Domböcker 1694.
73:
Anno 1694 den 15 Januarij höltz extraordinarie hä:
radz Tinhh uthi NyCarleby Sochns Länsmans Gård
Närwarande i Crono Befallningzmans ställe Länsman
Henrichh Erichsson sampt desse ährlige och Beskedelige
Män som såtu i Nämbden
Erich Larsson i Munsala, Haans Mårthenss:n i Moonäs
Jacob Knutsson i Munsala, Erich Sigfredsson i Jeppu.,,
Axel Anderss: i Harioxen,, Erich Andersson i Sochlot,,
Jacob Jacobsson i Härflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu,,
Simon Erichss:n i Of:r nurmo.Johan Michelss:n i Kyrckioby,,
Mårthen Danielsson i Sochlot,
Herr häradzhöfdingen i Neder Satagundan Henrich Klufwensich insinuerade den högl: Kongl. HåfRättz resolution ad den 4 Octobr: nestledne, som pålägger häradzätten wedh ett extraordinarie Tingh. des twistige äränder optaga och afgiöra. Så anklagade nu bem:te häradzhöfdinge. Bårgaren i NyeCarleby Stad Jsach Mattsson uthi Saaken om höös afhändande som wedh förledne 693 åhrs winttertingh opskuten blef. Och i synnerheet för det Jsach groft haar sigh förklarat och ährerörligen honom i Protocollet annoteralåtit, nembl. att han skulle wara den samma som han förwijster honom, hwarföre och oansedt sielfwe hufwudSaaken icke är af stoort importance. Är han dock förorsakadt den att uthföra och af börda sigh sådant, som öfwer honom uti actis publicis infördt är. Jsach swarade sigh icke meent häradzhöfdingen medh dhee Orden. Seijandes och sigh ment Johan Catt haft frij disposition på hemmanet.
Och
74:
och dij haar handlat medh honom och hulpit hemmanet medh dagzwärken i Ande tijden, sampt Giödning på åkeren. Bediandes nu wälbem:te häradzhöfdingen om förlåtelse för det
han af missförståndt emoot honom sigh förgrijpit. häradzhöfdingen wille icke påstå eller sökia högsta Rätten medh Jsach. Uthan protesterade på 10 D. S:mt:z expenser som han för denne Saak utlagdt. Och att Jsach detta extraordinarie Tings Omkostnad betaler. dock förlijktes han medh till sina 5 D. S:mtz: expenser. Sampt twenne Borgare skrinder höö, som Jsach utan Tingz omkåstnaden betala låfwade. hwar medh och Rätten låter beroo. Eftersom Målsäganden i detta måhl af allom oförwitt. Skolandes och Jsach för bem.te expenser betala.
75
Anno 1694: den 16 Januarij höltz ordinarie häradz o
Wintter Tingh medh Allmogen af NyeCarleby Sochn
Närwarande i Crono Befallningzmans stelle Läns
man Henrich Erichsson, Och desse Ährlige sampt
Beskedelige Män som såtu i Nänbden.
Erich Larsson i Munsala, Haans Mårthenss:n i Moonäs,,
Jacob Knutss:n i Munsala. Erich Sigfredsson i Jeppu,,
Axel Andersson i Harioxen,, Erich Andersson i Sochlot
Jacob Jacobsson i Härflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu,
Simon Erichss:n i Öf.rieppu, Johan Michelsson i Kyrkioby
Mårten Danielss:n i Sochloot,, Thomas Sigfredss.n i Wuoskåski
Anders Thomasson i Moonääs Kärde till Elssa Jacobzdåtter ibiid: om åkers och Änges fördeelar, som han nutit af hemmanet, det han Köpt af henne. Och uti 10 åhrs tijdh possiderat. Men nu hennes Barn sedan igen wunnitz. D y fodrade Anders nu wedergiellningh för denn åker och Engh, som hoon häfdat och nyttiat; Men han skattat före. Elsa Kunde eij neeka så passerat wara. dy förlijktes Parterne om 20 D. K:mt: som Elsa dömbdes till Anders att betala och 9 marker Koppar mynt i Expenser. Ståendes Elsa frijtt derföre att söka sine Barn som hemmanet igenwunnit ./.
Nils Mattsson i Wexala Kärde till Haans Mårtenson i Moonäs om drengzLön, å tijo wekors tijdh, han för honom i Fäälreesa war, förutan tree wekor sedan han Kommit heem. Haans sade sigh betalt der på 7 alnar walmar a 2 mark al.n. Rätten pröf:
wade
76:
wade att Nils ännu 3 D. 16. Kmt: på löönen tillkommer, hwilket iiempte 9 sk. K:m.tz expenser Haans dömes till Nils att betala.
På Cappellanens Wördigh och Wällerde her Gustaf Neostadij wegnar Kiärde Henrich Henrichsson till Mårthen Danielsson i Sochlot om åkerbyte. Seiiandes herr Gustaf willia sin åker igen hafwa och gifwa hans tilbaka. Mårthen regererade, att han giödt den åker han Fått och H.r Giöstaf rågsådt den åker han fått, och efter han haar swagh brådd Och Mårthen der emooth wähl giödt åkeren. dy will han nu återgiöra bytet, efter och Mårthen skall åkeren Korn såå. Resolverades att som nu icke rätta tijden är att afstå Jorden. Så beroor der medh till des H.r Giöstaf sielf skiär dedt han rågh sått, och Mårthen såår det han giödt. Sedan Kunna dhe hwar sitt igenbekomma. Och emedan Parterne icke hafwa wisse råår sin emellan. Altså togo dhee Nämbdemän Jacob Knutzson i Munsala och Johan Michelsson i Kyrckioby att uprätta wissa råår dhem emellan.
På Arfwedh Henrichssons wegnar i Cauhefwa Kärde Mons.r Caspar Marhan till Mattss Michelsson i Ytteriopu om een båth, som han på een wägh medelst ysens påkommande hoos honom nederlagdt. hwilken nu Mattss qwarhållit i 2 åhrs tijdh. Seijandes Casper der af or:
saken
77:
saken wara, att några hästar inkommit på hans hägna, som Mattsss föreburit wara Arfwedhz och derföre förhållit båten. Mattss sade icke förhållit honom båten. Fullmechtigen framhade Mattz Gunnar, som intygade sigh efter Arfweds anmodan begiert igenom des Fålk 2 gångor båthen men icke fått Parterne togo afträde att förlijkas sigh emellan. Sedan inkommo dhe och woro förlijkte. Nl. att Arfwedh bekommer af Mattss i ett för alt 12 D. K:m:t som Mattss dömdes att betala ./.
Casper Marhan proponerade på Lappo Sochns Jnbyggiares wegnar, om wägen från Jungaren till Lappo Sochns råå, som NyCarleby Boor borde wed macht hålla. dhe NyCarleby Boor swarade; Att den wägen som Låpo Boerne sökia på Nårr sijdan om åån wedh Åbackan, som sträcker sigh igenom Åkrar och Ängiar. Äganderne till skada, der och twenne stoora bäckiar, sampt till 30 st. Andre uthfall uthlöpa, som alle medh stoor omkåstnnadh broes; Och Brooerne årl. efter wåhrflooden repareras skulle; Så att det ett ganska beswär wore. Män der emoot är på södre sijdan om åån, släta Torra Sandhelen, som uthan någons afsaknadh medh ringa omkåstnad repareras Kunde. dhe Lapo Boor regererade att på det sättet skulle reesande Mannen 2.ne gångor fara öfwer Elfwen, där hwarken Brooel.r Färia är anstelt. NyCarleby Boerne begiertte
dedt
78:
dedt Rätten hoos hans Nåde Höghwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen i ödmiukheet recommendera wille, att beqwämbligare giestgifware Lägenheet är hoos Erich Olofsson Gunnar än som hoos Giöstaf Mattsson Stråka, som om Sommaren boor Långt ifrån Landzwägen. Och om wintteren allenast 3/4 Mijhl ifrån HapaJerfwi Krogen, att fördenskull Gunnaren Kunde blifwa Giestgifware, hwilken i stället för påst förandet, som andre beswäres medh. Kan hålla een Färija för dhe Reesande, hwar till han och williogh är. Sedan på andra stället wedh Jungar Krogen låfwade Sochnen af halfwa deelen åhrl. gifwa Krögaren Cappa Spanmål till Färije löhn; hwar till och så han williogh är, allenast honom efterlåtes lijkmätigt Krögare Ordningen något hööslagh till hielp. hwilket Byemennerne honom bewilliade där huusFålket här till hööbärgat. dätta togz således ad notam. Och som dedt, till dhet gemena bästa länder, så warder thedh, och her medh till hans Nådes Höghwälborne H. Baronen och Landzhöfdingens gådtfinnande i ödmiukheet heemstält och recommenderat ./.
Erich Hendersson i Carby Kärde till Grels Andersson och Jacob Mattsson ibiid: om Beskyllningh. Men som hufwudSaaken, om Jordägor dhem emellan är oafgiort. Altså beroor nnz
denne
79:
denne Saak, till des berammade Synen föregången är ./.
Jöran Mattsson i Wuoskåski medh sin broder Thomas, Kärde till Thomas Sigfredsson ibiid: om arf. Thomas bewijste denne Saak 1688. den 16. och 17. Aug: wara afdömbdh Altså heemstältes den till excecution. Emooth denne doom Jnlades 3 sk. Sm:t såssom Appellations penningar ./.
Borgaren Haans Jönsson i Jacobstadh Kärde till Mattss Andersson i Kiörrmarken för undseijelse och det fehl han der efter fått på sine Ögon. Mattz war icke tillstädes. Dock stembder af Nämbdeman Mårthen Danielsson. Haans frammhade några wittnen. Erich Hendersson. Jacob Simonss. Raije i Carby. Mattss Mattsson i Kåfwijoki. Jsrael Pehrsson i Jacobstadh. hwilka icke Kunde afhöras, efter Swaranden frånwarande är, och denne Saak är passerad i Jacobstadh; Altså heemställes denn till Rådstugu Rätt, der sammastädes, såssom Forum Competens. Och det lijkmätigt 24: Cap: Tingm B och 12, Cap: Rådst: B. Haans protesterade och på Expenser. hwilket och ad notam togz.
