Domböcker 1710.
443
Anno 1710,, d: 4:de etc: Martii, höltz ordin: häradz
winter ting med allmogen af NieCarlby Sochn,
uti dess Lenssmans gård, närwarande Högwälb: H: Baron Gen:
Majoren och Landzhöfdingen Lorents Clerk, Crono Befall:
ningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck, sampt efter:
skrefne ährlige och beskedelige män som Såtho uti
Nemden
Carl Mårtensson i Wäxala Erich Anderss: i Sochlot
Josep Erichsson i Munsala Mattz Jacobson i ytterj:
Mattz Olufson i Öfwerjepå, Michel Runt ibid:
Dawid Dawidss: i Kofjoki, Oluf Kojonen
Hans Thomasson i Pelat, Mattz Johanss: i Kantlax
Johan Kock i Hirflax.
Lenssmannen Mathias Crihou, anklagade ogifte drängen Carl Giöstafsson irån Kimo och Wöro S:n sampt hans Kiötzliga Syskonebarn Ogifte Qwinnan Brita Jacobsdåtter i Wackurs, för det de hafwa haft oloflig beblandelse och lönskeläger med hwar andra. Carl bekende sig Anders messe tijden 1708 hafwa begynt at häfda denna Brita, förmodandess at de skulle få ächta hwar andra, fort farandes de sedermera uti denna Synd, under deras tienst hoos Britas Stiufader Elias Wackur till dess hon rådder blef, och hafwer födt barn sidstl: Advents tijd. och anhöllo de nu at få ächta
hwar
444
hwar andra, hwilket och Carls fader Giöstaf Röuk och Britas moder och Stiuffader, nu närwarande sin fram gång önskade, warandes första gången som desse med någon Kötzlig beblandelse beträdes. häröfwer resolverades: at aldenstund Ogifte drängen Carl Giöstafsson ifrån Kimo och Kånan Brita Jacobsdåtter i Wackurs frijwilligt tillstå och bekenna at de uti lönskeläger aflat barn med hwar andra, warandes de Syskonebarn, så at denna Rätt intet competerar emoot det 15 Cap: § 9: Kyrckiol: till deras begärte ächtenskap samtyckia, Ty Saakfällas de lijkmätigt Kongl: strafordn: af åhr 653,, §: 2: till 80 d: Smt: böter hwardera, skolandes de dess utan uthstå uppenbara skrift och aflösning sedan de stådt 1 Söndag på plichte pallen hwardera i anledning af det 9 Cap: §: 4 Kyrckiolagen.
Ålderstegne Pigan Barbru Andersdåtter if:n Harioxen Testamenterade sine Brorsöner Mårten och Nilss Axelsöner all sin ärfde och förwerfde Egendom, som henne efter lemnar, så frampt de hederligen försoria henne till döderdag sampt begrafwa låta. hwilket efter begäran actis publicis Jnsererades, hwar öfwer detta till laga bewijs Extraderes.
Mattz Jacobsson som hafwer tillträdt 1 Ml: Crono Silwast
ben:dt
445
ben:dt hwilket hans Swärfader Jacob Jacobsson tillförna åbodt, men fördiupat i stoor Geld som Matts intet kan betala högre än lösa Egendomen sig efter werdering bestiger, Anhölt om werdering på hemmanet Fördenskuld förordnades Lenssmannen Mathias Crichou at jempte et par sig adjungerade Nemdemän hålla husesyn sampt Jnventera det samma och Specificera hemmanetz geld, skolandes sedan wid nästa Ting widare resolverat blifwa.
Commissarien Wälbet: Josep Klufwensich bewiste sin fader Häradzhöfdingen Hindrich Klufwensich hafwa at fordra uthaf Mårten Sigfridssons och Simon Thomassons hemman i Munsala efter doom af d: 18 Feb: 1701,, sampt Sal: landzhöfdingen Ehrenskiöldz Executorial ad d: 23 Sept: 1702,, 150 d: Kmt: för hwilken rest hemmanet är 3:ne gånger upbudit och lagståndet som Protocollerne uthwijsa, beklagandes Commissarien at hemmanetz åboar. Giöra ingen flijt at gelden må blifwa betalt och fördenskuld begärar han werdering uppå bem:t hemman, Ty förordnades Lenssmannen Mathias Crihou, at jempte någon sig adjungerad Nemdeman werdera Mårten Sigfridssons och Simon Thomassons hemman, williandes Rätten sedan wid nästa Ting widare resolvera.
446
Kyrckioheerden härsammastädes Ehrewördige H: Samuel Alanus, berättade at Högwördige H: Biskoppen, Sal: Joh: Gezelius, under dess sidsta visitation här i församblingen hafwer giort den rättwijsa förordningen at Capell boarne wid Munsala skola alle högtijdz: Sön: och Helge dagar niuta Gudztienst wid deras Capell. Men om det ordin: nu warande Sochnens Prästerskap skola gudztiensten förrätta, eller om någon Capellan förutan dem som nu tiena wid församblingen der till skall förordnad blifwa, är ännu intet wist resolverat, Ty förestälte han Capellboarne, at han med Capellanerne, som nu begge siuke och frånwarande äro, sampt Coadjutore H: Anders Lundell, hafwer således öfwerens kommet, at de skola lijkmätigt högbem:t förordn: per vices reesa hijt till Capellet och hålla Gudztiensten, så at almogen igenom Gudz nåd, der wid skall skee et stadigt warande nöje. Capellboarne som nu till största dehlen woro tillstädes, förklarade sig eenhälligt der med wara aldeles nögde och intz begära någon Präst el:r Capellan, utom dem som nu tillförordnade äro, emedan de hwarken hafwa bygt någon Prästgård, wid Capellet, eller förmå flere Präster i desse swåra tijder nöjachtigt underhålla. än som de wahne warit
hwilket
447
hwilket alt med detta attestato publico betygas.
Crono Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck bewiste med Rättens annotationer, at Lussi hemman i jeppå by 3/4 ml: Börde, för 232 d: Smt: Crono rest är upbudit d: 13 Feb: 1700,, första gången d 4 Aug: Dito åhr andra Gången och d 18 Feb: 1701,, 3:ie gången, anhållandes fördenskuld Befallningzmannen at bem:t hemman ähr Börd och till Cronan el: den som här efter derom betros må dömt blifwa. Erich Hindrichsson hwilken detta hemman här till bebodt hadde intet förslag uppå Medel el: råd till att förswara sin bördz Rätt, Ty framlade en ben:d Jacob Mårtensson 100 d Kmt: uppå hemmanetz rest och förklarade sig willia betala gelden så högt som Egendomen sig bestiger när han om detta hemman betrodd blifwer. Men aldenstund det ännu är owerderadt och private Creditorerne ohörde, Ty förordnades lenssmannen Mathias Crichou, att jempte, et par Nemdemän hålla husesyn der uppå och Jnventera Egendomen sampt Specificera Gelden till nästa Ting. der
till och Creditorene Kallas skola at förklara huru wida de Erich Hindrichsson dess egendoms afstående bestrida willia. J medlertijd kan Befall
ningz
448
ningzmannen förfara här wid, som till Kongl: Maij:z Jnteresses bewakande förswarligast wara kan.
Soldat Enckian Elsa Mattsdåtter ifrån Kåfjoki, upwiste Contractet, hwar efter hennes Man Erich Larsson hafwer utgådt för Soldat tillWijborg för Hans Jacobssons hemman i ber: by, men sedermera död blefwen, Och befans at Enckian är lofwat En Koo, 4 Cappl: åker och ett skrindland Engh Så resterar och 8 Cappar Säd uppå Spanmåls tunnan för utan 80 d: Kmt: på legan, Anhållandes Elsa, at hemmanetz åboe det ena med det andra betala skulle, Hansses Son Jacob swarade, at Erich genom förlijkning och doom är skyldig till Vice Häradzhöfdingen Elias Hamnius 80 d: Kmt: och hafwer Larss sielf befalt at bem:t Hamnius af den resterande legan skulle förnögd blifwa. Ty afsades, at Jacob skall upwisa domen till nästa Ting. J medlertijd stå ber: 80 d: i sitt förra ståndt. Men hwad öfrigt Elsa pratenderar och ofwan förmäles finnes richtigt, åliggandes fördenskuld honom Jacob åth henne Soldat hustrun det ena med det andra bestå och betala, lijkmätigt det 16 Cap: Rådstb: och landzens lofliga sedwenie
449
Det Klagade Crono Befallningzmannen wälbet: Samuel Österbeck, at Anders Mattsson i Kantlax hafwer låtet sitt 1/2 Ml: Crono och 1/4 Ml: skatte falla under geld, och ödesmåhl, så at Befallningzmannen i anseende till dess inCapacitet, tänker at installiera en annan åboe Johan Mårtensson ben:d på hemmanet och befans at Andersses Moder Enckian Walborg Erichsdåtter är bördägande, Beklagandes bem:t Andersses hustru Margreta Mattzdåtter, at hon weet sig ingen uthwäg för sin Siukeliga man och gl: Swärmoder om de intz få blifwa qwar uppå hemmanet, Men Befallningzmannen protesterade der emoot, Och emedan Lenssmannen Mathias Crichou och nemdemannen Mattz Jacobson d 6,, Nov: sidstl: hållet huusesyhn derpå, befinnandes det hemmanet till huus och jord är illa förfallet, så at hwarken denna Johan Mårtensson el:r någon annan utom frijheetz åhr deraf skatta kan. doch lofwade Johan Mårtensson åth gl: Gumman Walborg huus och heemfred så lenge hon steller sig fridsam, men Anders och hustrun skola taga deras afträde. Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt i anseende till så fatta omstendigheeter, at uphielpa hemmanet med twenne åhrs frijheet, så att Johan Mårtensson deraf skattar 1712, hwil=
ket.
450
ket doch Högwälb: H: Baron General Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerk underställes.
Det anmalte sig Bröderne Matts och Oluf Hanssöner ifrån Mono hoos Rätten hwilka med befallningzmannens Walbet: Samuel Österbecks tillstånd tillträdt 1 Ml: börde i bem:t by, som i förra åboens Sal: Johan Bertelssons Enckas hustru Kirstin Hindrichzdåtters tijd fallet i skattwrak, Och framlades deröfwer lenssmannens Mathias Crichous och Nemdemännernes Josep Erichssons och Mattz Johanssons husesyhns Jnstrument af d: 27 Sept: sidstl: hwar af befinnes, at åkeren delss är i linda delss Giödswält och illa brukat, ståendes ej heller bättre till med huusen, utan skola alle sammans behöfwa en anseenl: reparation och förbättring, så at hemmanet betygades nödwendigt behöfwa frijheet, Enckian Kirstin beklagade sig ingen wärtz kommet med hemmanet sedan mannen dödde 697,, warandes fördenskuld hemmanet underkastadt 1208 d: Kmt: Crono rest, hwar emoot
lösa egendomens wärde 98 d 30 s: Kmt: ringa förslå kan. Eij heller will Mattz och hans Bolagzman betala högre Geld än som löösören sig bestiga, till hwilken ända nu der uppå lef=
wererades
451
wererades 20 d: Smt: af så satta omstendigheeter och sedan Knut Jacobsson blefwet förordnad till Sal: Johan Bertelssons barns Förmyndare, pröfwades skiäligt att underhielpa detta hemman med trenne Åhrs frijheet, så at deraf skattas 1713,, hwilket doch Högwälb:ne H: Baron General Majorens och landzhöfdingens Lorents Clerks högmogna betänckiande underställes.
Det Klagade Crono Befallningzmannen Walbet: Samuel Österbeck at Anders Mattsson, hwilken åhr 1700 hafwer tillträdt 7/12 Ml: Crono Jierp ben:dt i jeppå by, och deraf efter 3 åhrs frijheet skulle skatta 1703,, hafwer in till och med 1708 samkat uppå hemmanet 138 d 10 s: Kmt: Crono rest, men ganska ringa förbättring wid hemmanetz Cultur giort, så at Befallningzmannen intet längre kan troo honom om Dispositionen deraf, utan tänker at betro bem:t hemman åth Nils Matsson ifrån Kyrckioby, hwarföre nu anhålles det Anders wid nästa fahrdag må taga sitt afträde, Anders beklagade sin fattigdom, kunnandes intet ställa någon säkerheet för åhrlige uthlagorne mindre sine restantier betala, hwar emoot Nilss Mattsson ehrlade på gl: resten 20 d Smt: sampt stelte för sig i Caution Johan och Hans
Lybeck
452
Lybeck if:n Cronoby, hwilka berättas wara behåldne bönder. Fördenskuld såssom hemmanet är Crono, Ty står Befallningzmannen frijt med dess besättiande wid nästa fahrdag således förfara som till Kongl: Maij:z Jnteresses bewakande han finner förswarligast.
Med Högwälb: H: Baron General Majorens och landzhöfdingens Lorents Clerks tillåtelse, företogz i Rätten till närmare ransaakning om Johan Giöstafsson ifrån ytterjepå, utan wijdare frijheetz åhrs Determinerande för 1/4 Ml: Crono hemman Rysas ben: lijkmätigt förra projectet af d: 11 Feb: 1703,, sampt Sal: landzhöfdingen Ehrenskiöldz confirmation af d: 28 Martii 1704 kan skatta innewarande åhr. blifwandes intygat och af lenssmannens Mathias Crichous huusesyhns Jnstrument befunnet, at Johan Giöstafsson förmedelst desse swåra åhrs anstöter intet hunnet upgräfta hehla Åkeren, mindre uprödia Engarne. Så skola och husen behöfwa anseenl: reparation. fördenskuld i anseende till alt detta pröfwar Rätten skiäligt at prolongera frijheeten för detta hemman uppå twenne åhr, Så att Johan Gustafsson deraf skattar 1712, hwilket och högbem:t H: Baron General Major och landzhöfdinge strax i Nåder bijföll.
453
Hindrich Hindrichsson ifrån NieCarlby stad, såssom Fullmechtig för Jsac Hindrichsson ibid: fordrade utaf Anders Andersson i Sochlot 111 d: 6 s: Kmt: Anderses hustru Brita Erichzdåtter pra´tenterade för en Koo som till afrächning är lefwererat 12 d: hwilken past allenast till 9 d: Kmt: upförd är, hwilket Hindrich bijföll. så att Anders till denna Datum blifwer skyldig 108 d 6 s: Kmt: som han dömmes at betala, Men Befallningzmannen wälbet:de Samuel Österbeck lät intächna 85 d: 3 s: Smt: Crono rest, hwarföre lenssmannen Mathias Crichou pålades at inventera hemmanetz Egendom på det man må få see huru wida den emoot gelden förslå kan efter som Befallningzmannen intet hafwer någon säkerheet hoos nu warande åboen.
Nils Anderssons hustru i Harioxen, påminte Rätten det hennes man 1705,, med Öfwerheetens tillstånd hafwer Klyft deras börde hemman med sin Broder nu sedermera afledne Axel Andersson, då dem begge nödwendige tomte rum tilldelte blefwet, Men nu skall Axels Son Mårten disputera Nilss det tomte rum som honom efter fördelningen tillkommer. Mårten hadde här wid intet annat at påminna, än det, han sade Nilss willia bygga andra huus på det uthmärchta stellet än som i fförstone ärnat war. Lenssmannen Mathias
Crichou
454
Crichou som det omtwistade landet hafwer besichtadt, berättade at Nils intet söker at bygga Mårten till pra´judice. Ty slötz: at Mårten skall obehindrad låta Nils bebygga sin tomt så lenge det skeer uthan hans skada efter det 4 Cap: B: B: ll: Och skall Mårten som onödigt hafwer hindrat Nilss och bracht honom på omkostnad betala dess Expenser med 1 Carolin.
Mattz Andersson ifrån Kyrckioby, begärte at få Klyfwa 1 Ml: Börde hemman med äldre Brodren Anders efter som de intet widare begå sig med hwar andra uti ett bolag. Men som Anders protesterade der emoot, intygandes jemwähl Byemännerne at de hafwa ringa ägor och elliest mycket trång lägenheet, så at Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck i anseende der till en sådan begäran aldeles ogillade. Fördenskuld blifwer Mattzes begäran afslagen. Sedan eskades Lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemannen Erich Andersson att hålla arfskifte efter deras Sal: fader Anders Andersson, hwilket aggrerades i förmågo af det 15 Cap: Erfd: B: ll:
Sedan denna Rätt d: 5 Martii 1709,, förordnade Borgmästaren i Gl: Carlby högwälach:dt Carl Forsman, at wara sin Sal: Broders fordom Kyrckioheerdens H: Johan Formans omyndige och jemwäl moder=
lösa
455
lösa 2:ne Söners Förmyndare. och föreslog Kyrckioheerden i Cronoby. Ehrewördige Mag: Erich Cajanus honom der wid at bijträda, hafwa de begge d: 29 etc: Maj, näst derpå fölliande låtet hålla Arfskifte efter bem:t Sal: Kyrckioheerde sampt lagt de redbara penninge medlen uti ett skrin, som de med hwar sit Signete, uti undertechnadens närwaro förseglat och H: Kyrckioheerden hoos sig Nyckelen förwarat. Jcke dess mindre hafwer både bem:t Kyrckioheerde och omyndigas Swåger Capellanen Mag:r Benedictz Graanrot. den förra uti det högwördiga doom Capitlet och den senare här in för Rätta d: 10 Sept: förledit åhr beklagat, det Borgmestaren strax efter arfskiftet, Kyrckioheerden som af Consistorio besynnerligen om penningarne war ombetrodt, owetterl:n hafwer upbrutet skrinet och uthtaget penningarne som sig öfwer 5000 d: Kmt: bestego, sampt der med betalt någon Crono medel som han skyldig blefwet. der uppå hafwer högbem:t Consistorium hoos Högwälb:ne H: Baron General Majoren och landzhöfdingen anhållet at bem:t barne medel skulle restituerade blifwa, men som de då allaredan till Kongl: Maij:z tienst Disponerade woro, ty kunde der wid ingen ändring skee. hafwandes hoos Högbem:t H: General Major och landz
höfdingen
456
höfdingen Borgmestaren uti sin skrifwelse d: 11 octob: 1709,, haft det hoppet, at han skulle kunna medlen efter venerande Consistorii giorde förordn: på Banqven insättia, men sådant
förminnes intet än skedt wara. dess utan öfwersänder han jempte sitt Bref af sidstber: Dato ett Extract af Gl: Carlby Rådstugu Protocoll Dat: d: 14 Junii 1709,, hwar af synes det han hafwer försäkrat 6 procentum åhrliget interesse föör sine pupillers penningar. och satt derföre sin egendom och innestående lön, som i Protocollet berättas, emoot de uthtagne medlen, qvadrera i underpant. men han befinnes intet hafwa för Rådstugu Rätten uppenbarat, huru många barne penningar han war skyldig. at Rådmännerne der utaf någorlunda haft at sluta huru wida hans egendom deremoot kunde förslå, Eij heller finnes antechnadt, hwilka Rådmän som samma Gång hafwa suttit uti Rätten, till hwilka de omyndige kunde hafwa deras regress om icke Borgmestarens egendom efter deras attest emoot de på ber:d satt uthtagne barne medlen qvadrera skulle, För anförde orsaker skuld och för det Pastor Cajanus in för någon sittiande Rätt intet förr blefwet till Förmyndare förordnad, uthan allenast till Förmyndarskapet af häradz Rätten föreslagen
och
457
och sedan af venerand: Consistorio skriftel:n förmant det samma at antaga och om medlen Disponera, der efter som det honom föreskrifwet war, hafwer Undertechnadt Kalladt både Borgmestaren och Kyrckioheerden i föreskrefne mål sig at förklara wid detta Tingh, Så är och Mag:r Granroot instämd worden och är nu tillstädes, Önskandes at den behåldne barnens Egendom kunde blifwa förswarligen föresedder. Men de 2:ne förra Comparerade nu ingendera, uthan Borgmestaren Exciperade igenom en skrift af d: 1 hujus, at undertechnad hafwer honom i detta måhl illa traducerat, jämpte osan berättelse det han skulle låtet bort föra största delen af barnens Spanmål, der han lijkwäl allenast 7 T:r uthtaget förledit åhr. och länt till barnens nytta och fördeel. Carperandes mig jämwäl, för det Jag låtet sällia något af barnens Spanmål den tijd han 1708,, war i Stockholm, hwarföre han intet will underkasta sig mitt yttrande i någon dehl. Men stemner intet hwar uti ett sådant traducerande skall bestå, Eij heller weet Jag mig hafwa uthlåtet än det som till barnens nytta uppå Embetes wägnar mig bort Giöra. angående Spanmålen som Mag:r Granroot sålde med mitt samråd i hans från:
waro
458
waro och förrän han till Förmyndare blef satter; så hafwer han så mycket mindre Orsaak sig der öfwer nu mera at beswära som äfwen sådant är skedt de omyndiga till tienst och Borgmestaren sielf wid arfskiftet war der med nögd sampt hafwer ibland de andre medlen äfwen tillgripet de penningar som för samma Spanmål fallet. men Jag icke en half Öre der af upburt el:r untit. Wijdare förmäler Borgmestaren i samma skrift, at högwördigw H: Biskopen hafwer förordnadt Capellanen H: Claes Juniander i NieCarlby till hans Contutor, men der om jhafwer denne Rätt ingen Kundskap dess utan ligger bem:t Juniander nu dödz siuk. Pastor Cajanus förklarar uti sin insände skrifwelse af d 2 i denne Månad, at ehuru wäl han wid arfskiftet förseglade Silfret och penningarne Så hafwer han doch der wid ingen förmyndare agerat, eller der till förordnat waret, men at penningarne sedan annorlunda än wederbörande hadde förmodat Disponerade blefwet, det Råder han intet före, som hwarken då wiste der utaf el: der till har samtycht, berätandess äfwen han, at Ven: Consistorium hafwer endtledigat honom if:n denna beställning, hwarföre han nyckelen till skrinet der Penningarne legat uti tillbaka remitterar.
Här öfwer resolverades enhälligt: at hwad Borgmestaren Forsman jäf anbelangar, så kan undertechnad intet finna sig hafwa brutet honom emoot, el: undangå
att
459
at uppå ämbetes wägnar giöra till de omyndigas och deras Egendoms Conservation, hwad
lag och Kongl: Förordningar sampt billigheeten fordrar Och såssom det af ofwan skrefne ransaakning befinnes, at Borgmestaren utan Communication med Kyrckioheerden Mag: Ericho Cajano, hafwer upbrutet sine broderbarns penninge skrin och der uthtaget en anseenl: past penningar, som bem:t Cajano uthaf Vener: Consistorio icke mindre än som honom betrodde woro. Kunnandes man uthaf Gamble Carlby Rådstugu Rättz protocoll af d 14,, Junii förledit Åhr intet wara försäkrad att Borgmestarens Egendoom emoot de undfångne medlen qvadrerar el:r weta huru wijda den kan qvaverad wara. Ty kan Rätten intet see huru barnen i detta måhl för deras medel hafwa den säkerheet som Kongl: Förmyndare Ordningen af d: 17 Martii 669,, och dess 24,, sampt 25 punter fordrar. Fördenskuld och in till dess sådant bewijsas. Kan Rätten honom intet om den öfrige egendomens Disponerande betroo, utan blifwer han Borgmestaren Forsman derifrån här medelst Aldeles afsagd J anledning af Kongl: Förmyndare Ordningens 7 punct. Och som hans här till warande pupiller äro hoos deras Swåger Mag:r Benedz Granroot, niutandes hans myket berömliga information och upfostran. warandes han jämwäl af det goda Conduite, att Rätten kan om dess
ährliga
460
Ährlige förhållande så med sine Swågrar som deras egendom försäkrad wara, ty blifwer och han uti Borgmestarens stelle till deras Förmyndare förordnad efter högst ber: 7 punct och det 20 Cap: Giftm B ll:
Hwad för det andra angår Kyrckioheerde Cajanus, så ehuruwäl Borgmestaren Forsman berättar i sitt bref att Capellanen H: Claes Juniander skall i hans stelle af högwördige H: Biskoppen till Förmyndare satter wara. Och Cajanus äfwen anförde det han derifrån andtledigat är. hwilket ingendera bewijsa welat. warandes Rätten försäkrad at, Högbem:t H: Biskop intet widare i detta måhl lärer sig hafwa uthlåtet än som dess jurisdiction sampt Kongl: Förordningarne af d 5 Maji 684,, och 21 Decemb: 695. tllåta. Så befinnes och Capellanen Juniander ligga hårdt Siuk, ty kan Rätten denna gång så myket mindre willfara
Kyrkioheerden Cajanus i dess begäran angående befriandet ifrån samma Förmyndarskap, som han uti sin Exception lijkmätigt den 7 och 32 punct:ne af högstbem:t Kongl: förordn: intz hafwer andraget för hwad orsaker skuld han will derifrån licentieras. utan dömmes han samma Förmyndarskap at anträda lijkmätigt det 21 Cap. ber. B: och den 12 puncten af ofta högstbem:t Kongl: förordn: skolandes Borgmestaren Forsman i gode mäns närwaro efter inventarii innehåld, till de nu antoricerade För=
myndare
461
myndare ifrån sig lefwerera det arf som barnen än behållet hafwa, så frampt han icke will swara till den skada som Kläder och annat af något oförmodil:t drogzmål tagandes warda. doch står så wäl Borgmestaren Forsman som Kyrckioheerden Cajano frijt denna dom wid nästa Ting at åtherwinna. lijkmätigt Kongl: förord: af d: 4 Julii 695 och dess 2 §.
Det berättade Lenssmannen Mathias Crichou, at Bonden Christer Johansson ifrån Munsala by skall den 22 Sept: sidstl: hafwa slaget sin Sons Josep hustru Anna Jacobsdåtter, hwar efter hon alt standigt waret siukelig in till sidstl: Thoma´ dag, då hon omsider Afled sedan hon 1 1/2 weka tillförna ett dödt barn födt hadde, och skall ibland en dehl hans grannar wara ett sådant tahl och rychte, at Anna igenom samma slagzmål hafwer döden liutit. Josep berättade at hans fader d: 22 Sept. Om aftonen, blef uppå honom något otålig, för det han Josep tog sig tienst uti Pedersöre Sochn, uthom hans weetskap och samtycke, ty Kiörde han uth både honom och Anna seent om aftonen. Anna som lemnade efter i dören fick ett slag öfwer smala Ryggen af ett yxskaft, hwar öfwer hon
något
462
något den första natten klagade säijandes sig hafwa besynner:n Ondt i det högra robenet, hwilket hon intet lät antingen honom el: någon annan see; men andra dagen och sedan framgint hörde han henne aldrig klaga öfwer samma slag. D 25,, näst der påfölliande gingo de 3 1/4 mil till hans i Pedersöre antagne huusbonde, hwar ifrån hon efter ett par dagars förlop gick allena heem igen, Efter 2:ne wekors tijd, kom hon åter igen allena till honom i Pedersöre och hördes under el: wid alle desse reesor icke det ringaste klaga sig öfwer något beswär af det undfångne slaget, Men elliest berättar han henne dragetz med en beklaglig Siukdom och blodgång alt sedan sidstl: Bartholoma´i tijd, hwilken Krankheet han säjer henne hafwa fått der utaf, at en häst som hon reedd uppå ifrån Åkeren blef redder och språng twärt af wägen, då hon som ingen Sadel hade, rychtes i weka lijfwet, så at hon den första der uppå fölliande natten befan sig med anförde Siukdom och skröpeligheet beswärad, hwar med hon uthärdade till 1 1/2 weka för Thoma´dag då hon förlossades af det otijdiga foster, som de sidstl: Pinges tijd tillsammans aflat hade. Han war fuller intet hemma då hon födde el:r afled, doch hafwer han af dem som närworo hördt, at hon intet mera då än som tillförna gifwit sin Swärfader skulden till sin Siukdoom, Christer Johansson tillstod, at han i sin hastiga wrede för det Sonen antaget tienst, ärnade slå honom, men som Son hustrun skyndade sin Man för sig uth och lemnade sielf efter, ty gaf
han
463
han henne den slägen öfwer Ryggen som han sin Son ärnadt hade. påståendes doch, at han ingalunda slo så hårdt, at hon kunde der af skadder blifwa, hwilket hon sielf aldrig heller uti sin lijfztijd honom tilllägga welat. Annas Moder Enckian Brita Erichsd:r och Broder Johan Jacobsson sampt Syster hust: Brita Jacobsd:r förklarade hwar för sig, at de fuller weta det Christer ber: tijd slog Anna et slag öfwer ryggen med ett otillredt och färskt trä, hwar af han tänchte giöra ett yxskaft, hwilket tog henne något hårdt så att hon i förstone klagade sig der af hafwa ondt i ryggen och robenet, doch hafwer hon intet fallet el: stupat när hon slagen blef, eller låtet antingen sin man el:r någon annan see om hon der af någon blonad el: åkomma fick. Och emedan de nogsampt weeta det hon af anförde Olykeliga händelse, fick blodgång i några wekor förrän hon blef slagen, hwilken Siukdom icke då strax sig förmerade, uthan förhölt sig uppå lijka sätt sedan, som förr, warandes stundom lindrigare stundom swårare, ty kunna de intet beskylla Christer såssom den der till hennes död wållande waret, doch beklagade at han elliest war mycket hård emoot henne och gaf henne alt för lijtet till Spijs och uppehälle öfwer winteren, sedan hennes man hadde gådt i sin tienst och Anna
flött
464
flöt sig till sin broder bem:t Johan Christersson beklagade at hans Åhrs wäxt war ganska ringa, der af han doch gaf henne så mycket till underhåld, som han någon sin kunde förmå, Och befinnes hans tillstånd wara swagt och fattigt. Hust: Anna Thomasd:r ifrån Munsala witnade ojäfwad och Edel.n at hon weet på hwilken dag Christer slog Anna, hwilket för hehla byen är så myket bekantare, som Josep och Anna om aftonen då de uthkiördes gingo till deras granne Mattz Andersson at hwila öfwer natten. något tillförna hafwer Jacobs dåtter mött henne på bye wägen och sedt blek och siukelig uth, beklagandes at hon då i 14 dagar hadde dragetz med blodgång, som hon sade sig fått då hon skaar på åkeren och nämde intet, at hon igenom ridande skadt sig, som Josep säjer. och ärnade hon sig till Lenssmans Gården, at begära brenwin, hwar igenom hon förmodade sig bättre blifwa. dagen näst efter det hon blef slagen hafwer hon tröskat med sin man på loan. det och Josep tillstår. Anna Thomasdåtter säjer sigofta hafwa talt med Jacobs dåtter efter slagzmålet, och jämwäl uti hennes yttersta stund, men aldrig hafwer hon hördt henne klaga sig hafwa ondt af det Christer slog henne, uthan då hon på sitt yttersta ömkade sig, sade hennes Moder bem:t Brita, hon hafwer ondt, af det, den elaka Menniskian Christer slog henne. Thomas dåtter frågade om Anna kände sig än:
då
465
då der af ondt, men der till hafwer hwarken Anna el: hennes Moder swarat ett ord. Hust: Brita tillstår sig i hastigheet så hafwa sagt. men kan doch intz säja att Anna sielf klagade sig hafwa ondt af hans slag. sedan de der på fölliande dagarne förbij woro. Hustru Elisabet Jönsdåtter i Munsala witnade efter aflagd och ojäfwad Ed, at hon esom oftast och äfwen den sidsta natten in till dödz stunden, omgickz med Anna Jacobsd:r och weet det hon någre wekor hadde blodgång förrän hon blef slagen af sin Swärfader, och at hon giorde äfwen så godt arbete, sedan hon blef slagen, som förr under sin Krankheet, och hafwer ej hel: detta witnet hördt Anna någon sin klaga sig hafwa ondt af Christers slag, men att hon illa blef försedder med underhåld emot winteren deröfwer hafwer hon sig mycket klagat. Mattz Andersson ifrån Munsala afhördes Edel:n och ojäfwad sampt witnade at Josep och Anna d 22 Sept: seent om en afton förledit åhr kom i hans huus, och begärte herberge öfwer Natten, klagandes at Christer hade slaget Anna ett slag öfwer Ryggen med ett yxskaft, der hon lijkwäl intet annat giorde honom emoot, än det hon bad sin Man skynda sig på dören då fadren wille slå honom, Men intet hafwer hon låtet see någon blonad el: åkomma af samma
slagh
466
slag el:r befunnetz der af någon merkelig skada hafwa, dagen der efter gick hon åther till sitt arbete at tröska på loan jemte sin Man och bad Mattz som är upsyningzman i byen at intz uppenbara för Prästerskapet det Christer hade slaget henne el: at hon med sin man låg der om natt Pigan Malin Markusdåtter ifrån ofta bem:t by, giorde sin ojäfwade Ed med hand å book sampt witnade, at hon nästan dagl:n omgickz med Anna och hörde henne bekenna det hon blefwet med barn rådder Pinges tijden förledit åhr, men Bartholoma´i tijd begynte hon dragas med en swår blodgång, hwar igenom fostret något för Thomasmesse förgickz. Anna talte fuller om det Swärfadren slog henne ett slag med yxskaftet, men aldrig
klagade hon sig ondt der af. Mera syntes nu här wid intet wara at påminna, ty slötz eenhälligt som föllier.
Aldenstund af föregående Ransaakning befinnes 1:o det hwarken framledne Anna Jacobsdåtters man Josep Christersson el: hennes öfrige anhörige såssom Moder och Syskon kunna saja at Christer Johansson, medelst et slagh öfwer hennes rygg. skall henne döden tillskyndat, mindre befinnes hon 2:o sielf sedan den 22 Sept: förledit åhr då hon slagen blef, hafwa klagat
sig
467
sig der uthaf någon plåga el: opassligheet kenna, 3:o hafwer hon eij hel: låtet syna om hon någon blonad el: åkomma af samma slag fick. hwilket man pra´sumerar hafwa waret så mycket lindrigare som hon strax 4:o på färska gärningen hafwer neckat upsyningzmannen i byen Mattz Andersson uppenbara det samma, och gådt dagen der efter till sitt arbete sampt fölgt sin man i samma weka 3 1/4 mil Gåendes till Pedersöre utan at klaga sig hafwa ondt af detta slaget. 5:o hafwa åthskillige Edeliga Witnen intygat, det hon allaredan Bartholoma´i tijd efter en Olykel: händelse och således någre wekor förrän hon slagen blef beswärades med blodgång, hwar af hon plågades till in emoot Thoma´tijd då hennes foster i Otijd föddes. hwar efter jämwäl hon lijfwet tillsatte. Ty pröfwar denna Rätten skiäligt, sampt med det 2 Cap: Högm: B: ll: lijkformigt, att befria Christer Johansson ifrån widare tilltahl i detta måhl. Hwilket doch den Höglofl Kongl: HofRättens Högrättwijsa censur och nådiga omdömme aldra ödmiukeligast undersälles.
Efter den förlijkning och liqvidation som i Rätten skedde blifwer Anders Simonsson i Pensala skyldig Brodren Erich för Åhrs löner Arf, sampt förstechte
medel
468
medel 2 d: Kmt: sedan innewarande åhrs Pehrssone penningar och dubbla Contributionen för Erich och hustrun afkortades och Anders betala bör. hwilken förlijkning med laga dom faststeldes lijkmätigt Kongl Förordn: om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695
Aldenstund Thomas Jönsson i Wäxala genom sin hustru Brita Pehrsdåtter fordrade 10 d Kmt: hästwärde uthaf Mågen Michel Jönsson efter som sådant är gifwit till medgift, men han Thomas intet kan det umbara uti sin Ålderdom, Ty pröfwades skiäligt, efter som Michel äfwen är fattig, at han Allenast restituerar 5 d Smt: i anledn: af det 12 Cap: Giftm B: ll:
Det förlijktes Thomas Jönssons hustru Brita Pehrsdåtter och Dawid Jönsson i Waxala, at Dawig gifwer henne en wacka Spanmål, hwar emoot alla deras Rächningar skola uphäfne och dödade wara, hwilken Förlijkning med laga dom faststeldes lijkmätigt Kongl Förordn: om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695
Pigan Susanna Jöransdåtter ifrån Kyrckioby, upwiste den lofl: Rådstugu Rättens i NieCarlby Protocolls Extract, af d: 20 Decemb: sidstl: hwar
af
469
hwar af befinnes det hustru Anna Ryss ifrån samma stad, hafwer bekendt det hon hadde stulet ifrån Susanna 30 d: Kmt: Och befans samma stöld efter nogare Calculation och undersokning wara 29 d 24 s: Dito mt: dess utan tillstod Anna sig hafwa stulit ifrån Mag:r Bened: Granroot en Knif, werd 1 d 16 s: en nääsduek 2 d: och 2:ne halsdukar 1 d 16 s: alt Kmt: så at hehla Summan bestiger sig till 34 d 24 s: i sama mt: warandes hon ber: tijd för någon i staden begången Tiufnad af Rådstugu Rätten dömder till behörige penninge böter och 2:ne Söndagars Kyrkckioplicht, emedan hon då andra gången för slijk synd lagförd är. Här öfwer resolverades: att Aldenstund hustru Anna Ryss, tillstår och bekenner det hon hafwer stulet ifrån Pigan Susanna Jöransd:r för 29 d: 24 s: sampt af Mag:r Granroot någre partselar för 5 d alt Kmt. Ty dömmes hon att lijkmätigt Kongl: Maij:z Allernådigste straffordn: af åhr 658,, at restituera Tiufnaden sampt plichta 3 dubbelt med 34 d: 24 s: Smt: och som hon i staden är dömd tillKyrckioplicht, hafwandes och denna stölden begådt förrän hon lagförd blef, hwilken Kyrckioplicht hon ännu intet undergådt hafwer, ty kommer hon att absolveras under den ena Ålagda Kyrckioplichten
jämwäl
470
jämwähl för den stöld hon i Kyrckioby begådt hafwer efter Kongl: Förordn: af d: 27 octob: 1699,, hafwandes hoos den lofl: stadz Magistraten i NieCarlby Pigan Susanna at anmäla, då hon till sine bort stulne medel, rättwisligen lärer förhulpen blifwa.
Pehr Pehrsson iffrån Ytterjepå fordrade efter Rachning ad d: 24,, octob: 684,, utaf Johan Ranck i Penssala 45 d 8 s: Kmt: Ranken swarade det han giordt sig skyldig bem:t Summa till Pehrs fader, på det Rancken dess möjeligare skulle slippa sina arfwingar, williandes Edeligen ehrhålla sig ingen ting elliest skyldig wara Eij hel: kan Pehr bewisa at någon fordrat eller Kraft Ranken här före inom 20 Åhrs förlop, fördenskuld blifwer Pehr Pehrssons
fordran uphäfwen efter Kongl: förordn: af d 23 Nov: 680,,
Det berättade Larss Mattsson ifrån Wäxala at han 1708,, om hösten rodde uth till handelsman Mattz Aulins farkost, som infröss uthan för Wäxala öö, at hielpa skuutfolcket till landz med Mattz Peikars Bååt, När han anlende till fahrkosten och rodde Borgmesterskan Bockmoller med flera derifrån uti Äspin
gen
471
gen öfwertalte styrmannen Nils Jacobsson i NieCarlby honom Larss at lemna Pilkarens Bååt wid skuuta, hwarest den sönderslogz. Och emedan af Larss Mattssons fordras betalning för båte af Pilkar 4 d Kmt: Ty anhåller han om sin refusion hoos styrmannen efter som båte betroddes honom i händer. styrmannen sade sig taget båte till skuutlagetz tienst,
menandes at de fördenskuld böra stå för skadan, Men som han styrmannen är Lars Mattssons man answaret betrodd om båte, Ty bör han betala de pra´tenderade 4 d: Kmt: efter det 9 Cap: Kiöpm: B: ll: med 24 s: Smt: Expenser, ståendes honom sedan öpet, at sökia sin regress hoos redaren, det bäst han kan och gitter.
Carl Hindrichssons hustru Karin Adamsdåtter ifrån Sochlot, begärte det Carl Mattsson i staden skulle bestå hennes man 3 d: Kmt: för häst Cuur, men som Mattssons häst intet blefwet aldeles frisk deraf, Ty pröfwar Rätten skiäligt, at Carl Mattsson för beswäret, som der med fölgt, ställer Kiäranden tillfridz med en Carolin efter det 16 Cap: Radstb:
Det berättade Rådmanskan Beata Jungerman, at hon åhr 1708,, uppå ett Brölop hoos Mag: Granroot, haf:r lefwererat sin Regen duuk å 5 al:rs längd åth Granroots piga Kirstin Nilssdotter at förwaras till
aftonen
472
aftonen, men beklagade det bem:t piga låtet förkomma el:r bortstiäla duken, Ty begärte Jungerman at hon måtte stå för skadan. Kirstin tillstod sig emoot taget duuken af denna så wähl som af flere Giäster, läggandes alle duukarne uti en Sängstugu, hwar till hon hwarken hadde nyckelen el: för sine Syslor hadde tijd den samma at bewaka. hafwandes alla andra fått sit igen samma afton, men Jungerman saknade först sin duuk efter 3 dagar då han intz mera war tillfångz ej hel:r är bekant hwem som som honom dess för innan fått uhr wägen, begärandes Kirstin at Jungerman med hand å book Edel:n wille ehrhålla at duuken war 5 al:r lång och huru mycket han war werd, sampt at hon intet sielf taget duuken, bort med sig om aftonen el:r weet hwart han kommet, men Jungerman lofwade wid nästa Ting, genom witnen bewisa sin bort komne duukz längd och werde, ty anstår med Saken der till.
Lijkmätigt sidstl: Tingz Jnterlocutoria, som pålägger Oluf Jacobsson if:n Munsala at befria sig lijkmätigt Kongl: förordn: af åhr 695,, d 30 octob: med sielf sins Ede, at han intz stulet Erich Erichssons af bem:t by penningar 8 Caroliner. framkallades Oluf och än widare underwistes at achta sig för men Ed, men han påstod instendigt sin oskyldigheet och swor med hand å book at han intet stulet Erichs bort komne penningar
och
473
och som han en sådan Eed hafwer pra´sterat, Ty dömmes han ifrån wijdare tilltahl frij efter det 19 Cap: Tingm B: Men Aldenstund af bem:t Protocoll befinnes at Oluf frijwilligt hafwer tillstådt och bekendt det han stulit ifrån Anders Andersson i Pelat 10 d: 30 s: af Carl Mårtensson i Wäxala någre partselar för 14 s: sampt ett par byxor för Jacob Erichsson på Höwägen werde 1 d 8 s: alt Kmt: Fördenskuld dömmes Oluf lijkmätigt Kongl: Maij:z strafordn: af åhr 653,, att restituera tiufnaden sampt plichta 3 dubbelt med 12 d 20 s: Smt: skolandes han dess förutan undergå Absolution i Sacristian efter Kongl: förordn: af d 20 Maji 699,, för böterne plichtade han strax med Kroppen.
861
Anno 1710,, d: 17,, 18,, och 19,, octob: Höltz ordin: häradz Sommar
ting med allmogen af NieCarlby Sochn, uti dess Lenss=
mans Gård, Närwarande Lenssmannen Mathias
Crichou sampt efterskrefne Ährlige och Beskedelige
män som Sato uti
Nemden.
Carl Mårtensson i Wäxala, Erich Anderssin i Sochlot,
Josep Erichsson i Munsala, Mattz Jacobson i Öfwerjepå,
Matts Olufsson i Öfwerjepå, Michel Runt ibid.
Dawid Dawidsson i Kofjoki, Oluf Kojonen
Hans Thomasson i Pelat, Mattz Johanson i Kantlax
Johan Kock i Hirflax.
Lenssmannen Mathias Crichou, som låtit instämma Anders Mårtensson, Mattz Jsaacsson, Matts Hansson och Mårten Erichsson ifrån Monäs, meente det de fiskiat sidstl: Bartholoma´i dag under Gudztiensten, efter som de intet kommet up till Kyrckian, men bönderne sade sig fiskiat om natten emoot bem:t Aposteldag, Och emedan de intet hunno till Kyrckian, ty höllo de böön Klåkan 7,, om Mårgonen på landet, Annat kunde eij hel:r Lenssmannen bewijsa, Ty blifwa de ifrån wijdare tilltahl frije, doch med förmaning at de flijtigt hålla bör de tijder de intet hinna till Kyrkian,
Johan Mattsson ifrån Öfwerjeppå, äskade lenss=
mannen
862
mannen Mathias Crichou och Nemdemannen Mattz Olufsson at hålla arfskifte efter sin afledne Fader Mattz Hansson, hwilket aggreerades lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll:
Lenssmannen Mathias Crichou, angaf huruledes förledne Sommars Uå uthmarchen skedde til Wijborg, Nils Axelsson, Hans Jacobson, Johan Ranck, och Erich Keimo ifrån Harioxen, Olofwandes hafwa taget sig ett stod uthaf huusmannen Hindrich Jöransson i Pensala; men Hindrich sade det de redeligen hafwa förlijkt honom med 25 d: Kmt: Ty hafwer han der uppå intet at tala uthan låter blifwa der wid, hwar wid och Rätten lät Saken beroo.
Philip Stråka ifrån Narasluoma fordrade uthaf Pehr Andersson i jeppå resterande häst werde 7 d 16 s Kmt. Pehrs hustru Beata Mattzdåtter tillstod samma skuld, som dömdes at betalas med 24 s: Smt: Expenser, lijkmätigt det 8 Cap: Kiöpm B: ll
Då förlijktes Michel Kamp ifrån Öfwerjepå, med sin Måg Hindrich Simonsson, at emedan
Mågen
863
Mågen någon tienst till hemmanetz bästa, Ty skall han derföre efter Michels död få en Sonadehl med sin hustru, emoot de andre arfwingarne uti hemmanetz lösa Egendom, stadfästandes jemwähl i öfrigt, det Mågen efter hans död skall få en häst af oskifto, som på dess heders dag förrlofwat är, hwilken förlijkning efter begäran actis publicis nisererades.
Efter liqvidation, som i Rätten skedde, blifwer Hindrich Mattsson i Mono skyldig till Erich Jakobson dersammastädes 11 d 28 s: Kmt: härflytande af hans Åhrs tienst och Expenser. Åliggandes Hindrich samma at betala lijkmätigt det 16,, Cap: Rådstb.
Markus Gunnar ifrån Öfwerjeppå, berättade at Elias Tålika och Michel Rämäkä Jnteressaat med honom uti en häst, som han ägde, men gick under Trossen förleden Sommars med manskapet till Wijborgska armeens undsättning: och som han intet fått sin häst tillbaka, uthan Tålikas dreng Mattz Erichsson, sedan hans Jnteressenter rymde undan Marchen, sålde hästen och behölt penningarne, Ty påstår Gunnaren at Rämäkä skulle sin 1/3 dehl efter Contractet med 6 d 21 1/3 s: Kmt: men Tolika
hafwer
864
hafwer redan på sin anpart lefwererat 5 d 12 s: och som Rämäkä intz kunde Disputera Contractet, Ty dömmes han sin 1/3 dehl med 6 d 21 1/3 s: Kmt: ar betala sampt ehrsättia Rättegångz Expenserne med 24 s: Smt: efter det 16 Cap: Rådstb.
Jacob Hansson ifrån Pensala, bewiste med ett liqvvidationz instrument, at Jacob Pessonen och Hans Anderson af bem:t by påtagit sig at betala hwar sin 29 d 5 1/21 Kmt: af Jacobs halfbroders Hindrich Hanssons Arf. Och emedan Hindrich intz låtet höra af sig inom 16 Åhrs tijd, men hafwer uti 30 Åhrs tijd waret på fremmande Orter, ty anhåller Jacob, at dess arf måtte skiftas arfwingarne emellan, på hwilken händelse äfwen något kan falla på Sal: Nilss Hansons dehl, hwar af dess begrafningz omkostnad kan betalt blifwa. Och emedan arfwingarne äro responsable, om Hindrich lefwer och fordrar uppå sitt arf, Ty samtychtes enhälligt at Lenssmannen Mathias Crichou skiftar dess arf efter lag uti det 9 Cap: Erfd: B ll. Wederbörande emellan.
Erich Larsson ifrån Mono, fordrade uthaf
drengen
865
drengen Hindrich Markusson en Carolin, men emedan det befans at drengen taget samma Carolin, då han war på sin huusbondes Erich Jacobsons af bem:t by fählresa till sitt underhåldz förnödenheet, Ty bör Erich jacobsson i anseende der till betala Larsson hwad han uthlänt hafwer och ofwan förmäles efter det 8 Cap: B: B ll:
Nils Mattsson ifrån Ytterjeppå, meente tilltala Anders Mattsson i Kyrckioby, angående en Förlijkning som dess Stiuffader Mattz Michelsson giordt och ibland actis publicis d: 10 feb: 1706,, intechnadt är. Men som Mattz och dess hustru woro frånwarande, Ty beror med Saken till deras ankomst. hwar efter sedan widare skall resolverat blifwa.
Hustru Kirstin Erichzdåtter ifrån jeppå, berättade at då manskapet förleden Sommars war upbodadt till Wijborgska armeens undsättning, hafwer Jacob Lussi, Michel Runt och Anders Högwäg betingat med henne om en häst, som de skulle gifwa 10 d: Kmt: före, skolandes Kirstin för sin qvota äga 1/4 dehl uti hästen. Och som hästen kommet heem igen, ty begärar hon at få honom igen, efter som hon hafwer Mangel på hästar. Swaranderne
begofwo
866
begofwo sig i Saken; Ty slötz att Kirstin får behålla hästen, Och deremoot restituerar af Kiöpskillingen åth interessenterne 1 d Kmt: hwardera.
Wuoskoskiboarne anmälte hoos Rätten, at de hafwa en skoomakare af nöden, som kan betiena dem serdeles desse pra´sante uthredningz tijder. Och som Elias Danielsson, hwilken Narasluoma Capellboarne efter Häradz Rättens i Lapo bewijs af d 22 feb: 1704: för skoomakare antagit äfwen lärer kunna betiena Wuoskoskiboarne, som ligga under samma Capell, Ty begärte de, att han afwen får arbeta hoos dem. Och war ingen som hade något der emoot; Ty efterlåtes Elias äfwen att betiena Supplicenterne med sitt handtwerke, hwarå hogwälb:ne H:r Baronens General Majorens och landzhöfdingens Lorents Clerks nådiga adprobation wederböranderne i Ödmiukheet söka bör
Handelsmannen i NieCarlby Mathias Aulin, hwilken arrenderat ett hemman i Kyrckioby, Nygårdz ben:d uthaf Madam Märta Porss, berättade at i förna tijder blefwet bortsålt ifrån Nygårdz och juutbacka hemman deras qwarn, under Präst
bohlet
867
bohlet, Och emedan hans hemman lider stoor skada på ägorne dest medelst, at Åker reenarne upbete och förtrampade blifwa. Ty begärar Aulin, at få inlösa qwarnen för det wärdet som hon försald blefwet, Men som han intz hade Fullmacht af sin principalinna el:r af jutbacka hemmans arfwingar. Så war ej hell:r wederbörande instemde tilll swars i Saken, Ty kunde för denne gången emoot det 15 Cap: Jord: B: till Saken eij något Åthgiöras.
Jacob Mårtensson, som medelst höga öfwerheetens tillåtelse tillträdt Lussi 3/4 Ml: börde i Ytterjeppå, förklarade at han intz kan betala högre geld än lösa Egendomen sig bestiger som han emoot taget haf:r hwilket skall natificeras Creditorerne och de wid nästa Ting höras. hwar efter widare skall resolverat blifwa.
Efter Nilss Mårtenssons i Wäxala begäran, påtog sig doomhafwanden at jempte Nemdemannen Mattz Johansson skiifta arfwet efter Sal: Simon Sigfridsson dersammastädes , lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B ll.
868
Oluf Andersson ifrån Ytterjeppå, anhölt om brand stud till uprättande af den skada, som han genom en häftig wådEld på sin Rija Åhr 1708 taget hafwer, Och som bem:t Rija af Matts Andersson och Matts Jacobson blefwet werderat för 60 d: Kmt: warandes ingen som twiflade at icke denne skadan skedt af rättan wåda, Eij hel:r kunde Disputera Rijans werde. Fördenskuld dömmes Sochnen lijkmätigt det 37: Cap: b: B ll: at med 12 s: Kmt: af Röken uprätta föreskrefne skadestånd.
Rådmannen ifrån NieCarlby stad, Nils Brask, befullmechtigad utaf Enclkan dygdesamma Matronan Anna Gammal, upwiste föliande Testamente: Uthi den H: Treefalldigheetz Nampn hafwa undertechnade af wählberådde Mode och med moget betänckande i anseende till den oföranderliga Kärlek, hwar med wij hwar annan förbunden äro, fölliande pactum matrimoniale reciprocum slutet, förafskedat och Jngådt, at hwilkendera af oss /: efter Gudz behag och skickelse :/ den andra Öfwerlefwer, skall hafwa fullkombl: af oskifto och Enskijlt at Åthniuta efterskrefne min nu warande K: hustrus Anna
Gammals
869
Gammals Jnförning och Egendoom, Nembl:n En Silfwer Kanna w 72 lod, Twå st: Silfwerskeedar, Nijtio dal: Contanta Penningar, En Gull Kied w 4 Ducater, Thenfaat ett lisspund, Ett par Tenn liusestakar, En Koppar Panna w 60 d: En Koppar Kittel å 6 sk wicht. En lijten Järn Panna w 1 k:a En förtänt lijten Kittel. S 6 st: Räckbolster. Sex st: hufwudbolster, En duubädda, Fyra paar lerftes lakan, Ett paar Hamp garns Dito, Fyra st: Handkläden, Fyra paar Örengåtz war, Tree st: Bordduukar, Ett Randigt Bordtäcke, Twå st: Starlakan af färgat waldmar,
Ahl:r gl: Tapeter. En häst w 60,, dahl: wärde, Fyra
st: Koor, Siu st: Fåhr, Twå st: Spinråkar, En
Beslagen Kista. En Natt låda.
Och utom det, att min K: hustru, wid mitt dödeliga frånfälle denne sin Jnförning, till alla dehlar oafkårtat bör åtniuta will och Jag Claes Juniander, Merbem:t min K: hustru Anna Gammal här medlst hafwa gifwit, Testamenterat, och tillsagt min gård och hemman här i NieCarlby aldeles som de wid den tijden kunna bebygde wara eller befinnes i huus, åker och Eng, jämpte det at hon sin dehl af den öfrige Egendomen, hwar med
Gud
870
Gud oss wällsigna tächtes, med wåra barn och arfwingar, efter lag och Kongl: Förordn: Aldele oafkortat, åtniuter, denne wår yttersta willia stadfäste och bekräfte wij med wår egen sampt Undertechnade wittnes hand och Signete, som skedde i NyCarlby d 17 Feb: 1709:
Claes Juniander
Att denne afhandling således Wederböranderne emellan fullkombl: giord och sluten är witnar undertechnat med egen hand och Signete. ut Supra
Niels Brask.
Att Hans Ehrewördigheet Sal: H:r Claes Juniander, således jämwähl yttrat sig på sin Sotesäng, och då iag honom besöchte med Herrens H: Nattward, att förenämde transaction Wederbörande Emellan skulle blifwa fast och stadig attest: Dat: NyCarlby d: 12 Martii 1710:
And Lundelius
Andra tingz dagen inkom Borgmestaren Högwälach:d Jsaac Falander, Och protesterade emoot sin Sal: Swågers Testamente, efter som hans barn med förra hustrun derigenom merkel: kommer at lijda, förbehållandes fördenskuld sig Borgmestaren, all tahlan der på framdelas så wida lag förmår. J medlertijd blif:r testam: actis publicis insererat
871
Lenssmannen Mathias Crichou, framlade en Specification uppå en hoop huusfolck 33 Pehrsoner till antalet, hwilka anklagas för det de skola waret ifrån Kyrckian och Gudztiensten d 10 Junii sidstl: och blef samma upsattz noga Examinerad, Och befans en dehl deribland wara upsatte, som den dagen icke Allenast hade bijwistat Gudztiensten, uthan och begådt Herrens H: nattward. Pehr Beckbränners Encka som waret äfwen antechnad ibland absentes på samma dag, befans för någre Åhr sedan död wara, Jacob Bärs Encka är 2:ne gånger för en dag upskrifwen på det ena stället kallas hon Jacob Bärss Encka och på det andra stället Lijsa Tysk. men befinnes hafwa waret hemma at achta gården och skiöta booskapen. Någr få som woro ifrån Kyrckian, bewiste sig nu och hafwa haft laga förfall. Ty warnades lenssmannen med flere at framdeles något achtsammare omgå med slijke ährender och intet beswära en hoop fattigt huusfolk, uthan orsaak med kostsamme Tingz reesor.
Erich Andersson ifrån Monäs, som till
detta
872
detta Ting låtet instämma Swärfadren Johan Johansson dersammastädes, angående förtient lon och förstrechta medel. Anhölt om uthslag i Saken efter som han intet Comparerar stemningen. Och bekende Erich at han nästkommande juul 2:ne åhr hoos sin SwärFader hafwer tient, sampt bekommet der uppå 10 d: af en Segelresa, En tröja för 2 d: 16 s: noch förledit åhrs Contribution 3 d: som giör tillsammans 15 d 16 s: hwilket Decorteras af dess åhrslöner, Och blifwer Johan skyldig 32 d 16 s: på åhrslönen, men dess uthan säger Erich sig förstrecht i 2:ne poster 24 d: Så at hehla Summan, som han hafwer at fordra och Johan dömmes at betala efter det 16 Cap: Rådstb: blifwer 56 d: 16 s: Kmt: skolandes han dess uthan uprätta Kiärandens Expenser med 1 d: Smt: sampt plichta för sitt uthewarande med 1 d Smt: doch står honom wid nästa Ting öpet, at winna denne doom tillbaka om han gitter och kan, sedan han om detta uthslag i rättan tijd ansagd är. lijkmätigt Kongl: forordn: af d 4 Julii 695.
Matts Grelsson ifrån Kahrby, berättade det han
förl:
873
förleden Sommars till Wijborgska armeens undsättning, uthlegde för sitt hemman Michel Larsson ifrån Wöro Sochn, Ty anhölt han, at antingen få Michel till wijdare tienst för upburne medel el:r åthminstone bekomma igen, det som stiger öf:r förtiensten efter som han römde undan Marchen, Men som Michel stod i Contract Allenast om en Resa till Wijborg, warandes sedermera alle de öfrige heemkom ifrån deras tienster ledige. Ty uphäfwes Mattsses Klander uppå någon framdeles tienst hwar emoot Michel efter den liqvidation som i Rätten skedde bör restituera och betala 40 d: Kmt: som hans förtiente lön Öfwerstiger. Hwilket Swarandens nu warande huusbonde Mattz Hansson ifrån Wöro Sochn och Tuckurby påtog sig at betala emoot det Michel har lofwat uthgå el:r på annat sätt tiena löst så många Penningar för dess hemman,
Lenssmannen Mathias Crichou, anklagade Borgarne Nils Mattsson och Mattz Erichsson ifrån NieCarlby, för det de skola fiskiat wid Thors
örn
874
örn Midsommars dagen under Gudztiensten, hwilket desse neckade sig hafwa giort. Kyrckioherden H:r Samuel Alanus, berättade sig hafwa hört af Handelsmannens Johan Rysses dräng Jacob Johansson, hwilken sedermera död är, at ber: Borgare skola hafwa insaltat 1 T:a strömming den dagen Men skoomakaren Anders Andersson witnade efter aflagd och ojäfwad Ed, at han efter Gudztiensten ber: dag fölgde bem:t Jacob Johansson uth till fiskes och kommo de till Torsören emoot det Klåckan kunde wara 5 om aftonen, då de anklagade jempte flere som woro lämnade at achta nätt och siöredskapen höllo sig alt ändå stilla, och kunde Anders intet förstå, at Borgarne den dagen fiskat hade. Och war här wid intet skähl at tillgå, hwar medelst Borgarne kunde till något Sabbatz brott bindas. Ty blifwa de och ifrån widare tilltahl i detta måhl befriade lijkmätigt det 20 Cap Tingm B och domare Reglorne.
Efter liqvidation som i Rätten skedde blif=
wer
875
wer Klåckaren Dawid Hindrichsson i Wäxala skyldig åth Lenssmannen Mathias Crichou för en Fählbåts dehl 10 d: Kmt: emoot hwilken betalning de äga helften i samma bååt hwardera. Och dömmes Klåckaren denna sin geld at betala efter det 16 Cap: Rådst B:
Lenssmannen Mathias Crichou, anklagade Bonden Christer Johansson i Munsala, för det han förleden Sommars en wekas tijd hafwer Gådt i wall med Booskapen. Christer tillstod, at hans 2:ne qwinfolck skurit på Åkeren, Och han sielf gådt i wall, efter som han för sin passion i Ryggen war Odugl: at skära, men som högsta nöden intet twingade honom der till, då han hade Qwinfolck på hemmanet, Ty kan Rätten intet befria honom ifrån det som Kongl: Förordn: af åhr 686: d 17:de Nov: Dicterar, uthan belägges han i föllie deraf med 40 sk Smt: böter, efter det 32 Cap: Kong B: ll: för böterne plichtade han i Fängelse.
Anders Andersson ifrån Sochlot, som är stämd till detta Ting at swara Michel och Anders Knutssöner för tiufnad, Comparerade intet, Ty
Saak
876
Saakfälles han till 1 d: Smt: böter.
Efter Jacob och Simon Hanssöners i Kåfjåki begäran , förordnades Lenssmannen Mathias Crichou at skillia Bolaget och liqvidera dem emellan efter det 33 Cap: Jord: B ll:
Nils Mattsson ifrån Ytterjeppå, som tillträdt 7/12 Ml: Crono hemman, anhölt om nödige Frijheetz åhr, efter som förra åboen Anders Mattsson ganska ringa flijt på hemmanet anwendt så lenge han suttit under Frijheet, men som Rätten intet weet huru hemmanet nu för tijden är Conditionerat, el:r hwad missbygnad Anders bör swara före, Ty förordnades Lenssmannen Mathias Crichou jempte ett par Nemdemän at hålla huusesyn derå till nästa Ting, Åliggandes Lenssmannen då lagföra och afstraffa låta förra åboen för missbygnad.
Framledne Kyrckioheerdens Sal: H:r Johan Forsmans efterlefwerska dygdesamma Matronan hustru Brita Hoffrenia, lät i Rätten pra´sentera fölliande Testamente: Såssom Alle
rättsinniga Föräldrar i synnerheet, de hwilka Gud Allzmechtig
deras
877
deras Echtenskap behagat medelst en Sal: död ända och sluuta, at den efterlemnade Makan qwar blifwer med Barn och lijfzarfwingar, och dem emellan all splijt och oenigheet förekomma och betaga, plägä i sin lijfztijd dem något förähra och Testamentera, Tillföllie af samma Loflige Bruuk, hafwer iag undertechnadt blefwet förorsakat at ihågkomma min K: dotter Margreta Neostadia fram för någon annan af mine barn, helst efter som mig alt her tills med all dotterlig lydna och hörsamheet tillhanda gådt, sampt her efter giörendes warder. Enkanner:n hafwer iag i betachtande taget det hon intet något synnerl:t emoot sine
Bröder åthnutit, som för Bröllopz kåst med mehra hwad uthräcknas kunde, Ty hafwer iag nu henne af min Moderlige Kierlek och för dess redebogenheet hon emoot mig her till wijsat, wehlet hafwa henne min dotter Margreta Neostadia förährat Ett Pahr Gull Armband af det iag med fordom Kyrckioheerden Ehrew: nu hoos Gud Sal: H:r Johan Forsman förwärfwat hafwer. Jtem försäkrar och uthlofwar iag henne efter min dödelige afgång, En Gullring om Fem Ducater, En Sammetz Långråck, En Sabelskins Must, En Påhlsk Myssa
med
878
med swart sammetz bottn och Mårdskin omkring, Wijdare och efter hon eij något synnerligit efter sin Sal: Fader Åthnutit af Sängkläder, dy uthlåfwar iag och åth henne, den upbäddade Säng, mig efter min Sal: man förber: Kyrckioheerde H:r Johan Forsman bestås
blef. Ytterligare will iag och förähra min K dotter min Sal: Sons Jacob Neostadii halfwa dehl i hemmanet Draakabaka, hwilken mig efter dess dödel: afgång tillfal:t och detta alt Uthan någon afkortning med Bröderne, och hwad öfrigt wara kan, försäkrar iag henne, at gå med sine Broder till lijka Arfzlått, Och på det att detta sin fullkombliga Kraft hafwa måtte.
och till större stadfästelse, will iag och tienstl: anmoda Edla och wählwijse H:r Häradzhöfdingen och den högdt:de häradz Rätten de tächtes detta ratificera och i Häradz protocollet inflyta låta Datum Damskatan d 17: octob: 1710:
Brita Hoffrenia
Och blef ofwanstående upläset, sampt efter begäran actis publicis insererat, hwar öfwer detta till ett laga bewijs Extraderes.
Lenssmannen Mathias Crichou, anklagade Klåckaren här wid Munsala Capell, Dawid Hindrichson
för
879
för det han förledet åhr om wåhren skall hafwa drucket af Kyrckians wijn, som Kyrckiowerden Jöns Erichson i Munsala hade Deponerat hoos bonden Matts Andersson i samma by. hwilket bem:t Mattsses hustru Brita Larsd:r skall sedt och uthspridt hafwa. Dawid berättade at Mattz Andersson sielf sålde 1 Kanna wijn af det som hoos honom insatt war åth Lenssmannen under Tingz tijden 1709 om wåren, och sedan Köpte Klåckaren ett stoop af Mattses hustru bem:t Brita, och emedan hans Botellia intz drog hela stopet, uthan något lijtet lemnade i stopet som winet mättes med, ty bad han Brita upsupa det samma, men hon wille intz, ty sööp han det sielf. Och neckar han sig mera den gången hafwa förtärat än det han nu bekendt och af honom betalt war. protesterandes högel:n emoot Brita Larsdåtter som osanfärdel:n hafwer uthspridt det han mehra druket hafwer. hwilket hon uthan twifwel af sin mans ingifwande och sin egen onska Gör, på det Dawid må blifwa practicerad ifrån tiensten och Mattz Anderson komma i stället igen, som han länge Önskat och söcht hafwer. dess uthan beklagar Klåckaren att Lenssmannen och han förleden wåhras blefwo twi=
stande
880
stande om en Fählbååt, hwarföre Lenssmannen wid detta Ting jämwähl lagföra Klåckaren som och i sanning befinnes. Hustru Brita berättade at Dawid slog hehla winstopet uti Botellian och lät lijtet wijn sedan uhr läckarne i stopet, hwilket han först sielf satte till munnen och bad sedan henne at dricka, Men hon neckade, ty drack han sielf alt samman i en dryck, han satte stopet 2:ne gånger till munnen, Men huru stort dryck, han hwar gång tog. Kan hon intet säja. Då war ingen tillstädes mehra än hon och Dawid. Eij heeller hafwer hon det strax, antingen för sin man el:r någon annan än som för sin SwärFader Anders Michelsson och Lenssmannens SwärModer Giestgifwaren hustrun Lijsa Erichzdåtter i Munsala. denne hustru Lijsa tillstod äfwen, at hon hafwer hört sådant tahl af Brita 1709,, om wåren, som hon nu framfört, Ty frågade hon strax der efter af Dawid om det war sant, at han hade drucket af Kyrckwinet? då han swarade: der lemnade en dropa i stopet som intet gick i Bottelian, hwilken iag böd åth Brita, men efter hon intet wille supat, Så sööp Jag sielf, hwilket Dawid bekenner sig hafwa sagt. Så tillstår och Nemden med Capellboarne, at Mattz att Mattz Andersson
mycket
881
mycket står efter Klåckaretiensten, som öfwer alt bekant är. Denna Matts Andersson sade at Dawid andre dag Påsk innewarande Åhr, war drucken sedan han kom uhr Kyrckian och innan han hunnet heem el:r någorstädes waret inne och witterl:n blefwet plägad, hwar aff både han och Lenssmannen sluta at han lärer drucket wijn i Kyrckian innan han gick heem. Så upwistes och Kyrckioboken af lenssmannen sluuta at han lärer drucket wijn i Kyrckian innan han gick heem. Så upwistes och Kyrckioboken af Lenssmannen, hwarest finnes att mera Wijn som Dl: åhr hafwer tillgådt än som på andre Åhr. Och pra´sumeres at Klåckaren lärer hafwa upsupit åthminstone de Differencer som den medelmåttigaste åthgången lärer Öfwerstiga. Dawid neckade sig waret drucken i Påskhelgen eller någonsin olofwandes smakat Kyrckians wijn. Mattz Anderssons Broder Knut Andersson, berättar sig hafwa sedt Dawid 2 dag Påsk, wara något lijtet röd i ansichtet, men om han haft den färgan af någre drycker eller elliest weet han intz. emedan han intet
bar
882
bar sig åth som han waret drucken. uthan stälte sig skickel:n Kyrckiowerden Jöns Erichsson i Munsala af hördes Edel:n ojäfwad sampt bekende at han 1709,, wekan näst för Tingz tiden hämptade någre Kannor wijn ifrån Moder Kyrckian som han efter wahnligheeten och i Mangel af någon god Källare wid Capell Kyrckian insatte hoos Matts Andersson, deraf fick han sedan efter åth weta at Mattz Anderssons hustru sålde 3 stoop och Kiöpte för samma penningar igen annat wijn ifrån staden. Jöns fick intz förrän långt efter åth weta af det ifrån Hust: Brita uthkomne tahlet, at Dawid skulle hafwa drucket af samma Wijn, Ty wiste han intet at måtet ifrån Matts, uthan i god troo tog der ifrån det som der fans, kunnandes han intet weta om det war mindre än då det insattes. Dawid har intet haft något Kyrckiowijn om händer, och påstår Jöns sig Aldrig hafwa förstådt, det han Olofl: deraf något söcht at förtära. 2:dra dag Påsk Såg Jöns honom och kunde ingalunda förstå honom wara drucken
uthan
883
Uthan giorde han sine ämbetzsysslor så beskedel:n som någon sin tillförna. Kyrckiowinet förwarades då uti Sacerstian, hwar till Jöns hade Nyckelen, så att Klåckaren intet kunde komma der till. Angående de af Kyrckioboken observerade Differencer, så påminte både Kyrckiowerden och Sochnens Äldsta at somblige Åhr är wijn säden som uthfaller in natura dyrare och kan derföre Köpas mera wijn än som i de bättre åhr, när Säden geller mindre, och i det stället mehra måste till Wijns inköp af Kyrckians penningar tagas, Under tijden reeser mycket Folck här ifrån Orten åth Swärige och andre orter at öfwer winteren och stundom uth på Sommaren arbeta och förtiena sig medel till deras uthlagor, vulgo winterliggare kallas och begå Herrens H: Nattward på de orter de wistas, Men somlige åhr antages intet sådane winterliggare resor. då mehra Wijn hemma tillgår, J Siuklige tijder går och Folcket mehra till Gudz bord än som elliest
med
884
med mehra som så i hastigheet icke kan i hogkommas. Dawid hafwer och här tills haft Nampn af en ährlig Karl, den der uppå fyllerij intet begifwen waret. Rättaren Jacob Mattsson afhördes Edel:n och ojäfwad, sampt bekende, at Dawid 2:dra dag Påsk, när han kom ifrån Kyrckian war inne hoos honom och tog Eld på en pipa tobak som han wille röka på den ändå resterande heem wägen, samma gång war han något röd i ansichtet, men bar sig lijkwähl intet sällsampt åth som han hade waret drucken, doch sade Jacob, sedan Dawid war bortgången, åth sin dotter Brita, som nu i Sommar död blefwet. Dawid war wist drucken: Brita swarade, at han hade sielf brenwin hemma och hade kan skee deraf supit, Mera weet han intet i denna Saak. Dawid förklarade, at han Påsk aftonen kom heem ifrån den så kallade Fählresan, Sedan han en lång tijd uthe på hafwet idkat efter Siäl och blefwet mycket wäderbeten och röd i ansichtet och sine ögon, warandes han der uthaf, men intet af nå=
got
885
got, min intet af något Fyllerij med den antechnade Färgan bekajad, Och bekenner Nemden och de som uppå sådane Resor waret, att Fählmännerne blifwa mycket röda och stundom blinda uppå slijke resor. Än berättade Lenssmannen at Råd och Handelsmannen i NieCarlby Lars Scheppar för 4 a 5 åhr sedan Colligerade uppå sin Fahrkost till de Fattiga 6 d: Kmt: till Kyrckian, Lenssmannen gaf strax desse medel åth Klåckaren som lät tacka derföre på Predijkstohlen i församblingen. Någon tijd der efter fick Scheppar se Kyrckians book hoos ofwanbem:t Matts Andersson, hwarest Prästerskapet hafwer sitt herberge när de komma till Capellet, Och som intet ber: sin lefwerering wara uti Rächenskaperne uptagne, Och om Klåckaren intz kan bewijsa denna past wara kommen Kyrckian el:r de fattige till godo, Så påstår Lenssmannen, at han derföre swara och plichta må. Klåckaren
kunde
886
kunde intet wist ehrhindra sig om han desse penningar hade emoot taget, hwar till han doch icke fullkombl:n kan necka, besynnerl:n om det i sanning befinnes at han derföre af Cancelen tacka låtet. Hwar till eij hel:r Lenssmannen nu något wist skiäl el:r witne hade. Men det påstår Klåckaren, at han aldrig hafwer wändt desse el:r andre slijke medel till sin egen nytta el:r der med något underslef brukat, uthan lärer Sal: Kyrckioheerden Forsman dem af honom Klåckaren hafwa taget och till de fattige uthdelt, at uti Kyrckioboken dem antingen Deb: ell:r creditera, hwilket han och åthskillige fllere gånger med andre Kyrckiones medel giörde, och Dawid framdeles förmodar sig kunna bewijsa. Således skall och äfwen af nu warande pastore H: Samuel Alano practiceras, och nemde Dawid att sidstbem:t Kyrckioheerde på sådant sätt hafwer upburet af hans Klåckarens, dotter sampt Nemdemannens Johan Kåckz Sonhustru deras böter för hwar sitt otijdige Sängelag tillsammans 4 d: Smt: hwilka ingen städes
äro
887
äro till bookz förde, men icke dess mindre lära desse medel till deras lofl: usus förenodel:n anwände warda, Om alt detta kunde man denna gången ingen närmare Kundskap inhämpta, ty nödgas man stadna till dess H:r Pastor Alanus och Rådmannen Scheppar med hwar sine Förklarningar med mehra som till Saaksens uplysning länder inkomma kan, hwar efter ändtel:t sluut föllia skall.
Hans Erichsson ifrån Kofjåki, anförde både mundtel: och genom en i Rätten inlagd skrift huruledes han med sin hustrus ja och samtycke, förledit åhr walburgi tijd, hafwer antaget sin Swåger Erich Mattsson till Bolagzman uppå 1/4 Ml: Crono i ber: by, som Hanstes Moder uti sin ålderdom och fattigdom hade lemnat sine barn till besittning, men då efter någre wekors förlopp, hafwer Hans och Erich således med hwar andra kommet öfwerens, at Hans Aldeles afstod hemmanet till Erich emoot 80 d: Kmt: löse för sin
besitt
888
besittningz rätt, och skulle han med dess hustru hafwa tillstånd, at emoot deras arbete få blifwa på hemmanet, och niuta deras bergning och underhåld till dess ber: Summa betalt blefwo. hafwandes Erich med sij infört 2 T: 8 Capp:r Korn till wåhr säde, sampt 1 T: 22 Cappa Dito med 16 Cappar Råg till Sommar Kost, och sedan de således hade arbetat tillsammans in till hösten, inbergat höet och afskurt Åkerwäxten, hafwer Erich denne Hans owetterl:n bortsåldt besittningz rätten med hela Åhrs wäxten åth Hanses Faderbroder för 195 d: Kmt: 3 T: Korn och 4 wackar miöl, och 2 llb hampa. dess uthan hafwer han bortsålt ifrån hemmanet wid pass 200 st: näfwer, men will intet betala till Hans de uthfäste 80 d: sampt 12 Cappar miöl, som han tilläns taget hade, ty anhåller Hans att han till sin rätt i desse måhl må förhulpen blifwa, Erich Mattsson Exciperade, at han aldrig hafwer lofwat sin Swåger någre 80 d: upwisandes ett dem emella d 8 Aprilis
1709
889
1709,, af Lenssmannen Mathias Crichou upsatt och till witne underskrefwet Contract, hwar af synes det Hans hafwer antaget Erich till bolagzman och updraget werdskapet åth honom, Erich, och hans hustru, Men om Hanses afträde el:r hwad han skulle hafwa derföre finnes intet uti samma Contract wara infördt, doch berättar Erich, at han betalte Hans dess Sommarlön med 15 d: Kmt: för uthan dess Contribution som Erich jämwäl swarade före, dess uthan hafwer Hans efter uprättadt Jnvent:m åthbekommet alle löös örer som honom och hans moder hade tillhördt sedan geld gälden war. Så att han wid sitt afträde waret wäl förnögd och intz mehra haft at fordra. At han Erich af Simon Hansson hafwer fått något merkel:t för sitt afträde, är intz skedt i anseende till någon besittningz rätt, utan för åhrs wäxten af höö halm och Säd som wid hemmanet Simon till godo lemnade. Hans förmodade att Nemdemannen Dawid Dawidsson skulle weta här om någon uplysning at giöra. Ty giorde han sin ojäfwad Ed å book sampt witna
de
890
de, at han aldrig hafwer hört Hans fordra uppå någre 80 d: förrän nu, mindre hafwer han hört el:r förstådt Erich någon sådan Summa lofwa Hans för dess afträde, men det hafwer han hört, at Hans hafwer Kraft 12 Cap:r miöl som han åth Erich länt hafwer. det uppå hemmanet uprättade Jnventariumet war nu intz för handen, ty nödgas man uthställa detta Ährendet till nästa Ting. då samma Jnvent:m måste upwijsa. Så skall och Simon Hansson jempte Erich Mattsson höras, på det man må inhämpta rätta beskaffenheeten af deras Contract och hwad Simon emoot sin uthlagde Kiöpskilling nutit hafwer, eller hwad Erich egentel:n af åhrsens afwel sig till Godo behållet, hwar efter närmare skall resolverat blifwa.
Lenssmannen Mathias Crichou, anklagade drengen Jacob Back ifrån Ytterjeppå, hwilken sidstl: Michelsmesse afton, då han af Kyrckioheerden härsammastädes Ehrew: H: Samuel Alanus, neckades att få gå
till
891
till Absolution och aflösning för det han emoot sin Ed römt undan Sanan. hafwer uti Kyrckian swarat. Gudi lof iag hafwer intet illa giort, hwarken hafwer iag stulet el:r liuget, Uthi andra Sochnar få römmaren niuta sine Saligheetz medel, Och som Kyrckioheerden intet utan förargelse hans ginswar åhörde, Ty påstår Lenssmannen at han Jacob ansees måtte som hans brott förtient haf:r Jacob meente ännu sig intet illa Giort, mindre ehrkende för Synd, at han begådt meEderij, så att Kyrkioheerden dess medelst haft orsaak at wijsa honom bort, Ty kunde han intet necka sig fält sådane ord som ofwan förmäles. Nemdemannen Erich Andersson bekende at Kyrckioheerden sachtmodel: förmante Jacob gå bort till dess höga öfwerheeten om dess flycht sig yttrandes warder. Hwilket Jacob således beswarat som förbem:t är, Ty dömdes Backen till 3 dygns fängelse wid watn och brod i anledning af Kongl: Förordn: d: 19 Decemb: 699:
Såssom Kyrckioheerden i Cronoby Mag:rv Erich
Cajanus
892
Cajanus in för Rätt d: 4 Martii sidstl: igenom en Contumacia´ dom, blef pålagd at jempte Capellanen Mag: Benedictum Granroot wara Förmyndare för Fordom Kyrckioheerden Sal: H: Johan Forsmans 2:ne omyndige Söner, warandes Borgmestaren i GambleCarlby Carl Forsman äfwen igenom samma Contumacia´ dom, för de skähl då andragen äro, skild ifrån samma Förmynderskap och pålagd, att ofördröjel:n uti Fremmande mäns närwaro till ber: då autoricerade Förmyndare upgifwa all den behåldne egendomen så frampt han intet
will swara till den skada, som igenom något drögzmål kunde skee uppå barnens Kläder med mehra. Så insände nu mehrbem:t Kyrckioheerde en skrift, hwar uti han påminneer de skähl, som han wid sidsta Ting till sin befrijelse ifrån Förmynderskapet, igenom en insänd skrift, andraget hafwer och protocollet uthwijsar. föreställandes han ännu i synnerheet, at ehuru wähl han wid Arfskiftet efter Sal: Kyrckioheerden war tillstädes och rächnade sampt förseglade
de
893
de penningar, som barnen tillföllo, emoot tog och hade nyckelen till skrinnet, som de lades uti, Så hafwer han doch icke agerat der wid någon Tutorem., uthan allenast såssom en Sestis waret tillstädes på wisse dagar, till den ändan at han måtte kunna det högwördiga doom Capitlet om medlens Disponerande berätta, hafwandes han så mycket mindre rådt derföre att Borgmästaren Forsman sedan upbrutet skrinet och uthtog penningarne, som sådant skedt uthom hans weetskap och samtycke, hwar om någon tijd sedan sådant war skiedt underrättad blef, han hafwer fuller wid sin afreesa ifrån NieCarlby då arfskiftet war hållet, lofwat emoot taga penninge skrinet af Borgmästaren i Cronoby och sättiat der i Kyrckian, Men ej hel:r sig således, som någon tutor yttradt, uthan af Christel: Kärlek welat förwahra de medel, som uti någon osäkerheet komma syntes. förmodandes Kyrckioheerden at eij hel:r det kommer honom till last
at
894
at han, seendes Borgmestarens Underliga procedere icke straxt söchte at skaffa skrinet tillbaka ifrån Gamble Carlby der det upbrutit blef, emedan han icke allenast hindrades af sine ämbetes Sysslor, uti den då infallande Pinges högtijden, uthan och war något opasslig. Men det håller han före, at Jag undertechnad sampt Mag:r Graroot hade bordt låta Fiscaliter uthsöka penningarne igen af Borgmestaren och dem in loco tuto barnen till nytta förswara. Och sänder nu Kyrckioheerden tillbaka allenast nyckelen till det upbrutna skrinet, Wetandes nu mera intet hwad man skall mera wara Förmyndare före sin till dess penningarne åtherstälte blifwa. Föruthan alt detta protesterar Kyrckioheerden, at han är boendes uthom detta härad och sorterar således intet under denne Rättz jurisdiction, han hafwer äfwen ledes sin K: hustrus Systrar Oförsorgde at jempte sine egne barn draga försorg före uti en swag hälsa och ibland sine ämbetez beställningar. J anseende
till
895
till hwilket alt han inständigt påstår att ifrån detta Förmynderskap licentierad blifwa. Och jämwähl hädan efter blifwa ograverad för de anseenl: penninge medel som Borgmestaren Forsman wåldsambl:n tillgripet hafwer. Men oftabem:t Borgmestare höres nu intet hafwa at
påminna wid den Contumacia´ dom, som angående hans Förmynderskap wid sidsta Ting afsagd och honom strax der efter wederbörl:n Communicerad. Kyrckioherden i Wöro Mag: Laurentias Gezelius, war nu inkallad, Och förklarade han uppå Rättens flijtiga begäran at han fuller will antaga Förmynderskapet uti Pastoris Cajani stelle, doch till ingen dehl omgälla de penninge medel som Borgmestaren Forsman tillgripet, så frampt de icke på något sätt åtherbringas kunna, Eij hel:r will han händer emellan taga ell:r i sitt förwahr hålla något af den Öfrige egendomen, uthan betro alt sådant
uti
896
uthi Mag:r Granrootz, såssom en redelig mans händer men hwad han elliest medelst råd och hielp till de omyndigas nytta, tienst och upbyggelse kan åstad komma, det will han alt ospart hafloa. Här öfwer resolverades eenhälligt som föllier.
Aldenstund Kyrckioheerdenn Mag:r Eric Cajanus medelst åthskillige sine införsände skiähl, söker sig Förmynderskapet för Sal: Kyrckioherdens H:r Johan Forsmans barn at undan draga. Så blifwer han i anseende der till ifrån samma beswär härmedelst frijkallad och Kyrckioherden Mag:r Laurent: Gezelius till Förmyndare i dess ställe förordnad lijkmätigt de 21 Cap: Giftm B ll: och förmyndare Ordn: dragandes Rätten till sidstbem:t Kyrckioheerde det förtroende at han som en berömblig och nytälskande man all möjelig omsårg för de omyndiga Piltarne och deras egendom, lijkmätigt högstbem:t Kongl. förmyndare ordn: dragandes warder.
Bet
897
Beträffande answaret för de förkomne penninge medel, hwarföre Pastor Cajanus befrijelse söker. Så emedan man intz hafwer hört någon, som honom angående det målet hafwer tilltalt, Ty kan Rätten eij heller derom denne gången yttra.
Råd och Handelsmannen i NieCarlby Wälbet:de Nils Brask, beklagade at Bonden Johan Frill, hafwer haft sin Tierudahl, så när in uppå stadzens Rijor och byggningar, at Elden förleden Sommars uti en starck storm hafwer kommet at flyga uthur dalen och antändt en Ria med loa och lador som bem:t Brask och handelsMannen Johan Ryss tillhörde och är wärderad för 215 d: Sampt Rådmannens Carl Jönssons Rija, loa och 2:ne lador a 80 d werde, och Michel Anderssons sampt Jsaac Nilssons Ria loa och 2:ne lador, som astimeras för 60 d: alt Kmt: och giör en Summa tillhopa af 355 d: Dito mt: dess utan hafwer
waret
uti
898
uthi Braskens och Ryssens Rijerad löösörer af åthskillige partselar för 85 d: uti Carl Jönsons byggning för 120 d: och uti Michels och Jsaacs huuss för 18 d: som giör tillhopa 223 d: Kmt: hwilket alt jempte huusen är i aska lagt. Och såssom sådant är skiedt igenom Frillens förseende i det han haft sin Tierudal så när som anfört är. och illa achtat Elden, Ty anhåller Brasken på sin och sine interessenters wägnar, at han ofwan Specificerade skada
betala må. Frillen beklagade, at föreskrefne skada uthaf hans Tierudahls Eld haf:r timadt oachtadt han sielf andre war wid dalen och achtade Elden efter sin yttersta förmågo, men stormen war så starck, at han denne Olyckan intz förekomma kunde, ty anhåller han Ödmiukeligen, at Sochnen i samma skadas uprättande Concurera måtte, emedan han är en fattig Karl och intet finner sin egendom så tillrächa, at de som således kommet at lida, kunna skadelösa der uthaf hållas. Och slötz enhälligt, at hwad den fasta afbrända Egen
dome
899
branda egendomen som bestiger sig till 355 d: Kmt. Anbelangar, Så emedan hela denna Olyckan hafwer skedt igenom ett starcht storm wåder och således någorlunda uthan Frillens förwålland, ty skall Sochnen den sama uprätta, med 2 d 7 s: af hwar Röök, hwilken brandstud Johan Frille sielf skall upbära och Wederbörande som skadan lidit tillställa, efter det 37 Cap: B: B: ll: och Kongl: förordn: af d: 22 Dece: 692,,
Men Löösörerne som äro skattade till 223 d: Kmt: skall Frillen af sin eenskijlte egendom betala. Och förbehöll sig och sine adha´renter Brasken deras rätt till hemmanet emoot samma Summa så frampt dess löösörer icke tillräcka.
Johan Frill i Kyrckioby, beklagade, at han nu mehra intz mächtar förswara och beboo sitt börde hemman, Ty täncker han det samma updraga Handelsmannen Pehr Matson Kass, på det hans
geld
900
geld till Rådmannen Niels Brask och dess Consorter för en nyligen timad och nu afdömd brand skada, sampt andre Creditorer deruthaf må efter föregången Werdering el:r någon emellan kommande förlijkning betalas. Och förklarade Pehr Mattson at han på det sättet will hemmanet emoot taga. wid hwilket tillfälle Rådmannen Niels Scheppar igenom sin Fullmechtige bewiste sig för någon, geldz fordran allaredan 697,, och 698 hafwa låtet hemmanet upbiuda, Och fördenskuld förbehåller han sig all laga förmohn till det som Åtherstå kan. Men Frillen förmodar sig nu mehra intz stort wara bem:t Rådman skyldig. Och förordnades Lenssmannen Mathias Crichou at med ett par sig adjungerad Nemdemän inventera hemmanetz lösa och fasta egendom sampt All dess Geld Specificera, låtandes alle geldenärerne till nästa Ting jempte Frillen sielf kalla, då widare skall resolverat blifwa.
Det blef här påmint at framledne Crono Befallningzmannen Samuel Österbeck, förleden Som=
mars
901
mars berättade sig för någre Uproriske ord skuld hafwa uthi Mässuby och Tawastland fängzla låtet Pehr Carlsson i Kofjoki, Ty blef nu Pehr förekallad och tillspordes om han icke strax Chorum war hållet på ber: Ort, hafwer så lenge folckhopen ändå war stäld i ring uthropat, det de alle der åtherwända borde efter som de intet fingo maat? Hwar uppå han strax blef tagen i arest, och der uti öf:r ett dygn förwarades, men slap sedan emoot Caution uppå frij foot, hwar efter han ifrån Hauho d: 14 Julii römde tillbaka. Pehr tillstod, at han i fattigheet uthropade at hela menigheeten ährnade gå tillbaka, uthan at han någon der till rådt hafwer, icke dess mindre blef han som förmält är i förwahr tagen. Och efter som lenssmannen Mathias Crichou hafwer waret der hoos, ty afhördes han Edel:n och ojäfwad sampt witnade at han hörde Pehr uthi Befallningzmannens och hela Manskapetz ifrån NieCarlby, och Pedersöre Sochnar fälla desse ord: de säja alle samman att de nu willia Gå heem. Jag weet intet
heller
903
heller hwad som nu mehra står oss till att giöra efter wijj fåre ingen maat. Johan Johansson Ranck witnade sammaledes ojäfwad Edel:n sig hafwa den Gången hört Pehr fälla de af Lenssmannen anförde orden, hafwandes Johan intet at lägga der till el:r taga der ifrån, Peht tillstod nu uthan wijdare Ginsajelse, sig hafwa fält mehr bem:t ord för för ber:de 2:ne Sochnars menigheet, ty mera Manskap, war intet på den Orten emedan det alt
in till Hauho uti 3:ne partier marcherade, Men Pehr kunde doch ingen Nampn gifwa, som förr hade sagt, at de alle omwända skulle, ehuru han förmantes sig att förklara hwadan han taget sådane ord, Så påmintes han och, at Befallningzmannen Österbeck aftonen tillförna hade wid Tammerforss uthaf Befallningzmannen Tollet uthtaget 17 t:r Spanmål 20 st: nööt och 1 T: Salt, hwilket deltes emellan NieCarlby . Pedersöre Cronoby och Gl: Carlby Sochnar allena, föruthan det de tillförna hade fått deras portioner af Jllmola och Tawastkyro booskap, som Malax Sochns protocoll omtalar,
Ty
904
Ty hade han som icke en så aldeles oförmögen bonde, intet orsaak ändå at klaga öfwer brist uppå maat. Pehr kunde eij hel:r här till necka, uthan bad ödmiukel: at hans Sack kunde lindrigt ansedd blifwa. Och emedan han ingen kunde Uppenbara, som honom till anförde Expressioner hade förledt, ty anbefaltes han ännu sådant till instundande Extraordin: Ting sig påminna, då i detta måhl endtel:n uthslag skee skall, Och war nu wid detta Tingställe angående oftabem:t March intet mehra att påminna.