandernes der på anwända möda opåtalt, påstår och at Smedz hagan fullan gagnat dem åtminstone 8 a 10 Skrindar godt hårdwals höö åhrligen; doch är han nögd at allenast de af dem upgifna samfälta 12 skrindar höö til räckning Komma, hwar af han, emedan om ingen fracht accorderat blifwit, begärar och äfwen skiäligen pröfwas böra efter denna ortz wahnligheet tilgodo niuta halfwa höet 6 Stadzskrindar som efter Nämbdens werdrning å 4 D:r för hwar skrind, giör tilhopa 24 D:r K:mt. der emot upwisar Länsmannen en af Nämbdemännen Matz Knuus och Måns Runt d:n 26 sidstl:n Aprilis utgifwen Syne attest, der uti de förmäla sig efter denna Rätz d:n 1 Martii utgifna befalning uti parternes närwaro upmät den af Johan Pehrson och Hans Göstafson omkring Smedz

giä

1090.

giälan upsatta giärde gård, och befunnet dess längd til 126 famnar å 4 s: 15 D:r 24 K:mt werd. Så hafwa de och befunnit Nygårdz hagan wara stängd med swag odugel. Rijs haga 200 fbl:r långa 1 s: giör 6 D:r 8 s: och sammanlagt med föregående 15 D:r 24 s. Blifwer 22 D:r så at hans fordran hoos des Kiärande wederparter således rätteligen skulle blifwa 2 D:r K:mt, dem han doch eftergifwer. Angående de för hööbergningen fordrade 19 D:r 12 s: K:mt erfwode, så wil Länsmannen denna post så mycket mindre bestå, som halfwa oberäcknade höet endast för deras arfwode wid bergningen räknas. Kiäranderne hafwa emot Nämbdemännens anförda syne förrättning intet at påminna och besinna jämwähl omsider at dagzwärcken på hööbergningen, genom den ena hälften af höet betalas. J anseende til hwilka omständigheter Rätten finner skiäligt Johan Pehrsons och Hustru Beat Mårtensdotters talan på widare ehrsättning för hägnandet här medelst aldeles at afslå, hwar jämpte de och i anseende til Länsmannens begifwande frijkallas ifrån hans widare tiltaal, angående öfwerskottet af den för hägnaden dem tilfalna halfpart i höet.

Borgaren Benjamin Krook ifrån NyCarleby Stad Klagar: at Simon Mickelsbacka och Christer Pelckos i Kyrckioby denna Höst uti samfält åker insläpt

deras

1091.

deras Boskap medan hans och fleres Säd uthestod, hwar igenom Han på samma Säd lidit skada til 8 Cap:r Korn, derföre han af Mickelsbacka och Pelkos betalning fordrar! Swaranderne Kunna eij neka at Krook wid berörde tilfälle lidit någon skada; Men föregifwa at åtskillige deras dem närmast boande och nu ostämde grannar deras Boskap tillika och efter samråd insläpt, emedan allenast några få af Stads inwånare som med dem uti Teegskifte äro, woro försummelige deras Säd i tijd at undanskafa. Krook Kan eij neka, at flere inom den åkerhägnaden med parterne interesserande Kyrckioby boar tillika med Swaranderne insläpte deras Boskap som denna skada giorde; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl til dess sådane interessenter enhälligt instämde och hörde warda likmätigt det 19 Cap: Tingm: B:

Hindrich Danielson ifrån Årawais och Wöro Sochn berättar på egne och efter fulmacht af d:n 15 i denna månad på sine interessenters samptel: Årawais och Kimo byemäns i bem:te Eöro Sochn wägnar at Jacob Johanson och Erich Erichson i Herflax efter Contract som de d:n 29 Januarii 1728 skrifteligen slutet med Nämbdemännen Daniel Gabrielson i Årawais och Jacob Johanson i Kimo, påtaget sig at på bem:te

Bye=

1092

Byemäns wägnar emot 100 D:r K:mtz betalning förswarligen uprätta en ny Cronobod wid Staden, den de doch så oförsichtigt med gristigt golf sampt wäggar och Knutar bygt, at den inlagda Crono Spanmåhlen til anseenlig dehl der igenom utrunnet, framläggandes Rådmännens Petter Gieddaa och Hans Brennanders d:n 12 sidstl:n Maii utgifna attest lydande: At de efter Befalningzman Bullichs begiäran och NyCarleby Stadz Magistratz förordnande besichtat och pröfwat, at det rum som den uthur råglåren wid wäggen på östra sidan i Cronoboden utrunna Spanmålen efter sig lämnat, eij Kan med mindre än 5 Tun:r Råg fyllas. Hwilket skadestånd nu af Kimo och Årawais boarne skal fordras; Ty anhålla de, at bem:te Jacob Johanson och Erich Erichson må påläggas eij allenast skadan wedkiännas; uthan och bättra hwad på Boden Kan bristfälligt finnas, der ibland äfwen bodrösten skola böra rättas, emedan de allaredan begynt at luta. Swaranderne förebära, at de wid Contractetz slutande med Gabriel Danielson och Jacob Johanson således bewisligen aftalt det Årawais och Kimo boarne sielfwa skola anskafa tegel och låta mura et warf öfwer lårbottnen, der hoos skulle

1093

de sielfwa brädslå Knutarne som de doch intet efterkommet. Bodrösten som luta, undandraga sig swaranderne intet ofördröijeligen at rätta. Hindrich Danielson nekar sig äga någon Kundskap om den föreburna förplichtelsen, emedan Contractet der om intet förmälar, och han denna afhandling eij bijwijstat. Han påminner och at Befalningzman Bullich sielf försäkrat wid bodens emottagande för den inlagda Spanmåhlen i answar stånda. Befalningzman Bullich är nu intet tilstädes, och som Rätten innan detta måhls afslutande har nödigt hans utlåtelse här öfwer at inhämpta; Ty warder det til nästa Ting och hans ankomst utstält, då Rätten äfwen har nödigt at höra någon af berörde Nämbdemän som med Swaranderne accorderat. J medlertijd förordnades efter parternes begiäran Nämbdemännen Matz Skytt och Erich Skrifwars at wid tillfälle uti Befallningzmannens eller

någon dess Fulmächtiges närwaro besichta förmälta Crono bod och dess öfwerklagade bristfälligheter, hwar efter Rätten wil sig der öfwer närmare Utlåta.

Pigan Susanna Johansdotter ifrån Sochlot och hennes Förmyndare Matz Bertilson Höwäg anhålla om närmare utslag angående den egendom som Marc

kus

1094.

kus Gunnar i Öfwerjepu och Matz Löpar i Wäxala in för Tingz Rätten härstädes d:n 20 Septembris 1726 d:n 26 Augusti 1728 och d:n 1 Martii sidstledne äro misstänkte at hafwa under Fiendtl: tiden uti Pigans Faders Johan Mårtensons Huus och dess frånwaro borttaget, hwilkebn egendom i Protocollet d:n 26 Sep:s 1726. Specificerad finnes och är målet wid sidsta Ting utstält, emedan Löpar då blifwit pålagd at wid 10 D:r S:mtz wite inskafa de af honom åberopade fångomän til några näät och en järnstöör som förmenas waret bem:te Johan Mårthenson tilhörige. Til föllie hwar af Löpar nu upwisar en af framledne Johan Timbermans Änka hustru Maria Matzdotter sampt framledne Anders Olufson Sompis Stiufson Göstaf Jacobson i Cauhawa och Lapo Sochn d:n 28 Septembris 1728 underteknad skrift lydande: Ar bem:te Matz Göstafson bekommet en nätelagna af berörde Änka och den andra af Anders Sompi begge utaf Twinnat garn. Förmyndaren påminner at Löpar syntz hafwa andra diupare och annorledes stälda nät än uti Cauhawa brukas. Löpar swarar det samma som han under Ransakningen d:n 26 Augusti anfört nämligen: at han af Änlan hustru Maria Mickelsdotter i Herflax bekommet et långt och diupt näät. Han har och efter Nämbdemannens Carl Stubbz in=

ty=

1095.

tygan låtet berörde Änka til detta Ting instämma men Hon har sig doch eij instält, uthan förmenes af någon tilstöt siukdom hindras. Widare upwijsar Löpar en af Hammarsmeden Anders Forsman i Kimo under denna Tingz tijd utgifwen attest lydande: at han 1715 ell:r 1716 åth Matz Löpar såldt en järnstöör. der öfwer Kiäranderne eij hade något widare at påminna; uthan allenast åstunda at blifwa om Löpars anförda förklarning öfwer näten förwissade; Ty finner Rätten nödigt at til nästa Ting utställa detta måhl, då bem.te hustru Maria Mickelsdotter uppå föruth ehrhållen stämning owägerligen bör sig inställa eller sine laga förfal wijsa.

Erich Jacobson ifrån Munsala Klagar at hans Bolagzman Mårten Hälström der sammastädes nästl:n Augusti Månad på åkeren uti brådom skilnad med sit lieskaft honom slaget, hwarföre han begiärar at Hälström må plichta och expenser betala! Hälström nekar at han Erich Jacobson i anförda måtto förolämpat. Pigan Margreta Matzdotter afhördes uthan jäf edeligen och witnar: at Hon berörde tijd på åkeren såg Mårten Hälström under någon ordwäxling med sin i handen hafwan=

1096.

de lia stöta Erich Jacobson ssom fördenskuld bad honom wara stilla och förde honom ifrån sig, det samma witnar äfwen uthan Ed en oskriftad 14 åhr gammal pilt Anders Matzson. Hälström nekar fullan at han rördt Erich Jacobson; men Kan doch intet uppå Rättens tilbod sin föreburna oskyldigheet i detta måhl edeligen ehrhålla; Ty saakfälles han til 3 sk:r S:mtz böter efter det 13 Cap: Sårm: B: med willia Ll: och skal betala Kiärandens Rättegångz Kostnad med 3 D:r K:mt.

Erich Jacobson ifrån Munsala Kiärande och hans Bolagzman Mårten Hälström der sammastädes Swarande begiära Lensmannen Lorentz Nordman samt Nämbdemannen Matz Skyt at skillia deras Boöag som bewilliades efter det 33 Cap: Jorda B: ll:

Jacob Dawidson ifrån Wäxala berättar at han af Gästgifwaren Mårten Hälström i Munsala tilhandlat sig et Stod, dess uthan någon annan ringa handel dem emellan förelupit och Klagar: at Hälström i anleedning der af Honom med större skuld beswärar än han rätteligen skyldig är. Hwarföre Jacob Dawidson begiärar at han må påläggas der öfwer sådan räckning upgifwa som han e=

del:n

1097.

edeligen Kan bestyrcka! Hälstöm upwisar en räkning der uti Han giör Kiäranden skyldig 77 D:r K:mt; men Kiäranden disputerar eij allenast åtskillige Honom påförde postar och deras werde; uthan och saknar åtskilligt som Hälström af honom nutit. Hälström påstår fullan denna räkning ofehlbara richtighet som han doch intet Kan beswäria eller med andra skiähl bestyrcka; Ty afsades at han likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 24. til nästa Ting wid 5 D:r S:mtz wite skal öfwer sin anmälta fordran så richtig räkning giöra, som

han då, der så ehrfordras, må wara omtänkt med sielf sins Ed at bekräfta hwar efter närmare skal resolverat blifwa.

Margreta Matzdotter ifrån Munsala Klagar at Olof Nilson dersammastädes henne med slagzmåhl 2:ne resor nämbl:n åhr 1726. och 1728 om hösten öfwerfallet, Hwarföre Hon begiärar at han må plichta och Expenser betala! Oluf Nilson nekkar högeligen och med tilbuden Ed, at han Margreta Matzdotter någonsin rördt, det hon eij heller med ringaste skiäl eller liknelse bewisa Kan; Ty dömmes oluf Nilson ifrån alt tiltaal i detta måhl frij efter det 1:sta Cap: Sårm: B med willia ll:

Matz

1098.

Matz Marckuson ifrån Munsala berättar at han hela nästledne winter wistades uti Sweige, i medlertid hade hans hustru och nu närwarande fultagzna och gifta Son Johan af Borgaren Benjamin Krook ifrån NyCarleby Stad tilbyt sig et gammalöt Stod för en dragoxe och en Koo som han nu tilbaka begiärar, emedan Stodet waret så gammalt at det nästledne Bertilsmässe tid störte och Krook wid bytes des rätta ålder förtegat. der hoos skal aftalt blifwit: at om de med Stodet missnögde woro, skulle de hafwa tilstånd at ändra bytet. Krook swarar at han om förmälta Stodz ålder war okunnig, emedan han sielf det nyligen sig tilbyt; doch troor Han intet at det för sådan orsaak stört, så har och bytet ifrån Anders= til Bertilmässe tiden stådt oklandrat sedan äfwen Matz Marckuson sielf nästledne Sommar heemkom, så nekar Han och at sådane wilkor wid bytet betingades som anfördt är. Johan Larson i Munsala afhördes uthan jäf edeligen och witnar: at han wid bytet war tilstädes och hörde Krook lämna Matz Marckusons Son och hustru öppet at rygga bytet om hoos Stodet något fehl finnas skulle; Men om dess ålder blef Krook intet frågad eller hördes, sig sielf der om yttra. Matz Marckuson nekar at Stodet med något besynnerliget Kiänbart feel beswärades; Ty Kan Rätten uti färmälta byte ingen ändring göra.

Matz

1099

Matz Marckuson ifrån Munsala Klagar, at Mårthen Hälström der sammastädes nästledne Septembris månad uti byssens samfälta åker af hans och Johan Swarfwars Boskap borttaget några Skällor som tilbaka begäras. Hälström tilstår at han af förmälta Boskap taget Skiällorne, emedan Boskapen uti åkern insläptes innan han fick sin Säd grant inbärga, han har doch ingen derföre instämma låtet. Matz Marckuson swarar at Hälström med Sädes bergningen långt in på hösten drögde, och omsider sielf öpnade åkerledet, der igenom hela byens Boskap, til antalet öfwer hundrade stycken tillika med Hälströms egen Boskap alle odrefne, oförmodeligen inkommo, uthan at der af någon skada skiedde. Hälström Kan eij neka at detta måhl således är tilgånget som ofwan förmälas; Ty pröfwar Rätten skiäligt at utställa det målet som Boskapens inkomst berörer, til dess samptel: grannarne inkallade och hörde blifwa; doch böör Hälstöm i medlertijd de borttagne skällorne återställa.

Elias Matson ifrån Wäxala berättar at han efter Contract under d:n 12 Martii 1726 af nu warande Huusmannen Johan Larson der sammastädes för 38 D:r K:mt och en Koo tilhandlat sig besitningzrätten på 1/2 Mtl: Crono Nissas i berörde by, hwarföre Han ännu tilstår sig wara skyldig 18 D:r K:mt föruthan 3 D:r dito mynt

ser

1100.

serskilt skuld; men som Johan larson alt sedan 1726 uthom Contractetz innehåld nyttiat anseenlig åker och äng sedan Elias Matzson blef för hemmanet answarig, så begiärar Han nu derföre på Kiöpskillingen någon afskrifning niuta, och der hoos påstår at Johan Larson må anförda Kiöpskillingz rest tillika med sin öfriga fordran 3 D:r, tilsammans 21 D:r K:mt, och tilstår at han uthom något förbehåld wid Contraherandet häär tils wistatz på Nissas hemman och af hemmanetz åker och äng sig någon nytta sökt, emedan Han under sin ålder och oförmögenheet eij Kan tiäna. J anseende til hwilka omständigheter Parterne således öfwerens Kommo at Johan Larson ofördröijeligeen hemmanet afträder och efter denna dag i et för alt af Elias Matson bekommer 15 D:r K:mt sedan 6 D:r dito mynt för åker

och ängz fracht honom Elias Matson beräknade äro. hwilken förlikning med doom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 23.

Oluf Nilson ifrån Munsala Klagar, at gambla Pigan Margreta Matzdotter der sammastädes 1728 om wåren ohemult beskylt honom at hafwa trållat hennes Swågers Gästgifwarens Matz Andersons oxar och gådt igenom des låås eller in uti dess lästa huus, sampt der hoos utsagt at hon igenom O=

luf

1101

Oluf Nilsons tilskyndan blifwit siuk, hon har och slaget hans nu närwarande dotter Pigan Kierstin Olufzdotter såår och blånad uti ansichtet sampt et stycke uthur Pigans tand; För hwilket alt han påstår at hon med straf ansees må och expenser betala Margreta Matzdotter nekar Högeligen at hon någondera af anförda beskylningar Oluf Nilson tillagt, der til Hon eij heller weet honom skyldig wara, så har Hon eij heller hans dotter slaget. Hustru Karin Matzdotter ifrån Munsala afhördes utan jäf edeligen och witnar: at Hon 1728. om wåren beklagade Matz Anderson för det han då mist en Häst, hwar til Margreta Matzdotter swarade: det är eij långt til, förr än wij och mista oxen, Han träckade i morgond 3:ne gångor blod och det giorde Kierstin Olufzdotter; men nämbde intet Oluf Nilson sielf. Närmare har detta witnet sig Swarandens öfwerklagade taal intet bekandt. Margreta Matzdotter nekar at hon omrörda taal fält. Widare afhördes Kyrckiowärden Hindrich Jönson ifrån Munsala ojäfwad edeligen och witnade at Oluf Nilson 1728 om Sommaren wijste honom huru hans bem:te dotter mist et stycke af sin tand som der af mycket blödde och Klagade Oluf Nilson tillika med Pigan, at Margreta Matzdotter henne

slaget

1102.

slaget. Omsider wedgår Margreta Matzdotter at hon en gång på gästgifwaregården med hande slog Pigan Kierstin Olufzdotter på munnen, så at en hennes framtand sårades som anfört är och ännu med lyte synes; men det mera som Olof Nilson öfwerklagat och bem:te hustru Karin Matzdotter edeligen witnat, nekar Hon sig talt och tilbiuder sin oskyldigheet i det målet med sielf sins Eed at erhålla det hon och med Olof Nilsons samtycke och af brist på närmare bewijs giorde; Ty dömmes Hon ifrån alt tiltaal i det målet frij efter det 19 Cap: Tingm: B:; men för det hon sönderslaget Pigans Kierstin Olufzdotters tand saakfälles Hon til 3 sk:r S:mtz böter och skal för lytes boot och Rättegångz omkostnad til Kiäranden 4 D:r 16 s: Kop:mt utgiöra och betala efter det 9 Cap: Sårm: B: med willia ll:

Erich Josephson ifrån Munsala berättar at han och Christopher Olufson under deras på Ohls hemman der sammastädes hafda Bolag tilsammans tagit 60 st:n näfwer som Christopher Olufson efter den dem emellan håldna Bolagzskilnad sig allena tilägnat. Hwarföre han der af hälften tilbaka begiärar! Christopher Olufson swarar, at Erich Josephson wid hemmans deelningen bekom en, med samfält näfwer, af nyo täkt ängeslada. Hwar emot Han Christopher ingen sådan för=

måhn

1103.

måhn nutit; och fördenskuld detta näfwer behållet, sampt der med en taaklöös lada uptäkt, det Kiäranden uthan gensäijelse tilstår; Ty blifwer Hans talan i detta måhl uphäfwen efter det 33 Cap. Jorda B: ll:

Widare berättar Erich Josephson at Christopher Olufson wid Hemmans och Bolagz delningen påtaget sig at jämpte honom til hälften upgräfta en i Digeråkeren honom tidelt åkerlinda om 3 Capland som han doch eij ännu efterkommet, Ty begiäres at han må påläggas sin utfästa skyldigheet i detta måhl efterkomma Swaranden nekar sig detta löfte giort; Men Länsmannen Lorentz Nordman och Nämbdemannen Erich Skrifwar som anförda deelning förrättat, intyga: at han sig således förplichtat som förmält är, emedan Han der emot fåt glad af åboarne samfält upbrukad åker, Ty hafwer han at ofördröijeligen förmältta halfwa åkerlinda upgräfta eller derföre til Kiäranden såsom ärfwode 2 D:r 16 s: K:mt jämpte 24 s: dito myntz expenser utgiöra och betala efter berörde 33 Cap: Jorda B: ll:

Sidst har fullan Erich Josephson i anseende til någon orichtigheet som han förmenar wid delningen förelupit, uti en dess til Rätten ingifna Skrift, om ny Skifte anhållet; Men sedan desse måhl woro behörigen afslutne, uphof han al widare talan på förra skiftet der med han förklarade sig nu och alt framgient

skola

1104.

skola wara nögd, der wid och Rätten lät det målet beroo.

Simon Matson Mickelsbacka Klagar: at Länsmannens Lorentz Nordmans Swin nästledne Sommar upätet al wäxt på hans ärteland om et Capland, hwarföre Han af Länsmannen fordrar Skadeståndz ehrsätning och Expenser! Länsmannen swarar at hans Swin som denna skada giort, uti åkeren inkommet igenom Anders Bros ogilda häggnad, hwilket äfwen Nämbdemännen Matz Knuus och Måns Runt som beskafenheten här af synat, besanna. Anders Bro är nu i detta måhl ostämd och frånwarande; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl, til dess han inkallad och hörd warder likmätigt det 28 Cap: Tingm: B:

Mickel Puttunen ifrån Wäxala berättar på sin halfbroders Erich Bertilsons wägnar: at han 1728 såsom halfwuxen dräng tiänte hoos Erich Simonson Kiängo; Men eij nutit mera löön än Contant 4 D:r 16 s: och 1 Cap:a Korn miöhl som pröfwas til 9 öre K:mt, hwarföre nu någon förbättring der på fordras! Kiängo swarar at han föruthan 4 D:r 25 s: K:mt sampt behörig städzel och Kläde partselar för Erich Bertilson utlagt berörde åhrs utlagor 6 D:r. Så har och Erich Bertilson af Honom nutit 11 dagzwärcken af Häst och Karl med Kiängos egen maat som Erich Bertilson tillika med Puttunen nu frijwilligt tilstå, och pröfwas berörde dagzwercken samfäl=

1105.

te til 4 D:r 16 s: tilsammans med det förra som han nutit 15 D:r 10 s: K:mt, i anseende til hwilka omständigheter Rätten finner skiäligt, hans talan på större löön för sin halfwuxna dränge tiänst här medelst at uphäfwa efter det wid 1723 åhrs Kongl: Legohions Stadga denna Landzort allernådigst föreskrefne Taxa.

Lars Erichson ifrån Ytterjepu Klagar at Thomas Simonsons Hustru Walborg Casparsdotter der sammastädes med en Stöör gifwit Honom 3:ne slag uti hufwudet så at han der af blodsår bekommet, så har och Thomas Simonson sielf honom en gång hårdraget, hwarföre Han påstår at de med behörig plicht ansees må och expenser betala! Thomas Simonson tilbiuder sig at i detta mål för sin hustru swara, och nekar at Lars Erichson af henne rörd blifwit; men tilstår at han sielf en gång draget Kiäranden i håret, sedan han först af honom blef hårdragen. Lars Erichson är för det öfwerklagade hårdraget ostämd och nekar sig der til skyldig wara; men påstår sin förra talan emot bem:te hustru; Ty finner Rätten nödigt detta måhl til nästa Ting och berörde hustrus egen oundwikeliga inkomst at utställa, likmätigt det 15 Cap: Sårm: B: med willia ll: och Kongl: Maij:tz bref af d:n 23 octobris 1724. J medlertijd hafwer Thomas Simonson at låta Larss Erichson til detta Ting lagligen instämma om han tänker honom för det angifna hårdraget tiltala, i förmågo af det 28 Cap: Tingm: B:

Hans Olufson ifrån Pänsala Klagar at Nämbdemannen Simon Jsaakson Harjox låtet upföra honom uti den Ryss Soldatz

Rota

1106.

Rota som 1720 Soldat utgiorde, oachtat Hans hemman der in til legat öde efter den öfwergångna fiendtliga skiöflingen, och hans Broder som det först då nyligen uptaget, der til 2:ne åhrs frijheet ehrhölt, Hans Olufson sielf det eij heller förr än 1723 tilträdt, och har doch nödgatz derföre til den 1720 utgiorda Ryss Soldatens Änka efter skiedd repartition 7 D:r 22 s: K:mt utgiöra, som Han nu jämpte expenser tilbaka begiärar! Simon Jsaakson som allena i detta måhl är til Swars inkallad, swarar: At intet han för sin dehl Kiärandens begiäran i detta mål undfaller om de flere Rote interessenterne der til bejaka. Och som detta måhl rörer samptel: Rote interessenterne; Ty blifwer det och här medelst utstält til des Rotelagarne enhälligt inkallade och Hörde blifwa, likmätigt det 29 Cap: Konga B: ll: och 28 Cap: Tingm: B:

Wid sidsta Ting d:n 1 Martii nästl:n hafwa gifte Oluf jacobson och ogifte Susanna Jacobzdotter ifrån Munsala friwilligt tilstådt at de 1728 i Febr: månad begynt hafwa Kiötzlig beblandelse och aflat det Pilte barn, som Kånan nästledne Decembr: månad födt, warandes detta måhl utstält, til dess efterrättelse ifrån Ångermanland och Gudmunerå Sochn inkommo, om Oluf Jacobsons hustru Brita Alexandersdotter som derstädes på sin födelse ort sit tilhåld haft, inom lägersmåls tiden lefwat, eller när hon med döden afgådt, til föllie hwar af Comministeren Jonas Liungberg och Länsmannen Oloff Wedin i berörde Pastorat d:n 26 nästledne Aprilis attesterat: at bem:te hustru Brita Alexandersdotter ändå lefde och wistades uti Hernösandz Stad, der Hon några fastigheter ägde, hwarom Olof Jacobson underrättades och hade der emot intet at inwända. desse personer som begge äro i detta Tingelag födda, befin=

nas

1107.

nas intet tilförna wara med hordoms last beträdde. Mera war här wid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan gifte Olof Jacobson och ogifte Susanna Jacobzdotter friwilligt tilstå: at de i änkelt hoor med hwar andra Kiötzlig beblandelse haft och barn aflat. Warandes Olof Jacobson efter förra Ransakningens innehåld 1727 igenom Ven: Consistorii i Hernösand hit ankomna skrifwelse om sin ännu lefwande hustru Kundgiord, så at Han ingen anledning haft om hennes lif at twifla, när Han sig i detta lägersmål inlät; Ty saakfälles Karlen til 80 och Kånan til 40 D:r S:mtz böter efter Kongl: Strafordn: af d:n 18 Maii 1653. §: 1. der hoos skola de stå hwar sine 3 Söndagar på plichtepallen och undergå uppenbar skrift efter det 9 Cap: §: 4. Kyrckiolagen.