Kyrckioheerden Ehrewördige och Wällerde H.r Johan Forsman Kärde till Borgaren i NyCarleby Stadh Carl Jönsson om ett änges stycke, som han af des hemmans Jutbacka ägor sigh tillwällat. Carl
swarade
80:
swarade sigh aldrigh sedt Jutbacka Fålck der höö bergat utan huus Fåk. Kyrckioherden sade det wara skedt medh jutbacka åboors Låf. och producerade till wittne Mattss Jönsson i Kyrkioby, sampt Carin Jacobsdåtter i NyCarleby stadh een Beskedeligh hustru. hwilka oiäfwade giorde sin wittnes eedh. Och refererade Carin att hon uthi sin Barndoom sedt Capiten Lepzen som då ägde Jutbacka hemman, hafwa låtit sitt Fålck medh några Såldater ängen bärga, mehra wijste hon icke i Saken berätta, Mattss Jönsson sade att Kyrckioherdens och Rådmans ägor mötas åth, mitt i mååsan. Men herr Kyrkioherdens på wäster= och Rådmannens på Östersijdan. Resolverades. Att Kyrkioherden igenbekommer den ängen på wäster sijdan des hemman tillhörigh. Och Carl afstår den samma som han och låfwade. Kyrkioherden pra´tenderade på wedergieldningh aff höet. Carl låfwade att Kyrckioherden tilkommande åhr fåå berga hans Teegh. Altså opskiutes den pra´tentionen till Förlijkningh. i widrigt fall skall Rättens Uthslag i Saaken falla.
Henrich Jacobsson Rotzalainen i Narasluoma Kärde till Mattss Mattsson i Wuoskåski
om
81:
om des Timbers borttagande i Skogen. Mattss sade den Skogen han Timbret aftagit, wara des. Seijandes och att rååbrefwet dhem emell:n ligger i Lappo Sochns Kyrckia. Henrich nekade af hans Skogh dedt Timbret tagit. Saken Kunde uthan Syn ey slättas. dy Togo Parterne till ägande Syn. Nämbdeman Henrich Jacobss:n i Narasluoma och Erich Gunnar ibiid. Skolandes dhe der Parterne icke föreenas. Rättenom dheras besichtningh Kunnigh giöra, då wijdare Sluuth falla skall.
Herr haradzhöfdingen i Nedre Satgunda häradh Ehreborne och höghachtadh Henrich Kluwensich å sin och sine Grannars wegnar på Wäster sijdan om åån i Kyrckiobyn Kärde emoot Kyrckioby Bor som boo på Öster sijdan. hwilka skola föra och släppa des hästar i bet på wäster sijdan om åån, oachtat att dher på sin egen sijda hafwa wijdt Uthrymme. Och wäster sijdan är trångt der dhee och för detta förbudne äro att beeta. Som Nämbden intygade. dhee Kyrckiobyboor hade icke något skiäl her emooth. Så begiertte nu häradshofdingen Klufwensich, att dhee förbiudas skole på wäster sijdan om åån något intrång giöra i Mulbete. hwilket Rätten Skiähligit pröfwade. Och altså förböds dhee Kyrckioby Boor på Östersijdan om åån, att giöra den på wäster sijdan
något
82:
något Jntrångh i Mulbete wedh 40 sk. Smt:z wijthe.
Mattss Erichsson i Staden Kärde till Johan Eskilss ibiid: om een änges Skata benembdt Frijsöön som han sade Johan efterlåtit honom berga för någon dhem emellan förelupne handell. Beklagandes nu Bem:te Mattss, att Johan ey uthwijst honom rätta Råerne, derföre han Kommit att slå een deel af Rådmans Johan Carlssons Teeg, för hwilket han dömbder är att gifwa Satisfaction Johan swarade honom slagit öfwer dedt hann utwijst. hwarföre han blifwit der å laghsökt. Frågades Mattss. hwarest doomen warsam i Saaken fallit. Swarade sigh den icke hafwa uthlööst. dy resolverades. Att Mattss böör först wijsa doomen i denne Saak ågången, förr änn något Sluut i detta mål falla Kan, efter Saaken der på sigh stöder.
Josep Erichsson i Ytteriepu och Henrich Erichss.n i Staden NyCarleby. Kärde till des Broder Simon Erichsson Möllnare i Öfwerieppu om arf efter dheras Sahl. Fader och Moder Syster. Simon pra´tenderade Begrafningz Omkåstnaden, som han a´stimerade till 70 D. Km:t Parterne wijstes till een wänligh Föreeningh. Och att taga Gode Män sigh emellan till Liqvidation.
83:
Jöns Erichsson på Högolbackan Kärde till Henrich Haansson i kyrckioby, om Törfwedz barkningh han giort i des Skogh. På Henrichz weggnar instälte sig Pehr Sigfredsson i Staden efter undfången Fullmacht af den 15 Januarij nestledne. Och swarade nu att des Principal, giort sådant på Bysens samfälte Skogh. Jöns regererade, att han giort det på Fembte Boolstadens skata, på ett trångt näs, där han dock upföre haar wijdare uthrymme. Resolverades. Att Swaranden såssom bona´fidei Possessor denne gången behåller Törfweden han, barkat. Men her efter hwar häfda sin egen skatha, uthan andres Jntrångh.
Jeppu Boerne beswärade sigh att dhe icke allena Kunna till wäga Komma, den nya wägen från Jungaren till Lappo. Begiärade fördenskull Sochnens undsättningh der uthinnan. Altså bewilliades dhem Samptel. af Sochnen Skola den förfärdiga Sedan skola dhe Jeppu Boor, den samma wårda,. Och blifwa den Nedre wägen qwitt, som emellan dhee Öfrige af Sochnen, deelas af Sochne skrifwaren Johan Carlsson och Ländzman iempte Erich Carlsson i Orrawais och Wöro Sochn såss:m een Opartisk.
Krögaren wedh Jungaren Knuth Henrichsson begierade af Rätten, Män, som af Bysens Uthmark lijkmätigt Krögare Ordningen ho=
nom
84.
nom tillsee måtte någon Jordh till des nödtorftige hööslagh för dhee Reesande. Anmodandes der till Nämbdemennerne Jacob Knutsson och Erich Sigfredsson. Som och bewilliades. hwilke efter Bysens bewillningh, honom tilldeela skole, dedt som huus Fålket af Allmenningen bergat hafwa.
Pehr Carlsson i Kåfwijoki Kärde till Josep Jacobsson i Kyrkioby. Om een ängh som han will sigh tillägna undan des hemman; hwilken skall wara hans gl. häfdh. Som han bewijste medh Nämbddemans, Haans Jsachss:s i Kyrkioby och Mårthen Danielssons i Socloot sampt Länsmans Henrich Erichssons Syneskrift af den 26 Augusti 1689. Som och des uthan medh twenne gl. Bönders. Lars Grelssons i Kåfwijoki och Gabriel Erichss:s Attest; Att hans Förre åboor på hemmanet, brukat denne Omtwistige Ängesmarken. Josep Kunde icke något skiähl her emooth framtee. Altså efter desse åfwannembde Skiähl. Behåller Pehr, som i handom haar Engen till des Josep bättre skiähl anskafar.
Wexala Booerne Kärde till kyrckioby Booerne Erich Thomasson, Olof Haansson, Mattss Mi:
kelsson
85:
chelsson. Jöran Pälkoinen och Mattss Frill sampt Borgarne i Staden NyCarleby. Thomas Ssigfredsson. Johan Markusson. Jacob Mattsson. Anders Sigfredsson. Jsach Jsachsson Tunbindare Jöran Bryggare, Mårthen Nilsson, Pehr Skomakare. Gl. Mattss Tunbindare. Carl Jönss. Lars Cnutsson, Haans Mårthensson. Mattss Mattsson. Erich Hångelsson. Anders Olofssson, för det dhe föra och insläppa sina hästar på dheras Ängiar i Frissöön om Sommaren. dhe swarade sigh fört sine Booskap dijt medh någre af dhee Jordägandernes som dhee på Wexala boo lof och minne. Kiäranderne anhöllo att som een ell.r annan Kunna eenskylt lof gifwa Uthbyssmän något Mulbete. hwar igenom alle Samptel. Komma mycket att ijda, att dhe då förbiudas måtte uthan samptel. Bysens wetskap något Mulbete lofgifwa. hwar till dhe samptel. beiakade. Och att dhe som her emoot bryta, skole efter lagh böta. Sampt hästarna intagas och förwaras till dess dhee uthlööses. dy dömbde Rätten denne åfwanstående Föreningh att efterkommas. Kiäranderne protesterade på Expenser i denne Saak werderandes den Omkåstnade till 8 D Km:t Resolverades
att
86:
Att Swaranderne erläggia till Kiäranderne 12 öre K:m:t hwardera. Men hwar och icke dhee wela godwilligt betala. då för Rätta dhem wijdare anklaga.
Jacob Jacobsson från Cronoby hemma, upwijste ett Köpe Contract om Silwast hemman som han afhandlat Jacob Jacobsson i Öfweriepu bestående å ett Ml: för 450 D. Kmt:t, sampt 27 al: Rask och 1: carolin på handen, och att Sälliaren medh des hustru i deras lijfstijdh Skole Engen emooth Erich Sigfredssons Gårdh få behålla. Williandes nu denne afhandlingh 1:a gången opbuda. Johan Thomasson i ÖfwerJepu framkom, bewijsandes sigh lijka stoor rätt som Sälliaren i hemmanet äga. dy opbödz allenast Jacobs anpart. Nl. halfwa hemmanet. åth denne åfwannembde Köpare. Men den andre hälften reserveres Johan och des Syskon. Blifwandes och 1/2 hemmanetz wärd rebatterat. Johan sade sigh tillförenne hemmanet medh Sälliaren bebodt. Altså wille han nu emedan han är een Slöösare rijfwa Boolaget. Tagandes der till Ländzman och Nämbdeman Simon Mölnar, Som och bewilliades ./.
Erich Larsson i Kåfwijoki Kärde till Mattss
Mattss:n
87:
Mattsson om Boolagz rijfwande. Eftersom han icke Kan wijdare medh honom förlijkas. Mattss sade sigh wela hålla Boolaget. Erich påstodh sitt förra. Fodrandes Lön för half anna åhr han der arbetat. Som är om åhret efter Kongl. Stadga 24 D. Kmt:t Och giör tillhoopa för 1 1/2 åhr 36 D. K:m:t Som Mattss dömmes Erich tilställa.
Simon Haansson Draka upwijste denne efterfölliande Boolagz och Testaments Skrift så lydande. Såssom iagh hafwer 1/2 Mantahl hemman och lijten Mans hielp. Ty förordsakes Jagh derföre att till migh min Såna Son Simon Jacobsson till hielp, och på det han skall wara migh så wähl som hemmanet Trogen och rättrådigh, har iagh welat testementera honom 1/4 af hemmanet. doch så forståendes, att han det samma lijka som sitt Fädernes arf, Skulle uthi det fasta, således uti fram tijden af räkna. Af Löösören skall hann bekomma 1 häst 2. st: Koor 1: Mans Far stoor Nooth 1/2 Mans Far Skiöt nääth. Och der herren Gudh wälsignar huushållet, och han ställer sigh uprichtigh och hemmanet Kan hållas ifrån gieldh, niuta mehr der rådh Kan finnas. Men blifwer hemmanet uthi gieldh indiupat; då brister så wähl för den eena som för den andra. Såle
des
88:
des wara min willia. Som är hans Fahrfader Tillijka medh min Sons Simon Simonssons samtyckie. Låter iagh tillijka medh Min Son underskrifwa wåre Nambn. hwilket och bekräftes medh wåre wanlige Boohagz märke. Datum NyCarleby den 10 Januarij 1694. Simon Haansson Drake. Simon Simonsson Drake. Hwilket Haansson badh annoteras måtte. Som ey förwägras Kunde utan her medh således attesteres ./.
Olof Andersson i Ytteriepu Kärde till Simon Olofsson ibiid. om sin hustrus börde hemmans han nu åboor besittiande. Simon upwijste först häradzhöfdingens höghachtadh Henrich Kluwensichs Köpebreef af den 1 Augusti 1685. hwar uthi han opdrager honom för des till hemmanet hafwande pra´tention, och moot det han skulle, det som öfwer på hemmanetz wärde bestijger, andre Creditorer. eller i fehl Arfwingarne tillställa. Och sedan tillträda hemmanet. tilbiudandes altså sigh om Arfwingarne her å Klandra skulle, hemula Köparen Jorden. hafwandes nu Simon der på 1686. den 12 etc: Febr: wedh häradsRätten af då här warande och ben:te häradzhöfdingen Klufwensich, Laga Fasta, och seder.
mehra
89.
mehra Löagmans Rättens confirmation 1690. den 27 Januarij wunnit. då Mårthen Markusson såssn Bördägande Klandrat. Olof sade Att Simon är Willfrämmande på hemmanet. Och hans, Olofs hustrus Fader, som till Soldat för hemmanet uthgått, wara Arfwingen der till. Män hoon alt här till Omyndigh war, som ey Kunnat fråga efter sin rätt. Låfwandes Löösa Simon uth från hemmanet, och erlägga till honom hwadh han der uthlagdt. Efterfrågades huru länge denne Olof war gifter medh sin hustru. Swarades 2:ne: Åhr. Olof förklarade att han för Fattigdoms skull ey Kunnat förr Klandra. Parterne förmantes att undfly wijdhlyftigheet och träda till Förlijkningh. hwilket dhe låfwade i consideration taga till nästa Ting Som således ad notam togz.
Her häradshödingen Henrich Klufwensich berättade dett Henrich Haansson i Sochlot förr detta åboodt dedt hemman som Anders Mattssn i Munsala nu beboor, och ingendera will honom sin fodran betala till 5 1/2 D. Km:t. Anders framwijste een häradsdoom af den 14 Febr: 1687. sampt der å fölgde Lagmans confirmation af samma åhr den 1 Julij, att han tildömes hemmanet och Henrich medelst Testamente alla löössören men allenast 10:de penningen af det
fasta
90.
fasta emooth dedt han 22 åhrs tijdh nederlagdt sitt arbete i Gården. Henrich eximerade sigh aldeles från Gårdzens gieldh, aldenstundh han icke fåått der annat änn för sin tienst. Rätten öfwerlade Saken att som Anders medh arfs Rätt haar Kommit till hemmanet, han och böör betala gielden, som der Contraherat är. Och altså tilldömes att contentera häradshöfdingen Klufwensichs 5 1/2 D.K.m:tz Fodran, efter dedt 16 Cap. Rådst: B:
Margeta Henrichssdotter i Kyrckioby Kerde till Jacob Josepsson ibiid. Om Slagzmåhl och Skiälsordh. härrörande der af, att hon Kraft honom för några dagzwärken som hon giort honom i 3 weekors tijdh. Och icke welat betala. Bestående Slagzmåhl i Blånor och Skiälsorden som Trulkona och Målkerska. Jacob sade henne wara betalt för dagzwärken Och icke beskylt för annat änn for Skwallerbytta, emedan hoon fört Skwaller emellan honom och des hustru, Och icke widare. Margeta Kunde icke bevija den beskyllningen hoon tillade Jacob. Men anbelangande Slagzmåhlet. Så bekende Jacob sigh henne slagit 2 blånor. dy Resolverades att Jacob böter för 2ie blånar som han beken
ner
91:
ner sigh slagit Margeta 6 sk. S:m:t tilhoopa efter det 10 Cap: i Sårm: B: med w: L: l. hwadh wedkommer det öfrigit som Margeta Klagar öf.r så Skall hon bewijsa sitt tillmähle. lijkmätigt domare Reglorne, i medler tijdh dömes han efter den 29: och 30 domare Reglorne frij ./.
På Mattss Mattssons Frils i Kyrckioby wegnar Kierade Tullskrifwaren i Staden NyCarleby, Henrich Henrichsson, emoot des Broder Johan Mattsson om Brölops kost På hwilkens wegnar Rådman Carl Jönsson efter undfången Fullmacht swarade. Att Mattss gift sigh emoot Fadrens willia. Berättandes nu att hemmanet skall Bröderne emellan Klufwit wara. Och gielden till hälften dhem emellan deelt. Tulskrifwaren regererade, att som hemmanet är deelter i tu medh gielden, och han intet fåått emoot honom Brolops Kost, den då honom
skiähl. måtte refunderas. Rätten öfwerlade Saken, Att som Brölops omkåstnad efter Föräldrarnas egit godtyckio. Och ey lender Barnen till någon nytta. derföre och lagen i det 23 Cap Giftm. B: L: L: Säger. den Kåsten äger ey till Fullnada gånga. Altså dömes Henrich så mycket mehr frij som det af Fa:
92:
drens godtyckio Skeedt är ./.
Grels Andersson i Carby Kärde till Erich Henderss. Ibiid: om åthskillige Jorde twister. Saken Kunde uthan Syn ey slättas. Som tildömbdes och. Parterne nemnade der till Crono Befallningzman och Nämbdeman Mårthen Danielsson i Soclooth. Skolandes desse åfwannembde Owälduge Män der Parterne icke föreenas Rättenom besichtningen relatera.
Michel Simonsson i Wexala Kärde till Carl Mårthensson ibiid: om ett Qwarnrum som han förwägrar honom medh sigh byggia. Carl sade wara hans gl. uhrminnes häfdh. Som han bewijste medh Kiärandens Tillåtelse, medelst Lagmans Nämbdemans Erich Erichssons i wexala eedeliga intygan. Kiäranden regererade. Att han dämmer watnet för högt, att des Engh der af skada lijder. Swaranden nekade sigh dämma wattnet för högt. Resolverades. Att som medelst åfwannembde wittnens eedel. intygan. Bewijses det qwarnstället, lydt under Swarandens hemman af ålder. Altså behåller han den såssom sin gl. uhrminnes häfdh. Men anbelangande qwarnens bygningh. Så Skall der om medh be.
sichtning
93:
sichtningh ransakas. hwar till Parterne nu antogo Lensman, och Nämbdeman Jacob Knutsson, hwilka dher parterne icke förlijkas Rättenom Besichtningen ehrkundiga.
På Jacob Markussons Änkias wegnar i Munsala Kärde Jsach Erichsson i Wexala till Haans Erichsson och Grels Nilsson i Munsala om wåldbetningh och åwärkan i det dhe Släpt hästärne på des ängh. Och att dhee nederrijfwit Gierdes gården. Swaranderne nekade der till Och Fullmechtigen Kunde icke bewijsa sin Kiäran. dy Opskiutes till bättre Skiäls anskafande.
Mattss Gunnar i Öfweriepu Kerde till Erich Markusson i wuoskåski om ängh sitt hemman tilhörigh, han undan honom will sigh tillägna. Bewijsandes det medh Johan Jacobssons i Jungaren och Elsa Jacobsdåtters een Borgare hustrus i NyCarleby Stadh. Attest. af den 10 Jan: 1694: hwilke nu icke wore tillstädes att beswäria samma Attest. Swaranden disputerade, her emooth. Seijandes marken ligga till des Enges Skata. Resolverades. att i medlertijdh intet Skiähl Kan af Erich framwijsas till ängens tillägnande. behåller Gunnar
Engen
94:
Engen som den i handom hafwer.
Att slijta Boolagh emellan Jacob Haansson i Kyrckioby och Jacob Jacobsson ibijdem: Antogo Parterne Nämbdeman Jacob Knutsson och Mårthen Danielsson. Skolandes och desse Owäduge Män. förlijka Parterne hwadh dhe elliest Kunna hafwa sigh emellan. Och sedan Rättenom der om ehrkundiga
Hospitals Predikanten Wyrdige och Wällerde H:r Erich Hammar Kärde till Anders Simonsson i Kyrkioby. för des förrymbde tienst från Hospitalet. Berättandes Saaken således sigh föreweta. Att han legdt honom Dominica esto mihi till sin drengh och Klåckare wedh Hospitalet hwilken tienst han in Martio tilträdt Men sedan in Maijo den förlupit. Sedan H.r Erich försträkt honom Maij Månadz Kåst. Som han då ey tient före. doch till sin hustrus Barnsängh behöfde. Dy fodrade H.r Erich Maijj Månadz Kåsten, och emedan efter honom straxt är Saknat ett Bordkläde alt så Krefde han och det åter. Karlen infan sigh nu icke. Dy protesterade H.r Erich på expenser och tijds spillan, efter han nu hijt reest. Sedan
oplästes
95:
oplästes een Skrift, som Landsgewaldieren Johan Grabbe uthgifwit såssom een Fullmechtige af H:r Erich. hwar uthi han frijkallar drengen medelst een Förlijkningh från alla H.r Erichs wijdare tilltalan. han swarade sigh ey befullmechtigat Grabben att förlijka någon Tiufsaak. Uthan att agera för Rätta på hans wegnar. Och emedan Grabben nu icke war tillstädes. Altså reserverade han alla beneficia juris till sin rättz Sökiande af Grabben. doch som denne Casus angående drengens Förrrymde tienst från Hospitalet är Crono. Altså eximerar. hann dem all Förlijkningh. Och aldenstundh nu drengen tienar, hoos Jöns Erichsson på Högsbacka, han då måtte förbiudas gifwa åth drengen någon Lön. eller släppa hans Saker emedan han oförnögder är. Rätten togh Saaken i betänckiande. Och eftersom denne Saaken är passerad uthi Cronoby. dy Lijkmätigt 24 Cap. Tingm. B och 12 Cap: Rådst: B: Remitteres den till Forum Competens. Skolandes dock Jöns som drengen tienar hoos. Till Sakens wijdare uthslagh, förhålla des Lön, Och des Saaker, Som hoos Swärfadren Henrich Helsings i Carby ståå, warda och her med Seqvestrerade ./.
Länsman
96.
Lensman Henrich Erichsson Kärde till Sigfred Haansson Bröms och Jacob Michelsson i Munsala om Fiskiewatn. Som dhe skole bruka mer än dhem efter Skatten är Lofligit. Swaranderne sade att dhe mindre hemman matte i månge deelar. Uthgifwa lijka medh dhe större,. Efter tillfrågan sades dheras hemman wara Skattlagde efter Fiskiewatnet. Sedan efter wijdlyftigt disputerande Blefwe Parterne förentte, Att uppå Tunna Jsen om hösten wedh Första Jslägningen, Skola dhe efter Skatten sammangiöra 1 Nooth i Låilax, och d.n andre i Söderfierden. Sammaledes store Nothan om Winteren, skole the och sammangiöra efter Skatten, sampt godh Nooth och dugelige Arbetzhion till noote drächten förskafa. Men uthi Glatt wattn, måge dhe ey nooth och nääth fijskia och fahra, som bäst dhee gitta och Kunna. hwilken Förlijkning Rätten Skiäligh ehrkende; dy dömbdes den stadigh och fast att hållas, wedh 40 sk. Sm.tz wijte, den till Straf som her emooth bryter.
Peer Olofsson i Sochloot, som Crono hemman bebor insinuerade Befallningzmans Lars Bruns Zedell af nestledne åhr i Augusto, som bewilliar
att
97:
att Pehr Skulle för des arbete på hemmanet medh Pehr Sigfredsson, een Skomakare som der if.n dömder är bekomma hälften af förledne åhrs wäxt. Sigfredsson nekade icke her emooth uthan låfwade. Och togo Parterne att förlijka sig emellan. Nämbdemän Erich Andersson och Mårthen Danielsson. Som och Rätten bewilliade. Och der wedh i det öfriga beroo leeth.
På Wexala Boors proposition om Engiars hägnande. Anbefaltes. Att Samptel. Wexala som Munsala Boor. hwilka medh dhem Engiar ihoopa hafwa. Skola Engiarna sina hafwa stängdt Larsmesso tijden. Och der icke sådant skier skall det af nu Tilförordnade GårdzOpsyningzman Jacob Jacobsson i Herflax anklagas. då ett tilbörligit straf dhen brätzlige öfwergåå skall.
Såssom Olof Haansson i Kyrckioby haar een anssenligh tijdh, warit GårdzOpsyningzMan, dersammastädes. Och nu icke orker, för des ålderdom denn wijdare förestå. Altså upsade han sin tienst. Och förordnades i hans ställe. Erich Thomasson ibiid: den trol. att opwachta. hwar emoot honom låfwes den Lön, huuse Syns Ordningen innehåller ./.
98:
Att wara GårdzOpsyningzMan i Sochloot, anhöllo dhe der Boande, Mattss Carlsson i Storby och Anders Haansson i Lilleby. Som och bewilliades.
J Ytteriepu efter dhe der Boandes begieran förordnades till OpsyningzMan Michel Jönss. ibiid: Och i Öfweriepu Henrich Jacobsson på Hålmen.
Till GårdsOpsyningzman i Wexala tillnämnades Jsach Erichsson ./.
Michel Mårthensson i Wuoskåski beswärade sigh att Mattss Mattsson ibiid: honom stembdt igenom Thomas Sigfredsson ibiid: Tilläggiandes honom Förargelse i Kyrckian. Men Mattss nu icke angifwit Saaken, uthan bracht honom till tijdsspillan. Altså Saakfältes Mattss pro absentia till 3 sk. Sm:t Skolandes Michel så wijda intet skiähl finnes till dedt han är citerad före, wara frij och af allom oforwijtt ./.
444.
Saakköres Längd öfwer Österbonts Södre Härad Och
Korsholms norre Fögderij wedh ordinarie WintterTinget
Anno 1694.
445.
NyeCarleby Sochn
Jacob Josepsson i Kyrkioby
för det han slagit twenne
Blånar på Margeta Hen:
richz dotter ibm: Sakfältes
till 3 sk Sm.t hwardera
Mattss Mattsson i Wuos:
kåski för det han stembdt
Michel Mårtensson ibm
för Förargelse i Kyrkian
Men icke sielf comparera
de Sakfeltes till 3 sk Sm.t
37.
Anno 1694 den 31 Julij Höls ordinarie HäradsSommar
Tingh, medh allmogen af NyCarleby Sochn, uthi des Länssmans
Gårdh. Närwarande i Crono Befallningsmans stelle,
Härads Skrifwaren Wälbet:de Carl Juniander medh efter.
skrefne Nämbdemän.
Jöns Erichsson i Kyrckioby, Jöns Mårtensson i Monäs
Jacob Knutsson i Munsala, Erich SigfredsSon i Jeppu,
Axen Andersson i Harioxen, Erich Andersson i Sochlot
Jacob Jacobsson i Hirflax, Jacob Mattsson i Ytteriepu
Simon Erichsson i öfweriepu Thomas Sigfredsson i Wuoskåski
Mårten Danielsson i Sochloot, Johan Michelsson i Kyrkioby
Jöns Erichsson i Kyrkioby, anklagade Markus MarkusSons hustru i Staden Margeta Andersdotter, att hafwa nestledne wåhrfrudagh Kommit, medh een Kruka hwarest hoon haft Blood i på des åker, och det der Lemnat. hwar medh han förmeenar henne något ondt nu ell.r Framtijden welat honom tillskynda, hennes Man Markus instelte sigh nu; Och eenskyllade hustrun, att hoon ey för sin opassligheet Kunde Komma, utan han för henne wille swara. Förklarandes nu Markus att hustrun warit der medh een Kruka full medh Bloodh och det nederlagdt på åkeren om rååstaakan, i den intention och meeningh, att Koon hans som Bloodh målkade skulle Frisker blifwa. Men till något wijdare nekade han. StadsTienaren Jöran Bryggar, som efter Jönsses påkallan besichtat rååstaakan på åkeren dijt hoon Blodet släpt, bekende Blooden wedh 3 rååstaakar wara spilt moot Solennes nedergångh. Tillspordes Markus hwem henne så lärt, han Kunde icke utnembna Sagusman, uthan sade henne giort af
eenfaldigheet
38.
eenfaldigheet, enär hoon sådant Boot Kunnat hört för Blood i målkande. Så emedan denne Beskyllningen allenast Margeta angår, som icke nu tillstädes är. Uthan hemma skall
Siuker Ligga. Hwarföre och Jöns dilationerade medh Saaken till Nästa Tingh. Börandes hoon sigh då instella. då ett Lagh lijkmätigt Uthslagh i Saaken fölliandes warder.
Johan Birhals som wedh ett extraordinarie Tingh 692 warit Sakfälter för begångit Stöldh till 67 D. Sm.t Jntygade nu Nembden för sin medellöösheet hafwa plichtat medh Kroppen. Som her medh annoterades. Och Wederbörande detta der å till ett Bewijs meddeltes.
Cronones Lenssman förestälte twenne ogifte Personer Michel Josepsson Sorwist och Cherstin Joonsdotter ifrån Wästerbotn, hwilka försedt sigh medh hwar annan i Löönskaläger. Karlen nekade aldeles till Gierningen. dock tillstodh sigh een natt medh henne leegat, och det Sidste Bönedagz tijden på nestledit åhr. hwilken tijdh medh Födslen som war 2ne wekor för Erichsmesso nestleden öfwereens Kommer medh Barnets aflande. Tilspordes Michel om han Kunde skafa sigh Eedgierdsmän, att sielf tridie befrija sigh i Saaken, han sade sigh icke Kunna. dy Saakfältes han efter Kongl. Strafordningen De Dato den 22 Maij innewarande åhr såssom för sitt första Förseende till 10 D. S:mt: och Kånan till 5 D. Smt. Sampt begge att utståå uppenbara Kyrkioplicht och afbedia Försambl.
Dawid Dawidsson i Kåfwijoki framkom gifwandes Rätten tilkienna huru som all hans egendom till 271: D. ./. K: mt. Som han medh een Specification bewi:
:ste
39.
:ste, är medelst een olyckeligh wåådeldh till aska Lagdh om nattetijdh Uthi hans Frånwaru. Anhållandes fördenskull om Branstuudh. Närwarande Tings allmoge frijgior Dawidh för någon wahngiömo till denne olyckelige händelssen. Nembden sannade thedh samma. dy lofwade dhe honom 3 Cappar Spanmål af hwar röök här i Sochnen. hwilket och dömbdes dhem att efterkomma. Lijkmätigt dedt 37 Cap: B B: L L: sampt huse Syns ordningen. hwar till Kyrkiones Säxmän böra honom adsisterlige wara.
Kyrkioheerden Ehrewördigh och Wällerde herr Forsman å sine och des Jnteressenters wegnar protesterade emoot den dellningh. Som häradshöfdingen Henrich Kluwensich med
Borgmestaren för detta Sahl. Wilhelm Ross, Mattss Larsson i Högbackan, och Mattss Jönsson Frill sin emellan såsom Jordägande till Stoor Baksäll måsa 681 den 23 Novembr. förrättadt. hwar medelst han berettar sigh och andre Jnteressenter wara mycket pra´iudiceradt, emedan Uthi samma delningh, Somblige fått mehra, Somblige fått mindre änn dheras Skatt, och Somblige som nårwarande warit, tillegnat sigh bäste grääsbärande Stellen, Och dhe frånwarande, äre dhe wärste tildelte. Elliest är och hans Jnteressenter som Fårsbackan och Nygården, då aldeles giorde låttlööse: Som dockliqwähl bööre dehlachtige wara Begiertte fördenskull een Lagh lijkmätigh delningh Rätten öfwerlade Saken, och befan skiähligit, att ett nytt Skifte på Bem:te Båksahlmåsan skie skall, efter behörligh notification till herr häradshöfdingen Klufwensich som Jnteresserande och Frånwarande är ./.
Rådman Johan Carlsson Opbödh hemmanet i Kyrkioby
Benämbdh
40.
Benämbdh Wittings Första gången, som han efter sin Sahl. Swärfader Claas Witting inbörda will. hwilket Klanderlööst skiedde och her medh annoterades.
Johan Hendersson i Wuoskåski anklagade Staphan Andersson och hustrun Beata Matssdåtter ibm. för Skälzordh på honom, Swaranderne nekade här till, och pra´tenderade vice versa emoot honom. Men Kunde ingendera bewijsa. Eftersom dhee boo afsijdes Uthi een ödemark, der dhe ey Kunna hafwa Opartiske Wittnen. Och dåch åfta förekomma medh sine trätor. dy Förmantes dhe alfwarl. till Föreeningh, i wijdrigit fall sattes dhem dedt wijthe före, att i mangell af wittnen och Bewijs, skall Swaranden medh sins eede sigh i Saken befrija, så den eene som den andre, så frampt dhe med obewijsslige Klagemåhl förekomma, eftersom af dheras långlige trätor nogsambt Kunnigt är, att dhe oförrätta hwar andra ./.
Johan Hendersson Wackur fodrade af Staphan AndersSon ibm. Sex Tunnar Tiera och 6 D. Kmt. eller een Fåhla. Som han Kiöpt och Staphan wedh arfskiftet bekommit. Staphans hustru swarade, att Fåhlan hade hoon till Jemkningh bekommit, emoot ett bättre Stoodh, som Johan till deltes. Och i arfskiftet emoot Fåhlans Jemkningh lijka bereknade äro, som och wärkel. befinnes, Sedan hwad Tieran anbelangar berettar Länssman och Nämbdemannen Jacob Knutsson att dhe 7 T.r Tiera som arfskiftes lengden till helften hwardera tillegnar, hafwa dhe medh
ämbar
41.
ämbar dhem emellan till iemnade deelt. Altsa Kennes Johans pra´tention af intet wärde ./.
Sacellanen Wördigh och Wällerde herr Gustaf Neostadius protesterade emoot det han 693 om Sommaren är tilldömbder, för ilak gierdesgårdh att betala Wederbörande som skada lijdit, där dock han will bewijsa dhe wara som wärre gierdesgårdar haft ännn han. hwilka han sade nu icke tillstädes wara. dy Kan han dhem till nästa Tingh stemma Låta, der han förmeenar sigh något Foogh der till hafwa.
Esaias Sigfredsson i Öfwer Jepu beswärade sigh öfwer Markus Mårtensson, Mattss Haansson och Carl Olsson ibm. att dhe wela Utträngia honom ifrån Qwarn medh sigh, der dock han een gl. häfdh äger i Qwarnen, och den ännu i handom hafwer, der till medh, haar allena så stoor skatt, som dhee tree. Men dhe och wela afstengia honom från Fiskerijet dersammastädes i Forssen. Emoot deel i Qwarnen Kunde Swaranderne icke disputera, Uthan emoot Miählar i Forssen, beropandes sigh på sin häfdh der i han sade att dhee boo Uthi ett Byelagh der åfwanföre och han undanföre Forssen, Landet iempte Forssen, wara allment, och Kasse Fisket dheras Samfält. dy meente han och Mierde Fisket wara samfält. dy resolverades till Syn der å. hwar till Parterne anhöllo om doomhafwanden och nembdeman Erich Sigfredsson i Jeppu. Som och bewilliades. hwilka warda sökiandes, dhem her utinnan att föreena ./.
Michel Simonsson i Wexala kerde till Carl Mår:
thensson
42.
:thensson ibm: om Qwarnwatns olaglige opdemmande; hwarigenom hans engh, som der åfwanföre Ligger, een stoor skada tager. hwilken Saak wedh nestledne härads Wintter Tingh warit för Rätta, då sielfwa Qwarnstellet warit tildömbder Carl för des gl. häfdh, Men om sielfwa Qwarndamsbygnaden skulle besichtas. hwilket nu Lenssman och Nämbdeman Jacob Knutsson i Munsala förrättat. dhe framkommo och medh een för Rätta giordh afatningh. Demonstrerade sielfwa Qwarnens och engens Situation, frijgiörandes aldeles Carl för något olageligit watn demmande. Så att hans engh der åfwanföre ingen skada tijmar. Uthan när mycket watn är öfwerstijger det dammarne, förr änn det opstijger på engen, Carl låfwade, om dammarne skulle Uplyfta watnet på Michels engh, skulle så mycket af dammarne rijfwas, att engen ey skulle af wattnets updemmande skada lijda. hwilket Rätten pröfwade skiähligit så att Carl niuter sin gl. häfdh i Qwarnen, och Michel engen af Qwarnen oskadd efter det 34 Cap: B B: L L:
Mattss Erichsson i Ytteriepu Kerde till Jacob MårtenSon ibm. om een åkerskata, den han nederrijfwit gierdes gården före till twenne Skrindlands hööslagh. Swaranden inwende Mattss sielf nederrijfwit sin gierdes gårdh. Och att han den opsatt för det Booskapen ey skulle skada giöra. här om är Parterne emellan tillförenne synt af twenne Nämbdemän. Men ey föreente, dy anhöllo dhe om doomhafwanden och den förre Syningsman Erich Andersson att
i nogare
43.
i nogare ögonsicht taga om det som åfwanfore twistes. Som och bewilliades. hwilka och warda Sökiandes Parterne emellan att föreena ./.
Cnut Olofsson i Kyrkioby Kerde till Knut Markusson ibm: om, det han höö slagit innom des enges råå i Sylt Järfshagan. Markus sade Kiäranden Krooka för Långt Uth om des råå, honom till afoogh, och han icke pra´indicera honom Saken remitterades till Syn. hwar till antogs Nämbdemännen Jacob Mattsson och Johan Michelsson i Kyrckioby hwilka skola söka Parterne att föreena eller Rättenom relation giöra ./.
Pehr Sigfredsson i Staden fodrade af Pehr Olofsson i Sochloot Bekåstnadh för arbetet han för honom på Crono hemmanet nederlagdt, dedt han efter honom kommit att beboo. OlofsSon swarade, honom och denn tijden nutit wäxten af hemmanet Uthan skatt, han och derföre bordt dedt förbättra. Fördenskull Kunde icke Pehr Sigfredssons ansökningh willfaras; uthan aldeles Kraftlöös giordes, emedan och förr detta dhem emellan liqviderat är.
Mattss Larsson i Moono pra´tenderade af sin Broder Bertil Larsson hemmans Klyfningh bestående 1/2 Mtl.s Skatt, emedan dhe der till äro lijka berettigade, och der tillhoopa ey Kunna sämias. Swaranden disputerade emoot hemmans Klyfningen för des ringheets Skuldh. Nembden sade hemmanet ey Kunna Klyfwas, som dhe nu hafwa Swaga ägor och ey wijdare Utrymme till att intaga. dy togo Parterne doomhafwanden och Lenssman att liqvidera och föreena sigh emellan om arfwet. Som och Bewilliades ./.
Cherstin
44.
Cherstin Erichsdåtter i Öfwerieppu beswärade sigh öfwer Jacob jacobsson ibm. att han henne slagit een blånad och andra gången trenne resor sparkat sampt tridie gången een blånadh. Jacob war nu icke tillstädes. Oansedt honom Lenssman stembdt till Tinget. Nembdemannen Erich Sigfredsson sade sigh blånaden besett. dy Sakfältes han pro absentia till 3 sk Smt. Och lijkmätigt Kongl. Placatet om Justitiens Befodran dömbdes han till Saaken att böta för twenne blånar 2 sk Smt. och för trenne gångor Sparkande såssom för 2.ne pustar till 9 sk Smt. efter det 13 Cap. Sårm B. med willia L L:
Sigfredh Haansson i Pensala kerde till Markus markusSon ibm: att han rödt sigh engh af des Mulbete, Och emedan han des utan der engh hafwer, skall han Uthflytt sielfwa enges gården meer än honom är tillåteligit. Markus sade fuller sigh något Kunnat Utflyttia gierdesgården. Men så Lofwade han den gierna åter föra på sitt gl. Stelle. Jacob Jacobsson i Öfweriepu bekende, Swarandens Fader sagdt sigh något rödt uthom enges rppn på mulbetet. dy togo Parterne Syn der på. hwar till anmodades doomhafwanden och dhe Owälduge Män som medh honom då fölliandes warda. hwilka och bewilliades. Och warda dhe efter möijeligheeten dhem emellan föreenandes ./.
Margeta Erichzdotter i Munsala fodrade af Mattss LarsSon i Moono. Sin Sahl. Faders arf och Jnförningar med sin Förra hustru, emedan han ey Lemnat Barn efter sigh och hoon warit från WesterSijdan, och haft ingen Skyld
här
45.
här, Uthan berettes henne Sahl. Mannen testementerat sin rätt. Swaranden Kunde ey här emoot neka. dy togo dhe att werdera Löösören på hemmanet, emedan sielfwa Jorden är Cronans. hwar till nembdes Länssman och Nembdeman Jacob Jacobsson i Hirflax. Som efter liqvidation Saaken för Rätta anmäla skola, der Parterne ey annorlunda föreenas ./.
Mattss Hendersson i Kyrkioby, anklagade Mattss Mattsson Frill ibm. för det han beskylt honom till een Tiuf och Skälm producerandes till Wittne Jacob Haansson i Kyrkioby, och Jacob Gabrielsson ibiid. hwilka oiäfwade eedel. bekende att Mattsson Kallat Hendersson Tiuf och Skiälm. han limiterade seijandes Kiäranden förebrått honom om een Saak, då han skolat Sagdt, du skall wara een Skiälm, till des dhu bewijser migh det. Men Wittnen berettade ännu yttermehra, att han utan limitation, Kält honom. dy dömbdes Mattsson för Oqwädins ordh att böta 3 sk Smt. och det lijkmätigt 20 Cap: Tingm B.
Jacob Jacobsson från Cronoby hemma, leet andra gången opbiuda Silfwast hemmanet till hälften, emedan han den anparten Kiöpt af Jacob Jacobsson i Öfweriepu. Som nu Klanderlööst skiedde och her medh annoterades.
Mårten Danielsson i Sochloot berettade det Elias Erichssons Enckia hafwer på Frijheet uptagit 1/6 Mantahl Crono hemman i Sochloot, som hoon nu för des ringheetz skuldh öfwergifwet, warandes inge huus mehra änn een Lada på tompten. Och emedan han der nest in till beboor ett Cronohemman af 1/2 Mantahl, så söker han det medh dedt han haar, att sammanläggia. Och sedan framdeles dhem emellan sine Söner Klyfwa låta, så att een deel Kunde
skillias
46.
skillias ifrån dedt hemmanet han nu beboor till dedt 1/6 mtl. och dedt således bättre besutit blefwe, Cronan till nytta med iembnare Skatt för hwardera. Efter det 1/6 Mtls opbiudande fans ingen som dedt emoottaga wille, för serskilt röök Nembden berettade desse twenne Crono hemmanens ägor, liggia iempte hwar andra, och om dhe Sammanlagde wore, kunde medh bättre beqwembligheet twenne rööker af dhem giöras Cronan till nytta. hwilket således ad notam togz, och till hans Nådes höghwälborne H.r Landshöfdingens nådige gådtfinnande i ödmiukheet heemstelles.
Haans Pehrsson i ytteriepu begierade doomhafwanden till Syn på ett åkerstycke honom och des Granne emellan. Som och bewilliades ./.
Anders Erichsson i Hirflax å sine och des Jnteressenters wegnar, anhölt att dheras Grannar, som Giöstaf Knutsson i Hirrflax, hwilken låter opbeta ååen och årödslan, och sielf
instenger sin egen engh till 7 Lador. Som aldrigh någon Klöf skall trampa om wåhrtijden. Och Carl Jsachsson medh Grels Haansson i Mono skola wåldbeta Båskengen och FänesKnäne och Lill Rutana westan till. Jembwähl Anders Andersson och Haans ThomasSon i Paloat, hwilka på Lill Rutorne och Östersijdan om Mäijerfwi Engh det samma föröfwa, att dhe då måtte nu förbiudas om wåhr= och höstetijden släppa dijt Boskapen på någre åhrs tijder, emedan dhe engiar äro samkota, inn till des dhe bättre Kunna tillendas. hwilket ey Oskiäligit Synes. dy åtwarnas dhe, att giöra Kiäranden och des Jnteressenter skada på dheras engiar medh otijdigt Klöfwande. dock om dhe der emot
något
47.
nagot haf:a att inwenda, måge dee det wedh näste Tingh angifwa då widare Swar föllia skall.
Jacob Erichsson i Mono wille fodra een engh benembdh Söder Rödslan wedh Harius Kullan af Sahl. Rectoris Schola herr Carl Ringij Enckia. Som undan des hemman redan skall wara såldt Sahl. Rectoris tijdh. På Enckians wegnar instelte sigh Rådmannen Johan Carlsson att swara i Saken. Men som Jacob beboor ett Cronohemman, och Befalningzman ey är tillstädes, som Saken för honom Uthföra skulle emedan Bonden der till sielf är incompetens. Altså opskiötz medh Saken till hans pra´sens.
Anna Mårtensdotters Fullmechtige Länssman Henrich Erichsson Kiärde till Bolagsmannen Johan Esskilsson ibm: om een Skrind höös afhendande. Swaranden som 692 den 17 Febr. för Sytningh och Boolagh är halfwe hemmanet tillsagdt sade sigh höet tagit till sitt Barns begrafwande. Men sade sigh nu hemmanet ey Kunna Längre medh Anna beboo; Uthan nu pra´tenderade på sin åhrs tienster. Och berettade nu Johan när Boolagscontractet blifwit slutit, resterade 30 D. Kmt. för drengs Lönen som Anna tillstoodh, och nu sedermera för dheras arfwode ifrån 692 till detta åhr 694 den 1 Maij inclusive, pra´tenderade twenne åhrs Lön eftersom han een tijdh Siuk leegat. Johan igenfodrade och twenne wackor Rågh och 10 Cappar Korn sampt een wacka ärter och een Cappa Salt. hwilka hans hustru Malin Mattssdotter infört i gården. der emoot Anna nekade, och Malin hårdt påstoodh. dock eftergaf hoon. Sedan fodrade
Johan
48.
Johan Lön för det han hielpt henne hööberga ifrån nestledne MidSommaren tils nu, sampt sin hustrus wintter Kåst hoon låfwade derföre Johan Lillengen ben:d till sin Booskaps Föda, och 1: Tunna Spanmål för Malins Jnförningar och Sommar arbete, der nest Krafde han för 3 yxar och 2 Lijar han till hemmanets nytta brukat, och dhem medh sigh infört i gården, sin betalningh. Elliest berettade Malin sigh arbete giort på hemmanet nu i Sommar, hwarföre hoon om Löön anhölt. Rätten öfwerlade Saken och pröfwade skiähligt, att Johan för 2:ne åhrs Boolags tienster bekommer 20 D. om året, förutan dhe 30 D. som på drenge Löön återståå. hwilka bestijga sigh till 70 D. Kmt. dhem Anna dömes Johan betala. Och sedan betala yxarne och Lijarne, han infört i gården; Sampt för Malins Sommar tienst een Tunna Rågh, emedan hoon och elliest sine Jnförningar eftergifwer. Johan låfwade straxt aflyttia sigh från hemmanet allenast han får sin betalningh. Men i widrigt fall will han äfwen wintteren blifwa i gården. hwilket i mangell af sin betalningh honom ey förwägras Kunde.
Henrich Michelsson som will Uptaga ett Nybygges lägenheet af willa ödemarken uthi denne NyCarleby Sochn och Wuoskåski by, Upwiste Sahl. Landshöfdingens höghwälborne herr Gustaf Grasses resolution af den 5 Martij nestledne, att Cronones Befallningzman der detta Nybygge ey wore Boolbyen förnär, skulle honom der till inrym
:ma
49.
:ma hafwandes Nämbdeman Jacob Knutsson och Simon Erichson ransakat der om, hwilka pröfwat det i ingen måtto Boolbyen förnär wara. hwarföre Crono Befallningsman honom der Uthi medelst sin Skrift af den 12 Junij nestledne welat inrymma. Men disputerade her emoot Mårten Andersson i Wuoskåski det wara hans hemman förnär. dy anhölt Henrich doomhafwanden till Besichtningen der å. Som och Bewilliades.
Carl Olofsson i Pensala pra´tenderade arfskifte medh Brodren Johan Olofsson ibm. efter des Sahl. Moder. hwar emoot Johan ey skiähl. Kunde disputera. dy antogo Parterne der till
doomhafwanden och Nämbdeman Jacob Jacobsson Kåck. Som och Bewilliades. hwilka warda sökiandes Parterne att föreena ./.
Henrich Haansson i Kyrckioby och Josep Mårtensson sampt Brita Erichzdotter i Staden Kärde till Mattss Påhlsson i Pensala om arf efter des Sahl. Swärfader Clement Mattsson. Swaranden Upwwiste ett Testaments Skrift af 690 in Augusto, huruledes Swärfadren förklarat sin ytterste wilie emoot dhem. Brita fodrade och sin Jnförningh. Parterne antogo nu doomhafwanden och Nämbdeman Erich Sigfredsson i Öfweriepu att arfskifta efter Clement. Som då warda hwars och eens rättigheet liqviderades och Parterne emellan föreenandes.
Jeppu Boerne som Uprödt een ny wägh till Lappo Sochn anhöllo nu Att blifwa frij för Broen emoot Skiären i Karwijken. Och att Nårrbyggiarne som Kyrkiobyen Sochloot, Kahrby och Kåfwijoki, denn måtte Uppehålda emedan dhe ey hulpit till den nya wägen; hwilket Rätten aldeles pröfwade skiähligt att Nårrbyg
iarne
50.
=iarne den Uppehålda. dy dömbdes dhe och det att efterkomma ./.
Olof Adamsson i Sochloot anklagade Kerstin Carlsdotter ibm: för det hoon skall öfwerfallit des Moder och Sonn i så måtto, att enär dhe wattn tagit af Brunnen, som dhe begge tillhoopa ägdt af ålder, hade hoon då wedh samma tillfellet, sönderslagit Såfwen och Kielkan sampt dhem sedan opbrendt. Swaranden sade Olofz Gåsse först slagit henne. Men till Såfwens och Kelkans opbrennande nekade hoon icke. Henrich Haansson eedel. oiäfwadt bekende dhem lijka slagit hwar andra. Altså emedan Poiken som först slagit, är Öfwermaga compenseres Slagsmålet emoot hwart annat. Men till Såfwens och Kelkans Upbrennande. Saakfältes hoon till sk. S:mt. För nijdingswärk, lijkmätigt dedt 25 Cap. B B L L: Olof pra´tenderade på Såfwens och Kelkans betalan hwilka Nembden werderade till 1 D. Kmt. Som hoon och dömbdes betala.
Erich Hångelsson i Staden Kerde till Haans Erichsson i Sochloot om Skuldfodran bestående i 1/2 T.a Rågh och 4 D. penningar för Brenwijns, öhls och Toobaks Salu, sampt 11 D. Kmt. i reede penningar i nestledne wåhr, derföre han Kiöpt sigh Sädes Korn hwarföre han låfwat i Bidare lön ett tomptstelle att hööberga. Haansses hustru Kerstin Carlsdotter Kunde icke her emoot något skiähligit inwenda, Uthan sade sigh straxt nederlagt 16 D. Kmt. penningar i taka handh, enär hoon hört Mannen lofwat omistande Tomptstellet för Bijdare
Lön
51.
Lön att hööberga, Cherstin låfwade een Borgare Skrind höö i Bidare Lön dy Slötts att emedan Erich haar penningarne allaredo bekommit, skall han resterande 1/2 T.a Rågh, 1 Borgare Skrind höö i bidare Lön och 9 sk Kmtz: expenser bekomma ./.
Carl Olofsson, Markus Mårtensson och Mattss Haansson i Öfweriepu beswärade sigh öfwer Esaias Sigfredsson ibm. om een enges råås flyttiande. Esaias nekade sigh dhem något förnär giort. dhe antogo Nämbdemännen Erich Andersson i Sochloot och Erich Sigfredsson i Öfwerieppu att besichta det. Som och bewilliades. hwilke skole Rättenom relation giöra om Saken.
Mattss Nilsson i Hirflax Kerde till Anders Erichsson ibm. om tompte twist, begierandes Syn der å, af doomhafwanden. hwilket och Swaranden war benögder medh Och togo Parterne der till medh Nämbdeman Jacob Jacobson, Som warda dhem emellan denne twist förlijkandes
Anders Andersson i Sochloot Kerde till Mattss Sigfredsson ibm. om een linda som honom tilkommer, men Mattss den sigh will tillegna. hafwandes han och sedermera af flytt een Lada der ifrån. Mattss sade lindan honom tillkomma, och Mattsses Swärfader hafwa Ladan dijt flytt Nämbdeman Erich Andersson berettade att een gl. Man Knut Mårtensson ibm sagdt Mattsses Swärfader lagdt Ladan på Andersses engh, då Anders sade sigh fuller laghsökt honom, men han då druknat i Fählan straxt der efter. Mattss beskylte och Anders för rååflyttiande. Kiäranden sade det wara af intet wärde och der om wara af Swärfadren förlijkt, här woro inge fleere skiähl af
Kiäranden
52.
Kiäranden att andragas. Altså resolverades att den åfwannembde gl. Man medh een Nämbdeman Benämbdh Erich Andersson Uthi Crono Mannens närwaru skall om denne twisten dhem emellan ransaka och Rättenom referera. Sedan skall wijdare Sluut falla i Saken, der Parterne icke föreenes.
Anna Erichzdotter i Kåfwijoke fodrade af Dawidh DawidzSon ibm. wedergieldningh för een des oxe, som hans Oxe stångat i beenet, att Oxen der af straxt neerfallit och ey orkat uhr ruinet, Uthan hoon nödgatz ihiäl slå honom. Dawid sade Oxen sielf beenet afullit. Susanna
Jöransdotter som medh Boskapen gådt wall, och sedt på när Oxen stångad blef, oiäfwad eedel. bekende, Sålunda passerat wara som Anna berettat. Nämbden sade Oxen warit om trenne grääs, och altså för 10 D. Kmt: werderade den, dy dömbdes Dawid att betala Fierdungh af Oxens wärde som är 10 sk Kmt. och Anna behålla den döde Oxen lijkmätigt det 46 Cap: B: B: L L: Sedan anhölt anna om Rättegångs expenser, för det hoon sigh försumat. Dawid sade henne wara skyldig honom 1/2 Cappa Salt. hwar på hennes Försummelse decortterades. Men wittnens omak låfwade Dawid medh hennes huusbonde förlijkas. hwar wedh och Rätten let beroo.
Jacob Mattsson i Öfweriepu Kerde till Esaias SigfredSon ibiid: om Ormhaga engh, som honom 693 in Augusto är tildömbder, men han will sigh tillegnna. Esaias nekade ey emoot den deelen som doomen förmäler, allenast begiertte det han sielf oprödt. Som och skiä:
:ligt
53.
:ligt pröfwades. dy togo Parterne att uhrskillia sådant Nemdeman Erich Andersson och Simon Erichsson. Som skola sökia Parterne att föreena, eller i wijdrigt fall Rätten der om, sedan relation giöra.
Mattss Simonsson i Kyrkioby som redan delt hemmans ägor medh Haans Thomasson ibm. beswärade sigh, att han ey ännu aflyt sigh af gl. tomptstellet. Som han är 693 in Augusto tildömbder att giöra. Uthan honom der pra´iudicerar och olåth för. hwilken swarade sigh ey Kunna hint ännu huusen aflyttia, Utan tillbödh Mattss löösa hans deel, och till olåtet nekade han, Uthan sade Mattss det bruka. Elliest sade han sigh wela honom gierna Utur hemmanet löösa. hwar till Mattss ey wille. Resolverades att såssom hemmanet är dhem emellan tilförenne delt och han dömder åfwnnembde Dato att aflyttia sine huus, utur gl. tompten på ett annat stelle. Altså heemstältes doomen till execution.
Mattss Sigfredsson i Sochloot Kerde till Anders Elia´sson och des Jnteressenter ibm. om een gierdes gårds nederhuggande. Contrparterne swarade honom intagit af dheras åkerskata een god deel; och sedan ändock af Fäbetet. Saken Kunde ey Uthan Syn bijläggas. dy togo Parterne der till doomhafwanden och Sochn skrifwaren Johan Carlsson. Som och bewilliades ./.
Carin Johansdotter i Staden pra´tenderade af des ModerBroder Haans Jacobsson i Kåfwijoki arf, efter des Sahl. Föräldrar, emedan dhe bodt på ett hemman tilhoopa. Swaranden sade hemmanet fallit i Skattwrak efter des Sahl. Föräldrar. dock Kunde han ey be:
:wijsa
54.
:wijsa hemmanet wara werderat och Lagbudit, ey heller att något arfskifte hållit warit emellan honom och Carins Moder som Samarfwa warit. dhe togo doomhafwanden och Nämbdem. Erich Andersson om denne twisten att liqvidera dhem emellan. Som ey oskiäligt pröfwades.
Mattss Gunnar Kerde till Krögaren Knut Hendersson i Öfwerieppu om hööbergningh på des enges skata. Krögaren sade den skatan honom för Krögerijet wara tildeelt. Saaken resolverades till Besichtningh, hwar till Parterne nembde doomhafwande. Som warder denne trätesmarken i besichtningh tagandes; Och det i Crono Mäns närwaru för des Jnteresse.
Sara Haansdotter i Öfwerieppu i des Mans Erich Jacobssons siuklige tilståndh kerde till Jacob Jacobsson ibm: om 5 åhrs tiensters aflöningar. hwilka hoon pra´ttenderar för det han icke längre förmår Boolaget Uppehålla, som han ingådt med Erichz Sahl. Fader Erich Kunde her emoot ey skiähl. neka dy wistes dhe till Förlijkningh, och att Rådman Johan Carllson dhem emellan liqviderar.
Mattss Jacobsson och Carin Erichzdotter i Ytteriepu Kerde till Simon Pehrsson ibm: om enges och humblegårds deelningh, emedan dhe hemman Klufwit och åkeren reedan delt, anhållandes omm wäxten till Skiftes på detta åhr, och sedan till Jordens deelningh. Simon nekade icke her emoot, allenast sade sigh något hööbergat af allmenningen det han ihoopblandat medh Enges höet. hwil
:ket
55.
ket han wedh höödelningen will eximera. Resolverades att dhee skola deela detta åhrs höö sin emellan pro qvata medh Skrind. Som Nämbdemännen Jacob Knutsson och Simon Möllnar förrättandes warda. Skolandes dhe och engiarne dhem emellan sedan till åhrs deela. Men anbelangande humblegården. Så skall den dhem emellan blifwa. Som wedh hemmans Klyfningen är giort och slutit, och dhe ansembde blifwit, och han medh humblegården omkring Kellaren sig intet befatta. Eij heller skall han af den tompt, som af oskifto honom tilslagen är, mera än 1/3 niuta, så länge han i gården sitter, Uthi det öfrige confirmeres arfskiftet dhem emellan oklandrat att förblifwa.
Henrich Haansson i Sochloot berettades sigh antagit ett Crono hemman der sammastädes, och der opgräftat ett åkerstycke ben.d Åånäs, hwilket han sedermehra af Landtmätaren Låtit refwa, men Mattss Sigfredsson ibm. den skall wela sigh tillegna. Mattss sade det wara hans Jord Som medh Besichtningh och wittnen skall Kunna bewijsas. Altså antogo Parterne der till domhafwanden. hwilken warder der om giörandes sigh Kunnig, och det i Cronans Mäns närwaru, för Croonans Jnteresse skull.
Kyrkioherden Ehrewördigh och Wällerde H.r Johannes Forsman berettade Giöstaf Cnutsson i Hirflax nestledne Bönedagh absenterat sigh från Kyrkian, hann instelte sigh nu,förklarandes denn gången warit af ett Styng i Sijdan betagen, emedan han och warit tillförenne Siuk i Skälfsootan, des utan sielf ander
warit
56.
warit hemma. Som altijdh ålägar wara, att achta Booskapen och elden. Nembden berettade denne Giöstaf wara een Gudfruchtigh Man, som ey åfta försumar Kyrkian och pröfwade Altså honom för de ordsaker då hemma blifwit, som han nu förebar. Fördenskull förskontes han denne gången för någre böter. dock åtwarnades att framdeles sigh till wahra taga. Sedan berettades och Giöstaf Mattsson Gunnar äfwen absenterat sigh från Kyrkian dock på denn förste Bönedagen. Giöstafs Fader instelte sigh nu, och sade Sånen denn gången sielf ander warit hemma, hästarne elliest af Swälta warit Orklösa att han måste achta dhem om kalla wåhrtijden dy pröfwade Nembden honom ochså böra Ursechtas. dock medh een hård Förmaningh framdeles att ey försuma Gudstiensten ./.
Cronones Länssman berettade att Margeta Jöransdotter i Kyrkioby uppå sitt yttersta i sin barnsängh bekandt att hennes Fahrmoder Walborgh Bengtsdotter ibm. skall warit wållande till hennes dödh. hwilken framkaladh nekade aldeles der till. Malin Grelsdotter i Staden som warit Jordgumma oiäfwad eedel. bekende. Margeta skickat efter henne Klockan 12 om een Natt, emedan hoon då warit i Barns wånda, hwar efter hoon Klockan 4 blef förlossad medh Twillingar. då hoon warit icke Siukare än som andre Barnföderskor, och sedan een weka der efter blifwit Frisk inn till der hennes Fahrmoder bemelte Walborgh
grööt skickat till Margeta medh hennes Stiufmoder Malin Andersdotter; hwilken grööt
hoon
57.
hoon sedan ätit, och der efter och hoon sielf bem.te Grelsdotter medh Margetas Syster dem ätit. Men Margeta straxt efter ätandet illa betagen blifwit, att hoon ey wijste hwadh hoon giorde, seijandes sigh af Gröten ondt fått, wedh hwilket tillfelle Grelsdotter henne frågat, hwarföre hoon ondt der Uthaf skulle fåå, emedan och hoon medh des Syster ätit samma gröten, och icke något osundt Kendt, Fahrmodren och elliest skickat gröten och Stiufmodren den hemptat. hwilka ey Lära giort något ondt i Gröten. då denn nu afledne Margeta swarat. Min Fahrmoder rörde senast i gröten. Och framgeent så länge hoon lefde påbördat henne wara ordsaken till hennes Siukdom, hwilket hoon påstådt inn till sin döds stundh. doch förlåtit sin Fahrmoder, så att ingen efter des dödh, där om henne tilltala skulle, heemställandes Gud. hembden. Kyrkioherden Ehrewördige och Wällerde H.r Johan
Forsman. Som denne afledne Margeta, på sitt yttersta medh herrans högwördige Nattwardh besökt. Sade henne efter een alfwarsam Förmaningh till Sanningens bekennelse berettat sin Fahrmoder åfwannembde Walborgh, medelst sine stoore och grufwelige wanlige Maledielser, wara ordsaken till hennes dödh, der hoon, af denne Siukdom, som henne af denne tillskickade gröten påkommit, skulle ey till hälssan restitueras. Sedan refererade Kyrkioherden denne Walborg brukar förskrevkelige banskap i huuset, och att hoon derföre wedh Skrifthållet åfta förmant är, Sade och att framledne Margetas Man Haans Olofsson Skolat för honom sagdt sigh fått af Sine Föräldrar een Koo denn Walborgh grufweligh förbannat. Så att Koon al:
:laredo
58.
laredo begynt på förtwijnas. Men enär han begynt att tilltahla henne för sådant, haar Koon Frisker blifwit. Haans sade sigh ey minnas sådant för Kyrkioherden talt. dock tillstoodh han Koon warit Siuker och blifwit Frisker, ey wetandes hwar Uthaf. Kyrkioherden påstodh att enär han, som åfwanförmäles, besökt Margeta på sitt yttersta, hade af Haans och dhe andre närwarande blifwit talt om Koon, lade och det der till, att då blifwit af dhem sagdt, som Skulle Walborgh een gångh slagit medh handen på Spijsen, och sagdt sigh tillförenne giort af, medh twenne, och ännu Kunna giöra dedt medh denn tridie. Walborgh nekade och högel. till sådant, sampt till Koons Förbannande. Haans berettade sin StiufSwärmor, åfwannembde Malin Andersdotter, för honom bekendt, att Walborgh slagit sin handh på Spijsen, och sagdt twenne hafwer iagh giort reedan af medh, nok Kan den hählee hielpa till den tridie. Malin nekade sigh dhe orden talt, Uthan sade sigh Kunnat hört dhe orden Uthaf andre. henne förmantes att utnembna sin Sagusman. Men hoon sade sigh ingelunda Kunna denn minnas, efter alfwarligh förmaningh till Sanningens bekennelse, berettade hoon omsijder att Walborgh talt på Finska och hoon ey wähl förstått, emedan hoon är een Swänsk. dock så mycket hoon Kunnat märkia, hafwa sagdt åth henne nok får du smaka af wärlden, mången bitterheet på denne backan, såssom iagh fått för digh. Men icke mehra wille hoon sigh Utlåta. Walborgh neka
de
59.
:de till alt sådant. Sedan förekallades hennes Grannar att beretta. hwadh dhe om henne hört och förstått hafwa Om hoon någon undsagdt, och der upå ondt wederfarit hwilke förmantes till Sanningens bekennande, såssom dhe medh eeden erhålla Kunde der så. fodrades Anna Mårtensdotter som bor brede wed Walborgh, sade sigh icke hört om henne något ondt. Matts: Simonsson i Kyrkioby som och hennes Granne är, sade sigh icke hört något om henne, förr ännu wedh Tinget. Henrich Haansson ibm. sade icke annat weta, änn som rychte gådt i Byen om henne för des grufwelige önskningar. Mattss Michelsson Lagmans Nämbdeman sade henne mycket bannas i huuset Men icke träta medh någon uthom huuset eller tillskynda någrom något ondt. Cnuth Markusson ibm. sade sigh icke annat weta, änn att tahlat om banskap gåår i byen. Som hoon och werkel. skall giöra. Jacob Josepsson ibm. sade och henne mycket swäria, och sedan när hoon sitt äga bortmist af wärken hoon der af haft, skall hoon blifwit mycket förbittrat i sitt Sinne. Brofogden Jacob Bertilsson sade att Giöstaf Måånsson i Wuoskåski hwilken nu nyl. druknat, hafwer för 25 åhr sedan warit medh denne Walborgh till Rätta, om dedt han skolat beskylt henne, dedt hoon een Påsknatt uthe warit medh twenne andre Qwinnor, men Giöstaf ey Kunnat bewijsa, han och elliest warit drucken när han henne beskylt. Altså är Walborgh blefwen befrijadh. Och Giöstaf erkender för Öhl. took. det och nämbdeman Erich Larsson som då satt i Rätten erhindrade sigh. Walborgh före
Kallades
61.
Kallades medh een åtwarningh att bekenna sina Synder, att Gudh henne nådigh wara wille. hoon swarade medh dyre contestationer sigh aldrigh haft sådant ondt för hender eller denn afledne Margeta, sin Sona dotter någet ondt tillskyndat i gröten, Uthan sade att Margeta ey wähl förlijktes medh henne. der Uthaf hoon hade om henne dhe tanckar fattat. Sade och att om hoon medh Swordomar något Kunde sigh förgrijpa, wore dedt i hastigheet, såssom af menniskligh Swagheet hendt. Swarandes och till det Jacob Bertilsson wittnat, att hoon fuller då warit för Rätta. Och som Giöstaf sådant opdichtat, haar han medh stoore Förböner sluppit utan böter. Och hoon således frijehrkender. häradsnämdeman dersammastädes Johan Michelsson berettade att Sahl. Margetas Man Haans, skickat efter honom när hoon Siuk leegat. då han dijt gådt. Och hon bedt honom gåå till sin Fahrmor åfwannembde Walborgh och bedia henne, hoon tilbakas taga skulle, det hoon tillskyndat henne. hwilket han och giort, Men hoon nekat sigh giort henne något ondt. Sedan sade och Johan, Walborgh föröfwa förfärlige banskap i Byen. hwarföre hoon är på Skrifthåldh af Presterskapet mycket åtwarnad. Haans Olofsson sade sin Sahl. hustru på sitt yttersta förbudit honom att sökia Walborgh her om, emedan hoon alt sådant will henne förlåta. dy wille han nu icke något henne derföre tillmähla, seijandes att hans hustru
altijdh warit trätande med Swärmodren, och hon derföre Kunnat fatta misstankar till henne. Och
som
62.
som her wedh icke wijdare war att andragas. Altså skred Rätten med Saken till fölliande Sentens.
Oansedt Walborgh Bengtzdotter är misstänckter efter Margeta Jöransdotters sidsta bekennelse medelst Truldom wara wållande till des dödh. Lijkwähl Komma på Walborgs sijda desse efterfölliande Skiähl i consideration 1.o att rychtet till Truldom om henne Upkommit, sedan hoon af Giöstaf Månsson i Wuoskåski warit beskylt för sådant hwarföre hoon dock är befrijat warden. 2.o haar den afledne Margeta Kunnat der af taga misstanckar, emedan hoon 3.o warit medh henne i lijfstijden i träta, Och 4.o dedt hoon efter Grötens åtande, som Walborgh skickat fådt ondt, hafwer Kunnat warit elliest een Oförmodeligh händelsse hwilket 5.o der af tyckes bestyrkas, att dhe twenne som efter henne Gröten ätit, ey fått någon passion. 6.o Uthan Walborgs tillskyndan haar något ondt Kunna Komma i gröten 7.o haar Margeta på sitt yttersta aldeles tillgifwit Walborgh, hwadh dhem emellan wara Kunde, så att des dödh henne ey tillmählas skulle hwarföre Haans 8.o ey will påstå någon tillmähle. 9:o Man efter domare Reglorne bör wara benägnare att wäria änn fella. 10.o hwadh anbelangar heenes Sone hustrus Malin Andersdotters talan, att Walborgh skall hafwa sagdt, sigh tillförenne förgiort twenne, och wähl Kunna giöra det samma medh den tridie; Så revocerar hoon sine ordh, seijandes att hoon ey rätt förstår Finska som Walborgh talar, Kunnandes nu ey annat intyga änn att Walborgh skall sagdt åth henne, Nok får du smaka werlden så wähl som iagh förr digh. dy Kan af så=
:dant
63.
dant owist tahl intet skiähl tagas. 11.o hwadh och Koon anbelangar som skall förbannat wara, Så tillmähles ey Walborgh. der medh någon truldom, Utan elliest onde maledielser. Alt så efter desse åfwannembde Skiähl och Omstendigheeter dömbdes Walborgh Bengtsdotter frij att medelst truldom förgifwit Margeta Jöransdotter, och des medelst wållande till hennes dödh. Men anbelangande hennes altijdh föröfwade Banskap och Swordom. Så emedan hoon öfwerträdt medelst sin banskap, dhe Åtwarningz grader, Som Uthi Kongl. Förnyade Stadgan om eeder och Sabbatz brått förmäles, att hoon efter Ehrewördige Presterskapetz åtwarningh sigh ey förbättrat. Och för den ordsaken är först för Rätta angifwen. dy dömes hoon efter åfwannembde Stadgas tridie punct att böta 5 D. Smt. till Kyrkian, men der hoon ey orkar botom sittie 2:ne Söndagar i Ståcken Uthi heela Församblingens närwaru. Och emedan hoon medelst sin oändel. banskap förseedt sigh emoot det tridie Buudordet. dy skall hon Uthstå Uppenbara Kyrckioplicht och afbedia Försambl. Men der Walborgh her efter med maledielser och banskap förekommer skall hoon efter den 6 puncten i Bem.te Stadga Srafas hwilket dock till denn högl. Kongl. håfRätts nådige omdömme i ödmiukheet heemstelles.
Josep Jacobsson i Kyrckioby Kerde till Haans Thomasson ibm. om een ängh Blisi Kiärre. Swaranden sade des Fader den af allmenningen oprödt. Josep nekade icke der till; Men saade sigh denn och hefdat. Sampt
elliest
64.
elliest bäst behöfwa. Nämbden sannade Josep denn bäst behöfwa. dy lijkmätigt Kongl. Resolution och Förklaringh på 677. åhrs Reductions Placat, de Dato den 14 Aug: 690. dömbdes engen Blis: Kiärre till Josep som den bäst behöfwer: Sedan pra´tenderade Haans på sine dagswärken han giort till engens melioration och på Ladan. hwar om dhe förlijktes till 5 D. Kmt. Wedh hwilken Transaction Rätten dömbde att förblifwa.
Jacob Josepsson i Kyrkioby kerde till Olof Haansson ibm. om Törfweds barkningh som han huggit för honom. Swaranden nekade sigh giort det, sade och Jacob bortfört Törfwed han huggit för sigh. Kiäranden sade och Josep huggit innom hans Teegh någre åhr bårt åth. Parterne togo Nämbdemännen Johan Michelsson och Jacob Mattsson att besichta det och liqvidera dhem emellan. dhe anhöllo och så Syn om enges råå dhem emellan Som äfwen bewilliades. hwilka warda sökiande Parterne att förena ell.r Rättenom relatera.
Mattss Hendersson i Kyrkioby anklagade Mattss Mattsson ibm. för det han skolat beskylt honom för Tiufwerij. Mattsson sade Henderssons egen half Syster sådant för honom sagdt, hwilken nu ey tillstädes war. Men till den andre beskyllningen nekade han sigh Uthlåtit. Hendersson hade ey skiähl till den andre Förwijtelssen. dy Opskiöts Saken till Skiähls anskafande. Börrandes och Henderssons half Syster sigh instella, förr änn Swar till den förra påbördon Kan falla ./.
Karin Adamsdotter i Kyrkioby Kerde till Mattss Mattsson ibm. om det han beskylt henne för Kååkhora
och
65.
och Tiuf. Mattss sade henne beskylt honom och hans hustru för Tiuf. och han retorqverat på Karin till des hoon det bewijsa skulle. Pehr Olofsson i Sochloot oiäfwad eedel. bekende, att Mattsson medh des hustru Kallat Carin till hoora och Tiuf. Mattsses hustru som denne Beskyllningen äfwen angår war nu icke tillstädes dy opskiöts Saken till hennes pra´sens.
874.
NB Wintterdelens Saköres Lengdh finns framfore fol: 443
Saaköres Lengd Öfwer ÖsterBotns Sö=
=dre Häradh Sommar Tingz deehl pro A:o 1694 ./.
875.
NyCarleby Sochn.
Michell Josepzson i Sorfwest
för Lönske läger medh Chirstin
Joons dåtter från Westerbåttn
Karlen Saaker 40 sk.r S:mt:
Och Kånan 5 D.r Smt:
Walborgh Bengtz dåtter i Kyrc=
=kioby för Swordom och banskap
Saaker 5 D.r S:mt: desse bööter kom:
ma till Kyrkian, Men som Saa=
ken ähr heemstält håfRetten
Så beroor der medh i medler tijdh
Chirstin
876.
Chirsten Carls dåtter i Såchlot för Nij=
:dringzwärk på Olof Adamsons Såf
Och Kielka till 3 sk.r S:mt:
Jacob Jacobsson i Öfwerjeppu för Swars=
löösan mooth Chirstin Erichz dåtter
Saaker 3 sk.r S:mt:
Dito för 2 blånar Och 3 pustar till 5
gånger 3 sk.r S:mt:
Mattz Mattzson Frill i Kyrkioby för O:
qwädens Ordh mooth Mattss Hindersson
ibm. Saaker 3 sk.r S:mt: