Dombok 1725

28.10.2025 kl. 18:25

 

 

Domböcker 1725.

 

315.

 

Åhr 1725 d:n 8 Martii höltz ordina=

rie Häradz Ting med Almogen af Ny=

Carlby Pastorat i dess länsmans gård

Närwarande Crono Befallningzman=

nen Wählbetrodde Reinholt Bullich

och desse ährlige Män i

Nämbden.

Matz Skyt. Simon Harjox.

Matz Sigfidz. Matz Knus.

Mickel Ruut. Olof Kojonen.

Erich Skrifwars. Måns Ruut.

Daniel Sylwast. Erich Stubb.

Jacob Lassila.

 

Efter lyst Ting och Tingzfrid publicerades Kongl: Resolution af d 16 octobris 1723. §. 9. om Kummels och Remares wårdande. Kongl: Resolution af d

5

 

316

 

5 Febr: 1724. om deras straf som någon egendom för deras Medarfwingar undandöllia. Kongl: Förordning af d 27 Augusti 1723. angående frijheeter för dem som metal och mineral streek upfinna.

 

Börde Bonden Anders Johanson Gästgifwar ifrån Mono framlägger en af Honom och Crono Bonden der sammastädes Jacob Bärtelson Knutz d:n 6 i nu warande Månad undertecknad skrift lydande: At Anders Johanson för större beqwämigheet skuld wid ägornes nyttiande uplåter Jacob Bärtelson et stycke åker af 5 wackland, et skrindland äng och den på samma land befindtl: Ria, loa och lada, som alt är beläget på andra sidan om träsket gient emot Jacob Bärtelsons gård, jämpte 2 Capl:d i Söderåkeren. Hwar emot Jacob Bertelson gifwer Anders Johanson 5 wackars land i Wäster åkeren, samt des utan 2 Capland der sammastädes, och för höslag en liten änges täppa wid Gästgifwars gård, Bäcktäppan Kallad. Hwilket de ännu woro ständige och efter deras begäran protocollerades.

 

Claes Anderson ifrån Kyrckio by fordrar af sin huusbonde Anders Johanson Bro der sammastädes 3 D:r K:mt för et par resterande skoor, sampt 2 D:r dito mynt som på 1724 åhrs löön återstå, och Klagar der hoos at han alt för ringa och swag spijs niuter, hwarföre han be

gä=

 

317

 

gärarr ifrån Anders Johansons Tiänst ledig blifwa emedan han den samma, dagen efter nästledne Larssmässe dag upsagt och hans åhr nästledne Thomedag utlupit. Anders Johanson tilstår sig wara Claes Anderson skyldig 5 D:r K:mt för skoor och resterande löön som han dömmes tillika med 24 s: S:mtz expenser at betala efter det 16 Cap: Rådst: B: Angående tiänsten swarar Han sig nu eij Kunna släppa Kiäranden utur sin tiänst, emedan han eij på den föresatta upsäijelses termin sådant tilkänna gifwit, påstår och at han efter råd och lägenheet honom spisar; Ty förmantes drängen at tiäna åhret uth, ifrån Mickelsmässe til Mickelsmässe sampt i rättan tijd sin tiänst upsäija när han tänker afträde taga. der emot Anders Johanson warnades at wederbörligen sit folck underhålla och intet til rätmätigt Klagomåhl anledning gifwa.

 

Joseph dijkgräfwar i Ytterjepu som der sammastädes nyligen tilträdt dijkgräfwars hemman, Klagar at Byssens samfälta törfwedzskog mycket ojämpt af grannarna häfdas och at han eij wist weet hwad deel honom af Törfwedz barckorne tilkommer; Ty begärar Han at skogen efter hwars och ens skat delas må. Swaranderne Kunna intet undandraga sig den åstundade delningen, hwilken at förrätta parterne nu be=

gärte

 

318.

 

gärte länsmannen Lorentz Nohrman sampt Nämdemännen Olof Kojonen och Daniel Silfwast som bewilliades efter det 26 Cap. B: B: ll:

 

Änkan Hust: Sophia Gustafzdotter ifrån WuosKåski framlägger en af henne och Simon jsakson i Harjox på egne och dess mantals interessenters wägnar under denna Tingz tijd uprättad skrift lydande: At ben.te Mantals interessenter som äro 13 til antalet Nämbl:n Simon Jsakson, Nils Harjox, Hans Jussil, Erich Pessonen, Grels Karf, Hans Karfbacka, Matz Finska, Matz Måtare, Johan Lawast, Anders Lawast, Jacob Käppo, Mårten Kampinen och Elias Eskola betala til sin 1720 i Rysk Soldat tiänst uttagne Soldatz Anders Thomassons Änka Hustru Sophia Gustafzdotter tilsammans 100 D:r K:mt, hwar af på hwart hemman belöper Siu D:r 22 s: K:mt, des uthan är henne på et åhrs tijd bewilliat 1 Capland åker af hwar Röök uti bem:te Mantal såsom en tilökning på hennes ofwannämbde Mans Soldatlön Hwilket Mantals interessenterne nu närwarande jämwäl friwilligt tilstå och dömdes at efterlefwa, lijkmätigt Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §. 23. doch förbehålla Mantals interessenterne sig at af de nya åboerne och deras grannar söka någon hielp, änskiönt de sielfwa för

desse

 

319.

 

desse 100 D:r K:mt willia answarige wara.

 

Jonas Kier och Matz Reenwachtar i Kyrckioby berätta at de nyligen uptaget hwar sit hemman der sammastädes och Klaga at de eij weta hwarest någre deras åker= och änges råer äro; Ty begära de at förra Åboen på Kiär hemmanet Cnut Thomasson må utwisa sådane dem obekanta råer, det han och lofwade giöra så richtigt som han det Kan weta och beswäria wil.

 

Jonas Kiär i Kyrckioby Kärande, och hans granne Matz Reenwachtar Swarande begära Länsmannen Lorentz Nohrman at tillika med 2:ne Nämdemän efter skatten dela och jämka deras här tils något ojämpt nyttiade törfwedz skog som bewilljades efter det 26 Cap: B: B: ll:

 

Jonas Kiär i Kyrckioby Klagar at hans granne Matz Reenwachtar nästledne Höst Kiört sin Säd öfwer hans rågsådda åker, hwarföre af honom skadans ehrsättiande jämpte straf begäres. Swaranden tilstår friwilligt och utan inwändning at han så giordt; Ty saakfälles Han til 3 sk:r S:mtz böter, och skal efter Mätesmanna ordom uprätta hans der igenom tagne skadestånd, likmätigt det 13 Cap. Bygn. B: ll:

 

Matz Reenwachtar i Kyrckioby, Klagar at hans granne jonas Kiärr nästledne höst Kallat honom skiälm, hwarföre på honom straf begä=

res

 

320

 

begäres. Jonas Kiär tilstår friwilligt at han i hastigheet Kallat Kiäranden anförda oqwädens ord som han nu afbeder och fördenskuld saakfälles til sk.r S:mtz böter efter det 43 Cap. Tingmåla B:

 

Jacob Mickelson ifrån Munsala upwisar en af honom och witnen Nämbdemännen Simon Jsakson i Harjox, Matz Johanson i Kantlax och Matz Jacobson i Ytterjepu på denna Tingz tijd undertecknad skrift lydande at Han, Jacob Mickelson för påkommande ålder och bräckeligheet eij hädan efter förmår uppehålla sit Börde hemman 1/2 Ml: Ålantas i Munsala by, Och fördenskuld updrager nu samma hemman åt sin yngre Son Erich Jacobson som der uti sin arfzrät och skal betala hemmanetz geld sampt upfostra sin äldre Broders qwarlämnade barn, hwilka hoos honom skola förblifwa så länge de Kunna med honom förenas eller til dess de försedde warda, då Erich Jacobson dem och deras medarfwingar utlöser och sielf behåller Bördz= och Besitningzrätten fram för de andre barnen. Så gifwer och Jacob Mickelson honom Erich Jacobson med sin hustrus samtycke en oxe, 2 Koor, 4 skiötnät, 1/2 watanot, och en refelböse hwad hädan efter i boet förwärfwas, skal Erich Jacobson, enskylt äga. Hwilket alt efter Jacob Mickelsons begiäran protocollerades.

Läns=

 

321

 

Länsmannen Lorentz Nohrman berättar at han med Pehr Sigfridson i NyCarlby Stad interesserat uti en Watuqwarn som de 1722 nedrifwit och sit interessentskap uphäfwet, då hwar taget sit stycke och har länsmannen der wid Kommet något til Kortta, emedan Pehr Sigfridson af qwarnens innandömme och redskap sig mera tilägnat än på hans andeel belöper, som Länsmannen nu tilbaka begärar. Pehr Sigfredson Klagar äfwen det samma, nämbl:n at han wid ofwannämbde qwarn rifning Kommet i mistning, hwarföre parterne begärte Sochneskrifwaren Gustaf Nordman sampt Nämbdemännen Matz Johanson i Kantlax och Erich Skrifwars i Wäxala at här utinnan dem emellan iqqvidera som bewilljades efter det 33 Cap: Jord: B: ll: För et försummat uproop plichtar Pehr Sigfredson med 1 D:r S:mt

 

Erich Sorfwist i Kyrckioby fordrar af Anders Bro, der sammastädes betalning för 1 Tunna Tiera och et Spield somhan i Ryska tijden ifrån hans gård borttaget. Swaranden förklarar at Lars Hanson i Harald smma tiäru tunna bekommet som lars Hanson äfwen tilstår och lofwar sampt dömmes at betala jämpte 24 s: K:mtz expenser efter det 16 Cap. Rådst B: Spieldet berättar Anders Bro sig efter Kärandens afwikande på

flychten

 

322.

 

flychten undan fienden i Jorden förwarat. Och lofwar nästkommande Wår det upsöka, hwilken sin lofwen han och dömdes werckel:n efterkomma.

 

Hindrich Johanson ifrån Kantlax berättar at Änkan hustru Brita Jonsdotter som tillika med honom beboor 1 Ml: Crono Laggars undandrager sig at med honom wara lika dehlachtig uti påkommande utgifter, der med Hon intet nögd är. Änkan swarar at Hon här tils af medellösheet och brist på arbetz hielp eij mächtat halfwa hemmanet bruka eller hälften Utlagorne betala. Men har nu fåt heem sine barn och antager halfwa hemmanet, hwar efter hon wil för hälften af alla utlagor answarig wara, som hon och genom dom pålades at efterkomma, likmätigt det 33 Cap: Jord: B: ll:

 

Jonas Pehrson ifrån Kyrckioby Klagar at hans granne Matz Johanson Reenwachtar, nästledne Januarii Månad hoos Handelsmannen Daniel Kiämpe i NyCarlby Stad, hårdraget och Kinpustat honom, hwarföre Han påstår at Reenwachtar med straf ansees må! Matz Johanson swarar at Jonas Pehrson först Kallade honom Karimus Son, emedan uti Lapo Sochn och Cauhawa by skall waret en gl: tiuf wid namn Anders Karimus, hwars Son doch Swaranden intet är; Ty gaf han i bråd och

skil

 

323.

 

skilnad Kiäranden någre slag.

Resolutio.

Emedan Jonas Pehrsons och Matz Johansons på hwarandra föröfwade injurier och slagzmål uti NyCarleby Stad, sig tildragit; Ty warda parterne här med förwiste at in för den lofl: Rådhuus Rätten der sammastädes sig anmäla efter det 24 Cap: Tingm: B: och 12 Cap: Rådst: B:

 

Hindrich Bers Hustru Margreta Erichzdotter ifrån Ytterjepu Klagar at Erich Lussi der sammastädes för henne borthugget 2 fbl.r törfwed på Medmåsa holmen, som nu tilbaka begiärs. Lussi swarar at han nyligen tilträdt sit hemman, och har efter sin grannes Johan Olofsons inwisning hugget förmälta törfwed som han menar af sin företrädare på hemmanet barckat wara. Johan Olufson förekallades och nekar sig gifwit Swaranden någon anledning at hugga det nu omtwistade törfwet, eij heller Kan Käranden nu med skiähl fultyga at det hennes hemman tilhörer; Ty afsades uppå parternes begäran at Länsmannen Lorentz Nohrman tillika med 2:ne Nämbdemän skola efter hwars och ens skat dela desse parters törfwedz skog dem emellan efter det 26 Cap: Bygn: B: ll: För et försummat uproop plichtar Erich Lussi med 1 D:r S:mt.

An=

 

324.

 

Anders Johansson och hans Systers hust: Kierstin Johansdotter Man Erich Pehrson ifrån Mono framlägga en af dem sampt framledne Knut Matsons omyndige barns, Anders Knutsons och Elisabet Knutzdotters Förmyndare Anders Carlson i Wäxala och Matz Johanson i Kantlax, jämte witnen Länsmannen Lorentz Nohrman sampt Nämbdemannen Erich Jsaakson d:n 30 Octobris 1722 underteknad Kiöpeskrift, lydande at bem:te barns Förmyndare uplåta och försällia Anders Johanson och hans berörde Systerman 1/2 Ml: eller hälften af 1 Ml: deras pupillers börde hemman Gästgifwars i Mono by emot 250 D:r K:mt hwar på de då straxt betalt 150 D:r och utfäst sig resten 100 D:r näst der på fölliande Alhelgone tijd fylla. Hwilket Kiöp de sedan på 3:ne laga Tingg nämbl.n d.n 18 Febr: 1723. d:n 10 Octobris samma åhr och d 7 Martii 1724. Klanderlöst upbiuda låtet, hwar efter det jämwäl utan åtaal lagståndet; Ty begiäres nu skiötning och fasta bref Fördenskuld och som denna handel lagl:n är sluten sampt uthan något der på giort anspråk, laga upbod och stånd undergådt, der emot eij heller nu något Klander anfört. Ty blifwer 1/2

Ml:

 

325

 

Ml: eller hälften af Gästgifware hemmanet här med dömdt ifrån Knut Matsons barn och efterkommande sampt til Anders Johansons och hans Syster med deras barn och efterkommande, at de samma hemman med alle dess tilhörigheter i wåto och tårro, närby och fiärran, intet undantagandes, såsom deras wäl= och Lagfångna egendom til Ewerdelige tider äga, nyttia och behålla må, efter det 1, 2 och 10 Cap: Jord: B: ll:

 

Handelsmannen i Wasa Hans Werander fordrar igenom sin Fulmechtige Rådmannen i Ny Carlby Nils Brasch af Pehr Carlson i Kåfjåki efter dess original obligation af d:n 18 Febr: 1723. 145 D:r K:mt skuldfordran. Pehr Carlsons Måg Mårten Mårtenson tilstår på sin bem:te Swärfaders wägnar, friwilligt denna geld som han på tager sig at betala, det han och likmätigt sin lofwen dömdes at giöra efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: J förorsakad Rättegångz Kostnad skal Swaranden 1 D:r S:mt utgiöra.

 

Crono bonden Erich Bion ifrån Ytterjepu, berättar at huusmannen Erich Matson, undan hans hemman nyttiar 8 Capland åker i Kalfhagan, som Erich un=

der

 

326

 

der hemmanet begärar. Erich Matson swarar at han af förra Åboen och Kiärandens Företrädare Hans Hanson bekommet samma åker för sine åhrslöner och arbete som hemmanet til tienst kommet, men ännu obetalte äro. doch finner Rätten skiäligt och med det 30 Cap: Kong: B: ll: sampt 1677. åhrs placat om skatskyldig jordz deelning eenliget, at Erich Matson bör återställa Käranden de 8 Capland åker som af ålder under hans hemman lydt, och står honom frit at söka bem:te Hans Hanson för det Han af honom Kan hafwa at fordra.

 

Jacob Matson ifrån kantlax berättar at han 1724. Medsommars tiden til sig taget sin Fader= och moderlösa nu 12 åhr gl: Syster Son Jacob Hanson, som nästledne Juhltid gick til sin Fader Systers man Erich Knutson i Hirflax; Ty begärar han, at få pilten i sin tiänst igen. Bem:te pilt swarar at, han hoos Kiäranden nööt allenast litet Maat och inga Kläder; Ty öfwergaf han Honom, aaf hwilken han hwarcken städsel eller annat bekommet, och wil förblifwa hoos sin bem:te Fadersysters Man, der Han nu mår bättre än hoos Jacob Matson, hwilken intet Kan säija at Jacob Hanson genom fästepenning eller annat

Con=

 

327.

 

Contract sig til tiänst förbundet; Ty pröfwar Rätten skiäligt at uphäfwa kiärandens talan i detta måhl.

 

Johan Johanson i Kantlax berättar at han 1723. Mickelsmässe tiden til dräng stadgat Änkans hustru Elisabet Johansdotters Son unga drängen Johan Pehrson som 1714 uti Januarii månad samma tiänst förlupit; Ty har han nu låtit instämma hans Moder bem:te Änka, och påstår at hennes Son må tiäna sit åhr til slut. Änkan swarar at hennes Son hoos honom bekom liten och swag spijs, ty gick han der ifån och tiänar nu hoos Thomas Jacobson i Böhle af Mustasari Sochn, och som Han nu intet war stämd eller tilstädes; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta mål til dess han inkallad och hörd blifwer, hwar efter närmare swar föllia skal.

 

Änkan Hustru Elisabet Jsaakzdotter ifrån Cantlax fordrar af Johan Johanson der sammastädes 1 skrinda höö som henne blefwit lofwad för det Hon 1723. om Sommaren Achtad hans Boskap. Johan Johanson tilstår at hans grannar för sådan hennes tiänst gifwit henne en skrinda höö, men han intet. Ty dömmes Han at i stället för en skrinda höö betala hhenne 1 D:r 16 s: K:mt jämpte 24 s: dito myntz expenser efter det 8 Cap: Kiöpm B: ll:

och

 

328.

 

och 16 Cap: Rådst: B:

 

Borgaren i NyCarlby Stad Erich Hångelson Lööf, berättar igenom sin Son Häradzsktifwaren Anders Lööf at han 1714 om winteren wid Ryssarnes ankomst, reste til Wasa at med dem på NyCarlby Stadz wägnar om brandskat accordera, och på framresan sampt i Cantlax by lämnade sin Häst hoos Nämbdemannen Matz Johanson som emot försäkrad wedergälning skal lofwat föra samma häst til Staden der den lätteligen Kunnat för fiendens plundrande Salveras emot den betalte brandskatten. Men emedan Matz Johanson det eij giordt; Ty åstundar Lööf Rättens undersök: och betänkande här om. Matz

Johanson tilstår at Han wid Löfz framresa til Wasa emot tog hans Häst at förwara til dess återkomst, men intet at föran heem, Och som Käranden reste nu annan wäg tilbaka, ty lämnade Hästen hoos honom och blef tillika med alla hans egna hästar och öfriga egendom af fienden borttagen sampt Matz Johanson sielf illa slagen och bränder. Tilbiudandes han sin Eed at han intet lofwade föra Erich Lööfz häst heem til Staden. Med denna förklarning war Häradzskrifwaren på sin Faders wägnar nögd och Matz Johan=

son

 

329.

 

son dömdes ifrån widare tiltaal i detta måhl fri efter det 9 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Brofogden Philip Granberg påminner at stora Bron wid Staden eij utan både anseenlig och tidig reparation förwaras Kan; Ty begärar Han at Almogen må påläggas sin skyldigheet i detta måhl med nödigt wärckes och timbers framskaffande fullgiöra, hwa wid han underwistes at här om rådgiöra med H:r Borgmästare och Råd, emedan Staden äfwen uti bem:te Bro är dehlachtig, och anhålla at wissa deputerade af Staden tillika med någre förståndige Män af Sochnen må träda tilsamman och undersöka, hwad och hutu mycket werck til mehrbem:te bros förbättrande behöfwas, det som Sochnen då påkommer måste wederbörligen delas emellan Almogen och ofördröijeligen framskafas sampt Broon så tidigt förwaras, at Hon icke med wåhr isen afföres.

 

J anledning af Tingz Rättens d 17 Septembris 1724 hållen Ransakning förekallades Marckus Gunnar, Hans Swärfader Göstaf Matson ifrån Stoorkyro och Broder Hindrich matson ifrån NyCarlby Stad, af hwilka den första wid sidsta Ting tilstådt at han tillika med sin bem:te Swär=

Fader

 

330

 

Fader och Broder uppå Wargholmen bortstulet hust: Maria Mårtensdotters i Kyrckioby, skogz giömma som bestådt af en hoop Kläder, Hwilket han ännu ständig är, så bekänna jämwäl Gustaf och Hindrich Matzsöner friwilligt at de uti denna stöld dehlachtige waret, sampt borttaget efterfölliande parselar som nu werderades nämbl:n 1 swart pulmetz tröija för 12 D:r 1 dito Kiortel 18 D:r en brun Sars tröija 5 D:r 1 brun walmars Kiortel 3 D:r en grå walmars råck 3 D:r 1 par skinbyxor 5 D:r 3 Manfolckz skiortor 6 D:r 2 förkläden 3 D:r 3 öfwerdelar 2 D:r 8 s: 6 halsdukar 4 D:r 16 s: et par halfstöflar 2 D:r 1 par qwinfolckz skoor 1 D:r 16 s: 2 par strumpor 1 D:r 16 s: 1 bordtäcke 3 al:r 3 D:r 10 alnar bolster wahr 7 D:r 16 s: och en walmars wepa 2 D:r tilsammans 79 D:r 8 s: Alt Kop:mt hwar på likmätigt ofwannämbde protocols lydelse, är återstält en Swart pulmetz Kiortel, en Brun Sars tröija, en brun walmars Kiortel, en Manfolckz skiorta, et förkläde, en öfwerdeel, en halsduk, et bordtäcke, sampt 2 1/2 al:r bolster wahr, som efter nästföregående werdin tilsammans giör 35 D:r 28 s: K:mt föruthan 23 D:r upburne medel i förlikning efter

förra

 

331

 

förra Ransakningen. dess uthan tilstår Marckus Matson Gunnar uppå Mickel Hanson Grötas hustrus Gertrud Matzdotters berättelse at han Allena uthur hennes skogz giöma wid Krankbo stulet 7 alnar lärft för 3 D:r 16 s: en Sars Kiortel 16 D:r en heemwäfwen Kiortel 3 D:r et Cattuns förkläde 2 D:r et bourdalus Kraga 3 D:r och en Sars tröija 2 D:r tilsammans 29 D:r 16 s: K:mt som alt är återstält och betalt. Mera war här wid nu intet at påminna, föruthan det de angifne eij tilförne för stöld lagförde äro.

Resolutio

Emedan Gustaf Matson ifrån Stoorkyro och Hindrich Matson ifrån NyCarlby Stad friwilligt tilstå at de tilsammans Utur Hust: Maria Mårtensdotters skogz gömma stulet en hoop egendoom som är werderat til 79 D:r 8 s: K:mt Ty dömmas de at plichta med tredubla böter emot stöldens werde som är 79 D:r 8 s: S:mt Men Marckus Matson som efter sin bekännelse uthom förmälta 79 D:r 8 s: allena utur Mickel Hansons skogz giömma stulet hans til 29 D:r 16 s: K:mt werderade sampt återstälte egendom sål at hela hans stöld blifwer 108 d:r 24 s: K:mt skal äfwen derföre plichta med tredubla böter nämbl:n

108 D:r

 

332

 

108 D:r 24 s: S:mt efter Kongl: Förordn: af d 18 Maii 1653. §. 3. dess uthom skola ofwannämbde Tiufwar til hust: Maria Mårtensdotter betala hwar sine 6 D:r 25 1/3 s: K:mt som på det stulna godset felar. Skulle någondera af dem eij mächta sin andel utgiöra, så utsökes bristen af den förmögnare efter Kongl: Förordn: af d 28 Martii 1698. och böra stå hwar sine 1 Söndag på plichtepallen sampt undergå uppenbar skrift efter Kongl: resolution

af d 17 Decemb:s 1697. för böterne plichtade delinqventerne med gatulop.

 

Matz Johanson ifrån Cantlax fordrar af Pigan Elisabet Johansdotter 13 D:r 8 s: K:mt som han dels för henne i personpenningar och Contribution utlagt deels och för det han den tid hon 1723 om winteren hoos honom tiänte, åt henne öfwer winteren födt en qwiga. Swaranden tilstår friwilligt denna fordran sampt dömmes til Matz Johanson betala ofwannämbde 13 D:r 8 s: K:mt efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Caap: Rådst: B:

 

Staphan Anderson ifrån Kyrckioby, berättar at han 1724. uti Martii Månad efterlät Hindrich Jacobson der sammastädes mala på sin och

sine

 

333.

 

sine nu närwarande interessenters Hindrich Olis och Anders Haraldz qwarn som under den tid Hindrich Jacobson henne nyttiade upbran, hwarföre Staphan Anderson och hans bemälte interessenter nu af honom deras skadeståndz uprättande fordra. Hindrich Jacobson swarar at han om aftonen noga utslächte, doch antändes qwarnen emot Morgonen som han menar der af förorsakatz at spisen lärer waret odugl: och Kom nu i anseende der til med Kiäranderns således friwilligt öfwerens, at han åth dem skal upbygga 1/4 deel af qwarnen och dess tilhörigheter, sampt Staphan Anderson, Hindrich Olis och Anders Harald hwardera en fierde part, hwilken förlikning med dom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d 4 Julii 1695. §. 23:

 

Matz Anderson ifrån Ytterjepu Klagar at Johan Olufson der sammastädes borthugget hans 2 famnar törfwed som han tilbaka begiärar. Johna Olufson swarar at han nyligen ifrån fångenskap heemkommet och weet eij annat än hans Fader framledne Oluf Anderson detta törfwed barckadt, förklarar sig doch nögd om Kiäranden sin talan edeligen bestyrcka Kan som han och med finger å book giorde; Ty dömmes Johan Olufson

at

 

334.

 

at återställa Matz Anderson 2 fbl:r törfwed jämpte 1 D:r K:mtz expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Marckus Matson ifrån Ytterjepu berättar at han 1720. tilhandlat sig Runtas hemman der sammastädes af Bördäganden Mickel Matson som då förbehållet sig litet åker och äng til uppehålle i sin lijfztid; men wil nu mera intet der med wara nögd, uthan har tilägnat sig en Kammare, 1/2 Tunlandz åkerlinda til hööslag och 10 Capland glad åker, Hwilket hemmanet utan afsaknad eij umbära kan. Matz Marckuson eij heller efterlåta wil, utan begärar at gode män som likmätigt det dem emellan uprättade Contractetz lydelse för Mickel Matson afmäta hwad han med rätta hafwa bör, Mickel Matson swarar at han intet Kan Komma til rätta med de ringa lägenheter Han efter Contractet niuter. Har doch ingen skiälig orsak det samma uti någon deel at rygga; Ty bör han wara nögd med de förmoner han sig der uti sig

förbehållet, Och förordnades Länsmannen Lorentz Nohrman at tillika med 2:ne Nämbdemän tilmäta Mickel Matson

dess

 

335

 

dess deel som Kiöpeskriften och det der på meddeelta fasta brefwet utwisa.

 

Thomas Simonson ifrån Ytterjepu berättar at han nästl:n höst til dräng stadgat Hans Hansons i Monäs nu 13 åhr gambla Son Anders Hanson med dess bem:te faders samtycke, icke dess mindre har samma pilt nästledne Juhlhelg sin tiänst förlupit, samt uppehåller sig nu hoos sin fader . Ty begärar Thomas Simonson at få honom i tiänst igen! Hans Hansons Hustru Maria Hindrichzd:r swarar uti sin siuka och eländiga mans frånwaro at hennes bem:te Son intet med sin faders samtycke, utan emot både hans willia och wetskap denna tiänst antaget. Så Kan eij heller Kiäranden bewisa at han med piltens föräldrars lof och minne honom uti sin tiänst taget. Nämbden berättar at Hans Hanson är så gammal och skröpplig at han stundeligen behöfwer hielp och upwachtning hafwandes ingen som håller honom wed och wärma om Sonen honom ifråndrifwes. Fördenskuld och som Hans Hanson nogsampt befinnes uti sin Ålderdom sielf behöfwa sin Sons tiänst som han intet bewises til någon annan bortlofwat; Ty pröfwar Rätten skiäligt at uphäfwa Kärandens talan i detta måhl.

Hin=

 

336.

 

Hindrich Anderson Pomalain ifrån Pedersöre Sochn, wisar med Kiöpe Contract af d 30 Maii 1724. at han emot 250 D:r K:mt sampt anseenlig Sytningzdeel i Åker och äng jämpte nödige huusrum i gården, af Änkan hustru Margreta Jönsdotter och hennes Son Erich Anderson i Sochlot tilhandlat sig 1/2 Ml: Börde Snåras der sammastädes, hwar på han skal betalt 1022 D:r Kop:mt och nästledne Höste Ting begärt första upbodet som honom afslagetz; emedan Han hemmanet til stor skada och afsaknad der ifrån til bem:te Säljare lofwat mera åker och äng än det umbära Kan, Och som Margreta Jönsdotter nu mera eij heller will något bestå af de undantagne ägorne eller hålla sit Contract, utan taga hemmanet tilbaka; Ty begärar Han at få weta hennes ändtliga mening, och om han wid den slutna handelen skal Kunna sig trygga. Hustru Margreta Jönsdotter Klagar at hon intet

Kan begå sig på hemmanet med Hindrich Anderson, och önskar at Contractet Kunde blifwa uphäfwet. Så inlägger och hennes dotter Pigan Anna Andersd:r en skrift der uti hon beklagar at hennes Moder med sine barn i hennes frånwaro och henne owetterligen förmälta Kiöp slutet, ty wil

Hon

 

337.

 

Hon hwad som på Kiöpskillingen är betalt, återställa och hemmanet inbörda, hwar til hon förmodar sig hielp af sin äldre Broder Simon Anderson, hwilken nu är i Swerige, och hafwer låtet weta at han nästkommande Sommar wil Komma heem och sin fadernes jord tilträda. Hwarföre Hon begärar at Hindrich Anderson må utdömd blifwa! här öfwer resolverades:

At emedan Hindrich Anderson igenom laga Kiöp på hemmanet inkommet och detta åhrs fardag allaredan förbij är. Ty Kan Rätten eij förwägra honom Hindrich Anderson at sittia odrefwen åtminstone til nästa fahrdag 1726. Lijkmätigt Kongl: Förordn: af d:n 27 Junii 1720. §. 15. Om Arfwingarne tänka Honom då utdrifwa, så hafwa de at wid nästa Höste Ting at återställa den upburna Kiöpskillingen sampt närmare slut söka.

 

Lars Larson ifrån Cronoby har wid sidsta Ting d 17 Sept:s 1724. anmält at hans Son Matz då tänkt bygga Ächtenskap med Pigan Beata Hansdotter, Hwilken är Bördägande til 1/2 Ml: Lohilax, som hennes Moder Änkan Hustru Margreta Hindrichzdotter emot 81 D:r 16 s: K:mt under fiendtliga tiden uplåtet en Obördig Matz Marckuson, och Lars Larson på bem:te Pigas wägnar begert inbörda, hwilket den gången eij för sig gådt, eme=

dan

 

338.

 

dan ingen bördlösn upwistes, eller Pigan med Matz Larson wigd war. Sedan är gifter målet

för sig gånget, och Lars Larson framlägger 81 D:r 16 s: K:mt til hemmanetz lösn, sampt på sin Sons och Son hustrus wägnar begärar at Matz Marckuson må utdömmas och denna wår afträde taga! Matz Marckuson har intet lagfaret med denna hemmans handel, eller Kan neka emot Bördägandens tilbod. Allenast han får niuta en rät fahrdag efter lag. Lars Larson beklagar at Matz Marckuson nutit friheet och hemmanet föga förbättrat, lärer det och mera förderfwa om Han längre får sittia odrefwen.

Resolutio.

Emedan intet hinder nu mera afstänger Matz Larson at inbörda sin hustrus Beata Hansd:rs

Hemman 1/2 Ml: Lohilax, ty skal Matz Marckuson emottaga den framlagde Kiöpskillingen 81 D:r 16 s: K:mt efter det 2 Cap. Jord: B: ll: och nästkommande fahrdag 1726. afträda likmätigt Kongl: Förordning af d 27 Junii 1720. §. 15. J medlertijd åligger honom förswarligen bruka och förbättra hemmanet, så at han eij för någon missbygnad stadna må.

Sedan deta war afsagt emottog Matz Marcku=

son

 

339.

 

son förmälta Kiöpskilling och begerte parterne Länsmannen Lorentz Nohrman at tillika med 2:ne Nämbdemän inventera Lohilax Hemman Matz Larson tilhanda nästkommande Höst, sampt öfwerse och uptekna det arbete och bygnad Matz Marckuson der nederlagt. Wid hwilket tilfälle Matz Larson efter det inventarium som då uprättas wil afwittra sin Swärmoders Systrars Hustru Brita och Hustru Anna Hindrichzdöttrars arf efter deras fader framledne Hindrich Marckuson, Hwilket alt af Rätten bewilliades. Sist förbehölt sig Matz Marckuson at wid sit afträde emot 30 D:r K:mt igenfå den Korn som han lämnat Hustru Margreta Hindrichzdotter til afräkning på förmälta 81 D:r 16 s: der til Lars Larson eij heller nekar.

 

Oluf Nilson och Lars Pehrson ifrån Munsala som der sammastädes beboo 1 1/2 Ml: börde Gästgifwars, begiära at få Klyfwa samma hemman huus, åker och äng uti 2:ne lika delar som de sedan uppå gl:a Tompten oförandrat willia bebo. Läns= och Nämbdemännen intyga enhälligt, at under förmälta Gästgifware hemman finnas tilräckelig lägenheter i Åker, äng skog muhlbete och fiskewatn. Warandes gården under Ryska tiden upbrändt och der på sedermera Allenast någre få huus upsatte. Ty blifwer General Majorens och Landzhöfdingens Högwäl=

borne

 

340

 

borne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga godtfinnande denna deras begäran

ödmiukeligen heemstäld.

 

Hindrich Matson Bers Hustru Margreta Erichzdotter Klagar at hennes granne Gustaf Bers under fiendtliga tiden och hennes flycht ifrån hennes gård taget 7 T:r Tiära, golfwet utur en Kammare, en Säng och en bod, som Hon nu tilbaka begärar. Gustaf Bers tilstår at han i hennes frånwaro tog 4 1/2 Tunna tiära i upsåt at henne derföre betala, och har sedan der af på Kiärandens geld, til Borgaren i NyCarlby Stad Hans Matson betalt 1 Tun:a tiära, Och blifwa således ännu skyldig 3 1/2 Tun:a. Golfwet och Sängen tilstår han ännu hoos honom wara i behåld, men Boden nekar Han sig taget, Utan skal hans Swåger Pehr Pehrson henne bortfört. Käranden påstår at Gustaf Bers edeligen må ehrhålla at han eij taget mera tiära än han nu uptäkt, Hwilken Ed han aflägga wil.

Resolutio.

Gustaf Bers skal för de Honom återstående och efter hans bekännelse hustru Margreta Erichzdotter tilhörige 3 1/2 Tunna tiära til henne betala 12 D:r 8 s: K:mt, återställa Sängen sampt sampt uti hennes Kammare inlägga golfwet så

godt

 

341

 

godt han det borttog, och uti förorsakad Rättegångz Kostnad 4 D:r K:mt Utgiöra, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: der hoos bör han wid nästa Ting om han Kan med sielf sins Eed ehrhålla at han intet af hustru Margreta Erichzdotters tiära taget mera än 4 1/2 T:r likmätigt det 19 Cap: Tingm: B: Kunnandes hustru Maria Erichzdotter för boden söka den i Ransakningen nämbde och nu ostämbde Pehr Pehrson.

 

Handelsmannen i NyCarlby Stad Daniel Kiempe upwisar Capitainens H:r Eric Bloms och Crono Befallningzmannens Wälbetrodde Reinholt Bullichs Kiöpebref af d 26 Augusti 1721. lydande at Befallningzmannen för 560 D:r K:mt sålt Jutbacka hemman i Kyckioby åt H:r Capitainen som samma Kiöpe Contract d 27 Febr: sidstl:n på bem:te Handelsman transporterat, hwar å Kiempe nu stadfästelse begärar; Men som Contractet intet är skrifwit på Charta Sigillata, eij heller finnes Kiöpeskillingen emellan Blom och Kiempe wara utsat; Ty Kan Rätten denna gången sig der med intet befatta.

 

Borgaren ifrån NyCarlby Stad Pehr Sigfridson berättar at han och Änkie Pastorskan dygdesamma hustru Brita Hoffrenia någon tid tilsammans

bru=

 

342.

 

brukat en Watnqwarn, Men sedan bem:te Änka til Länsmannen Lorentz Nohrman försålt sit hemman Drakabacka och qwarnen af honom sampt länsmannen förstördes, har Länsmannen tillägnat sig den ena qwarnstenen, oachtadt han Pehr Sigfridson allena förskafat begge stenarne, med egen bekostnad, 1709 upbygdt hela huset och tilsat halfwa innandömmet, hwarföre han för 20 D:r K:mt såldt begge stenarne til Staden, och begärar nu få den ena qwarnsteen tilbaka. Länsmannen tilstår at han taget den ena qwarnsteen som han redan såldt til Haraldz qwarn interessenter, emedan Han Kiöpt hemmanet både i wåto och torro, qwarn och qwarnställe som ingen under upboden och i laga tid Klandrat. Bemälte Hustru Hoffrenia påminner at hon emot Pehr Sigfridsons qwarnstenar och huusbygnad giort bekostnad på en SteenKista wid qwarnen, gifwit land til qwarnwägen sampt näfwer til taket, hwar med Hon förmodar sig fylt sin halfpart. Pehr Sigfridson säijer at äfwen han giort arbete på bem:te SteenKista. Hwar til Änkan swarar at Han allenast lagt 3 ståckar up efter qwarn taket. Mera war här wid

intet

 

343.

 

intet at påminna; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl til dess de hörde blifwa, som af Länsmannen Kiöpt den ena qwarnstenen, hwar efter närmare skal resolverat blifwa.

 

Handelsmannen Anders Turdin i NyCarleby Stad fordrar af Erich Hindrichson Lussi i Ytterjepu 50 D:r 18 s: K:mt, hans företrädare på hemmanet jacob Mårtensons giorde geld. Erich Hindrichson swarar at han af öde uptaget Lussi Crono hemman och derpå ingen Löös egendom bekommet. Ty undandrager han sig denna geld at betala; Och som här utinnan redan är dömdt wid 1724 åhrs winter Ting; Ty Kan Rätten sig här om eij utlåta, innan det de håldna protocol upwisas.

 

Pehr Pehrson ifrån Ytterjepu berättar at han nu tänker uptaga 3/4 Ml: Styrmans i Karby som wid Fiendens infal blef och ännu ligger öde, Ty begärar han Länsmannen Lorentz Nohrman, sampt Nämbdemännen Matz Matson och Måns Hanson at besichta och werdera samma hemman som bewilliades.

 

Capitainen H:r Didrich Trolin Klagar på egne och sine grannars de Munsala Boars wägnar, at Matz och Göstaf Göstafsöner ifrån Stråkala gård och Narasluoma by af Lapo Sochn tilwärckat 40 T:r Tiära wid Hanhikåski uti Munsala skog, samt

be=

 

344

 

begärar at samma tiära Munsala boarne må tildömmas och Swaranderne förbiudes at hugga det de allaredan i Munsala skog barckat, eller wwidare sig med samma skog befatta. Stråkala Boarne tilstå at de i åhr haft 36 Tun:r Tiära sampt ännu äga någre törfwedz barckor på samma ort der tiäran är tilwärckat wid pass 1/2 mil ifrån Narasluoma by, men 3 mihl ifrån Munsala och hafwa de aldrig hugget widare i skogen än den blefwet nyttiad af dera förfäder, hwilka altijd sagt at Tuohiraunio skulle wara skilnad emellan bem:te byar, flere råställen neka de sig hört nämnas, eij heller hafwa de någre råbref, skrifter eller documenter Sochneskilnaden angående. Så Kunna eij heller Munsala boarne nämna någre råstallen emellan sig och Narasluoma. Uti sidstnämbde by äro 25 hemman, men inga flere än desse Stråkala boar nu instämde. Och som här af jämwäl någon twist synes yppas icke allenast om bem:te Tiära, Utan och om rätta råskilnaden emellan föreskrefne byar; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl til dess samptlige Narasluoma byemän instämde och hörde blifwa, efter det 15 Cap: Jord. B: ll:

 

Hindrich Pehrson ifrån WuosKoski anhåller om närmare Ransakning öfwer Matz Pulcki ifrån

Gl:

345.

 

GambelCarleby som af honom är misstänkt at hafwa uppå langörs Holma utur hans Börzsäck medan han såf bortstulet en pung med 30 Caroliner, hwilken saak han för Tingz Rätten d 7 Martii 1724 angifwit; Men då uppå hans begäran til widare skiäls anskafande utstäld är. Pulcki är af Nämbdemännen i Gl: Carleby Matz Nilson och Matz Korpilain efter deras nu upwiste attest af d 20 Febr: sidstl:n i rättan tid til detta Ting stämd; Men infinner sig intet eller beskied om laga förfall wisar, och som af det här öfwer förr håldna protocol finnas at Pulcki påstådt sig under en emellan Hindrich Pehrson och Nils Erichson Smed i Wäxala förehafd båtz handel, 3 dagar förr än bem:te stöld skedde, sedt at Hindrich Pehrson upwist och at han i anledning der af wetat säija det Hindrich Pehrson haft 30 Caroliner; Ty beropar nu Hindrich Pehrson sig uppå bem:te Smed, hwilken säijer sig med Eed Kunna ehrhålla at Hindrich Pehrson under förmälta båtz handel hoos honom inga penningar upwiste. At förlägga Pulkises berättelse som skulle Hindrich Pehrson efter Hustru Elisabet Jonsd:rs i Calajåki utsagu haft söndrig börzsäk, hwar igenom pungen lätteligen utfalla Kunnat, upwisas nu bem:te hustrus d 19 Septembris 1724. uti witnens närwaro utgifne Attest, lydande, at

hon

 

346

 

hoon Hust: Elisabet Jonsdotter intet sedt eller weet at Hindrich Pehrsons börzsäck waret söndrig eller at pungen der igenom skulle förkommet. Widare berättar uppå Hindrich Pehrsons begäran Lars Pehrson Hackarain i Munsala at han, Matz Pulcki, Matz Löpar och Hindrich Pehrson 1721 uti Novembris Månad, woro på NyCarleby Torg, då Pulcki sade: lät oss gå in til Johan Bärntson och upsupa den skiälmens pgl:r pekandes i det samma på Hindrich Pehrson, hwilket jämwäl han och Löpar tilstå sig hördt och sedt; Och som Matz Pulcki nu eij är tilstädes; Ty Kan Rätten med denna Ransakning eij widare fortfara innan han til nästa Ting genom tienlige medel inhämptad blifwer.

 

Gustaf Bers ifrån Ytterjepu fordrar af sin granhustru Margreta Erichzdotter betalning för 5 Timberståckar, som hennes fader Erich Hanson af honom lånt til Fähuus bygnad jämpte 300 tegel och 2 bölor näfwer til stugu bygnad. Hustru Margreta Erichzdotter swara at bem:te stugu är bygd wid pass 22 åhr sedan sampt fähuset 14 a 15 åhr sedan. Och har Hon här om ingen

un

 

347

 

underrättelse; Utan skal hennes bem:te fader som nu boor uti Wästerbotn nekat sig wara något skyldig; Ty finner Rätten nödigt at Kiäranden innan nästa Ting af Erich Hanson på denna sin fordran bewijs skafar, skolandes så snart det upwisas, öfwer detta måhl närmare resolverat blifwa.

 

Crono Befallningzmannen Wählbetrodde Reinholt Bullich fulmechtig för Crono Bönderne i Wäxala by, sampt Bördebonden Erich Skrifwar med sine interessenter der sammastädes berätta at dygdesamma Hustru Anna Forsman under Forsbacka hemman i Kyrckio by skal häfda et litet Laxfiske wäster om Fröös ön Laxören Kallad, som ligger inom Wäxala byerå och i anledning af fordom Lagmannens Hindrich Jacobsons dom bref daterat d 1 Augusti 1594. förmodel:n lärer lyda under Wäxala by, dit samma Laxör nu begäres! Bemälte Änkas

Fulmechtige Borgmästaren H:r Joseph Klovensich swarar at färmälta Laxfiske af ålder och uhrminnes tider blefwet häfdat under Forbacka hwilket han söker bewisa med Höglofl: Kongl: HofRättens protocols Extract af d 5 Novembris 1695. som innehåller at då warande ägan=

den

 

348

 

den til Forsbacka framledne Kyrckioheerdens H:r Jacob Carlmans Änka hustru Margareta Pedersdotter då Klagat det Hauptmannen Pehr Jönson Werne emot laga skiäl welat tilägna sig detta laxfiske som Högbem:te Kongl: Rät understält laga besichtning sampt wederbörligit sluut, i medler tid skulle hustru Margareta Pehrsdotter samma fiskerij oklandrat behålla. Närmare utslag skal sedermera intet fallet. Ty begärar Fulmechtigen at Laxfisket under Forssbacka förblifwa må!

Resolutio.

Emedan underteknadt i Wäxala by hafwer sit bostäls hemman, och wäntar sig någon fördeel af anmälta Laxfiske så frampt det til den byen winnes, ty Kan Jag mig intet widare befatta med denna saakz undersöök= och afdömmande.

BorgMästaren H:r Joseph Klovensich berättar at 1 Ml: gammalt börde hemman Forsbacka i Kyrckioby, uti 1709 åhrs Jordebook oförmodeligen är sat i Cronlinien, ty begärar Änkan dygdesamma Hust: Anna Forsman som äger samma hemman Tingz Rättens utlåtel=

se

 

349.

 

se och underrättelse om detta hemman någonsin blefwet werderat innan Bördzrätten henne ifråntogz, hwar til swaras: at TingzRätten aldrig förstådt at hemmanet blefwit Cronan til werderat. Hwilket Crono Befalningzmannen Wälbetrodde Reinholt Bullich äfwen besannar och påminner at hans företrädare i tiänsten framledne Befallningzmannen Samuel Österbeck för åsamkad Crono rest insat så detta som många andra Börde hemman i Crono lineen; uthan at låta dem werdera.

 

Högwördige H:r Biskoppen Doctor Herman Witte och Vener Consistorium har igenom bref af d 16 Decembris sidstl:n gifwit H:r Kyrckioheerdarne anledning at förskafa sig Tingz Rätternes Ransakningar och bewijs om deras eget sampt deras åhörares nu warande tilstånd, at der af må ses huruwida H:r Kyrckioheerdarne mächta sig afbörda de påkommande utlagor och Contributioner; Fördenskull blef nu sådant efter Kyrckioheerdens Ährewördige H:r Samuel Alani begäran noga efterfrågat. då af Läns= sampt Nämbdemännen och Närwarande Tingz Almoge eenhälligt påmintes, at fienden 1714 om winteren näst efter Kyro slag och de fölliande åhren i grund utplundrat Almogen på denna ort, bort=

ta=

 

350.

 

tagandes alle dess hästar, Boskap, Kläder, Siöredskap och annor Huusgeråd, ther hoos äro många byar och gårdar afbrände sampt mycket folck här hemma dödat och många andra i fångenskap bortförde. de som Någorlunda Kunnat undkomma äro hit och dit på en Widlyftig och långsam flycht förströdde, igenom alt detta blef orten försat i et usselt och bedröfweliget ödesmål, uhr hwilket denna Sochnen så mycket swårare Kan sig hielpa, som Almogen utblottad ifrån flychten heemkommet, och har ingen tilräckelig föda eller medel at skafa sig hästar, Boskap och dragare som ifrån Swerige och andre aaflägzse orter småningom anbringas och ganska dyra äro, hwarföre 158 hemman deels under ödesmål, deels och på frijheet uptagne, ännu i lägerwal äro, och för anmälta orsaker sampt infalne misswäxt åhr sig förekomma. Man har förmodat det någre Bönder Uthan friheet skulle Kunnat sig uphielpa, hwilka doch för påkomne swåra Contributioner sampt förmälta misswäxt åhr skuld merckeligen förswagas och om hielp anhålla. de åkrar som nyligen upgräftade äro, blifwa i Mangel af ringa Bo=

skap

 

351.

 

skap och giödning utmagre, och bära ringa frucht, af alt detta med mera som eij så noga beskrifwas Kan, slutas oemotsäijeligen at nu warande Kyrckioheerden på Spanmåls= Smör= fisk= och qwicktionde, sampt Påskpenningar och andre pastoralier, lider ganska stoor brist emot det hans Företrädare i forna och bättre tider nutit. H:r Kyrckioheerdens egna wilkor angående, så har Han 1714. om winteren med sin K: hustru och oförsörgda barn måst begifwa sig omkring norra botnen på en långsam flycht, sampt lämna all sin egendom, böcker Teen, Koppar, Boskap, Spanmål, Kläder och allehanda huusgeråd som efter upsat inventarium bestiger sig in alles til 4917 D:r K:mt fienden til bytes, hwar efter han med fattigdoom och wedermöda uppehållit sig i Swerige och i geld sig fördiupat, til dess den hugneliga freden war sluten, då han heemkom och fan Prästgården heelt och hållet afbränd, hela åkeren i linda och diken med gärdes gårdar förstörda. Uti hwilket Ödesmåhl Prästbohlet sig ännu til en stoor deel befinner, emedan H:r Kyrckioheerden felar

hästar sampt Boskap och Almogen Sysselsat med hwar sit för=

fal=

 

352.

 

fallna tilstånd, förmår honom ringa hielp giöra.

 

Borgaren Johan Matson ifrån Jacobstad fordrar af Gustaf Jacobson i Öfwerjepu något arf efter sin fader framledne Matz Hanson i Jungars. Göstaf Jacobson swarat at inventarium tilförna blefwet uprättat efter framledne Matz Hanson, hwarom doch nu ingen efterrättelse finnes; Ty förordnades uppå parternes begiäran Länsmannen Lorentz Nohrman at tillika med 2:ne Nämbdemän inventera och Arfwingarne emellan skifta Matz Hansons nu befindtliga qwarlåtenskap, efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

 

Hindrich Matson ifrån Monäs Kiärande samt Anders Olufson och Erich Anderson der sammastädes Swarande, begära Nämbdemannen Matz Johanson i Kantlax och Erich Jsaakson i Wäxala at efter skatten dem emellan jämpt dela deras Törfwedz skog som bewilljades efter det 26 Cap: B: ll:

 

Nils Erichson ifrån Wäxala begärar närmare Ransakning och sluut angående et Smediestäd af 5 lispund wicht och 3 Tunnor Spanmåhl som uhr

hans

 

353.

 

hans skogz giöma 1715 om Hösten skal bortkommet, och han förmenar Jacob Hanson i berörde by taget. Jacob Hanson tilstår så nu som här wid Tinget d 17 Septembris sidstl:n at han och sedermera framledne Mårten Dawidson 1715. om hösten uppå Smugzbackan funno och igenkände Nils Erichson Smedie städ, men ingen Spanmåhl; utan allenast något näfwer som förmodel:n legat omkring Sädes tunnorne, hwilka de intet warse blefwo, Städet giömde de et litet stycke der ifrån under en trädz root ibland stenarne; Men är ännu intet igen funnet, Han wil nästkommande Sommar än widare der efter söka. Nils Erichson tilstår äfwen at Mårten Dawidson på flychten för honom giort lika berättelse med Jacob Hanson, och beropar sig til witnes, Jacob Mickelson i Munsala, Änkan hust: Walborg Matzdotter i Wäxala och Carl Göstafson i Herflax, hwilka Edeligen uthan jäf afhördes och witnade först Jacob Mickelson at han 1716. om wåren hördt ben:te hustru Walborg Matzdotter fälla desse ord: de säija at Jacob Hanson skal funnet Nils Erichsons Spanmål, widare taltes intet der om, eij heller weet Jacob Mickelson mera til denna saakz uplysning. Hustru Walborg Matzdotter

på=

 

354

 

påstår högeligen at hon nu mera i sin höga ålder intet mins sig fält sådane ord som Jacob Mickelson berättat. Och om så skulle skiedt, så weet hon doch nu mera der til ingen grund, hwilket hon säkert på sin Eed och samwete betygar. Carl Göstafsons Eedeliga utsagu är: At han och hans hustrus Syster nu warande Borgarens i Brahestad Henrich Kinelii hustru, Beata Hansd:r 1715 råkade på Siön i fiendens händer, straxt der efter Kom Jacob Hanson i lika olycka, då han med sig på båtn hade 1/2 Tun:a Råg i et dryckes Kärel och 24 Cappar Korn i en Mielder tunna som Ryssarne af honom i Carl Göstafsons åsyhn Kiöpte. hwar Han denna säd taget, weet intet Carl Göstafson, eller har mera här wid at berätta. Jacob Hanson förklarar at han äfwen i skogen haft Korn som han tog med sig i 2:ne Kärel och sedan nödgades sälia åth Ryssarne; men ingen råg. Carl Göstafson påstår doch at hans Edeliga witnes måhl är sant. Jacob Dawidson ifrån Wäxala afhördes uthan jäf Edeligen och witnade at Han 1715. när Jacob Hanson ärnade sig på flychten, såg honom i et dryckes Kärel som drog wid pass 18 Cap:r inpacka Korn, hwad han ha=

de

 

355.

 

de med sig när han råkade i fiendens händer weet intet Jacob Dawidson. Nils Erichson tilstår det han weet at Jacob Hanson haft Korn at gömmas på Långörn, misstänker honom doch emedan Han befins sålt råg som han intet ägde, och på flychten åfta omgickz med honom innan de Kommo til tals med Mårten Dawidson, och aldrig uptäckte at han i skogen funnet Smediestädet, innan Mårten Dawidson det Kundgiorde. Jacob Hanson menar at han för Nils Erichson talt om Städet, fast han eij mins tid, rum och ställe. Mera war här wid nu intet at påminna, för uthan det parterne samtykte det hust: Beata Hansd:r i Brahestad der sammastädes Edeligen skal afhöras, i medlertid stadnade åter saken til nästa Ting.

 

450.

 

Åhr 1725 d 17 Augusti och föllian

de dagar höltz ordinarie Häradz Ting

med Almogen af NyCarlby Pastorat

i Länsmans gårde, Närwarande

General Majoren och Landzhöfdingen

Högwälborne Baron H:r Reinholt

Wilhelm von Essen, Cammareraren

H:r Bengt Widbohm, Häradzskrifwa=

ren Anders Lööf och desse ährlige

Män i

Nämbden

Matz Skyt. Simon Harjox.

Matz Sigfridz. Matz Knutz.

Mickel Ruut. Olof Kojonen.

Erich Skrifwars. Måns Runt.

Daniel Silfwast. Carl Stubb.

Jacob Lassila.

 

Efter lyst Ting och Tingz fred publicerades Kongl:

Maij:tz Allernådigste resolution af d 30 Octobris

1723. öfwer Almogens enskylte beswär ifrån

Österbotns Södre Härad.

 

J anledning af Kongl: Maij:tz Allernådigste resolution daterad d 30 Octobris 1723. öfwer detta Häradz ennskylte beswär §. 2. frågade General Majoren och Landzhöfdingen, Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen: Om och hwilka byar af detta Tingelag i forna tider, sampt Högst Sahl:

Konung

 

451

 

Konung Carl den XI sidsta Regementz åhr haft tilstånd och waret wane at Segla med deras afwel på Stockholm och andra Swänska orter, hwar til Nämbden och närwarande Almoge swarade: At Munsala Capelboar som Alle hafwa deras ägor til hafsiön och merendels idka Siählfiskeri, hafwa haft glorwördigt i åminnelse Konung Gustaf Adolphs nådigste tilstånd at Segla til Stockholm och flere Swänska orter, hwilken frijheet med egen afwel de obehindrade, när dem behagat, fåt bruka in til dess fienden sådant hindrat, dess uthan hafwer denna Sochns Almoge mycket waret wane at om Höste tiderne öfwerfara til Bruken i Swerige samt Wäster Norland at med Stafrums huggande jämwäl wid Swänska Städerne med skiepz byggerij och annat arbete förtiäna sig medel til deras utlagors betalning, då äfwen deras egne afwel blefwet medförd och i Swerige försåld, hwilka frijheeter de underdånigt förmoda sig alt framgint få behålla. Här öfwer lofwar Högbem:te Herre, likmätigt Kongl: Förordningar i Almogens och Städernes Fulmächties närwaro framdeles resolvera

 

General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen, tilsporde Almogen hwad framgång Nils Wetterblad ifrån Stockholm och Henric Gunderlach ifrån Norige

här

 

452.

 

här i Sochnen haft med deras Saltsiuderij! samt huru wida der af framdeles någon nytta til Landsens bästa står at förwänta? Här til Swaras: at Mono, Monäs, Cantlax och Herflax Byemän under fiendtliga tiden uti hafzstranden och deras högsta nöd, sampt mangel på Salt, grafwet sig brunnar, der ifrån de taget watn som de i grytor Kokat och således fåt litet Salt. desse brunnar skola Wetterblad och Gunderlach sig tillägnat sampt med skadeliget grafwande endels förskiämt, så at det ringa Salt de Kokat, blefwet bleekrödt, blandat med Sandgyttia och oreenligheet som gifwer osmak åth de wahror som der med Saltas. Simon Jsakson i Harjox, Matz Johanson i Kantlax,, Anders Johanson i Mono och Carl Stubb i Herflax, berätta det Gunderlach sökt at hindra Byemännen taga salt watn til deras nödtårft,

sampt hotat det Han skulle taga tunnorne ifrån dem när de efter watn komma. Så wilja och desse Salt siudare tillägna sig alt för dryg rättigheet i nästliggande skog, som de säija sig hafwa macht at efter behag nyttia. Warandes här ingen som troor förmälta Saltsiuderi landet til gagn och nytta lända. Närmare underrättelse Kunde här om nu eij ehrhållas, emedan Wetterblad är förrest til Stockholm och Gunderlach äfwen frånwarande är.

 

Wid General Majorens och Landzhöfdingens under=

sök=

 

453.

 

sökning befans at Befallningzmannen Reinholt Bullich, uppå 1722 åhrs utlagor Almogen gode giordt och qvitteradt de 30 D:r S:mt som nästtilförna af hwars Ryssmantal upburne woro.

 

Högwälborne H:r Baron, General Majoren och Landzhöfdingen befaller länsmannen Lorentz Nohrman at ofördröijeligen insända räckning öfwer de medel som 1722 och fölliande åhren til och med 1725. af Almogen äro upburne til Korssholms Residence bygnad, på det Han i anledning af samma räckningar må hafwa tilfälle at låta undersöka huru wida alt må wara til bem:te bygnad och reparation anwändt.

 

J anledning af Kongl. Maij:tz allernådigsta resolution gifwen d 30 octob: 1723. på Almogens i detta Föuderij enskylta beswär, frågade Högwälborne H:r Baron General Majoren och landzhöfdingen efter beskafenheten af de Börde Hemman som framledne Crono Befallningzmannen Samuel Österbeck låtet upbiuda och i 1709 åhrs jordebook för Crono infördt! Här til swarade Almogen at de beswäras med förhögre skat emot deras swaga ägor och äro så derföre som för 1695. och fölliande åhrens misswäxt och straxt der

efter påkomne Krigz beswär stadnade för någon rest, ty har bem:te Befallningzman låtet många Börde hemman up=

biuda

 

454.

 

biuda och i Jordeboken för Crono införa, utan at hemmanen blefwet werderade, eller någon rest på längderne utstruken eller dem qvitterad. om de blifwa hugnade med ref= och skattläggningar efter ägorne, willia de gierna eftergifwa bördzrätterne om höga öfwerheten så skiäligt finner.

 

Emedan Almogen för denna ortz belägenheet skuld i anledning af Kongl. Resolution på Almogens beswär af d 17 Septembris 1723 §. 39. eij welat sig påtaga at förskafa nya Jachttyg; Fördenskuld blef Kongl: Förordning af d 29 Augusti 1664. §. 15 och 16. sampt Kongl: Husesyhns ordningen af d 18 Julii 1681. §. 30. efter General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens befallning upläsne och Almogen tilsagd at wid slutet af nästkommande Martii Månad förfärdiga af hwar heel gård 4 famnar swars goda Biörnnäät och proportionaliter på de Mindre Hemman, skolandes samma näät 5 alnar höge, ofehlbart och wid laga straf tilgiörande wara färdige inom föresat termin.

 

Länsmannen Lorentz Nohrman angifwer ogifte Anna Elisabet Argilander som warit i tiänst hoos Nils Wetterblad i Mono sampt d 31 Julii sidstl:ne födt et flickebarn, och påstår Hon at en här obekant Karl som berättat sig heta Pehr Mickelson och wara hemma i Uhleå Stad, uti hennes bem.te huusbondes frånwaro til NyCarlby Stad, någre dagar för nästledne Anders=

Mässe

 

455.

 

Mässe, Kom til henne i Mono by, der hennes huusbonde haft qvarter, sampt begärte och fick Kiöpa af henne 2 rullar Tobak, wid samma tilfälle begärte Han henne til ächta, lofwade försörja hennes ålderstegna Moder, gaf henne en liten guldring och 2:ne decatoner sampt lofwade hämpta henne här ifrån aldra sidst i Januarii Månad, hwar til Hon jämwähl samtykte, Men han sedermera sig eij infunnet, oachtadt Han henne då 3:ne gånger häfdade och med barn rådde. Så har och hennes Huusbonde honom genom bref uti Uhleå efterfrågat, Men der på intet swar fåt. På tilfrågan swarar Hon at berörde Pehr Mickelson war wid pass 30 åhr gammal, något stackot med swart håår, Klädd i blå wäst och Lappmudt Han syntes intet hafwa någon häst eller något annat at föra. Hennes Werdinna Änkan hustru Elisabet Mickelsdotter i Mono, berättar at Hon intet blefwet warse någon Uhleå boe, doch har de angifna qwinnan altijd och jämwäl under barns nöden sagt at en Uhleå boe henne under ächtenskapz löfte häfdat. Gästgifwaren Anders Johanson, Pehr samt Hans Matzsöner och Erich Jacobson alle ifrån Mono by, berätta enhälligt at de intet sedt eller hördt af någon Uhleå boe, förutan det qwinnan sielf berättat det en sådan skal wara hennes barn fader, så är och barnet uppå en Uhleå boe Christnadt. Wätterblad är förrest til sin hustru och heem

wijst

 

456.

 

wijst i Stockholm; Fördenskuld pröfwar Rätten nödigt at til nästa Ting utställa detta måhl. J medlertid skall igenom den Lofl: Magistraten i Uhleå undersökas om någon Pehrson af sådant nampn och anseende som afwanförmält är, der igenfinnas Kan och wil detta Lägersmåhl widkännas, hwar efter närmare skal resolverat blifwa.

 

Anders Matzson ifrån Ytterjepu Klagar, at hans lagstadda dräng, Jacob Johanson i Munsala 3 wekor sedan olofwandes förlupit sin tiänst, sedan han på löön och fästepenningar upburit 13 D:r 16 s: K:mt som Anders Matson nu jämpte full åhrs löön 24 D:r K:mt tilbaka begärar. Jacob Johanson swarar at hans fader Johan Jacobson, Broder Erich Johanson sampt Swägerska Susanna Olufzdotter för någon stöld begifwit sig på flychten, öfwergifwandes deras hemman, hwilket Han gådt at tillika med sin Moder uppehålla, sedan han upburit 13 D:r 16 s: på sin löön och stadgepenningar hoos Käranden; Fördenskuld dömmes Han at til Anders Matson återställa 13 D:r 16 s: upburne medel sampt plichta med en åhrs löön 24 D:r tilsammans med det förra 37 D:r 16 s: alt K:mt jämpte 3 D:r dito myntz expenser efter Kongl: Legohions stadgan af d 6 Augusti 1724. §. 4.

 

Länsmannen Lorentz Nohrman angifwer at Handelsmannen Oluf Turdin, en Söndagz afton

d 9 Maii sidstl:n sedan han samma dag waret til Gudz bord,

haf=

 

457

 

hafwer på Almän wägen i Kyrckio by hårdraget Bonden Matz Anderson i Kyrckio by, sampt rifwit honom 2:ne blodsår i ansichtet, derföre at Bonden Kallat honom gammal skiälm och eij welat på sin faders geld tilställa honom någre timberståckar. desse parter anmäla at de sig emellan förliktz, och at Bonden eij fåt några blodsår. Anders Jacobson i Kyrckioby afhördes utan jäf Edeligen och witnade at han eij waret så när at han hörde hwad Turdin och Matz Anderson taltes wid; Men såg at Turdin hårdrog Matz Anderson och reef honom 2:ne blodsår i ansichtet, hwilket alt Turdin utan widare nekande tilstår sig giordt, sedan han

samma dag waret til Gudz bord, blifwandes hans med de der af upstånd at Matz Anderson eij wille efterlåta honom några timberståckar på den geld hans framledne fader giordt och dess uthan Kallade honom gammal skiälm, hwilket Matz Anderson äfwen wedgår.

Resolutio

Olof Turdin saakfälles för 2:ne blodsår til 2 g:r 3 sk efter det 10 Cap. Sårm B med willia ll: sampt för hårdrag til 6 sk:r efter det 12 Cap: eod: Tit: st: och som Han äfwen samma dag han waret til Gudz bord med detta slagzmåhl förbrutit sig emot det 11 Cap: §. 9. Kyrckiolagen; Altså saakfälles Han i anledning af det 32 Cap: Kong: B: ll:

til

 

458.

 

til 40 sk:r S:mtz böter, sammaledes plichtar Matz Anderson för et oqwädens ord som denna förargelse åstadkommet til 3 sk S:mtz böter efter der 43 Cap: Tingm: B:

 

Olof Mickelson ifrån Sochlot fordrar af Pehr Carlson i Kåfjåki 9 D:r K:mt som han nästledne winter efter förlikning skall fåt at fodra för 3:ne hårhudar och en 6 D:rs Plåt. Pehr Carlsons måg Mårten Mårtenson swarar, uti sin bem.te Swärfaders siukliga frånwaro, at han här om ingen underrättelse hafwer. Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman sampt Nämbdemannen Matz Matson witna enhälligt, at de näst för sidst håldne winter Ting, hörde Pehr Carlson tilstå at Oluf Mickelson hade af honom at fordra 9 D:r K:mt för några hårhudar och annan dem emellan förelupen handel, hwar uti hans förra Måg Cnut Jacobson som nu boor i Laihela Sochn, dehlachtig waret. doch har Pehr Carlson lofwat sielf honom söka . J anseende hwar til Rätten pröfwar skiäligt at i anledning af ofwannämbde förlikning efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: dömma Pehr Carlson at til Oluf Mickelson betala 9 D:r K:mt jämpte 2 D:r 8 s: K:mtz expenser.

 

Jöran Simonson ifrån Karby fordrar af Erich Staphanson der sammastädes 25 D:r K:mt för det arbete och förbättring han under Erich Staphansons flycht ned=

lagt

 

459.

 

lagt på dess hemman, den tid Han det in til 1723 om wåren bebodde, Swaranden Kan eij neka sig wara Jöran Simonson något skyldig för dess arbete Men Klagar öfwer sin fattigdom och Kom i anseende der til nu med Kiäranden således friwilligt öfwerens, at han innan nästkommande Thomasmässe betalar 7 D:r 16 s: och lika mycket innan Thomasmässe nästkommande åhr 1726. hwar med Käranden nögd war, och dömmes Erich Staphanson sin lofwen fullgiöra sampt uti förorsakad Rättegångz Kostnad 2 D:r 8 s: K:mt utgiöra efter Kongl: förordn: af d 4 Julii 1695 §: 23.

 

Jacob Simonson ifrån Kåfjåki Kärande sampt Mårten Mårtenson der sammastädes Swarande begära Länsmannen Lorentz Nohrman sampt Nämbdemännen Matz Johanson i Cantlax och Matz Matson i Sochlot at Syna och slätta deras Åbro twister som bewiljades.

 

En gammal Änka hustru Margreta Erichzdotter och hennes steenblinda dotter Elisabet Jöransdotter förekomma och berätta at de hafwa några små gambla huus på Änkans Swågers, Mårten Caupis ägor, i Öfwerjepu och beklaga at den ena i sin Ålderdoms swagheet och den andra i sit ussla, blinda tilstånd eij Kunna draga sig wed och andra nödwändigheeter til deras lijfz uppehälle, begära för=

den

460.

 

Fördenskuld at Änkan må efterlåtas hoos sig hafwa sin ogifta dotter Sophia Jöransdotter som dem i deras beklageliga tilstånd skiöta Kan. Och som desse 2:ne Pehrsoner omöijeligen uthan skiötzsel lefwa Kunna, Sochnen eij heller uprättat någon fattigstugu der de Kunde försörias, ty finner Rätten med Kongl. Legohions Stadgan af d:n 6 Augusti 1723. eenliget at Änkan får hoos sig behålla sin berörda dotter Sophia Jöransdotter til sin och sin blinda dotters wederbörliga skiötzsel.

 

Pigan Karin Larsdotter ifrån Kyrckioby Klagar at Simon Matson der sammastädes beskylt henne at hafwa ifrån honom stulet Lax och Jd som Hon nekar sig giordt, och begärar der wederparten må beäggas med straf sampt expenser betala. Simon Matson swarar at Pigan Nästledne Medsommars dag straxt efter Kyrckiotiden war i hans gård och när Hon gådt der ifrån, saknades en half Lax och en half Jd, derföre Pigan blifwit misstänkt och beskylt; men Simon Matson finner sig nu mera eij hafwa skiäl at tillägga henne samma snatteri. Hans Piga Anna Mickelsdotter sampt barnflicka Karin Andersdotter woro då hemma i gården och nekar bemälte Anna Mickelsdotter at hon blefwet warse Karin Larsdotter snatta någon fisk, der hoos

har

 

461.

 

har Käranden godt witnes börd så wäl af H:r Borgmästaren Klovensich i NyCarlby som flere dem Hon åhrligen tiänt; Ty blifwer Hon ifrån Simon Matsons tiltaal och beskylning befriad efter det 7 Cap: Tiufwa B: och Simon Matson dömmes at til henne uti förorsakad Rättegångz Kostnad 2 D:r 8 s: K:mt utgiöra.

 

Joseph Anderson ifrån Kantlax begärar Länsmannen Lorentz Nohrman sampt Nämbdemännen Matz Johanson och Simon Jsakson at hålla arfskifte efter hans Fader Fader framledne Johan Bertilson som bewilliades efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

 

Länsmannen Lorentz Nohrman angifwer Thomas Jöranson och Lars Hindrichson ifrån Karby, hwilka natten emot sidstl:n Pingesdag som och uppå sielfwa Pinges dagen efter Kyrckio tiden skola draget noot och Gudztiänsten försummat, hwilket de angifne friwilligt tilstå sig jämpte pigan Elisabet Pehrsd:r i Sundby af Pedersöre Tingelag giordt. Pigans Stiuf Moder Hustru Malin Johansdotter tilstår jämwäl uti sin Mans siukliga frånwaro så skiedt wara och at Pigan om Pinges Morgonen Kom heem ifrån Noten, Men efter Gudztiänsten gick hon åter at draga noot; Fördenskul saakfällas bemälte Thomas Jöranson och Lars Hindrichson til hwar sine 40 sk

S:mtz

 

462.

 

S:mtz böter efter 1687 åhrs Sabbatz ordning §. 3. Men öfwer bemälte piga Elisabet Pehrsdotter Kan Rätten sig eij utlåta innan hennes fader jämpte henne hörd warder.

 

Gästgifwaren Oluf Nilson i Munsala, Klagar at der orichtigt med hålliggande tillgår, i det Gästgifwarne på biwägarne Anders Johanson i Mono och Erich Skrifwars i Wäxala under sig taget, den förra 7 och den senare 11 hemman som Komma at upwachta allenast en Kort tijd om winteren så länge isföret påstår, hwar emot Han som boor wid stora Landzwägen och hela åhret för de resandes skiutz måste omsorg draga, åfta lider brist på hållhästar; Ty begärar Han det måtte förmälta Mono och Wäxala boar påläggas, at de tider intet före är, efter hwarfwet infinna sig med håldhästar i Munsala. Och som Rätten har sig nogsampt bekant ofwanrörde måhl på anförda sätt sig förhåller, at lyda under hwarie Gästgifware gård på förmälta bijwäg, hwilka när så omtränger, så länge isföret påstår, skola wara de Resande med skiutz behielpelige. Men der emellan tillika med de flere efter hwarfwet ligga i håld uti Munsala gästgifware gård

 

Anders Matson ifrån Ytterjepu Klagar at hans Piga Anna Johansdotter nästledne Påsk tid förlupit

sin

 

463

 

sin tiänst, sedan Hon på fästepenning och Löön 2 D:r 8 s: K:mt upburet och tiänar hon nu hoos Capitainen H:r Didrich Trolin, påståendes Anders Matson at hon må återställa bemälte 2 D:r 8 s: och dess uthan til honom betala en åhrs lön. Capitainens Fulmächtige Simon Jsaakson i Harjox, swarar at Pigans Fader Johan Jacobson nästl: wåhr satte henne som ännu är ung och eij waret til Gudz bord, uti H:r Capitainens tiänst til Fäheerde; uthan at H:r Capitainen wiste det hon tilförna någorstädes war fäst. Så berättas jämwäl hennes Moder hustru Margreta Josephsdotter låckat henne uthur Anders Matsons tiänst, hennes fader har förbegången stöld skuld römt sin Koos och weet ingen hwar Han nu är. Fördenskuld finner Rätten nödigt at här utinnan wid nästa Ting höra Anna Johansdotters och hennes bemälte Moder hwar uppå närmare sluut föllia skall.

 

Änkan hustru Elisabet Mickelsdotter ifrån Mono Klaagar at hennes granne Erich Jacobson som efter öfwerens Kommande hwar annan dag borde låta walla hennes Boskap i Sommar haft en liten och oduglig fäheerde, hwilken eij wårdat sig om Boskapen eller dem om aftnarne heemkiört; utan har Biörn af det tilfället dräpet en hennes Koo, hwarföre Hon nu ehrrsätning fordrar. Erich Jacob=

son

 

464

 

Erich Jacobson Kan eij neka at detta så i sanning är, och Kom med Änkan således öfwerens, at han tilställer henne et litet ungnööt, hwar med hon nu nögd war, Ty blifwer denna förlikning med dom stadfäst efter det 48 Cap: Bygn: B: ll: och Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §. 23.

 

Hindrich Johanson ifrån Kantlax, berättar at han nästledne wår til Smeden Pehr Matson i Mono lefwererat 12 sk:r järn, hwar af Smeden eij mera än 4 sk:r återstält, ty fordrar Han nu resten 8 sk:r. Smeden nekar sig af Kiäranden mera emottaget än 4 sk:r järn som han richtigt giordt redo före. Hindrich Johanson Kan sin anförda tallan intet bewijsa, der emot niuter Smeden af Nämbden och Närwarande Tingz Almoge godt och Ährliget witzord, ty warder Han och ifrån widare tiltaal i detta måhl frikallad efter det 9 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Efter förlikning som i Rätten skiedde, blifwa Hindrich Anderson och Hustru Margreta Hansdotter ifrån Sochlot, skyldige Smeden Matz Hanson i NyCarleby Stad, hwwar sine 2 D:r K:mt för det arbete Han giordt på Sex Capland åker som dem til godo Kommet, sampt hwar sine 12 s: dito myntz expenser, hwilken förlikning med dom stadfästes efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §. 23.

 

Jacob Jacobson ifrån Ny Carlby Stad, fordrar uti sin frånwaro til Stockholm igenom sin hustru Su=

sanna

 

465

 

sanna Matzdotter af sin Broder Matz Jacobson i Kåfjåki 8 st:n Sex D:rs plåtar som han 1714 wid sin afresa på flychten i skogen giömt, och Matz Jacobson sedermera uptaget sampt sig til godo nyttiat, så begärar Han jämwäl blifwa betalt för 2 Koor som äfwen 1714 hoos Matz Jacobson lämnat, och honom til godo Kommet, Äfwen anhåller Han om betalning för det arbete och Rågsäde han med egen Kost giordt och nedlagt på sin bem:te Broders hemman i Kofjåki, när han det tillika med honom någre Månaders tid bebodde. At bewisa det Matz jacobson förmälta penningar åtnutit, berättar Jacob det Matz under tiden til deras Moder lefwererat 7 plåtar som tillika med de förra på et ställe gömde waret; Men om arbet och utsädet finnas nu ingen tilförlåtelig underrättelse. Swaranden är af Nämbdemannen Jacob Simonson i rättan tijd stämbd; men infinner sig nu intet eller beskied om laga förfal wisar; Fördenskuld dömmes Han at til Jacob Jacobson betala 8 plåtar eller 48 D:r sampt 15 D:r för 2:ne Koor, tilsammans 63 D:r alt K:mt efter det 9 Cap: Kiöpm: B: ll: Och som nu intet beskied finnes om det arbete och rågsäde Matz Jacobson skal åtnutit, Ty hafwer Käranden at til nästa Ting låta sådant syna och werdera, då här om närmare skkall resolverat blifwa. Uti förorsakad Rätte=

gångz

 

466.

 

gångz Kostnad skall Matz Jacobson En D:r S:mt utgiöra och för sit Uteblifwande plichta med 2 D:r S:mt doch åligger Jacob Jacobson så långt för nästa Ting om detta slut sin Wederpart lagligen Kundgiöra, eller på honom execution söka, at han må hafwa tijd Käranden der til instämma och hufwudsaken återwinna, om han wil och förmenar sig der til

skiähl hafwa efter Kongl: Förordn: af d:n 4 Julii 1695. §. 2.

 

J anledning af Tingz Rättens d:n 8 Martii sidstl: håldne protocol infunno sig Hindrich Pehrson ifrån WuosKåski Kärande och Matz Pulcki ifrån Gl: Carleby Swarande, begärandes Närmare Ransakning och sluut om de 30 Caroliner som Hindrich Pehrson förmenar Pulcki af honom stulet, som in för denna Rätt d 7 Martii 1724 angifwet är, och underwistes nu Pulcki hwad här wid sidsta Ting i hans frånwaro uti detta måhl är passerat, nämbl:n at Smeden Nils Erichson i Wäxala med tilbuden Eed, twert emot Pulkis utsagu wid förra Tinget, berättat det, Hindrich Pehrson intet wijst sine penningar när Han 1720 Kiöpte Smedens bååt, och at hustru Elisabet Jönsdotter i Calajåki uti Kyrckioheerdens H.r Oluf Cygnels och Capellanens H:r Pehr Carlingz närwaro, nekat det Hon sedt Hindrich Pehrsons börzsäck wara sönder eller på något sät der om talt, som Pulc=

ki

 

467.

 

ki under första Ransakningen osant föreburit jämwäl at lars Pehrson Hackarain i Munsala rättat det Pulcki 1721. uti Novembris månad på NyCarlby Torg i hans och Hindrich Pehrsons närwaro sagt: lät oss gå in och supa up Hindrich Pehrsons penningar. detta alt oachtadt nekar Pulcki Högeligen at han stulet Hindrich Pehrsons penningar; men tilstår at han på skiämt sedan Hindrich Pehrson beskylt honom för denna stöld, sagt: lät oss gå in och supa up hans penningar. Sluteligen förklarar han, det Han intet Kan med skiähl öfwertyga hustru Elisabet Jonsdotter at Hon efter första ransakningens innehåld talt eller at Hindrich pehrson wijst sine penningar hoos Smeden Nils Erichson. Mera war här wid intet at påminna, ty slötz enhälligt som föllier:

 

Aldenstund Hinddrich Pehrson och Matz Pulcki waret tilsamman på Långörs Holma, der Hindrich Pehrsons penningar skola förkommet, och ehuru wäl Pulcki intet Kan säija at Hindrich Pehrson honom sagt huru mycket han mist eller bewisa det han sedt penningarne hoos Smeden Nils Erichson, så har han doch efter egen bekennelse på et och annat ställe omtalt, det Hindrich Pehrson mist 30 Caroliner. Så är och efter

tänke

 

468.

 

tänkeliget huru han fåt weta at Hindrich Pehrsons börzsäck war sönder, emedan hustru Elisabet Jönsdotter nekar sig sådant weta eller sagt, som Pulcki under första Ransakningen ohemult föreburit. Fördenskuld prröfwar Rätten med anförda omständigheter sampt 19 Cap: Tingm: B: och 7 Cap: Tiuf B: enliget at Matz Pulcki befriar sig wid nästa Ting om han Kan likmätigt Kongl: Förordn: af d 30 Octobris 1695. med sielf sins Eed, at han intet stulet Hindrich Pehrsons på Långörs holma 1720. bortkomne penningar.

 

830

 

Åhr 1725 d:n 15 Decembris höltz Ex=

traordinarie Ting i Munsala af NyCarle=

by Tingelag, Närwarande Länsmannen

Lorentz Nohrman och desse Ährlige Män

Nämbden.

Matz Skyt. Simon Harjox.

Erich Skrifwar. Carl Stubb.

Anders Swart. Hindrich Jofz.

Thomas Back.

Af hwilka Swart, Back och Jofs

nu giorde deras Nämbdemans och

domare Eed.

 

Emedan Bonden Johan Jaccobson här i Munsala berättas nästledne Januarii Månad

haf=

 

831

 

hafwa stulet hoos en Bonde i Wöro Tingelag hwarföree han snart Kommer at lagföras; Fördenskul efterspordes: om och huru ofta han med slik synd här tilförna lagligen beträd är! hwar öfwer han sig sielf förklarade: At han tillika med framledne Jacob Jacobson Draka i Munsala och sin moder, hustru Karin Adamsdotter 1695 om hösten hoos Gästgifwaren sedermera framledne Hindrich Erichson i Munsala, stulo någre Maatwaror och victualie parselar, hwilket höltz dolt in til 1697 om winteren, då de dömde och afstrafade bllefwo J medlertid, och innan bem:te Jacob Jacobson 1696 i januarii Månadd stulet hoos Borgaren Matz Carlson i NyCarlby Stad, hwarföre de å färska giärningen blefwo grepne, sampt straxt dömde och afstafade. Magistraten i NyCarlby har efter underteknadz begiäran här om Ransakat d:n 15 Martii sidstl:n, och då inhämptadt: det Johan jacobson och jacob Jacobson Draka 1696 eller 1697, hoos Handelsmannen sedan med döden afgångnne matz Carlson en Söndag under Kyrckiotiden stulet Maatsaker, tobak och penningar in alles til 80 D:r Kop:mt wid pass, hwar=

före

 

832

 

före deliqventerne plichtat med gatulop. Bemälte Gästgifwares Hindrich Erichsons dotter, hustru Elisabet Hindrichzdotter gifwer skrifteligen wid handen, at Hon, när stölden hoos hennes fader begicks war späd och weet intet åhrtalet; Men det mins hon, at hennes nu afledne föräldrar stältes tilfridz med et qwarnhuus och des redskap, en järngryta om 12 Kanrum och några famnar winter noot. Nämbdemannen Matz Johanson i Kantlax, sampt Johan Grelson, Johan Sigfridson och Hust: Segrid Grelsd:r i Munsala, intyga alle enhälligt: At Johan Jacobsons Stöld hoos Gästgiwaren Hindrich Erichson begicks 1695. om hösten och war dold alt til 1697. om winteren, då han derföre dömdes och hans fader sedermera med döden afgångne Jacob Cnutson betalte hans böter med penningar. J medlertid har han både stulet och plichtat med gatulop i NyCarlby Stad, Med flere stölder är han intet förr än nu beslagen. Närmare underrättelse Kunde här om eij ehrhållas, emedan både Stadz och Tingz Protocoller i fiendtliga tiden förstörde äro.

 

Nämbdemannen Jacob Johanson ifrån Kimo och Matz Thors ifrån Åhrawais och Wöro Tin=

ge

 

833.

 

gelag beklaga at en hoop penningar natten emot d:n 27 Sep:s sidstl:n stuletz Uhr Åhrawais Kyrckia, och som Bonden Johan Jacobson och Hans Son hustru Susanna Olufzdotter nästl:n Januarii månad stulet någon Spanmåhl hoos en Bonde i Wöro Sochn, der uti Johan Jacobsons Son Erich Johanson giordt sig dehlachtig och tillika med sin fader och hustru förleden Sommar begifwit sig på flychten åth Åbo, der ifrån de hem Kommet dagarne förr än Kyrckiostölden begickz och blifwa för der samma misstänkte, om de icke gitta bewisa hwar dee berörde natt waret; Ty förekallades Johan Jacobson tillika med des Son och Son hustru sampt afhördes och hwar för sig bekände at de Kommo heem ifrån flychten d:n 25 Septembris, då Erich Johanson och hans Hustru åter offentel:n begynte wistas i deras huus, der de tillika med Erichz Moder och ingen främmand lågo om natten emot d:n 27 Sept:s Men Johan Jacobson hwilken tilförna för Tiufwerij waret lagförd och strafad, fruchtade om sit lif och giömdee sig i uthusen, så at ingen föruthan hans hustru såg honom, innan han af Länsmanneen och flere igenfans under höö i sin lada. de påstå alle högeligen at de för Kyrckiostölden frie ärro. Johan Grel

son

 

834

 

son och Hustru Kierstin Sigfridzdotter i Munsala afhördes uthan jäf edeligen, och witnade först Johan Grelson at han d:n 26 Sept:s wid pass Kl:n 8 om aftoneen sedt Erich Johanson wara hemma. d:n 27 Sept:s wid pass Kl:n 6 om morgonen begärte Erich Johanson af Johan Grelson en nafwar tilläns, Kl:n 10 samma dag, såg han och Johan Jacobson, hwilken för rädhoga skuld intet torde wisa sig för Bye folcket. Hustru Kierstin Sigfridzdotter berättar på sin Eed at hon Kl:n 6 d:n 26 Sept: och Kl:n 6 dagen nästfölliande om morgonen såg Erich Johanson och hans hustru Susanna Olufzd:r i deras Huus. Änkan hustru karin Johansdotter och Påhl Hackare i Munsala willia ääfwen Edeligen besanna at de sedt Erich Johanson och hans hustru Susanna Olufzdotter seent om aftonen d:n 26 och bittida om Morgonen d:n 27 Sept:s här i Munsala by, som är belägen 1 3/4 mihl ifrån Åhrawais Kyrckia, hwilket således efter Nämbdemannens Jacob Johansoons och Matz Thors begäran protocollerades.

 

Putte Bäck