Länsmannen Lorentz Nordman angifwer: at Matz Draka i Ytterjepu om Söndagen d:n 211 sidstl:n Sept:s emellan Klåckan 2 och 4 arbetat uppå sin hampas uptagande uthur älfwen, der den i röta legat, för hwilket Sabbatens ohelgande han under laga tiltaal ställes. Matz Draka Kan eij neka at han berörde dag medan StadzFörsamblingen war uti aftonsången med denna Syssla omgickz, der uti han af sina ifrån Kyrckian heemkommande grannar och andra Sochnemän träfades, och som et sådant hans förehafwande af ingen nödwändigare angelägenheet bestådt, än at det Kunnat på näst föregående dagen skie eller til fölliande dagen besparas; Ty finner Rätten skiäligt honom Matz Draka för Sabbatzbrot med 40 sk: S:mtz plicht at belägga i förmågo af Kongl: Sabbatzordningen gifwen d:n 17 octobris 1687. §: 1

Hustru Elisabet Cnutzdotter ifrån Mono och hennes Man Erich Jacobson begära: at Borgaren Matz Hägström ifrån NyCarleby Stad som efter ehrhållen fred ifrån Ryskt Fångenskap hemkommet, Edeligen må afhöras angående bem:te hustrus 1714 uti sam

1108

ma fångenskap bortförde Broders och enda medarfwinges Anders Cnutsons dödeliga afgång! Hwilket och uti Anders Cnutsons här til förordnade Förmyndares Nämbdemannens

Matz Skytz och Anders Carlsons i Wäxala närwaro, hinderlöst bewilliades, och giör bem:te matz Hägstöm efter aflagd ojäfwad Eed den berättelsen: at han nogsampt Kiände gästgifwarens i mono framledne Cnut Matsons Son och Hust: Elisabet Cnutzdotters broder, Anders Cnutson, som 1714 om wåren af Ryssarne här ifrån bortfördes, och tillika med honom tiänt hoos en Rysk Brigadir Alexander Stiernshoff, ifrån hwilken Anders Cnutson 1715 om wåren rymde, hwar efter Hägström med sin bem:te Huubonde samma wår reste til Tartarien och efter återkomsten der ifrån til Muscou 1717 af åtskillige ifrån detta Tingelag bortförde drängar, som äfwen hade sig Anders Cnutsons Persohn bekant, ofta hörde berättas: at han Anders efter sit rymmande Kommet til sidstnämde Stad, der Han först tiänt en Rysk Kiöpman och sedan begifwit sig uti lära hoos en Swänsk Skomakare, der Han omsider tillika med Skomakaren genom döden afgådt. Och hade Hägström om honom ingen annor efterrättelse, oachtadt han sedermera in til fredens begynnelse uti Muscou nästan ständigt wistades. Nämbden och Tingz almogen förklara enhälligt, at ingen närmare eller annor Kundskap om Anders Knutsons lif eller afgång här försportz alt sedan Han engång här ifrån 1714 af Ryssarne fången bortfördes, som efter Hustru Elisabet Cnutzdotters begiäran protocollerades.

Christer Christerson Pelkos ifrån Kyrckioby berättar wid Tingetz sluut at hans granne Anders Bro låtet Honom igenom Nämbdemannen Matz Knuus til detta Ting inkalla at swara för det han i denna höst insläpt sine Creatur uti en deras samfälta änges haga som både bergad och förr afbett waret, hwar=

igenom

1109.

igenom Christer Christerson förmenar sig i detta mål på intet sät felat. Och som Anders Bro med detta mål eij fulfölgt, så begiärar Han här utinnan niuta sin oskyldigheet til godo och expenser bekomma. Bem.te Nämbdeman Matz Jacobson Knus besannar at Han efter Anders Bros begiäran stämt Christer Christerson honom til swars uti föreskrefne måhl. doch har Kiäranden som under Tingz tiden tilstädes waret, denna twist eij anmält; uthan emot Tingetz sluut bortgåt Ty pröfwar Rätten skiäligt och med måletz upgifna beskaffenheet sampt det 14 Cap: Bygn: B: ll: enliget hans talan här om at uphäfwa. Och skal han uti förorsakad Rättegångz Kostnad til Christer Christerson 4 D:r 16 s: K:mt utgiöra, der hoos saakfälles Han för utheblifwande ifrån Tinget til 3 D:r S:mt; doch åligger Christer Christerson at så långt för nästa Ting detta sluut Anders Bro lagligen Kundgiöra låta eller på Honom Execution söka, at Han må hafwa tijd sin wederpart der til instämma och Hufwudsaken återwinna om Han wil och förmenar sig der til skiähl hafwa likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 2.

1250.

NyCarleby Sochn.

Gifte Oluf Jacobson i Munsala

och ogifte Susanna Jacobzdotter ibm

för änlelt hoor, Karlen 80 och

Kånan 40 D:r, För hwilka böter

de begge plichtade med Kroppen

Anders Bro i kyrckioby för o=

qwädens ord 3 sk: och för uthe=

blifwande ifrån Tinget 3 D:r

Erich Josephson i Munsala för

oqwädens ord 2 g:r 3 sk: och

för åwärckan 3 sk:

Matz Anderson i Munsala för

åwärckan

Änkan hustru Margreta Matz=

dotter i Munsala för slagzmål

Dombok 1728

2025-12-12T09:34:00+02:00

Domböcker 1728.

Åhr 1728 d: 18: Januarii och fölliande da=

gar höltz ordinarie Häradz Ting med Almogen

af NyCarleby Pastorat på Drakabackan när=

warande dess Ährlige män i

Nämden

Matz Skytt, Simon Harjox,

Matz Sigfridz, Matz Knus,

Erich Skrifwars, Olof Kojonen,

Mans Runt, Jacob Lassila,

Carl Stubb.

Efter lyst Ting och Tingz fred uplästes Kongl Maj:t allernådigste bref af d: 17: Aug: 1727 samt Höglofl:e Kongl: Cammar Collegii dito af d: 8: Octob:s samma åhr angående en wis Tiondesättning och när Almogen der om noga war underrattad begiärtes enhälligt at det härtils brukel:e sättet med sädens räcknande och profwande, må afskafas och en wis Tiondesättning inrättas.

Skomakaren Erich Boström ifrån NyCarleby Stad och Anders Jacobson Höwäg begiära domhafwanden samt Nämdemännen Matz Johanson i Kanlax och Måns Runt at hålla arfskifte efter Skomakarens Swärfader framl:e Hindrich Pehrson som bewiljades efter det 15 Cap: Erda B: ll: och förordnades Philip Granberg til Målsman för bem:t Hindrich Pehrsons uti Ryssland frånwarande Son Anders Hindrichson efter det 20: Cap: Giftm: B: ll:

Baron

55.

Baron och Capitainen Johan Fredrich von Frisendorff framlägger et landbo Contract som han nästl:n höst i wederbörande witnens närwaro slutit med Bönderne Matz Thomason och Jacob Jacobson i Munsala, lydande ord ifrån ord som föllier!

Föliande Contract hafwa wij undertecknadt ingådt med högwälb:ne H:r Baron och Capitain Johan Fredrich von Frisendorff uti nedannämde witnens närwaro som föllier Nembl:n

1:o Jag Matz Thomason och Jacob Jacobson hafwa pataget oss uppå 5 åhrs tijdh at emottaga tröttas heman i Munsala belägit, bestående af 1/2 Ml. utaf H:r Baron och Capitainen, hwilket heman wij förswarl:n ooch wel bruka skal til åker och äng med wårt eget folk och dragare med mehra som wij uti fölliande Puncter oss forbinder

2:o Hwad sielfwa husen och hus bygnaden anbelangar som wed man= och Ladugården nu förtiden befintel:n äro, skal wij efter mögligheten Reparera och wed macht hålla samt efter husesyns förord:n bygga och Reparera hwad som gården nödwändigt tarfwar och behöfwer

3:o Alla Giers gårdars ånyo giörande och reparerande som gården tarfwar och behjöfwer til åker och äng skal wij förswarl:n wed macht hålla

4:o Åkrens dikande och uprättande skal wij åhrl:n sendigt wed macht hålla

5:o Ängarna Skal wij åhrl:n efter hand rödia som skog gångna äro, och de ängar som behöfwa lada och aldeles utan äro skal wij åhrl:n en ny upsättia för

swarl:

56.

swarl:n til alla delar som sig bör samt efterhanden förbettra och uplaga på dij andra änges ladorne hwad som behöfwas Kan.

6:o Humelgården som tilförande warit wed hemanet skal wij efterhanden uplaga och ychta at det kommer i sit förra skick som sig bör, hwar före wij sielfwa skal nyttia hela åhrs wäxten som blifl:n

7:o Om wägabygnaden så wäl almen som Bywägar de ställen som Tröttas heman tilkomer skal wij laga och wed macht hålla.

8:o Och den Åker som wed hemanet glad är, samt den åker som ännu i Linda ligger, och wij uptager, skal af oss förswarl:n och wähl Brukad blifwa samt den wed macht hålla

9:o Hwarföre hwij til högwälb:ne H:r Baron utfäster oss åhrl:n til des gård damskataa med dugel:e och fulkoml:a John i weckan at giöra 2:ne dagz werken med wår egen Kostholdning hwad tijd som H:r Baronen oss behöfwer skal wij intet undandraga oss.

10:o Detta tager sin begynnelse Nästkomande Micaelii Åhr 1727.

11:o Om alt detta skal wij Redel.n och förswarl:n holla samt alt arbete til åker och äng, dikande och giers lande med mehra som wara bör wed detta Tröttas heman at giöra skal wij fulkoml:n holla; samt alt H:r Baronen arbete som wij blifwer til satta til at giöra uti dagz wärken som wij föreskrifwit oss skal wij och dertil wara trol:a och williga

Hwar emot Jag Johan Fredrich von Frisendorff försäkrar.

1:o

1:o At matz Thomason och Jacob Jacobson skal uti desse för omwärde 5 åhrs tid få sittia Bebo och bruka bem:te Tröttas heman til aker och äng skog och Fiskewatn, samt al annan förmån som der wed wara Kan til deras fördel och nytta, men förbehåller iag mig detta sielf at berga och slå fölliande ängar och slåt wed Tröttas heman Neml:n såkallade Kiälmasan och stoor hagan.

2:o 53 Capl:d gladh åker får de nu hwardera men alden åker som i linda ligger, låter iag berga hööslaget, til des de den sedermehra atniuta deraf åhrs grödan des mehra åker de uptager des mehra får de wed hemanet såå.

3:o Alla utlagor som fordras af gården som ordinarie äro swarar iag sielf före, men hwad som Extra små utgifter är som Kommer at ehrläggas för hemanet ärlägger Matz Thomason och Jacob Jacobson sielfwa för hemanet som Contributioner Mantals domare och Lagmans pgl:r, Tionde til Cronan och Prästerna Tingz Lappor, Lendzmans Brofogde Skalfogde Sochneskrifware, Klåckare och Kyrkiowächtarens rättigheter när påfordras, Kommer åboarne på hemanet sielfwa at swara före

Alt således som i detta Contract å både sidor förbemält oss emellan slutit är, bör derföre på ingen dera sidorna detta ryggas, uphäfwas el:r i nå=

gon

gon måtto Confunderas, hwilket wij; samt nedan nämde witnen, med wåra namns och bomärkens undersättiande bekräfte Datum damskata d: 6: Sept:s 1727.

JF: v: Frisendorff

Matz Thomason Jacob Jacobson

Til witnes Markus Simonson Erich Jsackson

Hans Hanson Tålfman

Detta blef uti Matz Thomasons och Jacob Jacobsons närwaro upläset, och hadde desse bönder der wid ey annat at påminna; än det de sade sig til prof willia wara landbönder på Tröttas heman et åhr, och sedan widare med H:r Baronen öfwerens Komma. der hoos frågade bönderne: om de efter 9 punctens innehåld skulle giöra 2:ne dagzwärk til sammans om weckan? el:r 2:ne dagzwärk hwardera. H:r Baronen swarade at som de hafwa efter contractetz innehåld Kommet öfwerens om 5 åhr, så blifwer der och der wid. Så skola och bönderne i förmågo af d: 9 puncten wara plichtige at giöra 2:ne dagzwark om weckan hwardera. Hwilket alt således protocollerades och hafwa wederböranderne sig der efter behörigen at rätta.

Baronen och Capitainen Högwälb:ne H:r Johan Fredrich von Frisendorff berättar at Cronobon

den

den Johan Larson Swarfwar i Munsala by, twert emot Kongl Mag:ts Skogz ordningar, samt General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens almänt Kundgiorda förbod och åtwarningar, uppå Munsala skog 1/8 Mil ifrån H:r Baronens och Capitainens Cronoheman Damskatan, och närmast intil bem:t Damskatas af fienden upbrända qwarn, til Salu hugget en stugutimbra ty begiärar H:r Baronen at få samma Timbra til sit bem:te heman afhämta, samt at Swarfwar för sit olofl:e skogz hygge plichta må! Swarfwar förklarar at han fullan i förstone ärnat sällia anmälta Stuguttimbra Til en huusman och Skomakare Bengt Mogonen, Men som Mogonen fåt huus och hemans deel i Bonäs, altså ärnar Swarfwar at föra timbret, som han uti Munsala byss samfälta skog hugget til Swarfwars Cronoheman, som han på frihet uptaget. H:r Baron och Capitainen påminner at swaranden boor söder i byen, och har widlöftigt utrome Öster och Söder i skogen; Men har doch som förmält är kommet norr uth 1/4 mil ifrån sit hemman, och intil den afbrända qwarnen der han förmodet sig få qwarntimber med mehra. Hwilket alt Nämdemännen Matz Skyt och Erich Swrifwar besanna. Men som desse Crono hemans Skog och des häst står under Högbem:te H:r General Majors och Landzhöfdinges Högrätwisa disposition lickmätigt Landzhöfdinge instructionen af Åhr 1723 §. 42: altså Kan Tingz Rätten sig härom ey närmare utlåta

60.

Daniel Matzson ifrån Öfwerjepu beklagar, at en del af hans hemans ängar, igenom en 1726 öfwergången Skogzeld blefwet ofruchtsamma; och begiärar at honom må efterlåtas til hemanetz wed macht hållande af Muhlbetet få intaga och uprödia något höslag, der sådan tilgång finnes, Byemännen förklara at en och hwar för anmälta orsak hafwer nödigt at genom nya intächter deras ringa höslag förbättra, och hindra intet Daniel Matzson at giöra det samma, emedan de tilstå at hans ängar igenom ofwannämde skog eld til en stoor deel äro onyttige blefne, ty efterlåtes Daniel Matzson des begiäran at något af hiordwallen til äng intaga efter sin Skat Mantal doch så at han och des grannar bespara sig nödigt mulbete och ey mera intaga an på hwars och ens skat belöper lijkmätigt det 32 Cap: B: B: ll:

Hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen har en afskiedad Dragoun Pehr Kårp, som uti Öfwerjepu af detta Tingelag uptaget et oskatlagt Tårpställe Kårk ben:dt, Klagat, at under bem:te tårpställe fins mycket ringa äng hwarföre han begiärt at til sin så mycket bättre utkomst få uti skogen intaga och uprödia de ställen som dertil tiänlige finnas. Hwilket ärende Högbem:te herre d: 21: Sept:s sidstl: til Tingz Rättens undersökning utstält hwarom Kårp Fördenskuld nu anhåller byemännen der

samma

sammastädes swara, at de siälfwa under deras hemman hafwa swaga ängar och ringa utrymme til rödningz mark och påminna at under Tårpstället wäl Kunde finnas åker lägenhet til et litet heman; Men intet på långt när så nödig tilgång af änges land at deraf någon skat skal utgå Kunna Lensmannen Lorentz Nordman och Nämdemannen Olof Kojonen berätta, at Korp Kan hafwa lägenhet til 2:ne Skrindland ängz tilökning på östra Sidan om älfwen; Men Torpetz tomt med några gambla af huus män upsatta huus äro belägne på Wästra Sidan. Och förklarade nu byemännen at de intet hindra Kårp at rödia sig äng der det utan deras gl. häfders förfång ske Kan och något utrömme finnes, emedan han är gammal och bräcklig samt hafwer hustru och små barn

Framl:e Mickel Hanson Grötas omyndiga äldre barnkullas Förmyndare Matz Lassila begiärar Domhafwanden samt Nämdemännen Måns Runt och Olof Kojonen at hålla arfskifte efter bem:te Mickel Hanson, som bewilliades efter det 15 Cap: Erfda B: ll: Derhoos förordnades Anders Silfwast til Förmyndare för Mickel Hansons yngre barnkulla lijkmätigt det 20 Cap: giftm: B: ll:

Johan Matzson ifrån Socklot beklagar genom en i Rätten inlagd skrift, at han under den honom nästförflutna Åhren bewilliade friheten lidit så myc

ken

62.

ken och stoor skada på sin boskap med mehra at han under Frihetz åhren ey funnet sig förkofra, el:r i det stånd försättia, at han mächtar de efter frihetens förlop och med detta Åhr påkomande utlagor betala, utan derpå någon längre tilgift begiärar. Anförandes i synnerhet, at han 1724 olyckel:n mist 4 fåhr, 1725 2:ne Koor 1726 En duglig häst och 1727 om Sommaren 3 Koor. Hans grannar besanna enhälligt, at han werkel:n lidit förmälte olyckor, som giort honom oförmögen at sina utskyllder betala, han berattas och wara en flitig Karl Ty förehöltz honom at han så hädan efter som härtils måste giöra sin skyldiga flijt. hwaremot Befalningzmannen lärer wetta at med skiälig lindring honom med utpantning

beswära.

Erich Olofson ifrån Härflax framlägger et Kiöpebref som han d: 22: Octob:s 1722 slutet med Göstaf Anderson i Mustasari Sochn, närwarande til witnes Matz Skyt och Simon Harjox lydande, at bem:te Göstaf Anderson med sin Systers hustru Karin Andersd:rs samt Broder d:rs hust: Brita Erichsd:rs samtycke sålt och uplåtet Erich Olofson deras Fädernes börde heman 1 Ml. Mågz ben:d för 400 D:r Kopm:t 2 Koor och 1 qwiga hwaraf Göstaf Anderson anförda medarfwingar, så wäl som hans framl:e 3:ie broders ännu i Swerige warande efter lämnade arfwingar En Son och 3 döttrar äro deelachtige giorde. Hafwandes efter Kiöpebrefwetz

inne

innehåld Göstaf Anderson redan derpå bekommet 100 D:r och 1 Koo. Bem:te hust: Brita Erichsd:r lika mycket och ber:de hustru Karin Andersd:r 30 D:r Kopm:t det mehra näml:n 170 D:r dito m:t och qwigan har Erich Olofson lofwat innan 4 åhr betala samt försäkrat de från warande bröders barnen at tilfridz ställa. Anmälta handel har han och på 3:ne laga Ting näml:n d: 19 Octob: 1722, d: 18: Febr: 1723 och d: 10: Octobris 1723 Klanderlöst upbiuda låtet. Hwarefter det äfwen alt härtils oklandrat lagståndet. Ty anhåller han om skiötning och fastabref. deremot ey hel:r nu något hinder anföres. Fördenskuld och som ber:de 1 Ml. Mågz lagl. är upbudit och Lagståndet, utan at någon förr el:r nu derpå något anspråk giort; Ty blifwer det och med alla des tilhörigheter i Wåto och torro närby och fiärran intet undantaget af hwad der under nu lyder el:r framdeles rättel:n dertil winnas Kan, härmed dömt ifrån Göstaf Anderson och hans hustru barn och arfwingar at de samma heman såssom deras wäl= och Lagfångna egendom til ewerdel:e tider äga nyttia och behålla må! efter det 1, 2 och 10 Cap: Jorda B: ll:

Gästgifwaren Matz Anderson ifrån Munsala berättar at han nästl:n Matzmässe tid för betingad Kiöpskilling 80 D:r Kop:mt af Erich Simonson i Pensala Kiöpt en häst, hwarpå han straxt betalte 40 D:r Kopm:t emot den försäkran at hästen skulle wara duglig och utan feel; Men han war doch odugl. hwilket et

bestyr

bestyrka han framlägger en af Gabriel Ängman i NyCarleby Stad d: 21: Novemb: sidstl:n utgifwen attest lydande: at Matz Anderson med den häst han af Erich Simonson Kiöpte, skiutzat Ängman til Staden, då hästen befunnetz wara odugl. och årkade ey längre än halfwa wägen och måste Ängman sedan leda honom fram; Ty har Matz Anderson i anseende dertil hästen återstält och begiärar nu sina gifna 40 D:r tilbaka. Erich Simonson swarar at hästen war god när Matz Anderson honom emottog; Men hadde honom hoos sig i 5 weckor under hwilken tid han på bara marken Kiörde timber och annat hwarefter han honom bruten och förderfwat återstälte det iämwäl Erich Anderson och Matz Markuson i Munsala efter aflagd ojäfwad Ed enhälligt besanna. Härom blefwo parterne således friwilligt förlijkte at Erich Simonson behåller hästen och i rygkiöp samt för det arbete Kiäranden med hästen derfwat, afräknar 12 D:r K:mt utaf de på Kiöpskillingen upburne 40 D:r dito m:t samt det mehra Matz Anderson återställer hwilken förlijkning med dom stadfästes efter Kongl Förord:n af d: 4 : Julii 1695 §: 23:

Erich Anderson ifrån Pensala berättar at Anders Simonsons dersammastädes dotter, pigan

Carin Andersd:r osant utsagt, at hans 14 åhr gl. Son af Handelsmannen Matz Malm i NyCarleby Stad skal stulet några pgl. och tobak, hwarföre han

henne

65.

henne til swars i detta mål instämma låtet. pigans bem:t Fader swarar at hans dotter det hört af nu frånwarande och ostämde hust: Margreta Bers i Ytterjepu dermed Kiäranden för denna gången nögd war och underwistes han at in för den lofl. Rådhuus Rätten i NyCarleby detta taal närmare blifwa låta efter det 24 Cap: Ting. måla B:

Carl Olofson ifrån Pensala Klagar at Anders Simonson dersammastädes d: 5 i denna månad Kallat honom tiuf, hwarföre på honom straf begiäras! Anders Simonson swarar: at Carl Olofson som är huusman sätter sina fogel snaror i skogen för hans fogel gilder och at han altid saknar fogel utur sina gilder, hwarföre han en deels mistänker Kiäranden, hwilket han och i des närwaro omtalte; Men honom ingen fulkomlig beskylning tillade. Carl Olofson nekar at han sat sina gilder Swarandens förnär, det han och warnades at ey giöra; Men Swaranden förbehölt sig til nästa Ting bewisa at han det ofta giort. Kiäranden Kan nu ey hel:r fultya sit påstående at Anders Simonson Kallat honom tiuf. Ty anstår och dermed til nästa Ting

Jsak Markuson ifrån Mono Klagar at Hindrich Thomason dersammastädes wil drifwa honom ifrån 1/2 Ml. Crono Clåckars i Monoby, hwarwid han begiärar handhafd blifwa! Hindrich Thomason swarar at han förflutne Åhren derföre hela räntan fulleligen betalt; Men blef doch nästl:n Sommar efter förrätad hö=

berg

bergning i olaga tid derifrån uthdrifwen; Ty åstundar han at åter derpå inrömd blifwa. parterne underwistes at inhämtaa Crono Befalningzmannens Wälb:de Reinholt Bullichs utlåtelse i detta mål om Crono hemanetz beboende emedan Tingz Rätten ey anstår sig derutinnan at yttra.

Cronobonden Jacob Hanson ifrån wäxala by berättar at han 26 Åhr sedan af framl. Såldatzänkan Elisabet Markusd:r i Munsala by hört berättas, det 1/3 Ml. Crono Fattig i wäxala by som han bebor, skal ägt et stycke äng i monoby, nedan för Norr Pelatz börde hemans rödzel; Ty förmälar han sig dersammastädes rödiat 2:ne skrindl:d äng, som Åboen på bem:t Pelat heman Erich Hanson sedan fred blef sig tilägnat och bergat, Men Jacob Hanson begiärar derwid handhafd blifwa! Erich Hanson swarar at den twistiga ängen är belägen emellan hans 2:ne rödningz land Söder= och Norrfalkiärret ben:de samt af hans förfäder uprögdt påståendes at Jacob Hanson deruti ingen rättighet äger, utan redan i Erich Hansond Faders tid der ifrån afsagd och förbuden blifwit. Hwarefter Jacob Hanson alt härtils derpå intet åtal giort. Så påminnes och at Wäxala och Mono byars ägor igenom Munsala skog och ängar skilde äro. Kiärandens Crono hemman är nu intet med Crono fulmächtig försedt, Ty Kan i anseende dertil Tingz Rätten ey afgiöra detta mål emot Kongl. Förord:n af d: 30: Junii 1695 samt Kongl. Maij: förnyade Landzhöfdinge instructions 42 §:

Daniel Thomason ifrån Sochlot berättar at huusmannen dersammastädes Mickel Mårtenson häfdar

någon

67.

någon af byssens samfälta hiordewal uptagen åker, som Daniel Thomason nu begiärar til deelning för sig och byemännen! Mickel Mårtenson är nu gammal och siukl: man, samt hans hustru äfwen ålderstegen, och swarar han: at hans Swärfader framl:e Rustmästaren Erich Pehrson af en onyttig hård steenbacka, med stoort arbete upbrukat litet åker, som han begiärar i sin lifztid få behålla! Cronobonden Matz Pehrson Biörn påminner at denna åker är när belägen in til hans heman som består af swaga och ringa ägor emot des skat, hwaremot Daniel Thomason boor långt der ifrån och har emot sin Skat nog tilräckeliga ägor, Ty förmodar Matz Pehrson at han är närmast at få den omtwistade åkeren efter Mickel Mårtensons och hans hustrus död, förklarandes så han som de flere nu närwarande byemän at bem:te Rustmästare af onyttig och stenig jordmohn med stoort arbete uptaget denna åker, hwarföre de intet willia den samma ifrån taga des måg och dotter som äro et swagt och åldersteget fålk, samt utan byssens skada sig ährligen försöria. Daniel Thomason giorde omsider et med sine byemän och lämnade Mickel Mårtenson i detta mål utan widare tiltal, ty niuter Mickel Mårtenson des byemäns benägenhet så wida tilgodo, at han i sin och sin hustrus lifztid nyttiar merbem:t åker

J anledning af Tingz Rättens d: 17: Aug: 1725 afsagde slut, som för de deruti andragne skiähl pålägger Matz Matzson Pulki med sielf sins Ed at fultyga: det han ef=

ter

ter sit påstående intet af Hindrich Pehrson i Wuoskoski stulet de 30 Carol:r som Hindrich Pehrson 1720 på Långörs holmen bortmist, hwaröfwer d: 7: Martii 1724 och 8: martii 1725 wid löftigt undersökt blefwet. Jnfant sig nu bem:te Pulki och sedan Hindrich Pehrson förklarade at han i denna saak ey hadde mehra at paminna, warnades Pulki alwarl:n at tega sig för mened noga tillwara, hwarefter han med finger å book swor wid Gud och Hans

Heliga Ewangelium, at han intet stulet Hindrich Pehrsons bortkomna pgl. Ty döms han och

ifrån widare tiltal i detta mål frij efter det 19: Cap: Tingm: B och: 7: Cap: Tiufwa B: ll:

Gästgifwaren Olof Nilson ifrån Munsala Klagar at Matz Andersons dersammastädes hustru

Elisabet Matzd:r för hust: Brita Erichsd:r och hustru Anna Andersd:r dersammastädes, nästl:n Nyåhrs dag utsagt at Olof Nilson är en Trålkarl, hwarföre han på henne straf begiärar! hust: Elisabet Matzd:r swarar i sin bemälte mans narwaro: at Olof Nilson om Nyåhrs aftonen gick 3 gångor omkring hennes stugu, fähus och stal, hwaraf hon tog anledning honom för widskieppelse at misstänka, samt tilstår sig i bem:te hustrurs närwaro

Kallat honom anförda oqwadens ord. Olof Nilson nekar högel:n at han gådt omkring hennes huus el:r på något sät widskieppelse brukat. hust: Eliisabet kan intet bewisa at Olof Nilson så giort, som hon nu utsagt el:r honom

någon

någon tråldom el:r widskieppelse öfwertyga, ey hel:r Kunna Lens el:r Nämdemännen säija det någon med honom annat förstådt än det ährliget och godt är, Så nekar och Matz Anderson sig wetta at Olof Nilson så giort som hans hustru uttalt och anfört är. Fördenskuld dömes Olof Nilson ifrån alt tiltal i detta mål frij och saakfälles hust: Elisabet Matzdotter för oqwädens ord til 3 sk:r S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B: Derhoos skal hon i fororsakad rättegångz Kostnad 24 s: dito m:tz utgiöra och betala.

Framl:e Lensmannens Matz Chricoous efterträdare i ächtenskapet, Handelsmannen Philip Granberg fordrar efter inlagd räkning af de Öfwer= och Ytterjepu= sam wuoskoski boar 154 D:r 16 s: Kopm:t som bem:t Chricou på deras wägnar, under en, för Fiendtliga tiden, emellan ofwannämde byemän, samt några byar af Pädersöre Sochn, förehafd råtwist skal dels genom förskåt och utlagda medel, deels och genom eget der wid haft beswär och omak förtiänt. Swaranderne Kunna ey neka Chricou både genom försträckningar och resor med mehra fåt af dem något at fordra; men doch til ingen så stoor Summa berättigad blifwet, som här anförd är, och kom Granberg efter något öfwerläggande härom således friwilligt öfwerens med Matz Lassila, Anders Höwäg, Olof Kojonen Matz Måtare och flere deras interessenter, at Öfwer= och Ytterjepu samt WuosKoski boarne i et for alt skola betala til Chricous Sterbhuus 50 D:r Kopm:t derhoos lämnade parterne på både sidor i ens och hwars fria willia

om någon af swaranderne des utan otwunget willia gifwa dertil 1 Cappa Spl. af hwart heman Hwilken förlijkning efter parternes begiäran med dom stadfästes lijkmätigt Kongl. Förord:n af d: 4: Julii 1695 § 23

Johan Thomason ifrån Sochlot berättar at Handelsman Lars Wesler i NyCarleby Stad, för 2 åhr sedan med Daniel Thomason i Sochlot til honom sände 4 D:r 24 s: Kop:mt som Wesler honom på någon tiäru handel skyldig blifwet; Men Daniel Thomason har samma pgl. intet från sig gifwit, Ty begiärar nu Johan Thomason dertil förhulpen blifwa! Daniel Thomason tilstår at han af Wesler på Kiärandens wägnar emottaget 4 D:r 24 s: Kopm:t, som han ey ifrån sig gifwit, och anförer deremot at hans hustru 3 weckors tid, så länge Kiärandens hustru war hindrad af höbergning hoos sig haft samt skiöt och wårdat des 2:ne

små barn, emot tilsäijelse af 1 dagz wärke för hwar wecka, hwilka dagz werken han doch nekar sig nutit, derhoos berättar han sig wid Kiärandens qwarnbygnad giort honom 4 dagz werken, hwarföre han wil giöra sig af de fordrade medel betalt. Kiäraden begiärar dilation til nästa Ting då han wil sig här om närmare förklara som bewilliades

Jacob Göstafson ifrån Wäxala berättar at han nästl. Septemb: Månad för 36 D:r Kopm:t af Elias Erichson i Såklot Kiöpt en fåla, som för en Månad sedan blef siuk, så at Jacob Göstafson twiflar,

71.

om han nu mehra blifwer bättre; Ty begiärar han at säliaren må taga del i skadan om fålan störter. Elias Erichson swarar at han intet feehl wiste med fåhlan så länge han honom ägde, så har och Kiäranden haft honom en månadz tid hoos sig, innan han tilstälte Elias Erichson Kiöpskillingen och då intet Klander anfört, Ty wil han ingen deel taga i den skada Kiäranden härwid wederfaras Kan. Jacob Göstafson Kan intet säija af fålan hadde något feel när han den först om händer fick; Ty pröfwar och Rätten i anseende dertil skiäligt at uphäfwa hans talan i detta måhl.

Jacob Dawidson ifrån Wäxala berättar at han 1724 om hösten af Borgaren Mårten Hälström i NyCarleby Stad, för betingad Kiöpskilling 130 D:r Kopm:t Kiöpt et stood, derpå han i Contanta Pgl:r och skiutz med mehra säijer sig betalt 64 D:r 14 s: Kopm:t, förutan en T:a Korn i bidare löön; Men sedermehra har Hälström taget Stodet tilbaka, och lofwat honom 1 oxe i stället, den han ey heller bekomet; Ty har Jacob Dawidson låtet Halström instämma och begiärar til sin rät förhulpen blifwa! Men för utan det Halström befinnes wara stämd allenast 7 dagar för Tinget, så är han och boendes i NyCarleby Stad, hwarföre denna Sakz rätta forum blifwer inför bem:te Stadz Låfl: Rådhuus Rät efter det 33 Cap: Konga B: ll. Ty Kan Tingz

Rätten

72.

Rätten sig dermed intet befatta

Lijkmätigt Kongl. Maij:ts allernådigste resolution på Almogens Almenne beswär gifwen wid Rikzdagen d: 1: Aug: 1727 §: 47: samt General Majoren och Landzhöfdingens Högwälb:ne

Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens derpå grundade resolution för Gästgifwarne af d: 23: Septemb:s sidstl:n Öfwerlades med almogen om et wist skiutzare lag wid hwar Gästgifware gård, och beslötz enhälligt: at Sochlot boarne Lille och Stoorbyen, innewarande åhr, skal upwachta wid Sochlot Gästgifware gård, Munsala med Pensala boarne wid Gästgifware gården i Munsala, Wäxala byemän wid Skrifwars och Monoboarne wid gästgifware gården dersammastädes Men wid Åhretz slut skal härwid nödig ändring skie och andre byar, desse som nu tilsatte äro aflösa om så begiäras.

Kyrkioherden ährewördige H:r Samuel Alanus inlägger en räckning på 147 D:r 22 s. K:mt som han nästl:n Octob:s månad utlagt til 2:ne Camrars oumgängel:e förfärdigande med murar, fönster, plankor, bräder, låås, spield och andra Materialier som räkningen omständel:n wid handen gifwer, hwarföre H:r Kyrkioherden sin betalning af församblingen fordrar. Sochne almogen swarar: at de för deras andel i Prästegården bygt mehra än på dem emot Staden belöper, samt

med

73.

med åkrens upgräftande och ägornes hägnande anseenlig bekostnad haft, hwaremot: Staden ey mehra bygt el:r Kostat på denna Prästgård som i grund afbränd och förstörd war, än som en stugu; Stadnandes almogen det slut: at så frampt Staden icke med godo betalar H:r Kyrkioherden des anförda och utlagda 147 D:r 22 s: Kopm:t, så nödgas hoos högwälb:ne H:r Baron General Majoren och Landzhöfdingen de i ödmiukhet söka opartisk werderning på Sochnens och Stadzens bygnad samt arbete som wid Prästegården sen frid blef är giord, och en billig jämkning Staden och Sochnen emellan, hwarefter Sochnemännen förmoda sig fast mehra få af Staden at fordra, än förmälta Summa sig bestiger

Handelsmannen Hans Werander i Wasa fordrar igenom sin Fulmächtige Rådman Nils Brask i NyCarleby Stad, af Frraml:e Olof Runtz i Ytterjepu Sterbhuus, efter insänd räkning 99 D:r Kopm:t, som bem:te Olof Anderson under den handel han näst för Fiendens infal haft med Werander, til honom skyldig blifwet. Olof Andersons Son Johan Olofson, och måg

Anders Elieson willia ingalunda ehrkiänna denna rächning, innan den af Werander här lagl:n beswuren warder. Fulmächtigen påminner at sådant ey Kan skie utan anseenlig bekostnad, hwarföre han sin principal af Sterbhuset al skiälig ehrsatning förbehåller; det och swaranderne lofwa honom utan geensäijelse bestå. Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt at bifalla deras påstående i detta måhl i anledning af det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

Efter

Efter liqvidation som i Rätten skiedde blifwer Johan Grelson i Munsala skyldig Hindrich Jönson der sammastädes 4 D:r Kopm:t som restera på en dem emellan förelupen handel om et stod, hwilka 4 D:r Kopm:t han dömdes jämte 24 s: dito m:tz expenser til hindrich Jönson betala efter det 16 Cap: Rådst

Matz Anderson Höwäg ifrån Ytterjepu beklagar, at hans ria med 4 T:r Spl. och 4 las halm 1725 om hösten af wådeld upbrändes, framläggandes en af Nämdemännen Matz Jacobson och Matz Hanson uprättad werderingz lista, deruti de pröfwat och utsat rian til 36 D:r 4 T:r Korn a 12 D:r til 48 D:r, och 4 Las halm til 8 D:r som til hopa giör 92 D:r Kopm:t. För hwilket skadestånd Matz Anderson brandstud begiärar! påståendes at han ingalunda förstådt, det elden genom wårdzlööshet utan af rättan wåda utkommet. Annat Kan ey heller någon af Nämden el:r närwarande Tingz almoge säija. Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt at efter anförda skiäliga werderning tildömma Matz Anderson 92 D:r Kopm:t

brandstud af detta Tingelag, som består af 98 Ml. och belöper deraf på hwart helt Ml. 30 s: Kopm:t samt i proportion derefter på de större och smärre heman lijkmätigt Kongl. Förord:n af d: 2 Novemb:s 1694 samt Kongl. Maij:ts resolution på almogens Almänne beswär gifwen d: 1: Aug: 1727 § 31. Hwilket doch General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne

Baron

75.

Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukeligen heemställes.

Kyrkioherden Ährewördige H:r Samuel Alanus framlägger Vener: Consistorii i Härnösand, skrifwelse af d: 29: Novemb:s sidstl:n, hwaruti Consistorium förmälar at Hustru Brita Sandersd:r i Nänsiö by af Gudmunderå S:n och Ångermanland klagat: det hennes man Olof Jacobson i Munsala by af detta Pastorat i 5 åhrs tid ifrån henne sig afhållet, hwarföre Consistorium uppå hennes ansökning, begiärt det bem:te Olof Jacobson må tilhållas at förfoga sig til henne, emedan hon uti Hernesands Stad skal äga tomt och fast egendom. J anledning här af förekallades Olof Jacobson och förklarade: at han såssom en bräckelig och förlammad man Kan sig här bättre, än på den orten försörja och sin utkomst finna, hennes gårdztomt i Hernösand är afbränd och obebygd samt han oförmögen den at bebygga, hwarföre han sin hustru 2:ne gångor igenom bref skal hijt Kallat samt ännu påstår at hon må sig hoos honom inställa, hwilket han och begiärar at wälbem:t Consistorium henne pålägga wille. Föröfriget berättar så H:r Kyrkioherden som Lens= och nämdemännen med flere, at Oluf Jacobson sig här ährligen förhållet Hwilket således til wederbörliget swar lämnas.

Handels

76.

Handelsmannen Philip Granberg ifrån NyCarleby Stad, wisar med Kiöpebref af d: 19: Februarii 1724 at han då uplåtet sin Swåger sedermehra framl:e Borgaren Eric Munselius i

Hernösand, sin hustrus Elisabeth Hindrichsd:rs andel af arfzrät uti 1 1/2 Ml. Gestgifwars ben:dt i Munsala by och detta Tingelag, hwaremot Eric Munselius ibland annat lofwat och försäkrat det Granberg skulle få upbära och behålla 1714 åhrs hoos Cronan innestående postlön, samt i sin bem:te hustrus lifztid berga wedahugz hagan om 2 skrindl:d, icke des mindre skal Munselius sielf i Stockholm upburit förmälta postlön 45 D:r 22 s: Kopm:t som bewisas igenom wälborne H:r Öfwer Post Directeurens bref til Högwälborne H:r Baron General Majoren och Landzhöfdingen von Essen, daterat d: 5: Aprilis 1723 hemanet har äfwen Munselius bordt såldt til 2:ne bönder Olof Nilson och Lars Pehrson, hwilken senare med sådane wilkor som Kiöpebrefwet af d: 4 Maii 1726 wid handen gifwer, transporterat sit

Kiöp uppå en wid namn Matz Anderson, hafwandes Munselius uti det med Oluf Nilson och Lars Pehrson slutna Kiöpebrefwet intet förbehållet Granberg wedahugz äng, hwar af Olof Nilson och Matz Anderson taget sig frihet den samma at berga. Fördenskuld så som Munselius ey hållet sit Kiöpe Contract angående postlönen och ängen, altså påstår Granberg

77.

at hela Kiöpet om Gestgifware hemanet må uphäfwas, och åthminstone halfwa hemanet honom til inbördande uplåtas, til hwilken ända han och nu låtet instämma Olof Nilson och Matz Anderson, hwilka begge beropa sig på deras Kiöpebref som intet nämner wedahugz äng, och mindre gifwer Granberg tilstånd den samma at berga, och willia de ey heller något af deras Kiöpte heman åth granberg uplåta. Ytterligare wisar granberg med befalningzman Bullichs qvittance af d: 12: Decemb:s 1726, at han på Munselii wägnar betalt des resterande Crono utlagor 21 D:r 15 s: Så har han och efter Munselii fulmacht af d: 21: Februarii 1726 utwwerkat högbem:te H:r General Majors och Landzhöfdinges executiorial af d:n 24: Novemb:s samma åhr uppå Munselii hoos bönderne innestående Kiöpskilling, samt uppå resor och andra omgälder för detta målet skuld, efter nu upwist räkning expenserat 58 D:r 15 s: samt at inhämta rätta beskafenheten af 1714 åhrs post lön 19 D:r 7 s: och betalt Munselii natbols och Sakörs pgl:r 6 D:r 23 s: alt Kopm:t som han förbehåller sig utaf bem:te Kiöpskilling, hwilken han ey Kunnat utfå emedan Munselius sielf d: 12 Decemb:s 1726 och hans änka hust: Elisabet Lind d: 27: Novemb:s 1727 skriftel:n förbudit bönderne något til Granberg utgifwa. Oluf Nilson och Matz Anderson beropå sig uppå deras Kiöpebref som de förmoda af wederbörande heemullade blfwa.

Resolu=

Resolutio

Emedan handelsmannen Philip Granberg Klandrar Olof Nilsons och Matz Andersons om Gestgifware hemmanet slutna Kiöp, och deras åberopade hemuls mans framl:e Eric Munselii arfwingar nu intet instämde äro, ty böra samma arfwingar så långt för nästa Ting i anledning af det 12 Cap Jorda B: ll: instämas, at hustru Elisabet Lind må hafwa tid at icke allenast låta sina barn in för den lofl:e Rådhuus Rätten i Hernösand föresees med wederbörlig måhlsman utan och tillika med samma Måhlsman sielfwa el:r igenom fulmechtige, förklara sig angående Granbergz på sin hustrus wägnar giorda anspråk om hemanet med hwad mehra deraf flyta Kan.

Hindrich Nilson ifrån Monoby berättar at hans Moder änkan hustru Elisabet Matzd:r 1715 uppå deras afbrända gårdz tompt uti en Källare grop undan Fienden gömt 1 T:a 4 Cap:r miöhl som 3:ie dag Juhl bortstuletz tillika med 2:ne ryor, 1 bult blagard wäf, 1 walmars wäf, 1 llb: talg, 20 Kakor bröd, 1 sängdyna, 1 ny linsäk och några järnsaker, alt utur en bod dersammastädes, och förklarar Hindrich Nilson, at han för denna stöld misstänker Johan Jacobson Pus i Munsala, och Anders Simonson i Pensala. Hwarföre han dem inkalla låtet och deröfwer deras utlåtelse begiärar! Johan Jacobson är något för Fiendtl:e tiden beträd med tiufweri som han begådt innom första lag

föran

förandet, både uti Munsala by och NyCarleby Stad hwarföre han behörigen dömd och afstrafad blifwit derhoos är han andra gången för några 1725 och 1726 begångna stölder i Wöro och denna Sochnar lagl: öfwertygad och dömd. Han nekar doch tillika med Anders Simonson högel:n, at de desse ofwannämde parselar stulet. Utan mena de, at Ryssar som den tiden landet innehade och idkel:n Kringströfwade, lärer det giordt. Kiäranden beropar sig på sit Syskonebarn Erich Axelson som utan ed berättar, at han 1715 andra dag Jul såg sedermehra framl:e pigan Margreta Simonsd:r i Mono, låna Johan Jacobson sin häst som war skod med spikar; Men til hwad ända han den lånte weet Erich Axelson intet. Hindrich Nilson påminnar at den häst tiufwen haft wid boden och Källaren äfwen waret skod med spikar. Johan Jacobsons Syster sedermehra framl:e pigan Brita Jacobzd:r skal och 1716 om wåren utsagt: Hustru Elisabet Matzd:r war hoos os och sökte efter sina saker som lågo

under gålfwet; men iag tordes det intet uptäcka. Widare har sedermehra framl:e Carl Johanson i Munsala 1716 om wåren sagt: at Johan Jacobson andra dag Juhl den tiden fålket lade sig, Kiört söderåth warandes Mono by der sakerne bortstulne blefwo belägen Söder ut ifrån Munsala och Johan Jacobsons heman. Äfwen berättar nu Anders Simonsons Stiuffaders, Carl Olofsons hustru, Maria Johansd:r: at et almänt rychte waret det Anders Simonson och Johan Jacobson stulet de i Mono bort

Komne

komne saker, hwilket hon och säijer sig nästl:n höst honom Anders Simonson förekastat, Men hon ey lagl:n ifrat. Hon weet doch intet om de der til skyldige äro. Widare beropar sig Hindrich Nilson på Johan Matzson Rys, Johan Jacobson i Hariox, hust: Susanna Simonsd:r dersammastädes och Hust: Elisabet Erichsd:r hwilka utan jäf edel:n afhördes och witnade först Johan Rys; at han 1716 om Sommaren såg Johan Jacobson Uti Uhmeå åth Handelsmannen Hans Tield ifrån Hernösand sälia en randig rya; Men hwar han den taget weet Rys intet. Bem:te Johan Jacobson ifrån Hariox berättar på sin ed at han skodt pigans Margreta Simonsd:rs i Mono häst, med spikar sådana som tiufwens häst waret skodder med, hwaraf han wid boden och Källaren i Mono sedt fählar som derifrån legat til Landzwägen derest tiufwen först Kiört et par musqvetskot söder ut, der han sönderslaget och lämnat tunnan samt derifrån folgt Landzwägen norr åth Munsala by, om hwilket alt detta witnet tillika med sin syster pigan Maria Jacobzd:r och Kiärandendens Syster pigan Susanna Nilsd:r ransakat. Hustru Susanna Simonsd:rs edel:a berättelse är: at sedan Kiärandens Broder Matz Nilson med sin Syster bem:te Susanna Nilsd:r 1715, hon mins intet antingen en dag förr el:r efter Thomas mässe, wältrade den bortstulna miöhltunnan i Källaren, war Johan Jacobson och An

ders

ders Simonson, antingen samma el:r nästfölliande dag, der och såg wäg uti snön efter Tunnan til Källaren. Näst derpå fölliande 13:de dagz tid war Anders Simonsons hustru Malin Jacobzd:r at af rågmiöhl bränna bränwin uti ofwannämde witnes Johan Jacobsons gård, der äfwen Susanna Simonsd:r bor, och då tillika med sin moder hustru Elisabet Jacobzd:r straxt fattade mistankar at det miöhlet hon brände, skulle wara af det stulna rågmiöhlet, hwarföre de och warnade henne at föra det tilbaka emedan barnen, Hindrich Nilsons då hemawarande Syskon som det ägde, ledo nöd af hunger. Då Hust: Malin Jacobzd:r swarade: Min Man /: Anders Simonson:/ lyder mig aldrig, han slog mig i sidstans så at iag ännu har ondt deraf i låret. Hon sade och at Anders Simonson nyl:n waret til Jepu at mala. Mehra weet hon intet om detta mål at berätta: Hustru Elisabet Erichsd:rs witnes börd är: at Johan Jacobson Pus Syster framl:e pigan Brita Jacobsd:r samt Syster d:r då piga; men nu hustru Margreta Carlsd:r 1716 om wåren Kommo mycket hungrige i hennes huus och sade: Johan Jacobson bakar och Kokar gröt samt lefwer wäl; men oss gifwer han intet, under hans stugu golf ligga ryor och andra saker. Jacob Mickelson och hans hustru Elisabet Johansd:r ifrån Munsala afhördes utan jäf edel:n och berättade först Jacob Mickelson, at han nogsamt weet det Johan Ja

cobson

82.

cobson och pigans bem:te Margreta Simonsd:rs Swåger Markus Jacobson i Låilax 1715 3:ie dag Jiul om morgonen reste til Safwoland at Kiöpa Säd. Så länge de woro borto länte Johan Jacobsons hustru Margreta Josephsd:r litet miöhl af detta witnetz hustru, Anders Simonson war andra dag juhl hoos honom til Middagz måltid och gick om aftonen hem om han war i föllie med Johan Jacobson åth Safwoland wet han intet. Hustru Elisabet Johansd:r berättar på sin ed at Johan jacobson och bem:te Markus Jacobson 1715 3:ie dag Juul om morgonen med pigans Margreta Simonsd:rs häst reste til Safwoland at Kiöpa Säd, i medlertid begiärte och fick Johan Jacobsons hustru af henne 2 Cap:r Spl. til låns. Öfwer alt hwad Johan Jacobson och Anders Simonson til last anfört är, förklara de at Johan Jacobson lånt Margreta Simonsd:rs häst at dermed resa til Safwoland; men har intet efter Johan Jacobsons i Hariox berättelse om andra dagz afton Kiört Söderåth, Johan

Pus berättar och at han af Ryssarne Kiöpte 3 st: Ryor af hwilka han 1716 sålde en uti Uhmeå och witnetz bem:te Johan Rys närwaro, de neka begge at de sedt wäg efter miöhltunnan som skal blefwet wältrad til Källaren, Anders Simonson berättar at han 1715 Andersmässe tiden på en månadz tid war til Safwoland med Änkans hustru Elisabet Mickelsd:rs i Mono stod samt derifrån

med

med sig hämtat 11 wackar Spl: hwaraf hans hust: som anfördt är uti Johan Jacobsons i Hariox gård brände bränwin. Sochne Skrifwaren Gustaf Nohrman och Nämdemannen Simon Isaakson i Hariox besanna, at Anders Simonson både 1715 för Jul och 1716 om winteren war til Safwoland, at Kiöpa Spl. det jämwäl flere som honom fölgt intyga och äro både Johan Jacobson och Anders Simonson deruti enhälligt ständige, at de intet stulet de parselar och Spl. som utur Hindrich Nilsons bod och Källare i Mono bort Kommet, påminnandes til slut Johan Jacobson at om han stulet det rågmiöhl som då bort kom, hadde hans hustru intet behöft lijkmätigt de 2:ne sidsta witnens berättelser låna miöhl af Jacob Mickelsons i Munsala hustru. Hindrich Nilson förklarar at han 1715 och fölliande åhren waret på flychten samt under Dragoun tiänst i Swerige der ifrån han nyl:n heemkommet, och har ey underlåta Kunnat at i anledning af det upkomna rychtet lagl:n infordra Swarandernes förklarning och som han emot dem inga flere skiäl hafwer at andraga, altså finner han sig ey hafwa orsak dem at widare tiltala, utan är nögd at de i detta mål befrias. Fördenskuld emedan ey heller Tingz Rätten finner hwad anfört är, wara af den beskafenhet at Anders Simonson el:r Johan Jacobson derigenom Kunna til någon tiufnad bindas, Ty dömas de och ifrån widare tiltal i detta måhl frie efter det 200 Cap: Tingm: B: och 7 Cap: Tiufwa B: ll:

513.

Åhr 1728 D:n 26 Augusti och fölliande da=

gar höltz ordinarie Häradz Ting med Al=

mogen af NyCarlby pastorat på Draka=

backa. Närwarande Crono Befallningz=

mannen Wählbetrodde Reinholt Bullich

och desse ährlige Män i

Nämbden.

Matz Skyt. Simon Harjox.

Matz Sigfridz. Matz Knus.

Erich Skrifwars. Olof Kojonen.

Måns Runt. Jacob Lassila.

Carl Stubb. Hans Skogzbyggar.

Af Hwilka den sidsta nu giorde sin domare

och Nämbdemans Eed.

Efter lyst Ting och Tingzfrid uplästes Kongl: Förordn: af d:n 15 Nov: 684 om barnemord, 664 åhrs Skogzordning, placatet af d:n 6 Decembris 697 angående öfwerwåld på strandade farkoster och 690 åhrs förordning om Skogzeldar.

Lars Hanson ifrån Ytterjepu berättar at Matz Ja=

cob=

514

cobson der sammastädes nästledne Junii Månad brände ssin Tiära, hwar efter han eij bättre wårdade elden än at den löös Kom, och för honom Lars Hanson upbrände 6 fbl:r törfwed, hwar af Han förmodat sig Kunna få 12 Tun:r Tiära, sampt dess uthan 1 T:a färdig tiära, en hoop törfwedz barckor och Tunwed, 14 dagers Kost uti en Tunna, 4 toma Tiäru tunnor sampt 1 badstugu och Tiärndahl, för hwilket skadstånd Lars Hanson af Matz Jacobson ehrsättning fordrar. Matz Jacobson swarar at hans grannar Jacob Back och Oluf Olufson Back, tillika med honom brändt den tiära, hwar efter elden löös Kommet och fördenskuld tillika med honom bordt wårda elden; Men Oluf Olufson är nu ostämd; Ty undandrager sig Matz jacobson at swara innan äfwen han stämd blifwer. Kiäranden tilstår at Oluf Olufson back, hwilken i Tiäru tilwärckningen interesserar är ostämd; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl til dess äfwen Han instämd och hörd blifwer efter det 29 Cap. Konga B: ll: och 28 Cap: Tingmåla B:

Handelsmannen Daniel Kempe ifrån NyCarlby Stad, framlägger et af Honom sampt Capitainen H:r Johan Laura´us, närwarande Handelsmannen Samuel Lithovius och Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman til witnes

d:n

515.

d:n 18 Martii sidstledne underteknadt Kiöpebref, lydande: At H:r Capitainen til bem:te Handelsman Kiempe uplåtet och försålt 1 Ml: Forssbacka i Kyrckioby, tillika med et laxfiske, Laxören Kallat, sampt 4 st:n laxnät och det altsammans för 650 D:r K:mt. Widare Upwisas en af Capellanen i Uhleå H:r Georg Rajaleen d:n 1 Febr: 1727 underteknad skrift, förmälande at Rajaleen updraget sin Swåger bem:te H:r Capitain Laura´us sin andeel i Forsbacka hemman, äfwen utwisar en af meerbem:te h:r Capitain sampt dess Broder Kyrckioheerden i Eura Pastorat, H:r Olof Laura´us d:n 19 Febr: sidstledne, uti witnens närwaro, undertecknad skrift: at H:r Kyrckioheerden för 200 D:r K:mt til sin Broder H:r Capitainen afstådt sin rät til bem:te hemman; Ty anhåller Handelsman Kempe at Tingz Rätten honom til säkerheet må denna handel stadfästa. Befalningzmannen Wälbetrodde Reinholt Bullich nu närwarande påminner at Forsbacka hemman 1709 blifwit för anseenlig crono rest Cronan tilehrkiändt, och förmodar at Cronans tilständiga rät här wid oförkränkt lämnas. Hwar wid Handelsman Kiempe tilstår at han tilförna nogsampt wetat det Forssbacka hemman Cronan tilhörer; Men har allenast igenom denna handel welat förwärfwa sig besitningzrätten der af. Be=

träf

516

Beträfande laxfiskiet, så Klandras det af Wäxala byemän, hwilka utwärckat Constitutorial för en opartisk rät som der om Kommer at ransaka och dömma. För öfrigit är ingen som söker at oroa Handelsman Kiempe i dess förwärfwade besitningzrät på Forssbacka hemman, hwilket Honom til säkerheet protocollerades.

Hans Hindrichson Holm framlägger en af honom och hans framledne Broders Änka hustru Maria Sigfridzdotter sampt Broderson Hans Jacobson under denna Tingztid uprättad förlikningz skrift, lydande at Hans hindrichson påtaget sig för sin bem:te Broders Änkas och barns innestående arf at til dem i et för alt betala 45 D:r K:mt, och 24 Cap:r Spanmåhl hälften råg och hälften Korn för Bröllopz kost för uthan de 12 Cap:r som de redan bekommet. Af penningarne har Han lofwat straxt betala 15 D:r K.mt och det mera efter hand, men Spanmåhlen straxt ehrlägga, dess uthan har och Hans Hindrichson efter förlikning med sin Systerson Olof Simonson, lofwat sin Syster Olufz moder för hennes innestående arf 20 D:r K:mt, hwar på han med en oxe betalt 15 och lofwat efter hand betala de återstående 5 D:r K:mt, hwilken förlikning samptel:e parterne nu närwarande woro ständige och efter begiäran med doom stadfästes likmätigt Kongl:

För:

517

Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 23.

Pehr Matson ifrån Mono Kiärande sampt Anders Johanson och Erich Pehrson der sammastädes swarande, förklara genom en af dem sampt til witnes af Nämbdemannen Matz Johanson i Cantlax, denna Tingztid underteknad skrift, at de som här tils i några serskilta mål waret twistige, således om det ena med det andra i et för alt öfwerens Kommet: at Pehr Matson i höst skal få skära så stort land af Anders Johansons och Erich Pehrsons rågsådde åker, som de 2:ne åkerstycken i widden innehålla, hwar på Pehr Matson nästledne höst igenom sine bem:te wederparters förwållande utaf Boskapz beet på rågbrådden skada lidit, hwar emot Anders Johanson och Erich Pehrson är bewilliat at bärga wäxten af Pehr Matsons bem.te 2:ne åkerstycken, så hafwa de och påtaget sig at förnöija Pehr Matsons Rättegångz Kostnad med 10 D:r K:mt, der med alla deras in til denna dag hafda twistigheter skola försonte wara. Hwilken förlikning parterne på begge sidor ehrkänna, och efter deras begiäran med doom stadfästes i anledning Kongl: Förordn: daterad d:n 4 Julii 1695. §: 23.

Elias Mickelson ifrån Munsala, som der sammastädes af öde uptaget hälften af 1 Mtl: Haga, anhåller til samma hemmans uphielpande om någon friheet; Ty förordna=

des

518.

des Länsmannen Lorentz Nordman at tillika med 2:ne Nämdemän innan nästkommande Alhelgone tijd samma hemmans tilstånd besichta och wid nästa Ting om beskafenheten der af beskied giöra, då Tingz Rätten sig om friheten närmare yttra wil.

Matz Puss ifrån Munsala berättar at Handelsmannen Daniel Kiempes i NyCarlby wräska häst i början af nästledne Julii månad, så länge jagat hans Stod, at de omsider stödt en staka i sin buuk och der af stört, ty fordrar Han derföre af Handelsmannen skadeståndz ehrsättning. Handelsmannen twiflar om hans häst jagat Kiärandens Stood, det Kiäranden eij heller på något sät bewisa Kan, så intyga jämwäl Capitainen H:r Didrich Trohlin sampt Bönderne Erich Josephson och Mickel Jönson ifrån Munsala at på bem:te bys hiordwal nästledne Sommar waret flere wränska hästar, men ingen Kan säija sig sedt det Kiärandens Stod blefwet jagad, eller weta om någon häst til dess död orsak waret. Ty finner Rätten wid så twifwelachtige omständigheter skiäligt at frikalla Handelsman Kiempe i detta måhl, efter det 46 Cap: Bygn: B: ll: och domare reglorne.

Lars Anderson ifrån Kyrckioby berättar at han efter Contract af d: 10 Martii 1724 af Änkiepastorskan nu fram=

ledne

519

ledne Hustru Anna Forsman waret antagen at på wissa wilkor såsom landbonde uppehålla 1 Mtl: Crono Forssbacka der sammastädes; men Klagar at han uti olaga tid nästledne wår blifwit ifrån Hemmanet afsagd och skild sedan bem:te änkas arfwingar H:r Capitainen Johan och H:r Kyckioheerden olof Laura´us uplåtet Handelsmannen Daniel Kempe i NyCarlby Stad Besiningzrätten på bem:te hemman. Så skal han eij heller efter det med Änkan giorda aftal och Contractetz 12 punct fåt i 3 åhrs tid uthan afrad nyttia fruchten af den åker Han utaf linda upbrukat. Han anhåller fördenskuld at få Contractetz innehåld til godo niuta. Handelsmannen upwisar General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens d:n 14 nästl:n Maii gifna Högrätwisa resolution, som för de der uti andragne orsaker pålägger Länsmannen Lorentz Nordman at utdrifwa Lars Anderson ifrån hemmanet, och lämnar Handelsmannen en frij och obehindrad disposition der på. Sädeswäxten angående, så förmodar Handelsmannen at som Han efter nu upwist KiöpeContract af d:n 18 Martii sidstl:n för 650 D:r K:mt tilhandlat sig besitningzrätten på hela hemmanet med alla dess fasta tilhörigheter af bem:te H:r Capitain Laura´us det han fördenskuld må för Lars Andersons intrång uti häfdande frikänd blifwa.

Re=

520.

Resolutio.

Emedan H:r General Majoren och Landzhöfdingen redan igenom sin i Ransakninge anförda resolution uttryckeligen afskilt Lars Anderson ifrån Forsbacka hemmans ytterligare besittning, så Kan Tingz Rätten sig der om så mycket mindre Utlåta som och Crono hemmanen i gemeen äro ifrån Rättens disposition frikände, för hwilken senare orsaak denna Rätt eij heller anstår at om den twistige åkerens häfdande något ändteliget resolvera; uthan underwistes parterne at der öfwer inhämpta Crono Befallningzmannens Wählbet:de Reinholt Bullichs godtfinnande.

Lars Anderson ifrån Kyrckioby berättar at Han nästledne wåhr skiutzat Kyrckioheerden i Eura Pastorat H:r Oloff Laura´us här ifrån til Kuricka Capel i Ilmola Pastorat, hwarföre H:r Kyrckioheerden gifwit honom en Slipsteen på Forssbacka hemman; men Klagar at sedan Handelsman Daniel Kiempe i NyCarleby Kiöpt Forssbacka hemman haewa dess drägar ifråntaget honom samma Slipsteen, som Han tilbaka begiärar! Kiempe swarar at bem:te Kyrckioheerde til sin Broder Capitainen H:r Johan Laura´us sålt hela sin rät i Forssbacka hemman, hwar efter Handelsman af bem:te Capitain tilhandlat sig Besittningz

rät=

521

rätten på hela Hemmanet, hwar igenom Han förmenar sig äfwen wara til förmälte Slipsteen berättigad. Men det emellan H:r Capitainen och Kyrckioherden d:n 19 Febr: sidstl:n slutna Contract utwisar, at Kyrckioheerden allenast såldt sin fasta deel af hemmanet. Sedan twiflar Handelsman Kiempe om Kyrckioheerden Laura´us gifwit Kiäranden slipstenen eller honom på annat sät förnögt. Kiäranden Kan intet bewisa at Kyrckioheerden lämnat Honom stenen i betalning, ty skal Han til nästa Ting der om beskied inskafa, då närmare skal resolverat blifwa. J medlertid böör stenen under taka mans uti förwar insättias.

Carl Anderson ifrån Kyrckioby berättar at han 2:ne åhrs tijd waret i samfält bolag med sin hustrus FaderSysters Man, Simon Matson på 1/2 Mtl: förmedlat Crono hemman MickelsBacka, som hans hustrus faderfader och Simon Matsons Swärfader Borgaren Pehr Sigfridson tilförna besutit, och begärar weta om Han i framtiden får med Simon Matson blifwa lika dehlachtig uti hemmanet och deras förkofring. Simon Matson samtycker at Carl Anderson och hans arfwingar alt frangient skola äga Besitningzrätten på halfwa hemmanet, de willia och

uti

522.

uti Bolag tilsammans förblifwa; och fördenskuld låta gode Män inventera och werdera hwad egendom de hwar för sig i Bolaget sammanlagt som bewiljades och blef detta aftaal efter deras begiäran protocollerat.

Unga drängen Nils Erichson ifrån Höwägen berättar at han nu 16 åhr gammal och hans Nije åhr gambla Broder Matz, tilsammans efter deras Föräldrar äga några Kläder och löösörer som uti en Kista hoos deras Faderbroder Anders Simonson i Pensala innestå; hafwandes Länsmannen Lorentz Nordman någon tid haft Kistnyckelen som Han uti Augusti Månad nästledet åhr på begiäran lämnade Nils Erichson at han måtte få wädra Kläderne, då Anders Simonson straxt tog nyckelen ifrån Honom, och förspöries sedan hafwa någon deel af Kläderne förskingrat; Ty begiärar drängen at nyckelen åter må under någon främmande mans förwar lämnas! Anders Simonson har i sit ställe insändt sin Son Anders som swarar at Nils Erichson bekommet några owärderade Kläder som han wedgår, så tilstås och at Kistnyckelen är i Anders Simonsons händer, der hoos befinnes at Länsmannen Lorentz Nordman d:n 5 Septembris 1724

up=

523.

uprättat et inventarium uthan werdie på bem:te 2:ne Fader= och Moderlösa barns arfz egendom; Fördenskul pröfwar Rätten til de omyndigas säkerheet nödigt at Anders Simonson innan nästa Ting wid 5 D:r S:mtz wite, likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 24. skal låta uprätta et richtigt inventarium med bifogat werdie på bem.te egendom, hwar af de parselar som eij Kunna oskadde ligga, til nästa Ting framskafas och til den mästbiudande försällias skola efter Kongl. Förmyndare ordningen af åhr 1669.

Sigfrid Matson Mattila ifrån WuosKoski, framlägger et syne instrument som Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämbdemannen Matz Jacobson, d:n 6 Decembris 1727 uprättat emellan Honom på den ena sampt Hilli och Kumbula boarne i Narasluoma af Lapo Pastorat på den andra sidan, lydande: atråskilnaden dem emellan efter Hindrich Simonson

Kumbulas egen utsagu går ifrån Harusjärfwi Linea recta W: N: W: til en stoor steen WuosiKifwi Kallad, liggande uti stora älfwen som löper ifrån Lapo til hafs. 400 fbl:r ifrån samma råstreek hafwa Synemännen befunnet det Hindrich Kumbula in på Mattilas skog barckat en anseenlig hoop törfwed som Han och til en deel nedfält. om hwilken åwärckan par=

ter=

524.

terne således förlikte blifwit, at Sigfrid Matson behåller den af Kumbula barckade Törfwezskogen så wäl som den obarckade. Hwar emot Kumbula är efterlåtet at afföra mästa delen af den då redan nedfälte skogen, der med Han och Hans efterkommande skal ifrån samma skog skilde wara, som alt bem:te skrift wid handen gifwer, Hwilket efter Sigfrid Mattilas begiäran Honom til säkerheet protocollerades.

Samptel:e Kofjåki boarne berätta at de Karby och Sochlootboar för fiendtliga tiden igenom Tingz Rättens resolution skola blifwit pålagde at tillika med dem uppehålla Sommarwägen ifrån Kofjåki til landzwägen; men Klaga at den derpå undfångna domen af fienden förstörd blifwit, hwarföre Karby och Sochlotboarne undandraga sig at taga någon deel i bem:te wäga bygnad; Ty anhålla Kofjåki boarne at Karby och Sochlotboarne å nyå må tilhållas sådant at efterkomma. Erich Staphanson lillas ifrån Karby sampt Anders Gästgifwar och Daniel Thomason ifrån Sochlot, swara på egne och deras grannars wägnar, at de aldrig hört någon doom som dem slikt pålägger, så hafwa de eij heller någonsin tilförna interesserat i berörde wäg, som dem i ingen måtto nödig är. Nämden förklarar jämwäl at de eij minnas någon

så=

525.

sådan dom utgifwen wara; doch förklara de närwarande karby och Sochlotboar som hafwa deras ängar på den ort der omtalta wäg framlöper, at de willia dika och utsläppa watnet i Kihlliden, hwar efter sedan ängarne blifwa uptorckade, de Kofjåki boar ingen widare wäga bygnad af nöden hafwa. Kiäranderne äro med denna utlåtelse nögde; Ty hafwa och parterne på begge sidor sig der efter at rätta.

Oluf Nilson ifrån Munsala framlägger en skrift der uti Han widlöftigt Klagar at hans granne Matz Anderson och hans Hustru eij allenast tilfogat honom åtskillige wåldsamheter med hans enskylte ägors häfdande; uthan och honom hans hustru och barn med sslagzmål och

anstöteliga beskylningar sampt smädes ord förolämpat. Hwarföre Han til detta Ting låtet instämma Matz Anderson; Men som samma stämning eij skedt förr än d:n 16 hujus och således allenast 110 dagar för Tinget; Ty wil Matz Anderson denna gången så mycket mindre swara, som han säger äfwen sig af Oluf Nilson mångfaldigt wara förolämpad, och vice versa stämning behöfwa. J anseende til så fatte omständigheter utställes detta måhl til dess Matz Anderson med flere wederbörande lagl:n och åtminstone 14 dagar för Tinget stämd warden

efter

526

efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 1.

Råd= sampt Handelsmännen Nils Brask och Daniel Kiempe ifrån NyCarlby Stad, upwisa Crono Befalningzmannens Wählbetrodde Reinholt Bullichs d:n 10 Martii 1724 dem digna immission och tilstånd, at få tilträda 1/2 Mtl: Fril i Kyrckioby som förra Bördäganderne wid fiendens infal öfwergifwit och alt sedan öde lämnat. Samma immission har General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen d:n 11 i samma Månad stadfäst. Så har jämwäl Rådman Brask af bem:te förra åboar för Crediterade medel haft at fordra 130 D:r K:mt. Äfwen hafwa Brask och Kiempe Klanderlöst låtet upbiuda Fril hemman på 3:ne laga Ting, nämbl:n d:n 14 Martii 1726 d:n 20 Sept:s samma åhr, och d:n 2 Martii 1727, hwar efter det uthan någons åtaal laga stånd undergådt; Ty anhålla de om skiötning och fasta bref! hwar emot eij heller något hinder nu anföres; Fördenskuld och som desse Råd= och Handelsmän med wederbörliget tilstånd af

öde uptaget 1/2 Mtl: Fril, hwar efter det 3:ne laga upbod och stånd undergådt; Ty blifwer samma hemman med alla dess tilhörigheter, i wåto och torro, närby och fiärran intet undantagit af hwad der under nu lyder eller framdeles rätteligen tilwinnas

Kan

527

Kan, här med dömt ifrån förra Bördäganderne, til meerbem:te Råd= och Handelsmän sampt deras hustrur, barn och efterkommander, at de samma hemman såsom deras wähl= och lagfångna egendom, til ewärdeliga tider äga, nyttia och behålla må efter det 1. 2 och 10 Cap: Jorda B: ll:

Christopher Olufson ifrån Munsala som der sammastädes tilhopa med Erich Josephson beboor 1 Mtl: Ohls, berättar at de fullan tilbudit at dela hemmanetz åker och äng sig emellan; Men med dess häfdande skal doch något ojämpt tilgå, hwarföre Han om en ordentelig och tilförlåtelig delning anhåller, der til Erich Josephson äfwen samtycker. Och begärte parterne Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämbdemännen Simon Harjox och Erich Skrifwars samma delning at förrätta som bewilljades.

Anders Johanson, Erich Jacobson, Johan Utter, Lars Rank och Hindrich Klåckars ifrån Mono by, Klaga at de under deras hemman hafwa swaga ängees bohl, men der emot något tilräckeligare muhlbete, så at någon deel der af til Slotland skal umbäras Kunna, hwarföre de anhålla at få insättia och efter skatten jordäganderne emellan jämka deger=

wiken

528.

wiken på Seplax sidan sampt en närmare til mono by belägen ort Sundet Kallad. desse Bönders öfrige grannar i Mono tillika med flere som med dem samfält utmarck äga, samtycka at degerwiken må tilskiftes intagas, men påstå at Sundet för Boskapz betetz skuld intet Kan umbäras; Fördenskuld hafwa Anders Johanson och hans bem:te interessenter sig der efter at rätta, och warnades at intet med mehra sig befatta än hwad dem igenom samptel: Byemännens lof och minne bewillias at intaga likmätigt det 32 Cap: Bygn: B: ll:

Skomakaren Erich Boström ifrån NyCarlby Stad berättar at hans Hustru Elisabet Hindrichzdotter och hennes i Rysk fångenskap warande Broder Anders tilsammans äro arftagne til 1/3 deel af 1 Mtl: Skatte Höwäg i Ytterjepu som bem:te hustrus medarfwinge Matz Bertilson heelt och hållet innehafwer. Anhållandes Boström, at få afskillia och sielf emottaga samma 1/3 deel och alt framgint boo på gambla tompten i seerskilte huus. Matz Bertilson samtycker at Boström på anförda wilkor emottager och sielf uppehåller sin bemälte hustrus och frånwarande Swågers andel af hemmanet; Men förbehåller sig allan rät at efter et der öfwer uprättat inventarium, samma hemmans deel

inlösa

529

inlösa, om Boström med tiden skulle willia det til någon främmande försällia eller på annat sät förwärcka. Nämbdemännen intyga at Höwäg hemman äger medelmåttigt utrömme i åker, äng och mulbete, men ringa skog och fiskewatn, förmoda doch at det Kan föda 2:ne åboar, när det på sådant säät som föreslaget är til huus och jord delas; Ty blifwer General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa godtfinnande denna ansökning om hemmanetz Klyfning ödmiukel:n heemstäld, likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 10 Junii 1684 och Kongl: förklarn: af d:n 6 Martii 1695.

Matz Cnutson ifrån Kofjåki beklagar at 1 Mantal Crono Marcken der sammastädes som han tillika med sin Syster 1722 på friheet uptaget, består af en så heelt odugelig frostnämd och swag åkerjord at ingen Åboe i Manna minne sig der begå Kunna, eller Han förflutne åhren der af någon nytta haft, i denna Sommar är Sädes wäxten efter 2 1/2 T:a Korn utsäde och stoor del af råg wäxten äfwen af Kiöld fördärfwad, ängarne äro jämwäl så ringa och swaga at inkomsten der af ganska litet förslår. J anseende hwar til han säijer sig förflutna tid mycket utblottad blifwet, och fördenskuld begärar få hemmanet öfwergifwa. Crono Befallningzman=

nen

530

nen Wälbetrodde Reinholt Bullich har under denna Tingz tid attesterat at Matz Cnutson altid Klagat öfwer sin åhrligen lidna stora skada för bem:te hemmans swaga ägors skuld, som och waret orsaak hwarföre Åtskillige åboar efter hwar andra Utblottade der ifrån gådt; doch har Matz Cnutson med berömlig flijt sökt Utlagorna sig at afbörda, alt det samma intyga äfwen Läns= och Nämbdemännen enhälligt som efter begiäran anteknades, och har Matz Cnutson at i laga tid innan nästkommande Thomasmässe för Befallningzmannen

sina tankar at uptäcka om han wid nästa fahrdag afträda wil, efter Kongl: Husesyhns ordningen af åhr 1681.

Johan Skyt ifrån Kantlax Klagar at hans granne Simon Thomasson Spora 1727 uti Aprilis månad Kallade honom diefwuls Trollkarl och liknade honom wid en orm, hwarföre Skyt begärar at han må plichta och expenser betala. Swaranden tilstår uthan ginsäijelse at han i hastg wrede under någon twist om deras fiskerier Kallade Kiäranden anförda oqwädens ord, Men förklarar at han med Skyt intet ondt weet; Fördenskuld saakfälles Simon Spåra för 2:ne oqwädens ord til 2 gång:r 3 sk: S:mtz böter efter det 43 Cap. Tingm: B:, dess uthan skal han til Kiäranden betala 4 D:r 16 s: K:mtz expenser.

Anders

531.

Anders Elieson ifrån ytterjepu berättar at Göstaf Bers der sammastädes nästledne Junii Månad med et bräde stödte honom en blånad på handen, hwarföre han låtet Bers til detta Ting instämma, men har sedermera med honom förlikt blifwit. Bers tilstår och at han af brådom skilnad stödte Kiäranden en blåna då de ordkastades om et deras Tegel bruk; Fördenskuld och som parterne tilstå at Anders Elieson haft åkomma på handen genom Gustaf Bers tilskyndan; Ty saakfälles Bers oachtadt deras mellan Komna förlikning til sk: S:mtz böter efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll:

Gästgifwaren Olof Nilson ifrån Munsala berättar at han af brist på egne hästar nästl:n Junii månad på en Torsdag war at Kalla Lars Larson i Bonäs med sin häst i skiutz för H:r General Majoren och Landzhöfdingens här igenom gående wagn; Men fick honom intet at skiutzsa; uthan Klagar at Lars Larson wid samma tilfälle rychte honom i bröstet och med en biörckstaka slog honom 2:ne slag, sampt dess uthan gaf honom åtskillige slag af hans egen piska och ref honom 3 blodsåår i ansichtet som han näst derpå fölliande Söndag för Nämbdemannen Matz Johanson i kantlax upwist, för hwilket alt Gästgifwaren påstår at Lars Larson må med behörigt straf beläggas och hans Rättegångz

532.

omkåstnad betala. Lars Larson tilstår at han tog honom i bröstet och i det samma med piskan slog honom 2:ne slag, men nekar med tilbuden Eed at han honom intet widare rördt eller någre blodsår gifwet. Nämbdemannen Matz Johanson berättar at Olof Nilson en Söndag nästl:n Junii månad för honom upwiste 3:ne små blodsåår i ansichtet; men hwarest han dem fåt, weet Nämbdemannen intet, uthom det at Olof Nilson sielf sagt at Lars Larson då näst föregående Torsdag slaget honom. Gästgifwaren Kan af sin talan intet mehra bewijsa än Lars Larson sielf tilstår och anfört är; Fördenskuld saakfälles Lars Larson för det han gifwit Olof Nilson 2:ne slag til 2 g:r 3 sk:r S:mt, efter det 13 Cap: Sårm: B: med willia ll: och för det han nekat sin häst i skiutz när han der om blifwit tilsagd til 3 sk dito mynt efter 664 åhrs gästgifwar ordning, sampt betalar Olof Nilsons Rättegångz Kostnad med 4 D:r 16 s: Kop:mt; Men för det mera som obewisligen öfwerklagas, dömes han ifrån tiltaal frij.

Lars Larson ifrån Bonäs Klagar at Gästgifwaren Oluf Nilson i Munsala för 2:ne åhr sedan uthur hans noothuus olofwandes borttagit et nootreep som han eij heller sedermera återstält; Ty fordrar Lars Larson betalning 1 D:r 16 s: Kop:mt för repet sampt påstår at

Oluf

533.

Oluf Nilson för sin wåldsamheet plichta må! Swaranden tilstår at han uthan lof taget dess nootreep som hans grannar sedermera förlorat, hwilket han ginast för Lars Larson uptächt, men eij ännu repet betalt; Fördenskuld dömmes han at betala repet med 1 D:r 16 s: Kop:mt och saakfälles för dess olagliga tilgripande til 3 sk:r S:mtz böter efter det 53 Cap: Bygn: B: och 41 Cap: Edöres B: ll: hwar efter Honom står frit at för repet söka sina grannar som det förlorat, om han så godt finner.

Erich Petas ifrån Herflax har til detta Ting låtet inkalla Hans Anderson i Pänsala för det Han nästl:n 4:de dag Pingest på et bröllop i Pelat sagt sig skola skafa attester om Petas onda förhållande i Gefle under flychten; Men är under Tingz tiden der om med Hans Anderson förlikter; Hwarföre Hans Anderson förfogat sig ifrån Tingz gården; Men som Tingz Rätten eij Kan samtycka til denna förlikning, innan Hans Andersons förklarning öfwer hans anförda ord hörd blifwit. Så åligger Erich Petas at til nästa Ting honom framskafa wid 5 D:r S:mtz wite likmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 24.

Hustru Malin Jacobzdotter ifrån Kåfjåki anmälar uti sin Mans Hans Hansons siukliga tilstånd och frånwaro, at någon twist är med hennes mans Bro=

der

534.

der Matz Matson om besitningzrätten til 1 Mantal Crono Hannula der sammastädes, Men parterne underwistes at Crono hemman intet höra under TingzRättens, uthan under Crono Befalningzmannens disposition och hafwa parterne hoos honom deras angelägenheet i detta måhl at föredraga.

Pehr Erichson ifrån Kantlax berättar at han nästl:n wår inkom på 3/4 Mtl: Crono Räfwas uti bolag med Jacob Matzson och sådde wid pass 2:ne Tunnor Korn; men som han intet nutit något rågsäde och för tilstötande siukdom i denna Sommar bärgat allenast litet af ängarne, så anhåller Han at efter en skiälig likheet och proportion emot inkomsterne få betalt detta åhrs utlagor, sampt begiärar jämkning på hemmanetz ägor så frampt han finner sig Kunna der qwar blifwa. Jacob Matson Kan intet neka Kiäranden at få betala innewarande åhrs utgifter efter den inkomst han af hemmanetz ägor nutit, och lofwar til nästkommande winter Ting med honom öfwerens Komma om hemmanetz besittiande så framt de skola tilsammans förblifwa. om alt detta förmantes parterne at inhämpta Crono Befallningzmannens Wählbetrodde Reinholt Bullichs utlåtelse, som om Crono hemmanet och utlagorne disposition äger,

och

535.

och lärer der utinnan låta dem wederfaras hwad billigt är.

Mickel Marckuson Hilli ifrån Lapo Sochn fordrar af Mårten Matson i Wuoskoski 50 D:r K:mt gammal geld som Mårten Matzson friwilligt tilstår; men beklagar sig wara utfattig och oförmögen denna skuld at betala, och blefwo partene der om således friwilligt förlikte, at Mårten Matzson sielf betalar 10 D:r, så påtager sig äfwen Johan Gabrielson, som hans hemman Heickilä innehafwer at derpå betala 6 D:r K:mt, hwar emot Kiäranden det mera eftergifwer. Hwilken förlikning med doom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695: §: 23.

Matz Knutson ifrån Kåfjåki berättar at hans af Ryssarne i fångenskap bortförde barn, Sonen Erich och dottren Brita äro tilföllie af et uprättat inventarium efter deras Moder Matz Cnutsons förra hustru framledne Walborg Jacobzdotter arftagne til 136 D:r 28 s: K:mt uti 3/4 Mtl: Skatte Finnas der sammastädes, som en deras medarfwinges Anna Matzdotters Stiufader Thomas Äskelson allena beboor; anhållandes fördenskuld Matz Cnutzson at få sine bem:te barns andeel i hemmanet emottaga, thomas Äskelson swarar at hans

Stiuf=

536.

Stiufdotter som är 8 åhr gammal, äger allenast 54 D:r 22 s: K:mt i hemmanet, som han eij längre mächtar heelt och hållet förestå, och de öfrige arfwingarne utlöse; Ty samtycker Han at Matz Cnutzson må sine barns deel emottaga, der til Rätten jämwähl gifwer sit bifall. Der hoos förordnas Nämbdemannen Jacob Simonson til Målsman för framledne Jöns Pehrsons omyndige dotter och arfwinge till Finnas hemman efter det 20 Cap: giftm: B: ll:

Hindrich Bers ifrån Ytterjepu Kiärande sampt Johan Olufson och Anders Elieson der sammastädes Swarande begiära Nämbdemännen Måns Runt och Hans Skogzbyggar at syna och jämka deras Törfwedz skog som bewilliades efter det 26 Cap: Bygn B: ll:

Kyrckioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus berättar at större delen af Munsala Capelboar igenom Handelsmannen Daniel Kiempe bestält en Klåcka som Han nästledne Sommar i Stockholm för 559 D:r K:mt upkiöpt och lyckeligen heemfört; men någre Bönder i Monoby skola sig undan=

draga

537

draga deras andelar af Kiöpskillingen betala. Uti Capelgeldet bo jämwäl några Finnar, hwilka äfwen äro mootwillige at utgiöra sådane Klåckepenningar, emedan de eij så ofta hafwa finsk som Swänsk Gudztiänst; Fördenskuld anhåller H:r Kyrckioheerden at den ena så wäl som den andra må tilhållas Klåckan at betala! Gästgifwaren Anders Johanson och dess närwarande grannar ifrån Mono, söka nu mera intet at förhålla deras andelar af Kiöpskillingen, som de lofwa godwilligt betala. Finnarne förestältes det de alt sedan fiendtliga tiden här bodt och dageligen med Swänskt folck omgås, så at de icke äro aldeles

okunnige uti Swänska språket, hwilket deras tilwäxande barn under deras umgänge med de Swänska ändå lättare Kunna lära, och den ena med den andra, igenom Gudz nåd med nytta den Swänska Gudztiänsten biwista de helgedagar som ingen finsk Gudztiänst hålles.

Närwarande Finnar togo sådant i betänkande och war ingen som undandrager sig at betala hwad honom för Klåckan skiäligen påräknadt blifwer. Widare påminna Capelboarne at de sedan fred blef til den skadda Moder Kyrckio Klåckans botande och upsättiande sammanskutit en D:r K:mt af hwart hemman; Ty begiära

538.

de nu til anförda Kiöpskillingz betalning 1 D:r af hwart hemman i Moderkyrckiolähnet, hwilket närwarande Almoge uthan ginsäijelse bewilljade; Fördenskuld lärer H:r Kyrckioheerden försorg draga at det först blifwer wederbörligen undersökt huru mycket som säkert Kan utgå hoos ModerKyrckio Almogen och sedan fördela resten ibland Capelboarne, låtandes de fattigaste som besittia små hemman, i bägge Församblingarne niuta någon lindring emot de förmögnare. När alt rättel:n blifwer af Sochneskrifwaren uträknadt och af Församblingarne samtykt, warder Handelsman Kiempe til sin betalning ofördröijeligen hulpen.

Skomakaren Erich Boström ifrån NyCarlby Stad förmenar at Anders Jacobson Höwäg i Jepu by wid det arfskifte som i nu löpande Månad hållitz efter Boströms Swärföräldrar framledne Hindrich Pehrson och Hustru Karin Erichzdotter, torde förgätit något af den egendom som Hindrich Pehrson och hans 2:ne Bröder på bem:te hemman uti deras hafda bolag tilsammans ägt och skiftas borde, hwarföre Boström låtet inkalla berörde Anders Jacobson, som samma egendom om händer hafwer och hans för=

klar

539

förklarning den öfwer infordrar. Anders Jacobson förmantes alt så noga och efter sit yttersta minne uptäcka at han om så påfordras må Kunna det upgifna inventarium beswäria, hwar efter han tilstår sig förgätet 3 D:r geld hoos Gustaf Bers för 200 tegel, och 8 D:r hoos Jacob Back för 2 Tun:r Tiära, til förbättring på en järngryta består Har 2 D:r, hälften af et söndrigt Smidiestäd 2 D:r 16 s: 2 T:r råg för 20 D:r och träkäril för 2 D:r tilsammans 37 D:r 16 s: alt K:mt som wid det förra inventarium och deelningz instrumentet är förgätet, påståendes Anders Jacobson med tilbuden Eed at han föruthan detta intet weet at något af Bolagz egendomen utelämnat som til skiftes bort Komma, och lofwar framdeles uptäcka om Han sig än widare något påminna Kan, der med Boström war nögd.

Widare berättar Boström, at hans Swärmoder framledne hustru Karin Erichzdotter näst efter fiendens skiöflande någon tid waret tilsammans i Bolag med Anders Jacobson på bem:te Höwäg hemman, under hwilken tid de förkofrat någon egendom, hwar af Boström begiärar at hans Hustru må dehlachtig blifwa. Anders Jacobson tilstår ful=

lan

540

lan at framledne hustru Karin Erichzdotter någon tid war med honom tilsammans sedan fienden plundrat al löös egendom; Men påstår at de under samma tid sig altz intet förkofra Kunde. Boströms Swågers i Ryssland warande Anders Hindrichzsons Målsman Handelsmannen Philip Granberg är intet tilstädes; Ty finner Rätten nödigt at til hans ankomst utställa detta mål.

En fader= och Moderlöös piga Susanna Johansdotter if:n Sochlot och hennes Förmyndare Mickel Knutson i samma by sampt Matz Bertilson Höwäg anhålla om närmare ransakning och sluut emot Marckus Gunnar i Öfwerjepu och Matz löpar i Wäxala, hwilka af Pigan d:n 20 Septembris 1726 in för denna Rät äro angifne at hafwa under fiendtliga tiden uti hennes

faders Johan Mårtenssons frånwaro uthur hans heemwist i Sochlot by borttagit några parselar, som uti Protocollet af berörde dato nämbde äro, hwilket mål Tingz Rätten den gången nödgatz utställa til Pigans bemälte Förmyndares ankomst. de angifne neka ständigt, så nu som tilförna, at de tagit några saker. Erich Jönson och Anders Bertilson ifrån Wäxala afhördes hwar för sig utan jäf edeligen och berätta enhäl=

ligt

541.

ligt at de under fiendtliga tiden en gång hörde Pigans bem:te framledne fader säija til Matz Löpar, det han och Marckus Gunnar borttaget dess egendom, wäl til 50 D:s wärde, då Löpar swarat: det skal du bewisa: mera weta de intet här om at berätta. Förmyndaren Matz Bertilson berättar at Löpar 1719 haft 2 näät och en järnstöör som lärer wara de samma hwilka ibland pigans i förra protocollet upteknade saker nämbde äro. Löpar swarar at han Kiöpt det ena nätet af Änkan hustru Maria Mickelsdotter i Herflax och det andra af Johan Timbermans Änka i Cauhawa af Lapo Pastorat, sampt järnstören af Hammar Smeden Anders Anderson wid Kimo bruk, af hwilka ingendera nu är tilstädes, och som här wid denna gången eij mera är at påminna, så pröfwar Rätten nödigt, at Löpar til nästa Ting bör framskafa sina bem:te åberopade fångomän, då närmare skal resolverat blifwa.

Daniel Thomason ifrån Sochlot berättar at han näsrledne wår med Länsmannen Lorentz Nordman giorde det aftaal at han i Bygmästare löön för sit arbete på stora broKistan skulle bekomma 8 D:r K:mt; men Klagar at Han eij mehra fåt än 4 D:r; Ty fordrar han

542.

de återstående 4 D:r K:mt. Länsmannen tilstår at han lofwat Kiäranden 8 D:r på sådana wilkor at Han skulle bygga rundt omkring hela Kistan; men som Han eij bygt mera än som på öfra sidan af Kistan och det allenast i 4 dagar, så har Länsmannen eij Kunnat af Almogens til bro bygnad upburna medel bestå Honom mehra än 4 D:r. Daniel Thomason Kan intet säija at Han efter aftaal bygt omkring hela brokistan eller flere än 4 dagar arbetat; altså pröfwas Han derföre igenom de upburna 4 D:r K:mt til fullo betalt wara.

Länsmannen Lorentz Nordman som och Brofogde Tiänsten förrättar, Klagar, at Daniel Thomason i Sochlot för 26 D:r K:mt til Handelsman Daniel Kiempe i NyCarleby Stad bortsåldt 96 st:n af Almogen til brobygnad framförde, men öfwerblefne ståckar, som waret werde 36 D:r K:mt, hwarföre Länsmannen af Daniel Thomason fordrar bristen på wärdet. Daniel Thomason swarar, at eij allena han uthan Nämbdemännen Matz Matson, Måns Runt, Jacob Simonson och flere af Almogen efter enhälligt för ut giordt aftaal samma handel slutit som och almänt til=

stås;

543.

stås; Ty dömmes Daniel Thomasson ifrån tiltaal i detta mål frij.

Matz Pehrson ifrån Sochlot berättar at Gästgifwaren Anders Anderson der sammastädes för 3 åhr sedan i brådom skilnad slog honom et litet blodsår i ansichtet, hwarföre Matz Pehrson låtet Honom til detta Ting inkalla; men berättar at Han med Gästgifwaren derom försont blifwit och förmodar at det får der wid förblifwa. Anderson wedgår uthan geensäijelse at Han i hastigheet slog Matz Pehrson et blodsåår; Fördenskuld Kan Rätten intet låta detta wid deras förlikning beroo; Uthan saakfälles Anders Anderson derföre til 3 sk: S:mtz böter efter det 10 Cap: Sårm: B: med wilia L: L:

Soldaten af Calajåki Compagnie Simon Anderson Cronman berättar at Han nästledet åhr ärnat bygga ächtenskap med Gästgifwarens Olof Nilsons dotter i Munsala, då Han och til sin förmeente tilkommande Swärfader bem:te Oluf Nilson införde en Tunna Korn, 1/2 Tun:a Spismiöl sampt 4 1/2 aln Slissing, hwilket Han nu; sedan ächtenskapet igenom Vener: Consistorii resolution uppå Olof Nilssons begäran blef hindrat, tilbaka begiärar. Oluf Nilson

swa=

544

swarar at han är stämd allenast en dag för Tinget, hwarföre Han undandrager sig denna gång at swara. Kiäranden tilstår at Gestgifwaren intet blifwit tidigare stämd än förmält är: Ty Kan Rätten eij heller denna gången sig här med befatta emot Kongl: förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 1: innan Oluf Nilson i rättan tid stämbd warder.

Fiskaren Sigfrid Sigfridson ifrån Kyrckioby berättar at Baron och Capitainens Wälborne H:r Johan Friedrich von Friesendorffs Betiänte Carl Fredrich, nästl:n Julii månad mötte honom på Boskogen, och hade med sig en hund som beet Sigfrid Sigfridson 2:ne såår i armen; Ty frågade Sigfrid honom hwarföre han förde sådan Hund med sig som biter folk? då bemälte

Carl Fredrich slog honom 3 slag med en piska, hwarföre på Honom plicht och expenser begiäras. Carl Fredrich är af Länsmannen Lorentz Nordman igenom Nämbdemannen Carl Stubb och SkiutzRättaren Påhl Erichson i rättan tid skrifteligen stämd i detta mål; men infinner sig intet, eller beskied om laga förfal wisar. Bängt Johanson ifrån Bonäs åberopades til witnes och berättar at han såg hunden bita Sigfrid Sigfridson 2:ne såår i armen, och

hör=

545.

hörde det Kiäranden eij annat talte än Han sielf berättat, innan Carl Fredrich slog honom 3 slag med piskan; Fördenskuld saakfälles Carl Fredrich för 3:ne slag til g:r 3 sk: S:mtz böter efter det 13 Cap: Sårm: B: med wilia ll: och skal betala Sigfrid Sigfridzsons Rättegångz Kostnad, hinder och skadestånd med 2 D:r S:mt; dess uthan saakfälles han för sit Utheblifwande ifrån Tinget til 2 D:r S:mt. Åliggandes Sigfrid Sigfridson at så långt för nästa Ting sin wederpart detta sluut lagligen Kundgiöra låta, eller på honom execution söka, at Han må hafwa tid honom der til instämma och hufwudsaken återwinna, om han wil och förmenar sig der til skiäl hafwa likmätigt Kongl: förordn: af d:n 4 Julii 1695. §: 2.

Länsmannen Lorentz Nordman föreställer gifte Grufwedrängen Matz Johanson och Ogifte Elisabet Andersdotter ifrån Mono, för det de med hwar andra Uti Änkelt hoor Kiötzlig beblandelse haft och barn sammanaflat. Matz Johanson är wid pass 25 åhr gammal och föd i Biörckö af Mustasari Pastorat sampt berättar at han 1724 uti Decembris Månad gift sig i Stockholm med Skepparens Jöran Binkens dotter Pigan Christina Binke, sampt med henne et barn aflade som efter hennes bref af d:n 18 Sept:s 1726 blifwit födt och äfwen

af=

546

aflidit sedan Han om Sommaren förut reste der ifrån til Wasa. 1727 Bertilsmässe tiden fick Han berättelse if:n Wasa utaf sin Swåger Matz Geting, at hans bem:te hustru wore med döden afgången, han eij heller uppå sina åtskilliga 1727 til henne skrifna bref något swar ehrhölt; Ty inlät Han sig i lägersmål med denna Elisabet Andersdotter sampt henne med et piltebarn rådde som föddes d:n 28 Junii sidstl:n och än lefwer, sedermera har Han så wähl af et bref som Hans bem:te hustru d:n 17 sidstnämbde månad honom tilskrifwit, som af fleres berättelser funnet at hon ännu lefwer. Kånan Elisabet Andersdotter tilstår fullan at Hon wetat det Matz Johanson waret gift; Men af et rychte som 1727 om hösten ankommet, låtet sig inbilla at hon wore död, och näst der efter under sin tiänst hoos Matz Johansons wärd Jsaak Hwit i Mono af honom häfdad sampt med barn rådd blifwit som förmält är. Carl Göstafson ifrån Herflax berättar, at han 1727 Bartholoma´i tid war til Wasa då Matz Johansons Syster Hustru Maria Johansdotter och hennes man Matz Geting berättade, at Matz Johansons hustru wore död. de angifne blifwa nu första gången för lägersmåhl lagförde. mera war här wid intet at påminna.

Resol=

547.

Resolutio.

Det söka fullan Matz Johanson och Elisabet Andersd:r at Uhrsächta deras begångna lägesmåhl med föregifwande at et rychte falskeligen ankommet, som skulle Matz Johansons hustru uti Stockholm med döden afgådt; Men som dem först ålegat at om samma rychtes wissheet sig försäkrade giöra och eij så hastigt som skiedt är, deras olofliga giärning börja, Fördenskuld finner intet Rätten deras förmeente Uhrsächt at Kunna undgå Änkla hors böter wara tilräckelig; Uthan saakfälles Karlen til 80 och Kånan til 40 D:r S:mtz böter efter Kongl: Strafordn: af åhr 1653. §: 1: der hoos skola de stå hwar sine 3 Söndagar på plichtepallen sampt undergå uppenbar skrift likmätigt det 9 Cap: §: 4 Kyrckiolagen.

Dombok 1727

2025-12-12T09:33:00+02:00

Domböcker 1727.

281.

Åhr 1727 d: 2: Martii och fölliande

dagar höltz ordinarie Häradz Ting

med Almogen i NyCarleby Pastorat

Lensmans gård närwarande Crono

Befalningzmannen Wälb:de Rein=

holt Bullich och desse ährl:e män i

Nämden

Matz Skyt, Simon Hariox

Matz Sigfidz, Matz Knus

Mickel Ruut, Olof Kojonen,

Erich Skrifwars, Måns Runt,

Jacob Lassila, Carl Stubb,

Efter lyst Ting och Tingz frid publicerades Kongl. Förord:n af d: 27: Junii 1720 om Bördz Rätten på ländet samt några puncter af Kongl. resolutionen daterad d:n 10: Martii 1719 öfwer Prästerskapetz Almänna beswär och Kongl. Förord:n af d: 20: Octobris 1723 om interesse på Kiöpmanna wahror

Pehr Hindrichson ifrån Karby, berättar at hans Fader Hindrich och des Faders yngre Broder Anders Pehrsöner tilsammans waret bördige til 3/4 Ml. Styrmans i bem:t by; Men äro nu begge med döden afgångne, och har Hindrich Pehrson inga flere barn efter sig än honom Pehr Hindrichson och en dotter som nu är gift med en Matz Johanson ben:d, så har och Anders Pehrson haft 3:ne ogifta döttrar som äro skingrade på tiänst, och en som Ryssarne ifrån orten bortförde. Men bem:t Pehr Hindrichson har se=

dan

282.

dan fred blef ständigt bodt på hemanet samt derpå någon förbättring undlagt. Klagandes nu at hans Swåger och Systerman, bem:t Johan Matzson wil sig intränga på ber:de heman, det samma jämte honom at bebo. hwarföre han nu begiärar at Johan Matzson derifrån må uthdömd blifwa då han allena wil hela hemanet bebo och sine bemälte medarfwingar utlösa. Johan Matzson swarar at han wid sin heemkomst efter fredz slutet til sin moders och Swågers underhåld anseenlige medel utlagt, samt på hemanet arbetat. Fördenskuld begiärar han at få emottaga sin hustrus Faderbroders bem:t Anders Pehrsons

arfwingars lediga deel, som är hälften af Styrmans heman och antingen arfwingarne utlösa, emedan nu ingen af dem tilbiuder deras del at antaga, el:r och at wid tilbod med sig

på samma hemans del intaga någon af Anders Pehrsons barn, så wil han och hos sig intaga och försöria sin Swär= och Kiärandens moder, änkan hustru Brita Hansd:r. Anders Pehrsons barns Förmyndare Nämdemannen Simon Jacobson i Kofjåki förklarar at han hälst seer det Johan Matzson må om hans pupillers andel hemanet anförtros, emedan han ingen närmare utwäg seer dem wid deras rät at bibehålla, än igenom Johan Matzsons anmälta tilbod. Lens= och Nämdemännen intyga enhälligt, at under förmälta 3/4 Ml. Styrmans fins nödigt utrömme i åker äng skog och mulbete samt något ringa fiskewatn så at 2:ne åboar derpå skola deras nödiga ut=

komst

283.

komst finna; Ty heemställes General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukel:n: om icke Styrmans heman må Klyfwas i 2:ne lika delar emellan Johan Matzson som på den händelsen emottager Framl:e Anders Pehrsons andel, och Pehr Hindrichson som behåller sin Faders andel lijkmätigt Kongl. Förord:n af d: 10: Junii 1684 och d: 6: Martii 1695

Rådmannen Johan Juniander ifrån NyCarleby Stad wisar med sin Handels book at han på Bions heman i Ytterjepu har at fordra 166 D:r Kopmt: som förra åboen Hans Bion skyldig blefwet och nu antingen af honom el:r des efterträdare på hemanet Erich Erichson fordras! Hans Kan ey neka, at denna fordran är richtig, och blef nu med Rådmannen och Erich Erichson således friwilligt förlijkt at han och Erich Erichson derpå betala hwarsine 40 D:r det mehra eftergaf Rådmannen för deras fatigdom skuld, och som Rådmannen Juniander tilstår at Erich Erichson redan på sina 40 D:r betalt 12 D:r så återstår ännu hoos honom 28 D:r Kopmt:. hwilken förlijkning med dom stadfästes efter Kongl. Förord:n af d: 4: Julii 1695: §: 23:

Capellanen Mag: Michael Jesenhaus framlägger en testamentz skrift, som han d: 1: Martii 1727 undertecknat, lydande: at emedan hans och hans hustrus, dygdesamma Anna Gammals som aflade barn, genom döden afgådt, och han hwarken någon egendom med

sig

284.

sig i boet infört, el:r sig efter den öfwergångna Fienteliga skiöflingen under förflutna swåra flychtz och misswäxtz tider förkofra Kunnat; utan fast mehra i gie fördiupat. Ty lof:r och testamenterar han al den egendom och förkofring som efter hans död Kan i behåld finas, åth sin bem:t hustru och hennes barn, aflade i förra giftet med framl:e Capellanen H:r Claudius Juniander, som äro döttrarne Beata, Anna och Elisabet Claes döttrar, så at hans Syskon samt deras barn och slächtingar, der ifrån skola aldeles skilde wara. Angående någre få framl:e Capellanen Mag: Johan Brunel lånte böcker, förklarar Mag: Jesenhaus uti bem:t skrift, at han dem med sin öfriga egendom undan Fienden förde til Uhmeå, der de 1714 om hösten af Fienden upbrändes. Hwilket alt Mag Jesenhaus nu war ständig och efter hans begiäran hans K: hust: och stiufbarn til säkerhet protocollerades.

Handelsmanen Daniel Kiempe i NyCarleby, fordrar efter framl:e Handelsman Johan Rysses Handelsböcker någon gield som en del bönder i detta Tingelag skyldige blefwet, neml:n, af Mickel Matzson och Måns Hanson Rundt i Öfwerjepu 103 D:r 15 s: som de tilstå och blefwo nu inbördes så förlijkte, at Måns Hanson som nu hemanet bebor, af anförda geld betalar 80 D:r resten 23 D:r betalar Mickel Matzson, Christer Johanson i Munsala påföres 54 D:r 25 s: som af Booken finnes hafwa sin richtighet, Christer Johanson wistas nu i Swerige, Johan Grelson har 1711 emottaget hans heman med några loosörer, hwarföre han nu denna geld betala bör. J Kantlax by fordras af Johan Johanson skyt 15 D:r 30 s: af Matz Johanson skyt 22 D:r 24 s: och af Jacob Matzson Räf 22 D:r 20 s: som de sielfwa friwilligt tilstå Thomas Jönson Spå

285.

ra salderas för 13 D:r 7 s: som hans Son Simon wedgår, och Simon Erichson Laggar för 22 D:r 16 s: som hans efterträdare på hemanet Hindrich Johanson ehrkiänner. Af Jacob Johanson i Monäs fordras 46 D:r 16 s: som hans efterträdare påhemmanet Erich Anderson tilstår och af Hendrich Pehrson i Karby 140 D:r som hans Son Pehr Hindrichson ocn Måg Matz Johanson wedgå, samt der af påtaga sig hälften hwardera el:r hwarsine 70 D:r alt Kopmt: at betala. Och dömdes för den skuld ofwannämde gäldbönder hwarför sig deras nu ständige giorde skuldfordringar jämte hwarsine D:r 16 s: Kop:mt expenser, til Handelsman Kiempe at betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Widare fordrar Handelsman Kiempe af Hans Matzson Ahlnäs, i Sochlot 191 D:r 7 s: Men bonden är ännu intet ifrån Swerige och sin flycht hemkommen, så ligger bem:t hemman i öde, af Matz Simonson Runt i Kofjåki fördras 87 D:r 11 s: men han är under Fientel:e tiden med döden afgången och Crono hemanet utan någon löös egendom, utaf en främmande Simon Matson af öde uptaget, Ty Kunna desse poster intet utgå emot det 22 Cap: Erfda B: ll:

Rådmannen Nils Brasch ifrån NyCarleby Stad Klagar såssom Fulmächtig på bem:t Stadz och Kyrkiobyboarnes wägnar, at Måns Rundt, Göstaf Bers, och Matz Draka i Ytterjepu, nästl:n höst wid den twistige råen emellan Staden samt Kyrkioby och Ytterjepu byar, hugget någet törfwed som wid nästl:n höste ting d: 20 : Sept:is sidstl:n är förbudet til des rågatan uphuggen blefwe. hwarföre Rådmannen på dem straf begiärar! Runt swarar at han i detta måhl är ostämd, som och i sanning befantz, Bers nekar

286.

at han på den förbudne orten något törfwed huggit så nekar och Draka at han öfwer råen hugget. Rådman Brasch begiärar anstånd i detta mål til des rågatan uphuggen warder, som bewilliades, i medlertid blefwo Ytter jepuboarne ytterligare warnade at intet uthugga skogen inwid råen innan rå streket blifwer upgådt parterne på både sidor til rättelse.

Hindrich Esaieson och Mickel Thomason ifrån Öfwerjepu framlägga en af dem samt witnen Matz Johanson i Cantlax och Måns Runt, d: 2: Martii 1727 undertecknad skrift, lydande: at bem:t Hindrich Esaieson och Mickel Thomason, angående deras twist om besitningz Rätten til 1 Ml: Crono Bössas i öfwerjepu, således friwilligt förlijkte blefwet, at de hädan efter skola bebo hälften hwardera af bem:t heman, och för hwarsin halfpart swara til

alle gårdsens utlagor, deras löösörer lägga de tilsammans, förutan Hindrich Esaiesons 9, och Mickel Thomasons 5 Koor, som de hwar för sig serskilt nyttia, en häst som Hindrich sig sielf förskaffat, skal han och för sig sielf behålla. Men gambla arfwingarnes innestående fordringar hafwa de påtaget sig til hopa at betala. Så hafwa de och lofwat Hindrich Esaieson som honom härtils til delt är. Hwilket alt efter deras begiäran protocollerades.

Tingz Rätten här sammastädes, har wid 1726 åhrs winter Ting emellan de Pensala boar Kiärande, samt munsala boarne swarande, för de då anförde omständigheter afsagt: at Munsala boarne skola öfwer deras ägor uprödia Kyrckiowäg för Pensala boarne, hwilket så mycket mehra är skiäligt funnet

som

287.

som samma wäg äfwen är Munsala boarne nödig. Nu Klagar Erich Erichson ifrån Storpensala På samtel:e Pensalaboarnes wägnar: at oachtat Lensmannen Lorentz Nordman nästl:n höst deelt förmälta wäg samtel:e iordäganderne och interessenterne emellan, skola Munsala boarne doch finnas tröga sine andelar at rödia, hwarföre nu begiäres at de til deras skyldighetz fulgiörande i föreskrefne måhl förmanas må! Hwilket och skiedde, jämte til säjelse at der icke de til nästa Ting wägen förswarl:n rödia, skola de försumel:n då efter föregången laga stämning med wederbörl:t straf ansedde blifwa.

Pedagogus wid NyCarleby Schola H:r Johan Degerman Klagar, at Hindrich Jacobson och Matz Pehrson i Kyrckioby, som der samma städes i hwarsine särskilte huus och mat lag, bebo et heman Klåckars, undandraga sig at til honom betala hwarsine serskilte diekenpenningar 18 s: Kopmt:, Hwarföre han nu begiärar at de dertil dömas må! Swaranderne tilstå at de sittia i hwarsine sehrskilta huus; Men förmena at som de bo på et heman och gl. tomten, skola de slippa med enkla diekenpenningar, lika som de enkelt betala sådane utgifter som efter hemmantalet upbäras. Men de underwistes at denna afgift ey efter heman utan efter röktalet utgiöras måste lijkmätigt Kongl Förord: af d: 7 Aprilis 1624, hwarföre de och dömdes til Degerman åhrl:n hwarsine 18 Kopmt. Diekenpenningar uthgiöra

Änkan hust: Elisabet Matzd:r i Mono, fordrar af sin broder Nils Matzson i Herflax, sit hoos honom innestående Fäder= och Möderne; men nekar sig weta huru mycket

der

288.

derpå ännu återstår. Nils Matzson nekar äfwen at han mins hwad än innestår, emedan den uprättade arfskriftslängden af Fienden förstörd är, änkan begiärar dilation til nästa Ting, dertil hon förmodar sig Kunna om sin fordran någon Kundskap erhålla, som bewilliaddes.

För et försumat uprop plichtar Nils Matzson med 1 D:r S:mt

Jöran Olofson ifrån Kyrkioby, fordrar af Johan Matzson i Sochlot 6 D:r Kopmt: resterande Kiöpskilling, för en Koo hwilka 6 D:r Johan matzson friwilligt tilstår och döms at betala jemte 2 D:r 8 s: Kopmt. Expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap. Rådst: B:

Hans Mickelson ifrån Årawais berättar at Fienden 1714 om hösten af Hans Swärfader framl:e Johan Knutson i Arawais taget, och sedan i skogen lemnat något boskap, som sedermera framl:e Jacob Kiängo i öfwerjepu igenfunnit och har der af tilstält Hans Mickelsons swåger Erich Johanson 2:ne Koor. och menar Hans Mickelson at Jacob Kiängo

lärer slachtat och nutit någon Koo, hwaröfwer han nu des änkas, hust: Elisabet Markusd:rs, förklarning begiärar. Hust: Elisabet Markusd:r swarar at hennes man uptaget 4 Koor, och der af tilstält framl:e hust: Kierstin Göstafzd:r i Ahrawais 2:ne Koor, de andre 2:ne Koor har bem:te Erich Johanson igensat Men nekar at de slachtat el:r nutit någon af Johan Knutsons Koor; utan allenast en deras egen Koo. det hon och nu med sielf sins ed samt finger å book erhölt. Fördenskuld dömes hon ifrån widare tiltal i detta mål frij

Han

289.

Handelsmannen Anders Turdin ifrån NyCarleby, fordrar af Erich Simonson i Ytterjepu 77 D:r 7 s: Kopmt: geld, som hans företrädare på hemanet, Hans Anderson skyldig blefwet och Erich Simonson uti et d: 14: Decemb:is 1722 emellan honom och Hans Anderson slutet contract påtaget sig at betala. Erich Simonson Kan ey neka at han uti förmälta Contract lofwat anförda skuld betala, hwilket han fördenskuld nu dömdes efter komma, och til Turdin betala 77 D:r 7 s: Kopmt: geld, samt 3 D:r Kopmt:z expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och: 16: Cap: Rådst: B:

Erich Biörkback ifrån Pensala fordrar af sine swågrar Johan och Erich Rank. dersammastädes, sin hustrus Anna Johansd:rs innestående arf, efter hennes föräldrar, hwarom parterne nu således friwilligt förlijkte blefwo, at Johan och Erich Rank i et för alt til henne på förmälta arf betala 16 D:r 16 s: Kopmt:, hwilken förlijkning med dom stadfästes efter Kongl. Förord: af d: 4: Julii 1695: §: 23:

Matz Jacobson med sine interessenter ifrån ytterjepu berätta, det de 1726 om wåren befulmächtigat Anders Johanson Broo i Kyrkioby, at hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron, H:r Reinholt Wil: von Essen, anhålla om refning på deras swaga heman, som de doch intet nutit. Ty begiära de sine til Anders Bro utlagde pgl.

tilbaka. Anders Johanson wisar med en til högbem:te Herre ingifwen supliqve, uti Kyrkioby samt Öfwer= och Ytterjepu byars namn upsat, det han äfwen för kiäranderne begiärt refning, hwarpå mehr Högbem.te H:r General Major och Landzhöfdinge resolverat: at som framl:e Lantmätaren Mörts öfwer Suplicanternes hemmans ägor, förr uprättade Chartor ey woro så tydel:n

el:r

290.

el:r tilförlåtelige, at derpå någon skattläggning grundas Kunde; Ty är Lantmätaren wälb:de Erich Höijer anbefalt at samma chartor med supplicanternes ägor jämföra och sedan der öfwer rena och tydeliga chartor uprätta. om alt detta, som och at Anders Johanson här wid ey mehra uträtta Kunnat, blefwo Kiäranderne nu underwiste. J anledning hwar af han och dömdes ifrån deras tiltal i detta måhl frij.

Efter förlijkning som i Rätten skiedde blifwer Matz Johanson i Cantlax skyldig Hindrich Laggar 4 D:r 16 s: Kopmt: För des Fierdepart i en fählbåt, som Matz Johanson under Flychten försålt, Hwilken förlikning med dom stadfästes efter Kongl. Förord: af d: 4: Julii: 1695: §: 23:

Änkan hust: Karin Hansd:r ifrån NyCarleby Stad, och hennes måg, Borgaren Erich Aspegreen berätta, at de 1725 uti Martii månad, til Dominicus Bång der sammastädes sålde 1/8 Ml. som är hälften af 1/4 Ml. Kudnis i Kyrkioby, för 160 D:r Kopmt: hwilken Kiöp skilling de nu af Bång fordra. Bång Kan sig för siukdom nu ey infinna utan swarar igenom sin måg Handelsman Lars Wessler, at han fullan för anmälta kiöpskilling tilhandlat sig halfwa förenämde heman; men med det aftal, at änkan 1725 om Somaren skulle så och berga samt swara för samma 1/8 Ml; men 1726 lämna honom plögd och göd åker, hon har doch sådant oachtat både 1725 och 1726 brukat hemanet, och hwarken plögde el:r giödt sin åker när hon den ifrån sig lämna borde. derhoos skal änkan 1725 när hon skulle upwisa honom de ängar hwilka tilhörde det 1/8 Ml. som Bong af hennes Swägerske änkan

hust:

Maria

291.

Maria Enholm Kiöpt, wist honom på framl:e Handelsman Brömses Sterbhuus ängar, som han bergat: Men Brömses änka har honom höet ifrån taget. För desse orsaker wil Bång nu mehra intet befatta sig med hennes del af Kudnis heman el:r Kiöpe skillingen utgifwa; Änkan nekar at hon lofwat giöda el:r plöja åkeren innan hon skulle den ifrån sig gifwa, beropandes sig på Kiöpebrefwet som hon ey förmenar af sådant innehåld wara. Wessler swarar at Kiöpebrefwet aldeles förkommet, och Kan nu intet igenfinnas; Men beropar sig på Tulskrifwaren Johan Wiberg och borgaren Johan Asp. hwilka utan jäf edel:n och särskilt afhördes, berättandes först Wiberg at han antingen wid slutet af Martii el:r begynnelsen af Aprilis Månader skrefwet contract desse parter emellan af sådant innehåld, at hust: Karin Hansd:r för 160 D:r Kopmt: försåldt sin deel af Kudnis heman åth Dominicus Bång. Kiöpskillingen skulle Bång betala til de då nästfölliande Thomas mässe, och der emot få hemanet uti så godt stånd, det då war när der om Kiöp giordes. om det om hösten föruth waret plögdt el:r om winteren giödt wet han intet. derhoos aftaltes at Kiöparen Bång skulle betala 1/2 T:a Crono Låne Spanmåhl som änkan til låns bekomet. Han Kan intet minnas at

det uttryckel:n i contractet blefwet utsat, at. änkan skulle gifwa plögd och giöd åker ifrån sig. Johan Asp witnar på sin ed: at han inkom när contractet om Kudnis hemman war skrefwet, och hörde änkan lofwa at hon om hösten skulle lefwerera hemmanet ifrån sig så godt som det då war: om åkeren den

tiden

292.

tiden war plögd el:r giödd nekar han sig weta. Änkan tilstår at en deel hennes åker wär giödd och en del plögd den tid hon med Bång contraherade, så tilstår hon och at hon ingen giödning låtet derpå Kiöra när hon det ifrån sig lefwererade; Men af åkeren säjer hon sig något litet plögt. Wässler påstår at det waret mycket litet och til föga nytta, Kunnandes änkan intet bewisa at hon til den tid hon åkeren skulle ifrån sig gifwa brukat och lagat honom i så godt stånd som han war när Kiöpet giordes. J anseende hwartil här öfwer enhälligt resolverades, at

Emedan af föregående ransakning och 2.ne edel:n afhörda witnens utsagor befinnes: at änkan hust: Karin Hansd:r lofwat lemna Dominicus Bong halfwa Kudnis heman uti så godt stånd som det war när der om contraherades och hon tilstådt at åkeren 1725 uti Martii månad där af handlingen skiedde war både lplögd och giöd; men der emot wedgådt at hon

ingen giöd åker Bång welat lemna, har ey heller bewist at åkeren 1725 om hösten fulkoml:n plögd blef, hwar igenom hon på sin sida contractet uhr acht lämnat; Ty finner Rätten skiäligt samma contract här medelst at uphäfwa, således at Kiäraranderne behålla deras heman, och Dominicus Bång dömes ifrån deras tiltal i detta måhl frij.

Johan Skyt och hans interessenter ifrån Kantlax berätta at de nästl:n Jacobi tid skutit en gamal Biörn hwarföre de nu Skotpenningar begiära, Lens= och

nem

293.

Nämdemännen intyga enhälligt, at bem:t Kantlax boar dräpet en gammal biörn, på samma bys ägor, Ty hemställes General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilh: von Essen ödmiukel:n, om icke desse supplicanter med Skåt penningar i nåder hugnas må! efter Kongl Maij:ts Förord: af d: 29: aug: 1664: §: 18:

Handelsmannen Lars Turdin ifrån Wasa, anhåller om närmare ransakning och slut angående de stridige arfz räkningar och twister som in för denna rätt d: 7: Martii 1724 äro förehafde, och til en dehl liqviderade, emellan honom Kiärande, och hans hustrus moder systers man, Lensmannen Lorentz Nordman swarande, samt då til widare skiäls anskafande uti någre måhl utstältes. Och blefwo nu parterne om det ena med det andra i föreskrefne måhl, således friwilligt förlijkte: at Lensmannen Nordman i et för alt til Handelsman Turdin betalar 80 D:r Kopmt:, hwar med alla deras twistigheter om Turdins Hustrus Chatarina Wendelias arf, skola uphäfne wara, hwilken förlijkning med dom stadfästes efter Kongl Förord: af d: 4: Julii 1695: §: 23.

Anders Simonson ifrån Pensala fordrar af Johan Rank der sammastädes betalning för 23 Kärfwar halm, som Rätten pröfwar waret werd 1 D:r 14 s: 60 st: tegel 1 D:r för det han ifrån Staden at Johan Rank siöledes hem fördt en läst toma tunnor fordras 1 D:r 16 s: och i förfal lön för 1 laf tiära til Staden 24 s: tilsammans 4 D:r 22 s: Kopmt: hwilken fordran Rank utan gensäjelse tilstår och dömes at beta

294.

la tillika med 2 D:r 8 s. Kopmt: expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap. Rådst: B:

Än fordrar Anders Simonson betalning för 12 Cap: Kornmiöhl; men Rank nekar at han denne post nutit Ty begiärte och fick Kiäranden dilation til nästa Ting och närmare skiähls anskafande.

För et försumat uprop plichtar Anders Simonson 1 D:r S:mt

En gamal afskiedat och Bräckel. Soldat Bengt Johanson, begiärar at få på skogen emellan

Munsala och Kyrkioby för sig och sin hustru upsätta en liten backestugu, emedan han intet heman förmåhr uptaga el:r någon tiänst giöra och hans hustru uti närgränztande Bonäs gård föd är. och som ingen af förenämde byar nu sådant hindrade, dy blef det honom efterlåtit

Carl Matzson ifrån NyCarleby Stad anhåller om närmare ransakning och slut angående ächtenskapz twisten med pigan Elisabet Knutzd:r ifrån mono, hwilken twist är forehafd i denna Rät d: 20: Sep: 1726, samt i bem:t Stadz Rådhuus Rät d 10 och 22 Octob: samma åhr. ber:de Piga förekallades och på tilfrågan förklarade: at hon nu mehra ey Kan blifwa hogad at med Carl Matzson ächtenskap bygga. Johan Mickelson i öfwerjepu som under förra Tingz ransakningen gifwit wid handen det Carl Matzson til ächtenskap skal wara obeqwäm, tilspordes hwad skiähl han til samma utlåtelse haft? och swarade at änkan hust: Margreta Hansd:r, som nästl:n Somar fölgt

sin

295.

sin broder Crono timbermannen Hans Hanson til Stockholm, 1726 Kyndermässe tiden, i hans gård Kom at tala om Karl Matzson och sade sig under sin tiänst hoos hans moder, waret med honom i badstugun, der han achtsamt skylt sig med badeqwasten, som hon en gång rycht afsides och fåt se honom hafwa en liten Swart leem, så som en Mära Spena, der af har han fåt anledning til sin in för Tingz R:n föregiorda utsagu, och menar han at bem:t hust: Margareta Hansd:r äfwen det samma skal berättat för hust: Anna Olufzd:r Stoor Silfwast, som eftersändes och wid sin ankomst berättade, at hust: Margreta Hansd:r 1726 om wåren hoos henne sade. Carl Matzson skal nu gifta sig. om iag woro piga så wille iag intet taga honom til man. Hustru Anna Olufzd:r frågade hwarföre? tilläggandes dess ord: om han har något at fara med så får han wäl hustru. Hustru Margreta Hansdotter

swarade: Gud wet hwad han har at fara med! han går ey i badstugun med någon annan än sin moder . mera wet intet hustru Anna Olufzd:r i detta måhl at berätta. Johan Mickelson påstår at Carl Matzsons oförmögenheet på den i förra ransakningen omtalta Biörn skallen alment omtaltes, han gitter doch ingen nämna, som der om talt. Carl Matzson förklarar sig nögd at undergå Landtfelhiherens besichtning och hans attest sig förskafa, i medlertid förbehåller han sig sin talan emot ber:de Johan Mickelson, samt Jacob Simonson i Kofjåki, Erich Kierr Matz Holm, Anders Carlson i Wäxala samt Matz Johanson och Jacob Räf i Cantlax, som han nu instämt; men Kan i saken ey fortkomma innan förmälta besicht=

ning

296.

ning för sig gådt. Med hwilken förklarning R:n aldeles nögd är, och åligger Carl Matzson til nästa Ting den åstundade attesten anskafa.

NyCarleby Stadz Fulmächtige, Råd= och Handelsmannen Nils Brask, framlägger, et Syne och Rå bref af. D: 16: Junii 1645 som förmäler: at rätta skilnaden emellan Staden och Sochlot by, likmätigt Häradz och Lagmans domen samt parternes förening, skall begynnas i åminnet wid grinden, och gå söderut med märaberget, widare til talberget, der 6 stenar lagde woro, der ifrån til falle berget på wästra sidan, der en gammal rå med 6 stenar förnyad blef, sedan til norra sidan wid Kackur dunten samt alt nor wed Lipjerfwi intil Stoorstenen wid Sochlot Måsan, der ifrån til Mankinäs, norr wid Miokar heden intil lille Boxal Holmen, derifrån til norändan på Stora Boxel, hwilka råer alt framgint skulle wara skillnad i skog och mulbete emellan Staden och bemälte by, sampt der efter en skilliegård uprättas som fulmächtigen berättar werkeligen blefwet efterkommet, och af bägge parterne

hållet, in til des Sochlot boarne 1724 wid åminnet flöt skillie gården 1025 alnar inpå Stadzens mark och mulbete, samt der ifrån taget et owanligit strek til Talberget lämnandes de i ber:de bref nämde råer, grunden och maraberget å sido, hwilket alt fulmächtigen bewisar med landtmätarens Erich Höiers geographiske afritning fatad i Aug: månad 1726, som äfwen innehåller det wid regårdz grinden funnetz stubbar af grindstolparne på bägge sidor om wägen, samt teken af förra rågården; men der den nya skillie gården af Sochlot boarne ensidigt är upsat

hafwe

297.

hafwa de inga tecken til rår el:r skillie gård upwisa gittat. i anseende til föreskrefne skiähl och omständigheter begiärar Rådman Brask at skillie=gården må flyttias på sit gambla och lagl:a ställe samt at de för så lång tid sedan antagne råer, för rät skilnad. obrotzligen hållas och efterlefwas må, jämwäl at Sochlot boarne må påläggas skiälige expenser betala! Nämdemannen Matz Matzson och des interessenter ifrån Sochlot, Kunna ey neka at de ensidigt uprättat skillie gården, så långt ifrån des förra ställe och in på Stadsens mark, som anfördt är, emedan hägnaden på det sättet skal blefwet något Kortare, hafwandes de ingen annan orsak at träda ifrån den gamla rågården och des rätta Kosa. Crono Befalningzmannen Wälbetrodde Reinholt Bullich fulmächtig för Crono hemanen i Sochlot, förklarar det han intet skiähl finner hwarmed han Kan Sochlot boarnes förfarande i detta måhl förswara. Mera war här wid intet at påminna, Ty resolverades enhälligt: at Sochlot boarne nästkommande wår skola förstöra den af dem olagligen inpå Stadzens mark upsatta skilliegården och i des ställe, efter det 1 Cap: Jord: B: och 26: cap: Bygn: B: ll: tillika med Stadzboarne uprätta skillie= och rågården på den ort han förra stådt, aldeles efter de råer som åhr 1645 antagne, samt i förestående ransakning upräcknade äro, i för=orsakad rättegångz Kostnad skola Sochlot boarne til Staden 2 D:r S:mt utgiöra och betala.

Likmätigt extraordinarie Tingz Rättens härstädes d: 30: Septembris 1726 afsagde resolution, infant sig nu gifte Tulnären i Wasa Nils Wetterblad, at swara til det lägers

måhl

298.

måhl, och änkelt hoor, som han uppå ogifte qwinspersonen Anna Elisabet Argillandras angifwande, igenom skrifwelse til bem:t extraordinarie Tingz Rät af d: 28: i sidstnämde Månad tilstådt sig med henne begådt utu Monoby at detta Tingelag, hwarföre och Kånan då dömd och afstrafad blefwet. Men dömandet öfwer honom är til hans egen personliga ankomst utstält. Hwaföre han nu muntel:n är ständig det han igenom förmälta bref wedgådt näml at han med ogifte Anna Elisabet Argilandra i änkelt hoor Kiötzlig beblandelse haft och barn aflat. Warandes Wetterblad intet tilförne med slik synd beträd.

Resolutio.

Emedan gifte Nils Wetterblad friwilligt wedgår at han med ogifte Anna Elisabet Argilandra i änkelt hoor Kiötzlig beblandelse haft och barn aflat hwarföre Konan redan är dömd och har plichtat. Fördenskuld saakfälles han, Nils Wetterblad til 80 D:r S:mt böter efter Kongl Straford: af d: 18: Maij 1653 derhoos skal han lijkmätigt d: 9: Cap: §: 4: Kyrckiol:n stå 3 Söndagar på plichtepallen samt undergå uppenbar skrift.

Capitainen H:r Didrich Trolin berättar at Mickel Puttunens dotter Pigan Anna i Wäxala, och Klåckarens Swägerska, Pigan Susanna Göstafzdotter i Munsala, nästledne Alhelgonetid, hoos hans Piga

Susanna

299.

Susanna Jacobzd:r, samt Landbo hustru Margreta Josephsdotter, frågat efter en främmande Sugga; Men fåt til swars: at der intet främmande swin syntz. Sedan har bemälte Puttunens folk öfwer et dygn instängt 2:ne H:r Capitainen tilhörige suggor, och 3:ne galtar hoos des granne Jacob Mickelson, samt bort taget en, 1 1/2 åhrs gammal sugga, af en färg nämligen hwit, och litet rödachtig, Ty begiärar nu H:r Capitainen få sit swin igen! Samt at Puttunen må dömas hans expenser betala! han påminner widare at sedan hans Swin saknades och han hört at Puttunen det taget, bade han d: 13: octobris sidstl:n på Kyrckiowallen Nämdemannen Erich Skrifwars at han tillika med en annan god man skulle warna Puttunen det at återställa. Då Simon Göstafson i Wäxala sade: det är redan slachtat, straxt bad H:r Capitainen Puttunens Sonhustru Elisabet Jacobsd:r, det hon wille warna sin Swärfader, at sända Swinet ifrån sig hem; men hon Swarade: stoor sak! det war alt sönderslaget. H:r Capitainen sade: Ja så lärär J hafwa slaget och slachtat henne. hustru Elisabet Jacobzdotter swarade: Wij hafwa intet swin slachtat i detta åhr. Sedan har H:r Capitainen igenom bem:t Nämdeman Skrifwars och Jacob Erichson i wäxala låtet hoos Puttunen anhålla at få sit swin igen! men fåt til swars: at Puttunen intet hade H:r Capitains Swin. Öfwer alt detta förklarar Mickel Puttunen at han hade en Sugga på 4:de åhret med hwit och litet

röd

300.

rödachtig enahanda färg, samt låga been och något lång til wäxten, samma sugga lärer nästledne Jacobzmässe tid grisat i skogen, hwarefter hon intet igen fantz, och som d: 13:de Septembris höltz Biörn skal wäxala landet, så mente han at hon då blefwet bort jagad, hwarföre han både i Wäxala och nästliggande Munsalaby henne efterfrågade, omsider berättades honom af Klåckaren i Munsala bem:t swägerska Susanna Göstafzdotter at uti Munsala by syntes en främmande sugga som allenast uti owäder och om nätterna Kom tilgårdz, samt war något skiug, han uptäckte hennes färg och egenskap samt bad henne, Susanna Göstafzdotter samma swin eftersee och instänga om hon Kunde, han sände och sin dotter pigan Anna som jämte sidstnämde Susanna sent om en afton fant och igenkiände hans bortkomna sugga ibland H:r Capitains swin, den de alla uti Jacob Mickelsons gård och munsala by instängde, samt Kom andra morgonen bittida och det uptäckte, tagandes sin yngre syster Maria sig til hielp, då de andra gången bägge samma sugga wedkiändes som de tillika med Puttunens Son Matz och dräng Isak Markuson hemledde hon hade då feel i ena låret; men blef sedan bättre och lefwer annu. Puttunen påstår at ey heller han annat förstådt än det waret hans, emedan hon til färgen war lika och hadde låge been sampt långa spenar, som grisarna lära ut didt innan hon bortjagades. Klåckarens swägerska pigan Susanna Göstafzdotter, pigan Susanna Jacobsdotter, Landbondens hustru Margreta Joseephsdotter, Jacob Mickelsons hustru Elisabet Johansdotter, Puttunens dräng Isak

Markus

301.

Markuson, Simon Göstafson i Waxala, Fiskaren Jacob Mårtenson, och Nämdemannen Erich Skrifwars. afhördes utan jäf edel:n och wittnade först pigan Susanna Göstafsdotter: at Matz Flens hustru i Munsala för Puttunens hustru först uptächte at der war frammand sugga i byen, hwarefter Susanna af Puttunen der om tilspordes och sade at i Munsala by syntes en något stoor sugga, hon såg och sedan en större och hwitare än någon af H:r Capitainens suggor, dem hon wähl Kiände och dageligen såg. Om en afton seent blefwo någre swin af Puttunens dotter Anna denna Susanna Göstafzdotter, Jacob Mickelsons Son

Erich, och Pigan Anna Matzdotter sampt pigan Elisabet Mickelsdotter uti Jacob Mickelsons

fähuus inkiörde; Men huru många eller hwems de woro el:r om den näst omtalta stora sugga war der ibland Kunde hon i mörkret intet see. Ey heller såg hon när Puttunens fålk, det omtwistade swinet uttogo. Pigan Susanna Göstafsdotter wittnar på sin ed at hon uti Munsala by dagen förr än Puttunens folk frågade efter deras bortkomna swin woro H:r Capitainens bägge hwit röda suggor til städes hwar af sedan saknades den mindre som war 1 1/2 åhr gammal och halfwuxen, Men ey hade didda spenar. Hustru Margreta Josephsdotter berättar på sin Eed, at hon intet sedt något främmande swin i Munsala by, eller ibland H:r Capitainens swin, af hwilka des

2:ne

302.

2:ne suggor woro til städes til des Puttunen folk begynte deras swin eftersöka. Men sedan saknades en H:r Capitainens hwit röda halfwäxta sugga, hwart hon Kom weet hustru Margreta Josephsdotter intet. Hustru Elisabet Johansdotter wittnar på sin Eeds, at hon intet sedt något främmande swin på Munsala hiordwal. hon Kände wäl H:r Capitainens 2:ne rödskimlige suggor, men när de inkiördes eller uttogz såg hon intet, ey heller weet hon härutinnan mera at wid handen gifwa. Isak Markuson edeliga berättelse är: at han nästl:n wår Kom i Puttunens tiänst och såg intet hurudan hans bortkomna sugga war Men när han med des son Matz och dotter Maria nästledne host skulle henne hoos Jacob Mickelson uttaga, woro in alles 5 swin i fähuset, ibland hwilka en war af lijka ferg med Puttunens swin; men nästan dubbelt större, den andra war en swart galt, den tredie och fierde woro grisar. af den större suggan, och den femte togz bort samtt nu om twistas, hon war något mager och slagen samt hennes spenar ut didda. hon lefwer ännu hoos Puttunen. Simon Göstafsons edeliga berättelse är: at bemälte dräng Isak Markuson för honom sade: at Puttunen ärnade slachta den twistige suggan, om han det giordt wet Simon Göstafson intet doch har han i anledning deraf sådant för H:r Capitain utsagt Isak Markuson tilstår at han hörde sit huus bond fålk sådant tala, hwarföre han och derom talte;

Men det är doch intet skiedt. widare berättar Simon Göstafson at Isak Markuson om Söndagen d: 12: Februarii

näst

303.

nästledne sade: om iag skal swäria om swinet så går det galet. Isak Markuson nekar sig det sagt. Widare witnar Jacob Mårtenson at Isak Markuson d: 13: Octob:is sidstl:n för honom sagt: at Suggan dagen förut el:r d: 12: blefwet slachtat, det Isak Markuson äfwen wedgår sig sagt i anledning deraf, at han ber:de d: 12: Octob: om morgonen gick til Staden, då Puttunen för honom sagt at han skulle slachta suggan, det han doch ey giorde. Puttunen nekar at han tänckt, el:r sagt sig skola slachta swinet, som ännu lefwer, Erich Skrifwar witnar, at han tillika med Jacob Erichson i Wäxala d: 13 octob:is sedt Puttunens 4 st: swin som alla woro hwita de Synte och den suggan som Puttunen sade sig låtet ifrån Munsala hemta, och syntes Kuapt wara 2 åhr gamal, utan allenast wid pas halfwuxen och hadde en wäxt lijkt en spena under hakan, Erich Markuson i Wäxala giorde efter aflagd ojäfwad Ed den berättelsen, at han såg när Puttunens fålk ifrån Munsala hämtade et swin som ingalunda war 4 åhr gamalt, ey heller fulkomligen hwit utan röd yssiot. Johan Grelson ifrån Munsala afhördes uppå Pigans ofwannämde Susanna Göstafzd:rs begiäran utan jäf edeligen, och berättade at han intet blefwet warse något främande swin som efter hennes utsagu nästl:n Somar skal uti munsala by wistatz. Änkan hust: Karin Johansd:r ifrån Munsala giör den ojäfwade edelige berättelse: at hon uti Munsala by intet främmandt swin warse blefwet. hon weet

304.

At H:r Capitainen hadde 2:ne hwit röda suggor den ena war 1 1/2 åhr gl.; men den andra något äldre och större. Om Morgonen när Puttunens folk ifrån Jacob Mickelsons gård uttogo det twistiga swinet som hon såg wara wid pas 1 1/2 åhr gl. änskiönt hon intet Kan säija hwem det tilhörde, lämnande uti Munsal af H:r Capitainens swin den större af ofwannämde 2:ne suggor, med en galt och 2:ne små grisar. Morgon liten tid til förna Klagade Puttunens hustru at hon mistat en 4 åhrs gl. hwit sugga; men den som från Munsala bortogs war ingalunda af den ålder Om sider hämtades Suggan af Puttunen til Tingz gården samt af Nämdemännen Matz Skyt Erich Skrifwars och flere besichtades, af hwilka doch ingen Kan säjia at hon är 4 åhr gl. emedan hon är mycket liten Landbonde hustrun Margreta Josephsd:r och bem:t änka hustru Karin Johansdotter Kunna ey heller på deras aflagda ed säija om det är den samma som H:r Capitainen mistat el:r ey. Men edel:a wittnet pigan Susanna Jacobzdotter berättar, at hon säkert igenkiänner det Swinet som hon säijer sig under sin tiänst hos H:r Capitain stillat, och wet samt på sin ed tager at det honom tilhörer, emedan det på halsen näst framman för wänstra bogen har en liten swart fläck, den hon och i Nämdens närwaro utwiste. J anlening af alt detta uthlät sig nu Puttunen at willia til H:r Capitainens gård hemföra suggan, dermed H:r Capitainen forklarade sig nögd. Ty dömdes och Puttunen sådant efterkomma, samt derhoos uti förorsakad rättegångz

Kostnad

305.

Kostnad 4 D:r S:mt utgiöra.

Handelsmannen Daniel Kiempe ifrån NyCarleby Stad, fordrar efter framl:e Handelsman Johan Rysses Handels book af Johan Matzson i Kantlax 20 D:r 18 s: Kopm:t som hans broder och företrädare på Knåka heman Pehr Matzson skyldig blefwet Johan Matzson är af Nämdemannen Matz Skyt til detta Ting i rättan tid stämd, men infinner sig nu intet, eller beskied om laga förfal wisar skulden finnes i boken hafwa sin richtighet så har och Johan Matzson sin broders heman tilträdt. Ty dömes han at til Handelsman Kiempe betala ofwannämde 20 D:r 18 s: Kopm:t jämte 3 D:r dito m:t expenser, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16: Cap: Rådst: B: des utan saakfälles han för uteblifwande ifrån Tinget til 2 D:r S:mt doch å

lig

306.

ligger Kiempe at så långt för nästa Ting denna dom Johan Matzson Kundgiöra låta, el:r på honom execution soka, at han må hafwa tid Kiempe der til instämma och hufwudsaken återwinna om han wil och förmenar sig dertil skiäl hafwa lijkmätigt Kongl. Förord: af d: 4: Julii 1695: §: 2.

590.

Åhr 1727 d: 9: Septemb:s och

fölliande dagar höltz ordinarie

Häradz Ting med almogen af

NyCarleby Pastorat, i de Lens

mans gård, närwarande Häradz

skrifwaren Anders Lööf och desse

ährl:e män i

Nämden

Matz skytt, Simon Hariox

Matz Sigfridz, Matz Knus

Erich Skrifwars, Olof Kojonen

Måns Runt, Jacob Lassila,

Carl Stubb.

Sedan Tinget war Lyst, uplästes Kongl Förord:n af d:n 10: Novemb:s 1690 om skogz eldars släckande, samt Kongl. förord:n af d: 15 Novemb:s 1689 om barnamord. tillika med Ständernes beslut af d: 5: Aug: 1727 och Kongl. Maij:t resolution af d: 1: Aug: samma åhr öfwer Almogens almänna beswär.

Hans Anderson ifrån Pensala framlägger en af hans framl:e hustru maria Pehrsd:r, tillika med witnen Capellanen H:r Petrus Uhlberg, Sochneskrifwaren Gustaff Nohrman samt Pehr Gabrielson och Hans Göstafson, d: 10: Martii 1718 undertecknad sskrift, lydande at emedan bem:t hustru Maria Pehrs

d:r

591.

Pehrsd:r war barnlöös; Ty har hon af wälberåt och med sundt förstånd testamenterat sin man ber:de Hans Anderson al sin ringa qwarlåtenskap, så framt hon förr än han med döden afgå skulle, hwilket efter hans Andersons begiäran honom til säkerheet protocollerades, derhoos befaltes Lensmannen Lorentz Nordman at Kundgiöra framl:e hust: Maria Pehrsd:rs arfwingar detta hennes testamente

Handelsmannen ifrån Stockholm Erich Dahlgreen framlägger en skrift, som Johan Bertilson i Mono uti witnens Anders Johansons och Hans Matzsons närwaro, d: 8: Sept:s 1727 underskrifwet, förmälande at emedan Johan Bertilson efter den erhåldna frihetens slut, ey finner sig förmögen at bebo sit heman 2/3 Ml. Crono Knutz i bem:t by, Ty har han på Handelsman Dahlgren transporterat besittningz Rätten til samma heman, som Dahlgren wil wederbörl:n bebo låta och derföre skatta. Hwilken transport Johan Bertilson nu närwarande wedgår och efter Handelsmannens begiäran protocollerades, hafwandes Handelsmannen at til större säkerhet Crono Befalningzmannens Wälb:de Reinholt Bulichs immission och stadfästelse wid samma besitningzrät at utwärka.

Erich Carlson ifrån Hirflax upwisar en af honom och Anders Äskelson dersamma städes samt til

witnes

592

witnes af Erich Olofson Mågz och Bertil Bertilson Dahlkarls, d:n 20 Sept:s 1725 undertecknad skrift, lydande, at Erich Carlson som dersammastädes äger besitningz rätten til 1 ml. Crono Fogel benämdt; men det ey mächtar allena uppehålla, har sig til hielp antaget bem:t Anders Äskelson som och tänker at taga Erich Carlsons dotter Maria til Ächta, hwarföre och Erich Carlson updraget honom besitningzrätten på halfwa Fogels heman, samt lofwat och testamenterat honom hälften af al sin lösa egendom utaf hwilken han och straxt gifwet honom 3:ne winters häst, såsom sin egen, Hwilket efter Anders Äskelsons begiäran honom til säkerhet Protocollerades

Efter friwillig förlijkning som i Rätten skiedde blifwer Mårten Göstafson i Wäxala skyldig Hindrich Jacobson ifrån Lillekyro S:n och Hiripeldo by, 24 D:r Kopmt resterande mellan lag på et dem emellan förelupit hästbyte, hwilken förlijkning med dom stadfästes efter Kongl, Förord: af d: 4: Julii 1695. §: 23.

Markus Gunnar ifrån Öfwerjepu Kiärande samt Matz Draka i Ytterjepu swarande, begiära Nämdemännen Matz Knus och Måns Rundt at syna och jämka deras twistige törfwedzskog som bewilliades i anledning af det 26 Cap: Bygn: B: ll:

Änkan hustru Elisabet Matzd:r ifrån Mono fordrar igenom sin son, Elias Anderson, af sin broder Nils Matzson i Hirflax sit hoos honom innestående arf, hwarom Elias Anderson. nu med Nils Matzsons

måg

593.

måg Erich Erichson således friwilligt förlijkt blef, at Erich Erichsons bem:t Swärfader til Änkan för hennes innestående arf i et för alt betalar 40 D:r Kopmt:, Hwilken förlijkning. med dom stadfästes efter Kongl. Förord:n af den 4 Julii 1695. §: 23:

Hustru Susanna Andersd:r ifrån Herflax fordrar på sin mans Erich Olofsons wägnar, af Hindrich Thomason i Mono 21 D:r Kopmt: som Erich Olofson för 2 Åhr sedan til honom utlånt! Hindrich Thomason tilstår utan gensäijelse denna skuld som han dömes at betala samt uti förorsakat Rättegångz Kostnad 1 D:r S:mt utgiöra, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

Nils Matzson och Lars Hanson ifrån Ytterjepu berätta at de af Erich Erichson dersammastädes tilhandlat sig hälften af 1 1/4 Ml. Knus i bem:t by, Men Klaga at Matz Jacobson som bebor den andra hälften af hemanet, ey efterlåter dem at nyttia haalfwa törfwedzskogen, til hwilkens Åthniutande de fördenskuld begiära hulpen blifwa! Matz Jacobson förklarar at han intet nekar dem delachtighet til hälften i Törfwedz skogen, så wäl som som andra hemanetz tilhörigheter, och begiärte nu parterne Nämdemännen Simon Hariox och Måns Rundt, at uti deras och Erich Erichsons närwaro dela och jämka den twistiga skogen som bewilliades. i anledning af det 26 Cap: Bygn: B: ll:

Änkan hust: Walborg Simonsd:r ifrån Sochlot

berät

594.

berättar, at hon tilsammans med Johan Thomason bebor 1 ml Nybond dersammastädes, under hwilket heman hennes man framl:e Erich Jacobson tillika med Johan Thomason upgräftat 4 Capl:d åker uti Leergiälan, hwar af Johan Thomason tilwäller sig 2/3 delar som han sådt; men änkan på står at samma jord må tillika med den deraf falna wäxten efter skatten och arbetet til hälften delas dem emellan! Swaranden tilstår at han taget 2/3 delar el:r så stoor lot af förmälta åker, som han deraf upgräftat; men kan doch på intet sät bewisa at han af denne åkeren mera än hälften gräftat. Fördenskuld finner Rätten skiäligt det böra parterne låta jämt sig emellan dela de omtalta 4 capl:d åker så wäl som innewarande Åhrs der af bergade wäxt.

Widare berättar hustru Walborg Simonsd:r at en huusman uti Stooråkeren upgräftat en åkerlinda som Johan Thomason sig allena tilägnat; Ty begiärar hon deraf deelachtig blifwaa, samt äfwen deraf få niuta halfwa sädes wäxten! swaranden Kan ey neka at han allena innehafwer et åkerstycke som en huusman gräftat och fördenskuld samt med wäxten til hälften honom och änkan emellan delas bör.

Sidst anmälar änkan at äfwen flere hemaanetz fastigheter ojämt häfdas, och en del råer orichtige äro; Ty begiärar hon deel= och jämkning öfwer alt hwar til Johan Thomason, samtycker och förordnades Häradzskrifwaren Anders Lööf at tillika med 2:ne Nämdemän jämt dela hemanetz huus och jord parterne emellan lijk

mä

595

mätigt det 4, 5 och 6. Cap: Bygn: B: ll: Uti förorsakat Rättegångz Kostnad skal Johan Thomason til änkan 1 D:r S:mt utgiöra.

Johan Johanson ifrån Ytterjepu berättar at han under Fientel:e tiden tilträdt 1 Ml. Crono Nybyggars der sammastädes, och har sedermehra försummat at hans företrädare på bem:t heman för Fiendens infal under en på Nybyggars heman af framl:e Landtmätaren Christopher Mört hållen refning, förtegat en anseenlig hoop samma hemman tilhörig både åker och ängg uti Killis och wuolten belägne, som han låtet under 3/4 Ml: Dikgräfwars refwa, i mening at dermedelst få mindre skat. doch har ännu derpå ingen skatläggning eller förmedling fölgt icke des mindre Klagar han at Åboen på bem:t Dikgräfwars heman Joseph Markuson, nu derunder häfdar samma ifrån Nybyggars refwade åker som Johan Johanson tilbaka begiärar. Swaranden förklarar at äfwen han under Fientel:e tiden tilträdt Dikgräfwars Crono heman och har der under häfdat de ägor som honom utwiste äro. Samt nekar at han weet om någon jord ifrån Nybyggars heman der under Kommet. Häröfwer afsades at emedan denne ägotwist Cronohemanen emellan, lijkmätigt Kongl. Förord:n af d: 30: Juni 1693 och Kongl. M:ts förnyade instruction för Landzhöfdingarne af d: 16: Octob:s 1723. §: 42: lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälb:ne Baron H:r

Reinholt

596.

Reinholt Wilhelm von Essens Högrätwisa afgiörande, altså Kan Tingz Tätten sig derwid intet befatta.

Matz Lassila förordnades til förmyndare för framl:e Mickel hanson grötas i Öfwerjepu omyndiga barn af förra Kullan, samt Anders Silfwast för den senare Kullan lijkmätigt det 20 Cap: giftm: B: ll:

Kyckioherden Ährewördige H:r Samuel Alanus berättar igenom sin måg Häradzsskrifwaren Anders Lööf, at han nästl:n wår utsände sin dräng Knut Knutson, at uti Sochlot och Karby wittia fiskebragderne, hwaraf Fisken efter wahnligheten hwart 10:de dygn honom tilkommer, änskiönt han nästl:n wår ey mehra än en gång uti Fiskeleken sådan sin rättighet uphämtade, Och Klagar at Jacob Hindrichson i Sochlot samma dräng ifrån tog den fisk, han uti des ryssior fångat, som han, Jacob Hindrichson, sig och Daniel Thomason emellan delt; doch har Daniel Thomason för sin andel H:r Kyrckioherden til fridz stält, och påstår nu H:r Kyrckioherden at Jacob Hindrichson må betala den borttagne fisken samt för sin wåldsamhet plichta och expenser betala! Knut Knutson gifwer wid handen at han tilsamans med Jacob Hindrichsons Son Anders, nästl:n wår uptog Kyrckioherdens tionde uti Jacob Hindrichsons 3:ne Ryssior, och der uti fick 8 st: Idar

samt

597.

samt uti Daniel Thomasons ena Ryssia 1 jd som Jacob Hindrichson på wägen derifrån honom wåldsamligen ifråntog. Samtl: Sochlotboarne intyga jämwäl at H:r Kyrkioherden och des företrädare altid waret wahna at för deras tionde i fiskeleken wittia alla byssens fiskbragder, hwar til och Knut Knutson nästl:n wår utsänd war. då Jacob Hindrichson honom fisken ifråntog. Jacob Hindrichson swarar at de framfarne Kyrkioherdarne aldrig förr wittiat hans fiske bragder i ber:de Karby Kiäld bäck; Ty bekänner han sig ifrån drängen

taget den fisk han der emot wanligheten sig til wittiat, och påstår at det waret allenast 6 st: idar, mehra Kan han ey heller bewisas hafwa taget. Fördenskuld och som Jacob Hindrichson är skyldig at lämna H:r Kyrkioherden Tionde så wäl af sin fiskeredskap i Karby Kiäld bäcken, som annorstädes, och tilstår at han af H:r Kyrkioherdens dräng 6 idar; Ty dömes han samma fisk at betala efter mätes mannaordom derhoos saakfälles han til 6 sk S:mt böter efter det 41 Cap. Edzöres B: ll: och skal han uti fororsakad Rättegångz Kostnad 1 D:r S:mt utgiöra.

Kyrckioherden Ährewördige H:r Samuel Alanus anmäler genom en til Rätten insänd skrift at han för Fientel:a tiden wid sit inträde på Prä

stebord

598

stebordet, dersammastädes, såsom inventarium emot taget Sex tunnopr Råg och 12 T:r Korn utsäde, tillika med 2:ne Koor och en tiuroxe, hwaremot han berättar at hela Prästegårdz Åkeren 1714 om hösten wid hans afträde på flychten, war behörigen både Råg= och Kornsådd, Men wäxten deraf lämnade tillika med de flere inventarii parselar och H:r Kyrckioherdens öfriga mästa egendom Fienden til rofz, hwaremot han wid sin hemkomst af flychten fan hela Prästegårdz åkeren osåd och i linda. Så har ey heller sedermehra något inventarium honom öfwer lefwererat blifwet; Ty anhåller han til sin och sine arfwingars säkerhet öfwer alt sådent om Tingz Rättens bewis! och intygades såwäl af Nämden som Tingz Almogen enhälligt: at alt det inventarium H:r Kyrckioherden i Prästegården nutit, är tillika med des öfriga egendom 1714 af Fienden skiöfladt, hwar efter han wid sin hemkomst ifrån flychten, fan Prästegården til pricka afbränd samt hela åkeren öde och i 8 åhrs Lindor. sedan har H:r Kyrckioherden intet inventarium nutit.

Hindrich Thomason ifrån Mono Klagar at Isaak Markusons dersammastädes hustru, Brita Johansd:r 14 dagar sedan, med nyl: updragen

hampa

599

hampa slaget hans hustru Elisabet blå och blodig i ansichtet, samt hårdraget henne, hwarföre på henne straf begiäras. hust: Brita Johansd:r tilstår uti sin ber:de mans närwaro: at hon med hampa slaget hust: Elisabet 2:ne slag; Men nekar at hon henne hårdraget. Under slagzmålet har ingen waret tilstädes som härom witna Kan Men Nämdemannen Matz Skyt berättar at Kiärandens nu närwarande hustru, näst efter slagzmålet för honom upwist 4 blodripor och 2:ne blånader i ansichtet, hwilkw åkommor hustru Brita Johansd:r ey Kan neka sig under förenämda Slagzmål henne gifwet; Ty saakfälles hon derföre til 6 g:r 3 sk:r S:mt böter, efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: derhoos skal hon uti förorsakad Rättegångz Kostnad til Kiärande 1 D:r 16 s: Kopmt: utgiöra

Carl Göstafson ifrån Herflax Klagar at boskap nästl:n Sommar igenom hans grannars Erich Saukonens och Nils Matzsons ogilda hägnad uti åkeren inkommet, och giort honom anseenlig skada på des Kornwäxt, hwarföre han af dem ehrsättning fordrar! Swaranderne Kunna ey neka at deras giärdes gårdar waret odugl:e at boskap dermedelst uti Kiärandens åker ingådt. Nämdemannen Matz Skyt har Syndt Carl Göstafsons lidna skada och pröfwat honom til 1 T:a 4 Cappar Korn; men påminner derhoos at

och

600

och Kiärandens egen giärdes gård waret förfallen så at boskapen ey derigenom än de andras Giärdes gårdar ingådt, det han och sielf wedgår, fördenskuld finner Rätten skiäligt ar Carl Göstafson bör sielf Kiännas wid 1/3 dehl af den tagna skadan, de ofrige 2/3 delar skola Erich Saukonen och Nils Matzsoon betala med hwarsine 12 Cap:r Korn efter det 9. Cap: B: B: ll: derhoos skola de til Kiäranden hwarsine 1 D:r 16 s: Kopm:tz expenser utgiörra och betala.

Framl. Handelsmannens Nils Turdins änka, hust: Gertrud Thuresd:r, som nu wistas i Wöro Sochn, har til detta Ting låtet instämma några bönder som under deras med hennes ber:de man förd handel Kommet för skuld at stadna; Men som hon befinnes hafwa 2:ne med sin merber:de man aflade barn, som uti samma fordringar äro deelachtige; men ännu ey äro med förmyndare försedde, altså Kan Tingz Rätten i medlertid ey uptaga desse måhl emot det 29 Cap: Konga B: ll:. Utan skal barnens faderbroder Handelsman Oluf Turdin i NyCarleby el:r någon annan beskedelig man anlitas förmyndarskapet at antaga.

Zacharias Erichson ifrån Ytterjepu wisar med Kiöpebref af d:n 26: Aprilis sidstl:n, at Erich Simonson som nu boor. i öfwerjepu, för 420 D:r redan utlagd Kiöpskilling til honom försålt 1 Ml: lefwä

lä

601.

lä i Ytterjepu som han föregifwet wara skatte, men doch befinnes wara Crono, derhoos har Zacharias Erichson lofwat honom halfwa wäxten af des Råg utsäde, samt påtaget sig at betala 168 D:r 29 s: gamal gield, och som han emot sådan lofwen förment sig få et Börde heman; men der utinnan swiken blefwet, Ty begiärar han antingen at rygga Kiöpet, el:r at få något af sin utlagde Kiöpskilling tilbaka! Swaranden wedgår at han lijkmätigt. Kiöpcontractet utgifwet Lefwälä heman för börde, emedan han ey annat wettat och äfwen siälf någon tid sedan det för börde inlöst. Härom blefwo parterne således friwilligt förlijkte: at Erich Simonson återställer Zacharias Erichson 20 D:r Kopm:t af den upburna Kiöpskillingen och 1/2 T::a spanmål, hwarefter altsammans förblfwer wid det uprättade contractetz innehåld. som efter begiäran protocollerades.

Pigan Anna Erichsd:r och hennes Förmyndare Matz Knus, berätta at pigans Broder Erich Erichson efter contract af d: 27: Martii sidstl:n til en främande Nils Matzson för 9 D:r Kopmt: sålt hennes besitningzrät på 5/16 Ml. af 1 1/4 Ml. Crono Knuus i Ytterjepu, som hon nu tilbaka begiärar Nils Matzson tilstår at han af Erich Erichson tilhandlat sig besitningz rätten på 5/16 dehls Ml. i Knus heman; men har sin ber:de fångaman ey inkalla låtet; Ty finner Rätten nödigt at til nästa

Ting

602

Ting och hans ankomst utställa detta mål lijkmätigt det 12 Cap: Jorda B: ll:

Erich Johanson Stenback ifrån Öfwerjepu Klagar at hans Stiufswärmoder änkan hust: Anna Hindrichsd:r af Steenbacks Crono heman dersammastädes til sytningz dehl brukar 1 Tunl:d åker och 8 Skrindl:d äng, utan afgift, hwilket honom som för hemanet swarar swårt faller, och Fördenskuld nu om någon lindring anhåller! Änkan upwisar et protocols extract dateradt d: 20: Septembris 1726, som förmälar, at hon då med trowerdige attester af d: 11: Martii 1723 och 13 Aprilis 1724, bewist, det hennes man och Kiärandens Swärfader Matz Erichson, i sin wälmacht Steenback heman bebodt, och lofwat henne den åker och äng som han i sin ålderdom nyttiat, sedan han åt mågen Erich Johanson hemanet updrog. J anledning hwaraf änkan tilstår at hon af hemmanetz ägor brukat 20 Capl:d åker och 4 Skrindl:d äng; Häröfwer pröfwade Rätten skiäligt det bör änkan häädan efter låta sig nöija med 6 Capl:d åker åhrl:n, som tilsammans giör 12 Capl:d in alles och 3 skrindl:d äng, herhoos förordnades Nämdemännen Matz Knus och Måns Rundt samma Åker och äng för henne at utmåta och afdela.

Matz Bertilson Höwäg ifrån Ytterjepu Förordnades til Förmyndare för hust: Brita Andersd:rs

i Kofjåki omyndige barn af förre Kullan

lijk

603.

lijkmätigt det 20 Cap: giftm: B: ll: och som nu befinnes at bem.t hustru trädt i nyt gifte med en Thomas Äskelson ben:d, utan at låta sine i förra giftet aflade barns Fäderne lagl:n afwittra, altså förordnades nu Häradzskrifwaren Anders Lööf samma afwittring at förrätta uti Förmyndarens samt flere wedreböranders närwaro.

Olof Erichson ifrån Kofjåki Klagar at Mårten Mårtenson dersammastädes, nästl:n wår barkat någon törfwed uti hans, Olof Erichsons enskylta skog på Kuckringz berget, och påstår, at Mårten Mårtenson må dömas, sit der giorda arbete förlustig. Mårten Mårtenson är igenom Nämdemannen Jacob Lassila i Sochneskrifwarens gustaf Nohrmans närwaro til detta Ting i rättan tid stämd; Men infinner sig intet el:r beskied om laga förfal wisar bem:t Nämdeman med flere Kiärandens grannar intyga at skogen på Kuckringz berget för Fiendtliga tiden är Olof Erichson tildeelt, Fördenskuld dömes Mårten Mårtenson sit der nedlagda arbete til Olof Erichson at afstå, i anledning af det 18 Cap: B: B: ll: samt til honom 1 D:r S:mtz expenser uthgiöra. derhoos saakfälles Mårten Mårtenson för uteblifwande ifrån Tinget til 2 D:r Smt: doch åligger Olof

Erich

604.

Erichson at så långt för nästa Ting swaranden detta slut lagl:n Kundgiöra låta, el:r på honom execution söka, at han må hafwa tid sin wederpart dertil instämma och hufwudsaken återwinna om han wil, och förmenar sig der til skiähl. hafwa, lijkmätigt Kongl. Förord: af den 4 Julii 1695 §: 23.

Matz Jonson Kärr i Kyrckioby Klagar at hans granne matz Johanson Reenwachtare dersammastädes, Nästl.n Sommar af brådan Skilnad uti Törfwedz Skogen med en Kiäp slog honom 2:ne slag hwarföre nu på Matz Johanson straf begiäras! Matz Johanson swarar at Matz Jonson med sit barkjärn först hötte honom, Fördenskuld tilsttår haan sig slaget honom 2:ne slag, at barkjärnet föl honom uhr handen, och påstår äfwen han at Kiäranden som med barkjärnet honom höt derföre plichta må! Kiäranden Kan ey neka at han hötte Matz Johanson med sit barkjärn; Ty saakfälles han derföre efter det 1 Cap: dråpm: B: med wåda ll. Til 3 sk:r S:mt och Matz Johanson saakfälles för 2:ne slag til 2 g:r 3 sk:r S:mt efter det 13 Cap: Sårm: B: med willia ll:

Påhl Påhlson ifrån Ytterjepu berättar at han i fientel:a tiden til sin måg Matz Anderson dersammastädes någon egendom infört hwarpå han nu en förteckning framläger

samt

605.

samt anhåller, at mågen om richtigheten der af honom til säkerhet för hwariehanda orsaker förhöras måtte, hwilket och skiedde: då Matz Anderson efter eget tilstående befantz af sin Swärfaders egendom hafwa nutit 4 st: Koor, 1 fulkoml. oxe, 2 ungnöt det ena 1 1/2 åhrs gl.t och det andra 1 åhr gl:t, igenom hästhandel 48 D:r pgl:r, 1 spield, 1 fönster, 1 gryta om 8 Canrum, 2 liar 3 skiäror 3 spadar 1 sex och en 3 D:rs plåt. Men deremot nekar han sig fått 1 gl.t spield och en Nio D:rs plåt, Hwad angår Spl:n som Påhl Påhlson honom påförer til 3 T:r 20 Cappar Råg samt 7 T:r 10 Cappar Korn så påstår Matz Anderson at det eij waret

så Mycket, Kunnandes ey heller han des Tun tal wid handen gifwa. Ty lofwade Påhl Påhlson der på bewis anskafa, i medlertid blifwer hwad anfört är, efter begiäran protocolleradt.

Änkan hust: Anna Jacobzd:r ifrån öfwerjepu wisar med Capellanens H:r Mag: Michael Jesenhaus samt Böndernes Erich kaupz och Anders Haraldz attest, at hennes man framledne Matz Erichson uppå sin sotesäng d: 13: Aprilis 1724 testamenterat henne hälften af sin oxe och den andra hälften til sin måg Erich Johanson, berättande Änkan at mågen för hennes halfpart betalt 38 D:r Kopmt: för oxen. Ty begiärar hon niuta sin fulla halfpart efter testamentet

Erich

606.

Erich Johaanson Kan ey neka at ber:de testament har sin richtighet, så wedgår han och at han derpå betalt allenast 9 D:r och at han sålt oxen för 38 D:r Fördenskuld dömes han at tillställa änkan resten af halfwa oxens wärde med 10 D:r efter det 9 cap. Jord: B: ll: och 1686 åhrs Kongl. Testamentz ordning. des utan skal han til änkan betala 3 D:r Kopmt: expenser.

Erich Anderson ifrån Monäs berättar at han 1726 om Somaren af et stycke på utmarken bort slog med ringa nytta gl. fönan och beklagar at Anders Åkeson der sammastädes i Åhr tilägnat sig samma ställe och derpå bergat 6 skrindar godt höö, det han ey Kunnat få om gamla fönan legat qwar, fördenskuld och som Erich Anderson derpå giorda arbete ey war med det ringa och odugliga höö, som han deraf erhölt betalt. Ty begiärar han nu af Anders Åkeson derföre någon wedergiälning. Swaranden Kan ey neka at Kiäranden til hans fördel nästl:t slog det mulbete som han i åhr med storre nytta bergat, samt blef med honom således friwilligt förlijkt: at han Anders Åkeson, nästkomande winter derföre tillställer Erich Anderson en skrind godt höö hwilken förlijkning med dom. stadfästes efter Kongl Förordningen af den 4 Julii 1695 § 23:

Efter

607.

Efter liqvidation som i Rätten skiedde blifwer Elias Tynis i Wuoskoski skyldig Hindrich Pehrson dersammastädes 6 Cappar Korn försträcht utsäde, som han och dömes jämte 2 D:r Kopmt: expenser til Hindrich Pehrson at betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

Borgarens Johan Anderson Skrifwars hustru Margreta Daeidzd:r ifrån NyCarleby Stad, fordrar af Matz Johanson och Pehr Hindrichson i Karby sin bem:t nu til Stockholm frånwarande mans uti Styrmans heman innestående arf, der å hon upwiste en af Johan Anderson d: 6: Aprilis 1705 utgifwen räckning, deruti han Sålderat sin arfz fordran til 51 D:r 4 s: Kopmt: deremot upwisa swaranderne en af. framl:e Nils Tingstadius och Stadztiänaren Johan Johanson d: 13 Januarii 1705, på Styrmans hemmans då warande åboars wägnar upsat räckning, deruti Johan Anderson och han bröder Matz samt Hans Anderssöner, med deras Syster Susanna Andersdotter för öfwerbetalt arf til sammans halderas för 20 D:r 6 s: Kopmt:, Närmare underrättelse Kunde nu härutinnan intet wid handen gifwas. Fördenskuld finner Rätten nödigt at utställa detta mål til des Johan Anderson sielf Heemkommer och härom hörd blifwer då Rätten om så begiäres wil sig närmare utlåta

Änkan

608.

Änkan hustru Margreta Erichsd:r ifrån Kofjåki beklagar genom. en i Rätten inlagd skrift, at sedan hennes man Matz Jacobson nyligen med döden afgådt, och hon med 5 stycken små barn utan arbetzhielp efterlämnat, är hon aldeles oförmögen at hålla sin mans heman 1/2 ml Hannus sina barn til handa, och heemställer Rätten om icke hemanet Kunde uplåtas antingen hennes Swägerska hustru Brrita Matzdotter med sin Son, eller hennes mans Fader broder Simon Jacobson? För bem:t Matz Jacobsons omyndige barn Förordnades nu denne Simon Jacobson til Förmyndare lijkmätigt det 20 Cap: Giftmåla B: och hafwer han barnens bästa, om hemans besitningen med mera efter yttersta förmågo wäl at förese, lärandes Crono Befalningzmannen låta sig angeläget wara at om detta Hannus Crono hemans beboende försårg draga. J medlertid förordnades Häradzskrifwaren Anders Lööf at behörigen afwittra förmälta barns Fäderne.

J anledning af Tingz protocollet som här samma städes höltz d: 2: Martii siddstl:n har Carl Matson i NyCarleeby Stad låtet Landt Feltschieren Herman H: Hast undersöka om han å naturens wägnar är förmögen och til ächtenskap beqwäm; upwisandes bem:t Feltschiers egen händiga attest af

609

d. 4: Martii, lydande: at Carl Matzson är duglig Kan giöra barn och förnöja sin hustru på bästa sättet som orden lyda. Fördenskuld har Carl Matzson nu åter låtet instämma pigan Elisabet Knutzdotter i Mono, samt bonden Johan Mickelson ifrån öfwerjepu, begärandes at pigan för de skiäl som Tingz Protocollet af d: 20: Sept:s 1726 innehåller, må tilhållas at låta

den 3:ie lysningen som än återstår, gå för sig, samt med honom ächtenskap bygga, der hoos anhåller han at bem:t Johan Mickelson, hwilken sidstnämde åhr och dag in för sittiande Rät, ibland Tingz Almogen med skympheliga ord utropat det Carl Matzson är oförmögen til ächtenskap, derföre med plicht och expenser ansees må! häröfwer förklarar sig Elisabet Knutzdotter, at hennes hog så aldeles är ifrån Carl Matzson wändt at hon omöjeligen Kan få af sig at träda med honom i ächtenskap, hennes Förmyndare Matz Johanson i Cantlax och Anders Carlson i Wäxala, samt moderbroder Jacob Maatzson i Cantlax, framlägga en skrift, förklarande at ehuruwähl Carl Matzson söker befästa sin förmenta ächtenskapz handel, igenom den trolofning han med Elisabet Knutzd:r uti des Syskonebarns, hustru Kierstin Johansd:rs och hennes mans Erich Pehrsons närwaro d: 3: Aprilis förledet åhr ingådt

doch

610.

doch som samma trolofning icke skiedt med rätta giftemännens wetskap och samtycke efter det 2 Cap: Giftm: B: ll: eller det 15 cap §: §: §: 4: 6: 0ch 10: Kyrckiolagen; utan lärer denna unga och manlösa pigan dertil, för hwariehanda enskylt afsicht skuld, wara förled af sit Syskonebarn förmälta hustru Kierstin Johansdotter, i anseende hwartil pigan sig ginast ångrat och Förmyndaren samt hennes moder broder efter förledet åhrs protocols innehåld hennes fästninge få ifrån sig burit samt i främande mans hand sat, hwar med den 3:ie lysningen Kommet at innehållas. J anseende til hwilka omständigheter, och i synnerhet det

pigan ännu befinner sig utan al böjelse til ächtenskapet med Carl Matzson, Förmyndaren och moderbrodren ständigt begiära det hon ifrån Carl Matzsons tiltal i detta mål må befriad blifwa! omsider Kommo de samt pigan med Carl Matzson således friwilligt öfwerens: at Förmyndaren af pigans egendom ofördröjeligen tillställa Carl Matzson som för des expenser hinder och skadestånd 40 D:r Kopmt: samt hans uti förledet åhrs ransakning nämde och än utestående fästninge fä. Hwaremot han al widare talan på ächtenskapet med hwad mehra af denna action flyta Kunde dödar och aldeles til intet giör. Johan Mickelson swarar at Klander war giort om trolofningen och den sidsta lysningen hindrat, samt Carl

Matz

611.

Matzson för oförmögenhet berychtad, för än han wid 1726 åhrs höste Ting på anförda sät sig yttrade, och ty förmodar at han i detta mål befriad blifwer Carl matzson iterar sit förra och framlägger en expenseräckning der efter han af Johan Mickelson 56 D:r 20 s: Kopmt: begiärar, mehra war här wid intet at påminna, ty slötz enhälligt som föllier.

Emedan af de i detta mål håldne ransakningar finnes, det pigan Elisabet Kutzd:r förledet åhr om wåren, när hon inlåtet sig i ächtenskapz handel med Carl Matzson, war allenast 18 åhr gamal, samt enfaldig, fader= och Moderlöös, intet förståendes at rådföra sig med sina Förmyndare och giftomän, hwilka äfwen Carl Matzson twert emot det 1. 2. och. 5. cap. Giftm: B: ll: samt det 15 Cap. §: 4: 6: och 10 Kyrckiol: förbij gådt, och utan deras wetskap och samtycke både trolofwat sig med pigan och låtet lysning försig gå. Hwilket sit enfaldiga

förfarande pigan straxt, och alt sedan ångrat, Kunnandes intet få til Carl Matzson någraa achtenskapz tankar, el:r har med honom Kiötzlig beblandelse haft. J anseende til hwilka omständigheter ey heller Förmyndaren tilbiuda hennes samwete twinga; utan fast mehra igenom deras inlagda skrift påstå at den olaga trolofningen må uphäfwen blifwa, til öferflöd

är

612.

är Carl Matzson med försäkran. om 40 D:r Kop:t betalning för sina expenser hinder och skadestånd af pigan samt Förmyndarne til fridz stält, ty blifwer förmälta olaga trolofning lijkmätigt föreskrefne lagsens rum samt parternes frijwilliga förlijkning uphäfwen, och står Carl Matzson så wäl som pigan Elisabet Knutzd.r frit at gifta sig hwar Gud råd förelägger Carl Matzsons utestående fästninge fä, samt de utfäste 40 D:r Kopmt: förlijkning, skola Förmyndarne honom ofördröjeligen tilställa.

Beträfande för det andra Johan Mickelson i öfwerjepu, hwilken med Skymphelige ord in för sittiande Rät och ibland Tingz almogen d: 20 Sept:s 1726 utropat: det Carl Matzson är oförmögen och til ächtenskap oduglig, så emedan detta falska rychtet om Carl Matzson som innan Johan Mickelson det på förmälta tid och ort omtalte waret gångbart i Sochnen, utan at man der til någon wis Sagusman Kunnat finna, ty blifwer Johan Mickelson ifrån böter befriad; doch som han med sit obetänkta utroop tilfogat Carl Matzson Skymph och bracht honom på omkostnad, altså finner Tingz Rätten skiäligt at han Johan Mickelson betalar Carl Matzsons i så måtto lidna Skymph och skada med 25 D:r Kopmt:

613.

Capitainen Wälb:ne H:r Baron Frisendorff som i Munsala by äger et heman, Klagar igenom

Nämdemannen Matz Johanson i Kantlax at hans grannar Gestgifwaren Olof Nilson och Matz Matzson Pus hafwa oförswarliga och förfalna giärdes gårda hwar igenom stoor skada skier samt begiärar at de må förmanas samma deras hägnad uti behörigt skick försättia. Swaranderne neka at någon skada igenom deras giärdes gårdar skiedt och lofwa med yttersta flijt deras hägnad wårda det de och alwarl:n förmantes at efterkomma lijkmätigt det 8, 9, 10 och 14, Cap: Bygn: B: ll: