Domböcker 1733.

 

387.

 

Åhr 1733 d: 2 Martii och

fölljande dagar, höltz ordinarie Hä=

radz Ting med almogen af Nycar=

leby Sochn i dess Länsmans gård.

Närwarande desse ährlige Män i

Nämden

Matz Skyt. Matz Knus

Matz Sigfridz. Måns Runt

Erich Skrifwars. Hans Skogzbyggar.

Olof Kojonen. Jacob Lassila.

Carl Stubb.

 

Efter lyst Ting och Tingz fred uplästes åtskillige puncter af 687 åhrs Sabbatzordn: samt om Eder och Swordoom Kongl. Förord: af d: 22. Decemb. 686. om oliud och förargelse i Kyrckior. Kongl: Förordn: af d:n 15. Nov: 684 om barnemord och 690 åhrs Förordn: om skogzeldar.

 

Jnför Tingz Rätten d: 30. Sept: 1730 hafwa Johan Erichzson och Thomas Jönsson samt dess Son Simon bewist at Johan Erichzson med sådana wilkohr som protocols extractet af

samma dag innehåller, uplåter de 2:ne senare sin rättighet til besittningen på 3/4 Ml: Crono Spora i Kantlax by; men som de ey tillfyllest betalt hwad de igenom Contractet utlofwat, och Simon Thomasson på hemanet intaget en fremmande Isak Markuson til bolagzman sedan Thomas Jönsson sat sig til husman, altså begärar nu Johan Erichson at Isaak Markuson må utdrifwas, och honom

 

388.

 

honom Johan Erichzson halfwa hemans besitningen ombetros! Simon Thomasson nekar, at hans Fader är husman, uthan har med gårdsens medel utrest til winterlega och sielf intaget Isaak Markuson hwilcken är en nöchter och flitig arbetare. Johan Erichzson är nu på tiänst, och förmantes låta denna twist hwila til dess Thomas Jönson hemkommer, Kan då ingen förlikning träffas, så har Högwälborne H:r Barons och Landzhöfdingens Broor Rålambs högrättwisa utslag om hemans besittningen Johan Erichzson i ödmiukhet at söka.

 

Saltsiudaren Carl Henric Gunderlach har wid Kongl: Roterningz Comissionen d. 4. Octob. 1732 fått tilstånd at uptaga 2/3 Ml: gammalt öde Wästas i Monoby, som härtils är brukat til höslag af Munsala Gästgifwarne, uppå hwilcket heman Crono Befallningzmannen Andreas

Zephrin d. 21. nästl: Februarii honom Gunderlach immitterat; Men som dett afhysta Ödes hemanet består af ganska ringa ägor, så söker Gunderlach til des bättre förkofring at bygga gården på ny tompt emot 1/4 mihl ifrån Monoby på dess samfälta ägor wid Rutorbackan, der lägenhet skal finnas til åker och änges rödning, hwilcket det höga Landzhöfdinge ämbetet d. 9. nästl: Januarii til Tingz Rättens undersokning utstält. Gästgifwaren Anders Johansson och de flere nu närwarande Monobor, söka intet at hindra Gunderlach i dess upsåth, blifwandes af några Nämdemän samt flere intygat at

 

389.

 

at wid Ruterbackan och det utsedda nya tompt stället, skal finnas tiänlig åkerjord, och någon änges lägenhet, hwarigenom det ganska swaga ödes hemanet skall Kunna förbättras, i anledning af dessa omständigheter gunderlach efterlåtes at bygga på dess begärta tompt wed Rutorbacka, skolandes om friheten swar föllja, så snart Länsmännen efter undfångne ordres ödes hemanetz samt det nya boställetz tilhörigheter undersökt haf:r.

 

Cronobonden Matz Matzson Knus ifrån Monoby berättar at hans företrädare på hemanet för 7 ell:r 8 åhr sedan med Gästgifwaren och Börde bonden dersammastädes Anders Johansson hwarandra til beqwämligare bruk och nytta byt en hop åker och Slotland då Cronohemanet igenfått sämbre åker än det utgifwet, ty begärar Mattz Knus detta bytet rygga. Anders Johansson påstår at den bytta åkerjorden på både sidor til godhet och storlek är lika, hwarföre han ey nekar taga sin gambla jord igen så snart Käranden fått den sig tilbytta och i linda liggande jorden i så gått bruk, som Anders Johansson sin tilbytta jord hafwer Mattz Mattzson lofwar upbruka den jord han emottaget och sedan taga sitt heman gambla ägor tilbaka hwilcket honom fritt står.

 

Anders Thomasson Wrång ifrån Åhrawais wisar med Borgmästarens H:r Samuel Brincks attest af d: 8. Novemb: nästl:, at han på Carl Henric Gunderlachs wägnar til Borgmästaren lefwererat

 

390.

 

lefwererat en half Tunna Strömming derföre han 9 D:r och Rättegångz expenser fordrar. Gunderlach swarar at han hadde sin Karl Johan Root nästl Sommar i lag med wrång då de fingo 18 Tunnor hård Strömming och 2 T:r Sur Strömming der af Gunderlach ey fått mera än 4 T:r packad hårdStrömming och 5/8 T:a surströming samt den halfwa Tunnan som wrång nu fordrar. Rätten har nödigt at til Saksens uplysning höra Johan Root som nu är frånwarande och Gunderlach til nästa Ting inkalla bör, då närmare resolveras skal.

 

Borgaren Anders Cederberg ifrån NyCarleby fordrar efter Anders Olofzsons i Monäs d 24 Januarii 1732 utgifna handskrift af honom Anders Olofzson 25 D:r 16 /: K:mt och expenser Anders Olofzson tilstår denna skuld utan gensäjelse, och emedan hans Son Jacob har tildelt sig halfwa hemanet och löösören, ty dömmas Anders Olufzson och hans bem:te Son

at betala berörde gäld med hwarsine 12 D:r 24 /: Kop:t uti förorsakad rättegangs Kostnad skola de jemwäl utgiöra hwar sina 2 D:r dito mynt efter det 8 Cap Kiöpm: B. ll. och 16 Cap: Rådst

 

Mattz Markusson ifrån Monäs upwisar sina Swärföräldrars Matz Hanssons och hustry Margreta Hansdott:rs, närwarande witnen Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman och Erich Saukonen d:n

 

391.

d. 6. Junii 1730 utgifwen skrift förmälande det berör:de Swärföräldrar lofwa och tilsäija Matz Markusson och hans hustru Beata Mattzdotter helften af al deras lösa egendom ehwad nampn den haf:a Kan hwar emot de skola wara plichtige at med barnslig lydna Kärlek och heder gå Föräldrarne i deras lifztid tilhanda, och hemanetz förkofring söka hwilcket efter Matz Markusons begäran, honom til säkerhet protocollerades.

 

Efter Tingz Rättens befallning af d 19. Febr: 1732 haf:a Länsmannen Lorentz Nordman och 2:ne Nämdemän besichtat den gerdzgårdz twist som war emellan Johan Heikilä och Johan Storgård på den ena sidan och Matz Påhlsson samt Elias Wackur på den andra förmälande Syneskriften af d. 22. Aug: 1732 det parterne öfwerens Kommet och beslutit: at gärdesgården kring herfwi måsa äng skall gå ifrån huchta luoma norr ut 200 famnar skolandes heikila och Storgård hägna gerdzgården på wästra sidan om bäcken för boskapen skuld, när mycket watn är, samt hålla grind wed broen när han lagd blifwer hwilcket nu Klanderlöst uplästes och efter Heikiläs samt Storgårdz begäran protocollerades.

 

Den 31. Martii 1732 hafwer Markus Matzson i Öfwerjepu, närwarande witnen Erich Bion och Mårten Campinen, skrifteligen lofwat och försäkrat sin måg Mårten Abrahamsson besitningen

 

392.

 

besittningen på hälften af sitt Cronoheman 1/2 Ml: Gunnar samt halfwa delen med sin Son af alle sina löösören: Hwaremot Mågen förplichtas at flitigt söka hemanetz förkofring samt med heder lydna och Kärlek gå sitt Swär= och Bolagzfolck tilhanda hwilcket alt offenteligen uplästes och efter Mårten Abrahamssons begäran honom til säkerhet protocollerades.

 

Erich Pehrsson ifrån Mono påminner at Erich Jacobzson i Munsala af honom och hans Swåger Anders Johansson har upburit full löhn för sin hustrus Elisabeth Knutzdotters arf för lööst och fast 1 Ml: Skatte i Monoby; men som Erich Jacobzson på sin hustrus wägnar ey ännu welat afsäija sig sin hustrus förstfödzlo rätt på hemanet så begära Erich Pehrson på sin hustrus wägnar samt hans bem.te Swåger at höra hans utlåtelse om sin förmälta rätt til hemans besittningen! på det de i osäkerhet derom ey länge uppehållas må; Erich Jacobson Kan ännu ey något wist swar härom gifwa; uthan förbehåller sin hustru sin förstfödzlo rät, ty bewiljades Erich Pehrssons hustru Kierstin Johansdotter och hennes Broder Anders Johansson första upbodet på 1 Ml: Gästgifwar i Mono by.

 

J anledning af Wöro Sochns Tingz Protocoll af d 17 Febr. nästl:n samt Nämdemannens Matz

 

393.

 

Matz Johanssons begäran efterspordes: på hwilcka heman i Kantlax by åhr 1632 några åboar waret wed nampn Anders Bertelsson Erich Matzson Knut matzson och Barbro äncka, hwilcka skola warit berättigade til en femtedeel ell:r 40 fårbet i halfwa Wästeröen? hwartil enhälligt af de älsta ibland Allmogen swarades: at Anders Bertelson har bodt uppå det hemanet som nu i Jordboken kallas Nyby och har i fordna tider warit 1 Ml:. Erich Matzson har bodt på 1/4 Ml: som blefwet afhyst och lagt under bemelte Nyby som denna tid står för 1 och 1/4 Ml: skatte sammaledes är Barbro änkas heman afhyst och sammanlagt med 1 Mantal Crono, Matz, ben:dt som berörde Nämdeman nu besitter. de bagge afhuste tompterne skola i Cantlax by wara oförnekeligen at finna hwilcket efter Matz Johanssons begäran protocollerades.

 

Jnför Tingz Rätten d. 30 Septemb: 1730 haf:r Barons och capitainens Wälborne H:r Johan Fredrich von Frisendofs hushållerska hustru Catharina Ekeroot och Bonden Jacob Jacobzson i Munsala twistat om en häst hwilcken H:r Baron och Ccapitainen efter bondens utsagu, först til honom skall hafwa såldt och sedan åt hustru Ekeroot skänckt, hwarom Tingz Rätten åstundade H.r Barons och Capitainens utlåtelse, som Ekeroots man Rustmästaren Carl Fredrich Bergström nu upwisar daterad Nysiö

 

394.

 

Nysiö d: 29. Julii 1732 deruti H:r baron och Capitainen tilstår at Jacob Jacobzson 1726 Andersmässe tiden fick hästen til Kiöps emot utfäste och än obetalte 16 plåtar ty har H:r Capitainen 1729 richtigt skänckt Madam Ekeroot hästen skolandes Jacob Jacobzson wed liquidation blifwa H:r Baronen mera skyldig än han menar sig haf:a at fordra. för öfriget förklarar Ekerot uti en under hennes nampn insänd skrift: at en Oxe som Jacob Jacobson upförer för 30 D:r och et swin för 10 D:r hwilcka poster han beräknar på Köpskillingen för hästen, äro honom i räkning för Annan hans skuld gode giorde, nembl: Oxen för 18 D:r och Swinet för 6 D:r efter betingat prijs. Om Bonden förmenar sig af H:r Baronen haf:a något at fordra, må han det sielf utsöka; Men hustru Ekerot begärar i förmågo af sitt fulleligen bewista fång at få hästen ell:r dess wärde och expenser niuta. hwilcket Jacob Jacobzson i anseende til sina under förra ransakningen anförda skiäl intet bifaller påståendes at H:r Baronen på hästwärdet och eij för en annan skuld emottaget både swinet och äfwen det förra för 10 och den senare för 30 D:r här öfwer resolverades som följer:

Emedan H.r Baron och Capitainen von Frisendorf sielf tilstår at han allaredan 1726 sålt Jacob Jacobzson hästen för 16 Plåtar derpå bonden betygar sig hafwa lefwererat en Oxe och et Swin med mera, hwarmed han förmenar hästen

 

395.

 

hästen öfwerbetalt wara och fast än altså i sanning ey skulle befinnas, så gifwer doch hustru Ekerots wed förra ransakningen anmälta räkning wid handen, at åtminstone 25 D:r äro betalte emedan hon då ey mera af bonden fordrat än 71 D:r Kop:t tilståendes H:r Baronen at hans räkningar med bonden äro oliquiderade, i anseende til hwilcka omständigheter H:r Baronen ey anstod 1729 uthan förrgången liquidation och sin fordrans ståndighet bort skäncka den häst som han 3 åhr tilförene sålt, och Bonden äfwen bortbydt hadde, ty befrias Jacob Jacobzson ifrån sina Wederparters tiltal i detta mål, och pröfwar Rätten det han hadde fog at igentaga sin häst som af hjordwallen uthan hans samtycke intagen war. doch här igenom icke betaget H:r Baronen och Capitainen ell:r Jacob Jacobzson, at wederbörligen låta deras räckningar liquidera, samt lagligen utsöka, hwad den ena ell:r den andra Kan skyldig blifwa.

 

Johan Äskelson ifrån Öfwerjepu begärar at på Frihet uptaga 1 Ml: Ödemarcken i Kofjåki by och emedan Nämden och hans grannar med honom besanna at han äger folck, häst och någon boskap til sitt upsåtz utförande, ty åligger honom at söka Crono Befallningzmannens Wälbetrodde Anders Zephrins immission, hwarefter Länsmannen Lorentz Nordman tillika

 

396.

 

tillika med 2:ne Nämdemän undersöker och upteknar hemanetz nu warande tilstånd i huus

åker och äng samt andre tilhörigheter och sådant innan nästa Ting då om Frijheten swar meddelas skall.

 

Capellanen H:r Pehr Alanus Klagar at hans granne Hindrich Beck låter förfalla sin skiljegård i Heikbrännan och emedan Beck samma gård ey wedkännes ty förordnades Nämdemännen Måns Runt och Hans Skogzbyggare at undersöka hwilcken den förfalna skiljegården rätteligen tilhörer samt förmana wederbörande den samma at wid macht hålla efter det 26. Cap. Bygn: B. ll.

 

Michel Jacobzson ifrån Monäs by wisar med Köpebref af d. 20 nästl: Februarii at han för 120 D:r K:Mt af Nämdemannen Carl Stubb tilhandlat sig hälften ell:r 1/4 Ml: af 1/2 Ml: Sijk i ber:de by, samt tillika med Anders Erichzson hwilcken äger den andra fiärdedelen tilsagt förra Åboen Erich Andersson til underhåld i sin och sin hustrus lifztid lille= och stoor dala åkerstycke, samt en gammal linda wed Trullgubbs hagan in alles wed pass 6 1/2 capland Rågutsäde samt land til en Cappa hampfrö, des utan efterlåter Anders Erichzson sin fader bem:te Erich Andersson i dess lifztid serskilt riåker stycket, och et laduland äng ahlnäs rödzlen och trulgubs hagan, tillika med Bionback rödzlen sammaledes bewilliades Erich Andersson af hans Son

 

397.

 

Son och Michel Jacobsson en liten stugu med förstugu wäster på gården och en stolpbod. ty begärar Mickel Jacobzson härå laga upbod, så anhåller och Erich Andersson om stadfästelse på sin Sytningz deel Men som Carl Stubbz hustru Elisabeth Johansdotter på hwilckens wägnar Stub ber.de 1/4 Ml: sålt haft 2:ne Bröder Jacob och Erich samt en Syster Anna som blefwet til Ryssland bort förde jämwäl en Syster hustru Malin Johansdotter som för en rum tid sedan faret til Carls Crona om hwilckas död ell:r tilstånd ingen tilförlåtelig underrättälse inlupit; Ty förordnades Kyrckiowärden Henrich Jönsson i Munsala til desse frånwarande arfwingars målsman, och wil Rätten sig om upboden närmare yttra sedan han med sin utlåtelse inkommet. i medlertid Kan Rätten ey neka Mickel Jacobson werckeligen tilträda sit Köpta 1/4 Ml: ell:r hindra Erich Andersson ifrån dess betingade Sytningz deel.

 

Hustru Karin Josephsdotter ifrån öfwer Jepu berättar at hennes förra man Carl Carlson warit bördig til 3/4 Ml: Finskas i samma by hwilcket heman 1709 för Cronorest Cronan hemfallet, och bebos af hennes bem:te mans Swåger och Systerman Mattz Johansson hwilcken hustru Karin Josephzdotter söker at utdrifwa emedan hon haft barn med Carl Carlson. Mattz Johansson wisar med framledne General Lieutenantens och

 

398.

 

och Landzhöfdingens H:r Lorentz Clerks resolution af d 17 Martii 1712 at han då emot denna hustruns anfächtningar wed hemanet handhafts. Så har och hennes nu warande senare man, husmannen Staphan Johansson d. 8. Januarii 1732 quitterat sin hustrus arf som honom då tilfullo betalt war, och alt widare Klander uphäfwet för öfrigit intygas enhälligt at Mattz Johansson är en flitig bonde som sina utlagor richtigt betalar och hemanet wäl brukar i anseende til hwilcka omständigheter hustru Karin Josephzdotter warnades at innehålla med sitt Klander, på annor händelse må hon wara förtänckt hans expenser at betala.

 

Framledne Anders Anderssons Söner Erich och Johan begära at få tilträda deras Fädernes börd 1/2 Ml: Snåras i Sochlot by, som deras Systers man Mats Larsson nu besitter och i deras omyndige åhr honom uplåtet blefwet Matz Matzson upwisar et Kiöpebref, som han d. 12. Martii 1726 slutit med sin Swärmoder änkan hustru Margreta Jönsdotter och hennes Son Erich Andersson samt änkans omyndige Barns Målsman Nämdemannen Matz Matzson i Sochlot, förmälande samma Kiöpebref at hustru Margreta Jönsdotter och hennes hema warande barn haf:r uplåtit sin då tilkommande Måg 1/2 Ml: Snåre; hwaremot han åtaget sig at utlösa sin hustrus medarfwingar

 

399.

 

arfwingar efter uprättat inventarium hwilcken handel d 4 Martii 1730 efter föregången laga medfart med fasta bref stadfäst är. detta alt oachtadt påstår Johan Anderssons Fullmächtige och Faderbroder Borgaren Johan Siöberg på det högsta at Matz Larsson må undan sina Swågrar utdömas, men som Matz Larsson på anförda sätt lagl: är satt uti ägande rätten af 1/2 Ml: Snåre, alt så blifwer han der wid hand hafd och detta för sent anmälta Klander uphäfwet efter det första Cap. Jord B. ll. Och Kongl: Förordningen af d:n 27 Junii 1720. §. 6.

 

Handelsmannen Samuel Lithovius fordrar såsom Fullmächtige för Handelsmannen Hans Werander i Wasa af Olof Michelson i Sochlot 15 D:r K:M:t som olof Mickelsson owägerligen tilstår och dömes at betala jämte en D:r Kop:t expenser efter det 8 Capp Kiöpm: B. ll.

 

J anledning af denna Rätz d. 9 octobris 1732 afsagda interlocutorie slut infinna Borgarne sig Simon Backström och Johan Siöberg, twistande om gäld och inlagz få, som Backström söker at leda ifrån sig inpå Siöbergz Broders framledne Anders Andersson Snares Sterbhus i Sochlot på hwilcket Sterbhuus wägnar Anders Anderssons äncka hustru Margreta Jönsdotter samt Måg Matz Larsson afwen sig inställa och berättar Matz Larssons hustru Anna Andersdotter

 

400.

 

dotter efter tiänlig förmaning til sanningen at hon wed Fiendens infal 1714 war ung och wet intet om hennes Fader Anders Andersson på sin Broders Siöbergz wägnar några medel ifrån Bäckströms huus tog; men hennes Fadermoder hustru Anna Andersdotter har i Gefle under sin flycht och siukdom til henne sagt: din Fader bortlänte min Sons Siöbergz penningar 7 plåtar, som iag nu til mitt underhåld wäl behöfde derhos berättade Fader Modren, at Anders Andersson hade giömt Siöbergz penningar uti dygnstoden, och at fienden sönderhög Siöbergz skrin. Jacob Hinsa ifrån Sochlot afhördes utan jäf edeligen och witnade at han 2 åhr sedan hörde Matz Larssons hustru Anna Andersdotter säija: at hennes fader hadde undan Fienden giömt Siöbergz penningar i dygnstoden hwilcket hustru Anna tilstår sig efter sin FaderModers anförda taal hafwa sagt. Cappellanens H:r Pehr Alani attest af d:n 2 Martii 1733. har Backströms hustru Elsa Elia´dotter på sitt yttersta wed den heliga Natwardens annammande d: 20 Decemb: nästl: sagt det hon ey annat mins än de 80 D:r som Siöberg fordrar blefwo för flychten betalte til hans broder Anders Andersson och dess Moder. Borgaren Anders Pehrson afhördes utan jäf edeligen och berättade: det Anders Andersson för flychten hadde

 

401.

 

hadde qwarter i hans huus, Men om han på Siöbergz wägnar hos Backström några medel uttog är honom obekant. H ustru Margreta Jönsdotter tillstår friwilligt efter alfwarsam förmaning til sanningen, at Backströms hustru Älsa Elia´dotter näst för Fiendens ankomst sände åtskillige bod til hennes man at han skulle Komma och emottaga sin broders Siöbergz penningar, hwilcket han och tillika med sin Moder änckan hustru Anna Andersdotter giorde. huru många penningar de fingo mins hon intet; Men det wet hon at hennes man af samma medel utlänte til Anders Ranck 3 Plåtar, til Knut Smedz en plåt, til Erich Wijk emot en pantsatt silffbägare 3 plåtar, och 4 plåtar som en tid lågo i dygnstoden hadde Anders Andersson med sig alt af Siöbergz penningar på flychten der de til nödwändigt uppehälle anwändes. bem:te Silfbägare föryttrades äfwen i Giefle til Rådmannen Lars Schepper, och det flychtiga hushåldetz föda. Uthom desse medel emot=tog jämwäl Anders Andersson et skiöberg tilhörigt skriin, hwad der uti war ell:r hwar Anders Andersson det giömde wet hon intet; Men fienden fan och sönderhögg skrinet, samt berättades der uthur taget plåtar, huru många weet hon intet. denna sin bekännelse tilbiuder hustru Margreta Jönsdotter at beswärja och

 

402.

 

och wet ingen närmare underrättelse at i målet gifwa. ber:de Män Ranck, Wijk och Smedz äro nu döde. Siöberg berättar at han 1715 i Stockholm talte med Backström, som sade sig lefwererat hans penningar til Anders Andersson, hwilcket Siöbergz Moder sedan i Gäfle tilstod; och beklagade det hon af samma penningar ey nutit mera än en plåt huru mycket Anders Andersson upburit, weste hon intet. för et par åhr sedan sporde han hustru Älsa Elia´dotter i hennes mans Simon Backströms närwaro: om och huru många penningar hon til Anders Andersson utgifwet? hon swarade: Jag wil minnas mig haf:a lefwererat 80 ell 90 D:r K:Mt Backström tilstår alt detta och mins ey hwar han war när hustrun lefwererade penningarne och förklarar at han ey Kan edeligen bestyrcka det Siöberg hela fordran, lån och inlagz fä af hans hustru är utgifwen; inläggandes slutel:n en Expense räckning på 14 D:r 8 /: Kop:t som han uthom de wid förra ransakningen anmälta expenser af Snåres Sterbhus fordrar mera war här wid intet at påminna; ty slötz enhälligt som följer.

Emedan hustru Älsa Elia´dotter uti sin mans och Siöbergz närwaro utsagt det hon til framledne Anders Andersson 80 ell:r 90 D:r

 

403.

 

D:r hwar med hennes i ransakningen anförda yttersta bekännelse en dels öfwer ens Kommer Och så wida af hustru Margreta Jönsdotter besannas, som han friwilligt tilstår det hennes Man och Swärmoder näst för Fiendens infall emottaget Siöberg tilhörige 66 D:r för hwilcka hon redo giordt, hwar til Kommer 6 D:r som hennes Swärmoder efter Siöbergz egen utsagu skal nutit. der hos har hustru Margreta Jönsdotter tilstådt at et ifrån Backström hemfördt och Siöberg tilhörigt skrin blefwet af Fienden igenfunnet samt penningar derutur tagne, hwilcket jämwäl af Matz Larssons hustru Anna Andersdotters berättelse styrckes. ty domas Anders Andersons Sterbhus at återställa Simon Backström de 80 D:r KM:t som NyCarlby Stadz Rådhusrätt ehrkändt honom til Siöberg wara skyldig, och dess utan til Backström 24 D:r K:Mtz expenser betala efter det 8 och 9. Cap. Kiöpm: B. ll. och 16 Cap Rådst: B: deremot Backström efter Rådstugu domens lydelse, såssom Siöbergz man för samma 80 D:r honom til fredz ställer.

Hwad sedan angår 30 D:r och en Tunna Tiära som Siöberg hoos Backström insatt, aldenstund Backström intet Kan säija och mindre bewisa det Snåre hela Siöbergz fordran uttaget, fördenskuld

 

404.

 

fördenskuld dömes Backström samma Tiära och penningar til Siöberg at betala med 36 D:r K:Mt:

 

Sigfrid Andersson ifrån Öfwerjepu framlägger en skrift af honom samt änckan hustru Maria Mårtensdotter och hennes barns Förmyndare Nämdemannen Hans Hansson d. 4. Martii 1731 underteknat lydande: at änckan under brist af arbetz folck antager sin afledne mans Systerman bem:te Sigfrid Anderson til sin bolagzman på 5/12 Ml: ytterlafwast i Öfwerjepu by, och försäkrar honom om fullkomblig ägande rätt til halfwa hemanet deruti hans hustru Elisabeth Carlsdotter en liten arfzlott hafwer men alle sina löösörer som änckan nu äger förbehåller hon sig och sina barn. Emot detta löfte försäkrar Sigfrid Andersson at han som en ährlig och rättsint bolagzman skal gå änckan och hennes barn med sämd och Kärlek tilhanda, sampt efter yttersta förstånd och Krafter, uthan all egennyttighet, hemanetz bästa och förkofring söka hwilcket således efter begäran protocollerades. derhos befaltes Länsmannen Lorentz Nordman at tillika med 2:ne Nämdemän richtigt inventera och werdera hemanet och alla de löösörer som hustru Maria Mårtensdotter och hennes barn wid bolagetz begynnelse äga på lika sätt inventeras äfwen

 

405.

 

äfwen wid samma tilfälle den egendom och löösörer som Sigfrid Andersson och hans hustru i boet införa hwilcka inventarier hafwas wed handen då bolagz skilnad framledes sökes.

 

Kyrckioherden Ährewördige H:r Samuel Alanus fordrar af Jacob Tröttas ifrån Munsala, hans hustrus lijkstool 6 D:r och 1 D:r 16 /: för hans wigning med senare hustrun, hwilcken gäld Jacob Tröttas utan ginsäijelse tilstår och fördenskuld til H:r Kyrckioherden dömes at betala 7 D:r 16 /: Kop:t tillika med 3 D:r D:o mynt expenser efter det 8. Cap Kiöpm B. ll. och 16 Cap Rådst: B:.

 

Gästgifwaren Matz Andersson och dess grannar ifrån Munsala by berätta det de något för fientliga tiden uplåto då warande Länsmannen mathias Crichou wid pass 8 Skrindland äng Åskatan kallad, att nyttia under sitt Cronoheman Damskata, för det han warit byens Fullmächtig uti en Skogztwist emot Jepuboarne, hwilcken äng de nu åter under byen igenbära! Damskata hemans besitning äger nu Baron och Capitainen H:r Johan Fredrich von Frisendorf som nu wistas i Swerige, och swarar Rustmästaren Carl Fredrih Bergstöm, som nu boor på hemanet, at han här om hwarcken fullmacht ell:r Kundskap äger; ty hafwa hos Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb Käranderne at

 

406.

 

at ödmiukeligen anhålla om fullmächtig så wäl för de i Munsalaby befintelige Kärande Crono heman som för Damskata Crono som ängen innehafwer, lijkmätigt 1723 åhr Kongl. Landzhöfdinge Instruction och dess 42 punct: i medlertid åligger jämwäl Rustmästar Bergström at Kundgiöra H:r Baron och Capitainen dette twistemål, så at han sina påminnelser derom må insända til nästa Ting, då här om närmare skal resolverat blifwa.

 

Bördebonden Erich Caup ifrån Öfwerjepu Klagar at hans granne Cronobonden Matz Johansson Finskas söker at gå honom för när med tiäruwedz hygge uti Tuckimäcki skog der hans och hans förfäders gambla häfd är; ty begäras at Matz Johansson derifrån dömas må; Men som ingen Crono Fullmächtig för Finskas tilordnad är, så kunde Rätten sig om detta mål ey widare utlåta, än det parterne tilsades at låta Tuckimäki skog stå i frid til dess Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb likmätigt Kongl. Landzhöfdinge Instructionen af åhr 1723 och dess 42 punct, för Cronohemanet fulmächtig förordnat hafwer, hwar om Matz Johansson ödmiuk ansökning giöra bör innan nästa Ting då saken Kommer at företagas.

Samtl:

 

407.

 

Samtl: Cantlax, Herflax Mono och Monäs byemän anmäla det någon twist dem emellan är upkommen om deras byerår och ägoskilnad sedan deras gambla råbref i fientl:a tiden förkommet, ty begära de at samma twistigheter igenom Häradz Syn uthredas och biläggas må; Men som uti alle desse byar äro både Skatte och Cronoheman, ty åligger Crono bönderne at likmätigt Kongl: Landzhöfdinge Instructionen af åhr 1723 och dess 42 punct, at hoos Hägwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel:n anhålla om särskilte Crono Fullmächtige för hwar by, emedan deras ägor stöta tilsamman så at de vece versa Kärande och Swarande äro.

 

Anders Andersson med dess Interessenter Anders Michelsson, Johan Thomasson, Daniel Thomasson och Jacob Hindrichzson på den ena sidan samt Matz Pehrsson alle ifrån Sochlot på den andra vice versa Kärande och Swarande begära Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemännen Matz Johansson och Hans Skogzbyggare at undersöka huru wida en skilliegård emellan deras åkrar, efter Matz Pehrssons åstundan utan samtl: wederbörandernes skada kan uprättas ell:r om sådan skilliegård för Matz Pehrsson är omgängelig skolandes när swar här om inkommer om så begäras närmare resolverat blif:a.

Borgaren

 

408.

 

Borgaren Simon Backström fordrar af Mårten Heickilä i Wuoskoski 109 D:r 16 /: K:Mt geld som han blefwet framledne Borgaren Anders Hapa skyldig och Backström genom arf efter sin Syster hapas hustru Kerstin Matzdotter tilfallet. Mårten Heikilä Kan fullan intet neka denna geld; Men beklagar sin fattigdom sedan han afstådt sitt heman til Johan Heickilä, hwilcken ey heller will skulden betala emedan hemanet är Crono och han med 100 D:r Kop:t i fientl: tiden inlöst besittningz Rätten af Mårten som då osant föregaf hemanet wara börde, i anseende hwartil han och haf:r lofwat betala Mårtens giäld. här om Kommo parterne således öfwerens: at Mårten och Johan Heikila betala Backström hwar sina 20 D:r K:Mt: och blifwa angående det mera för Backströms widare tiltal frie hwilcket med dom stadfästes efter Kongl: Förordningen af d 4. Julii 695 §. 23.

 

Häradzskrifwaren Wälb:de Anders Lööf beklagar igenom en insänd skrift, at hans Fulmächtige wid 1732 åhrs winter Ting då odes hemanen här i Sochnen til den mästbiudande emot gräsgäld auctionerades, af enfaldighet har lofwat 41 D:r Kop:t för höslaget på et Ml Crono öde Tåg i Sochlotby der doch Häradzskrifwaren efter nu upgifwen Specification på det af alle ängar och åkerlador bergade höet, ey fått mera än 27 bondskrindar höö. denna Specification intyga Nämdemannen Matz Matzson i Sochlot samt

hans grannar Jacob Hinsa och Daniel Thomasson hafwa

 

409.

 

hafwa sin richtighet, så at Häradzskrifwaren ey fåt på ödeshemanet mera höö än han upsat hafwer. hwilcket efter hans begäran protocollerades.

 

Samtl Sochlotz och Kofjåki byemän hafwa hwarandra vice versa låtet instämma angående ingrep uti hwars annars skogar med tiäruwedz huggande, och emedan uti bägge byarne finnas både Skatte och Crono heman ty infinna sig nu jämte Skattebönderne, Crono Fullmächtigar Länsmannen i Pedersöre Axel Wargklo för Kofjåki och Brofogden Pehr Danielson för Sochlot Cronoheman, Kommandes parterne således öfwerens: at Nämdemännen Oluf Kojonen Måns Runt Erich Skrifwar och Hans Skogzbyggare uti Crono Fullmächtigarnes närwaro skola tilbiuda at upsökia råstreket desse byar emellan samt syna och uptekna hwad den ena ell:r andra byen öfwer råen åwärckat, hwarom parterne förmoda sig i stilhet öfwerens Komma, hwilcket af Rätten bewilliades efter det 26. Cap. Bygn. B. ll. wid denna beställninge lära Synemännen få någon underrättelse om råstreket utaf Häradz Synedomen emellan de jepu och Purmoboar utgifwen d. 8. octobris 1712 samt af Lagmans Rätten stadfäst d: 12 Aug: 1713 jämwäl af en syne

 

410.

 

syne ransakning hållen d. 16. och 17. Novembris 1708, emellan Sundby Karby och Kåfjåcki på den ena sidan, samt Sochlot Byemän på den andra, med mera som parterne warda wid handen gifwandes

 

Wed Tingetz slut anmäler Erich Sorwest i Kyrckioby at han nästl. Kynderssmässe bytte häst med Pehr Erichzson ifrån ytterpurmo och Perdersöre Sochn, hwilcket byte Pehrs Fader Erich Grelson Gräch hafwer sökt at rygga och igenom Länsmannen Lorentz Nordman låtet honom til detta Ting Kalla; Men Käranden infinner sig intet ell:r besked om laga förfall lämnar; ty dömes förmälta byte ständigt, och skal Erich Grägg til Sorfwist betala 5 D:r K:Mtz expenser samt plichta för utheblifwande ifrån Tinget med 3 D:r S:Mt åliggandes Sorwist Kundgiöra Erich Gräg ell:r på honom execution söka så långt för nästa Ting at grägg må hafwa tid honom dertil instämma och hufwudsaken återwinna, om han wil och förmenar sig der til skiäl hafwa efter Kongl: Förordningen af d 4 Julii 695. §. 2.

 

Jacob Simonsson Laggar ifrån Kantlax Klaga at hans broder Matz Simonsson uhr skogen hemkörde en granståck som Jacob barckat, torckat och til bränwed utmärckt hade, när Jacob Simonson d. 9. Decemb. Nästl: samma ståck hemma wid

 

411.

 

wid gården igentaga wille, slog Matz honom med en stor Käpp en blånad på armen, samt hans hustru Brita Matzdotter då hon sökte at stilla Matz, 2 blodsår på handen och en blånad på armen, ty begäras at Matz må ansees med plicht för slagzmålet och expenser betala. Matz Simonsson tilstår uthan giensäijelse detta slagzmål som der af förorsakatz at Matz som boor i en gård med Jacob nedfälte och hemkörde en granståck, deraf Jacob tilförna barcken taget. Så har och Nämdemannen Matz Johansson synt och besannar bem:te åkommor. fördenskuld sakfälles Matz Simonsson för en blånad på Jacob Simonsson samt 2 blodsår och en blånad på Jacobz hustru til 4 gångor 3 sk.r S:mtz böter efter det 10 Cap. Sårm. B. med willia ll; och skal betala sin broders rättegångz Kostnad med 3 D:r K:Mt:

 

581.

 

Saakörs Längd utdragen af

1733 Åhrs Winter Tings Protocol

uti Österbotns Södre Härad.

 

Korsholms Södra Fögderie.

 

585.

 

Nycarleby Sochn

 

Erich Grelson Grägg i

Ytterpurmo och Peders

öre Sochn för uteblif=

wande ifrån Tinget

 

Matz Simonson Laggar

i Kantlax för slagzmål

4 gånger 3 sk:

 

Jacob Laggar ibm: är

för skufande och ban=

skap på sin Moder dömd

lifzstrafet at undergå.

Saken är Höglofl: Kongl.

Hof Rätten heemstäld.

 

833.

 

Åhr 1733 d: 3 Septemb: och föl=

jande dagar höltz ordinarie Häradz

Ting med Almogen af NyCarleby

Pastorat i des Länmans gård,

närwarande Häradzskkrifwaren

Wälbet:de Anders Lööf, samt desse ähr=

lige män i

nämden

Matz Skyt. Matz Knutz.

Matz Sigfridz. Jacob Lassila.

Erich Sktifwars. Olof Kojonen.

Måns Runt. Hans Skogzbyggar.

Carl Stubb.

 

Efter lyst Ting och Tingz frid uplästes 1:o Kongl: maij:tz Allernådigste swar och Resolutioner på detta Häradz enskylta beswär af d: 24 Apr: innewarande åhr. 2:o Kongl. Maij:tz Bref til Herrar landzhöfdingarne af samma dato om det som hädanefter wid slike beswärs upsättiande bör i acht tagas. 3:o Kongl: Förordn: om Swalg och dryckenskap af d: 17 i ber:de månad. 4:o Kongl: maij:tz förnyade Taxa för Öfwer= och under Rätter samt executorer af d: 20 nästl: Dec: och 5:o Kongl: maij:tz förnyade Stadga om Charta Sigillata´ afgiften.

 

Saltsiudaren Carl Hendric Gunderlach anhåller om frihet på et uhrminnes gammalt Crono ödes heman 2/3 Mtl: Wäst i Mono by, som efter Kongl: Roter= och Jndeelningz Commissionens d: 4 Octob: 1732, det

 

834.

 

det höga Landzhöfdinge Ämbetetz d: 15 sidstl Januarii, och Crono Befalningzmannens Wälbet:de Anders Zephrins d: 21 näst derpå fölliande Feb: honom gifna tilstånd han af öde uptaga tänker; Ty undersöktes nu derom, och befantz: at ber.de ödes heman som aldeles warit och ännu är afhyst en lång tid blifwit häfdat til höslag under gästgifware hemanet i bem:te by, och är af des gambla lindor uptagit. hwad til åker dugel:t befunnitz, som wid den öfwer ödes hemanet nästl:n Junii månad anstälta Syn och besichtning är til 23 Capland bepröfwat; men det mera om 3 t:r 16 Capland består af lågländt wåt, och ofruchtsam Siösand grund, deraf äfwen 1 tunland 3 Capp:d af grof skog och måsa är öfwerwäxt. D e öfrige lindorne äro och på deras Sandgrund ringa gräs bärande. Af hemanetz gambla ängar äro eij mera än 22 skrindl:d igenfunne, hwaraf äfwen en deel är under skog. J anseende til så swaga genheter, ärnar Gunderlach wid pass 1/4

 

835.

 

1/4 mihl ifrån Byen och förra Tompten undan grof skog uptaga ny åker på stoorRutone der lagenhet til 2 1/2 tunlandz widd af sandmylla är utsedd. Hwaremoot han wil de gambla lindor för höslag nyttia. På samma ställe, har han och utsedt sig et nyt Tomptställe, der han tänker gården upsättia, samt finner när derintil änges rödningz mark om 5 skrindl:d i et Skogz Kiärr, samt förmodar sig finna något mera på andra ställen. Under byen finnes nödig skog och mulbete, men ringa fiskewatn. Och warder i anseende til förbem:te omständigheter honom Gunderlach til detta des upsåtz befrämjande 12 åhrs frihet föreslagne. Hwilket doch Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel:n heemställes.

 

Erich Jacobson ifrån Munsala Klagar: at hans husrus Elisabet Cnutzd:rs Förmyndare nämdemannen Matz Johanson i Kantlax och hennes til Ryssland bortförda broders Anders Knutzsons Målsman Anders Carl=

 

836.

 

Carlson i Wäxala til sine bem:te pupillers afledne Faders Cnut Matzsons yngre broders äfwen framl:ne Johan Matzsons barn Anders Johanson och hustru Kierstin Johansd:r bortsålt deras andeel eller hälften af 1 Mantl: Gästgifwars i mono by, hwilken handel Erich Jacobson nu förmedelst sin hustrus Faders bördz= och förstfödzlorät söker at Klandra; deremot upwisa Anders Johanson och hans bem:te Systers man Erich Pehrson et ifrån Ting Rätten härstädes utgifwit protocols extract aff d: 19 Octobr:s 1722, som förmäler det bem:te förmyndare då beklagat sig hwarken äga medel hwarmed de efter ber:de hustru Kierstin Johansdotters tilbod Kunde henne utlösa eller wetat sig utwäg til hemanetz wid machthållande för Cnut Matzsons barn. Hwarföre de funnit rådeligast bördz= och besitningz Rätten på hemanet henne hustru Kierstin Johansd:r emot lösen efter Mätesmanna ordom updraga, hwartil för=

 

837.

 

fördenskuld äfwen Tingz Rätten bifal lämnat; Ty är Cnut Matzsons halfwa andeel igenom Kiöpebref under d: 30 Octobr:s samma åhr Anders Johanson och hans Syster hustru Kierstindotter uplåten för 250 D:r Km:t. Hwilken handel efter föregången behörig lagfart och laga stånd d: 8 Martii 1725 igenom Fastabref är stadfäst; Ty begiära nu Anders Johanson och hans ber:de Swåger Erich Person der wid handhafde warda, hälst som Erich Jacobson sielf, igenom ytterligare förlikning i gode mäns närwaro d: 3 Decemb:s 1730 til förbättring på sit lösa och fasta Fäder= och mödernes arf antagit 130 D:r Km:t, samt 2 T:r Råg och 2 T:r Korn, hwilket oachtat han doch befinnes wid samma tilfälle förbehållit sig Anders Johanson och Erich Pehrson för sin hustrus bördz= och födzlorät framdeles at tiltala. Haremoot hadde Erich Jacobson intet at inwända, förutan det han tycker Förmyndare eftersat deras skyldighet

 

838.

 

heet at behörigen hålla hans hustrus hemans deel henne til handa. och slötz häröfwer enhälligt som föllier:

Emedan det Kiöp som Anders Johanson, samt hans Syster hustru Kierstin Johansd:r och hennes man Erich Person slutit med hustru Elisabet Cnutzd:rs och hennes broders Förmyndarer om halfwa Giästgifware hemanet, efter föregången lagfart af upbud och srånd är med doom och Fastabref Stadfäst; Ty Kan Rätten så wäl emot 1614 Åhrs Kongl: Rättegångz ordinanties 2 §: som emot 1720 Åhrs Bördzrätz ordning 6 §: sig dermed eij widare befatta el:r Erich Jacobsons senare Klander gilla, utan Kunna Kiöparen sig wid deras laga fång och Kraft wundna Fastabref trygga. Hwaremot Erich Jacobson om han förmenar sig hafwa fog, ber:de Förmyndare för någon olaga Disposition at tiltala, der til frihet äger./.

Capell=

 

839.

 

Capellanerne H:r Mag: Michael Jesenhaus och H:r Pehr Alanus Klaga: at Bonden Anders Simonson i munsala Åhrl:n förhåller någon deel af deras wanliga rättigheter, änskiönt han til des afbördande bättre föråd äger än många andra som deruti deras skyldigheet flitigt fulgiöra; Ty fordra de nu af honom den så Kallade Capellans dalern som munsala Capelboarne af hwarje röök Åhrl:n til begge Capellanerne samfält utgiöra; men han ifrån 1722 til och med 1732 dem förhållit, samt något Smör och en ost Åhrl:n i 3:ne Åhrs tid jämte Kiöt och lius för 10 Åhr; des utan fordra de 1726 Åhrs Spanmåls ränta 8 Cappar Råg

och 8 Cap:r Korn och således uti alt begge Capellanerne lika. Anders Simonson swarar. At alt detta som utom Spanmåls räntan fordras, strider emoot Kongl: Maij:tz Åhr 1681 om Prästerskapetz rättigheter utgifna Allernådigsta Förordning derwid han begiärar handhafd blifwa, emedan Kongl: Maij:t uti resolution på Almogens Almänne beswär wid 1727 Åhrs Rikzdag pålagt Lärare

 

840.

 

raare och åhörare derefter at lefwa, och tilstår sig således innehållet Capellans daldern, samt Smör och Kiöt och Lius som anfört är, hälst som han hwad de 2 sidsta parselarne angår, eij haft råd at slachta något Creatur, förr än på 3:ne nästförflutne Åhr, hwarför han eij hel:r Kunnat Kiöt och lius åstadkomma. Men Spanmålen som åhrl:n borde wara 16 Cp:r

hälften af hwardera slaget har Kommit et åhr at restera, emedan Capellanerne då emot wahnligheten eij besökte honom, när de uti denna upbörd reste hoos hans grannar, hwarföre han det nästfölliande Åhret dem så mycket rundare meddelte, som han tyckte sin swaga förmåga och på det föregående Åhret lidna misswäxt kunnat tillåta honom då at utdela, det Capellanerne eij hel:r neka Kunna; men säja sig så mycket mindre rättel:n förståt denna hans mening wid det senare Åhretz giorda lefwererning som den eij hel:r då til et Åhrs fulla ränta hunnit; Hwarwid doch deras talan på Spanmålen stadnar

 

841.

 

stadnar. Sedan upwisa Capellanerne denna Rätz d: 10 Octob: 1723 och d: 1 Martii 1729 håldna ransakningar, som ibland annat förmäla: at Almogen ifrån Munsala Capel giäld då enhälligt tilståt: det Capellanerne härstädes af ålder och uhrminnes tider Åhrl:n tilsammans

nutit en D:r Km:t af hwarje röök som under Capellet lyder, och det för deras beswär, at hwarsin gång ifrån Moderkyrkian der de boandes äro resa til Capellet och förrätta Gudz tiänst. Så är och under bem:te senare ransakning befunnit: at Sahl: Högwälb:ne H:r Baron General Lieutenanten och Landzhöfdingen Lorentz Clerk genom resolution af d: 17 Octobr: 1708 efter Kongl: Maij:ts resolution gifwen d: 29 Augusti 1696 handhaft Capellanerne hästädes wid den inkomst de efter förra wanligheten åtnutit, emedan genom hogstbem:te 1696 Åhrs Kongl: resolution är faststält: at Capellanerne i Österbotn efter gambla wanligheten lönas skola, det samma finnes äfwen för samtl: Prästerskapet i Österbotn wara stadgat

 

842.

 

gat uti Kongl: Maij:tz resolution af d: 20 Julii 1704. Så har och Kongl: Maijt uti des Allernådigste resolution gifwen på samtl: Prasterskapetz i Österbotn underdånige beswär och ansökning at i deras upbörder få wid gambla wanligheten förblifwa d: 31 Januarii 1727 §: 26 förklarat: at Lärare och Åhörare böra rätta sig efter de Kongl: resolutioner och Förordningar som tilförne angående denna Landz ort Kunna wara utfärdade, hwarwid Landzhöfdingen i orten hadde Prästerskapet at hand hafwa, til des Riksens Ständer angående Prästerskapetz upbörd af sine Åhörare författat Almän efter hwarje Landzortz beskafenheet lämpad Förordning, hwilket alt Anders Simonson och Almogen så nu som ofta tilförna behörigen förehöltz med underwisning at hwarken 1681 Åhrs för hela Riket eller 1694 Åhrs för Åbo Stift utgångne Förordningar eij hel:r senare deröfwer utgifne Stadfästelser Kunna hit lämpas, sedan Kongl: Maij:t

 

843.

 

Maij:t genom ytterligare resolutioner för denna Landz ort i synnerheet, hwilka äfwen lika stadfästelse äga, Allernådigst faststält at gambla wanligheten uti Prästerskapetz lönande til widare förordnande deruti skier, härstädes skal efterlefwas. Hwarefter Almogen och Nämden på tilfrågan, så wäl som Anders Simonson sielf intyga, at Almogen jämte den wanliga Capellans daldern som Munsala Capelboarne til Capellanerne samfält erlägga, af alder warit wahne af hwarje röök åthminstone 2 sk:r Smör å 8 /: sk:r, 2:ne ostar å 8 /: st:, 2:ne lius för 2 /: och 1 stycke Kiöt for 8 /: som på de 3:ne resterande Åhren på hwardera Capellaners Räkning giör 8 D:r 20 /: Km:t när halfwa Capellans daldern för dem hwardera i 10 Åhrs tid inberäknas, men Kiöt och Lius äro här oberaknade för de 7 Åhrs tid som Anders Simonson sielf intet Slacht ägde. Anders Simons:

 

844.

 

Simonson wil oachtat hwad anfört är, til ingen betalning låta sig beqwäma; Utan begiärar 1681 Åhrs Förordning tilgodo niuta, och at få et Capellans bord wid Capellet der det af ålder skal warit, på det Capelboarne måga ifrån Capellans daldern befriade warda. Under detta måls handterande förhölt han sig så ifrig at han eij utan beswär kunde styras, sampt emot Capellanen H:r Pehr Alanus hwarjehanda Klagomål androg, som af brist på Stämning eij uptagas Kunde; Men öfwer det instämda målet Slötz enhälligt som föllier:

Anders Simonson söker fullan emot Capellanernes talan at förfächta sig med 1681 Åhrs Kongl: Förordn: som eij tillägger dem någon deel af deras nu anmälta fordran och upbördz rest; men som hwarken högst bem:te, el:r 1694 Åhrs för Åbo Stift utgigna förordning i detta Österbotns Höfdingedöme äro tillämpelige

 

845.

 

pelige, sedan Kongl: Maij:t genom senare resolutioner af d: 29 Aug: 1696 och d: 20 Julii 1704, hwarwid Prästerskapet d. 31 Jan. 1727 §: 26 til widare förordnande handhafde äro, Allernådigst förklarat. At Lärare och Åhörare härstädes skola förblifwa wid gambla wahnligheten; Uti hwilken wahnligheet både Anders Simonson och den öfriga Tingz Almogen tilstå: at Capellanernes i föregående ransakning Specificerade och inalles til 8 D:r 20 /: Km:t för dem hwardera bepröfwade upbördz rest är grundad; Ty dömes han och at til följe haraf bem:te 8 D:r 20 /: Km:t til dem hwardera jämte hwarsine 2 Dr 8 /: dito m:ts expenser utgiöra och betala. Och som han Anders Simonson efter särskielt ransakning och doom för någon Styrmans hyra af Capellanerne tilsammans wunnit 8 D:r K:mt jämte 3 D:r dito m:t expenser, så kommer slikt af deras härofwanföre hoos honom ägande fordran at indragas./.

Jsrael

 

846.

 

Jsrael matzson Holm, som någon tid warit Sochneskräddare uti Lapo Sochn, berättar det han af en deel denna Sochns Almoge blifwit anmodad, at flytta sig hijt och dem med sit handtwerke betiäna, hwartil han fördenskuld om Rättens bifal anhåller; Ty förklarar Nämden och Almogen på tilfrågan: at de nogsamt behöfwa hans handtwerke, emedan här nu ingen Sochneskräddare finnes, som doch hädanefter sedan Almogen under Knechtehåld Roterat blifwit, och Soldatz Kläder anskafa måste, dem mera af nöden blifwer, hwarföre de åstunda at jsrael Matzson, som derhoos godt witzord äger må efterlåtas under tilbörlig fri= säkerheet dem at betiäna; Ty blifwer Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb denna ansökning ödmiukeligen heemstäld./.

 

Cronobonden Matz Johanson Finskas ifrån Öfwerjepu och Länsmannen Lorendtz Nordman

 

847.

 

Nordman såsom behörigen tilförordnade Cron Fulmächtig, Kiärande, sampt bördebonden Erich Kaup dersammastädes swarande, begiära Nämdemännen Måns Rundt och Hans Skogzbyggar: at syna deras twistige törfwedz skog, som bewilliades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

 

Erich Månson ifrån Ytterjepu berättar: at hans fader Måns Hanson ofta lofwat honom hälften af sit Aboande Skatte heman 1 1/4 Mantl: Rundt dersammastädes; Men har eij welat honom derpå någon skriftelig försäkran gifwa; Ty har han låtit sin Fader instämma, och begiärar at han nu sin mening härom yttra wille. Måns Hanson swarar: at hälften af Runt heman tilhörer hans Stiufdotter hustru Susanna Carlsdotter och hennes Man Matz Danielson; den andra hälften har han Kiöpt och förklarar nu sin willia wara. At denna hans Son Erich Månson skal hans kiöpta hemans deel besittia, samt sina Syskon och medarfwingar derutur lösa

 

848

 

lösa, om han alt framgient intil Måns Hansons och hans hustrus död, med ödmiukhet och lydna dem tilhanda går, samt med flit och troheet på hemanet arbetar, som efter begiäran protocollerades./.

 

Erich hanson och Elias Anderson Pelat ifrån Mono ny anhålla om deelning sig och samtl: Byemannen emellan på gerdes gården omkring Träskas åkeren. Carl Gunderlach och flere ifrån Mono swara: at de igenom en skiliegård, willia sondra deras ägor ifrån Pelat boarnes jord; och fördenskuld begiära ifrån alt giärdes gårdz skifte med dem befriade blifwa; Men Rätten fant Skiäligt at Länsmannen Lorendtz Nordman samt Nämdemannen Erich Skrifwars, först skola jämka giärde gården omkring bem:te åker efter widden af ens och hwars innom hägnaden befindtl: jord. Och der sedan någon Skilliegård åstundas, måga parterne deraf hälften hwardera wid macht hålla efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:./.

 

849.

 

Crono bonden Jacob Matzson Kieppo ifrån Öfwerjeppo, Klagar igenom sin hustru Maria Jacobzsdotter: at Crono bonden Markus Gunnar dersammastädes, som äger någon äng på Norra sidan om Karkas bäck, kommer öfwer bäcken med sin höbergning, och slår några Kieppo hemans på Södra sidan om bäcken belägna äng tillydande uddar; Ty begiäras at sielfwa bäcken efter naturliga billigheten må dem emellan för en skilnad faststäld blifwa. Gunnar swarar: at hans hemans äng dersammastädes är äldre än Kieppos äng, som senare är uprödd; Hwarföre Gunnars Åboar Kommit at berga uddarrne Söder öm bäcken, dem han och nu förklarar sig nögd at afstå, som efter begiäran protocollerades. Och bör Högwälb:ne Rålambs Hogrätwisa godtfinnande detta Gunnars afträde ödmiukeligen underställas, i förmågo af 1723 Åhrs Landshöfdinge Jnstructions 42 §./.

Häradz=

 

850.

 

Häradsskrifwaren Wälbet:de Andreas Lööf bewisar innewarande Åhrs Mantals längd: at hans dräng Hans Hanson deruti är dubbelt Personskrifwen näml:n på sin fader Hans Rausks heman i Åhrawais by och Wöro Sochn såsom Son, samt uti denna Sochn hoos Häradzskrifwaren för dräng, hwaröfwer Tingz Rättens bewis til någon afskrifningz befordran åstundas; Ty intyga wederbörande som derom Kundskap äga: at bem:te drängz Fader Hans Rausk i Årawais hwarken äger flere mans Personer på sit heman som kunna Person skrifwas, mindre någon annan Son Hans, än den nu omröres, hwilken sedan nästl:n höst tiänt Häradsskrifwaren som eij hel:r haft flere än den ena drängen el:r någon annan mans Person med det Namnet Hans uti sit huus; Ty blifwer sådant efter begiäran protocollerat./.

 

Daniel Matzson ifrån Öfwerjepu berättar: at han af Erich Erichson dersammastädes Kiöpt

 

851.

 

Kiöpt hälften eller 1/4 Ml: af halfwa Grötas Skatte heman, och Klagar at Erich Erichson åth sin Fader Erich Markuson til sytningz deel undantagit öfwer 1 T:a 8 Capland åker, som wid Kiöp giörandet, när Daniel Matzson war om hemanetz ägor obekant, upgafs allenast för en liten Åker, så Klagar och Daniel Matzson: at Erich Markuson ifrån den sålda hemans delen borttagit Fönster, spield, Bååsbalkarna utur fähuset, Stugulåset, och halfwa Smedian, som Daniel Matzson nu tilbaka begiärar! och derhoos anhåller om skiälig minskning på Sytningz delen. Erich Markuson undandrager sig i förstone at swara, innan hans Son Erich, somden andra hälften af halfwa Grötas heman innehafwer, och Kiöpet med Kiäranden slutit, inkallas och härom hörd warder; doch Kommo omsider desse parter härom således öfwerens: at Erich Markuson nu straxt til Daniel Matzson återställer 8 Capl:d åker, hwaremoot efter Erich Markusons död, hans Son Erich, som

 

852.

 

som halfwa sytningz delen af sin hemans deel beståt, äfwen niuter af oskifto 8 Capl:d åker. Sedan delas det mera emellan Erich Erichson och Daniel Matzson, jämt i 2:ne lika lottar. deremot uphäfwer Daniel Matzson al widare talan på det mera, som han här i början andragit, hwilket alt efter begiäran Protocollerades./.

 

Hans Anderson Jusila ifrån Pensala Kiärande, samt Anders Simonson kif dersammastädes

swarande, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemannen Erich Skrifwars och Carl Stubb: at dem emellan dela alla deras giärdes gårdar omkring åker och äng på deras i 2:ne lika delar Klufna heman, efter widden af deras innom samma hägnad befindtl: jord. och wid samma tilfälle Syna och pröfwa huruwida någon Sidogård på Stoormåsan, emellan deras och Munsala bys ängar må wara nödig, som bewilliades efter det 26 Cap: B

B:ll:/.

Anders

 

853.

 

Anders Mårtenson och Simon Simonson ifrån Sochlot by berätta: at de wid en fördeelning som 1731 af gode Män skiedde öfwer Sochlot bys Törfwedz skog, fingo deras andeel til hwarsina 6 famnar tiäruwed, på öfwerheden; Men Klaga at deras grannar Pehr Pehrson och Matz Olufson sig dersammastädes med deras tiäruwedz barkning inträngt; Ty begiära Anders Mårtenson och Simon Simonson wid förmälta deelning handhafde warda! Af sielfwa deelningz Jnstrumentet befinnes: at Anders Mårtenson på Öfwerheden är tilslagit 6 fam:r men Simon Simonson har derstädes ingen deel fåt. Hwad sielfwa fördeelningen angår, så är den allenast förslagz wijs giord, til des den twist som emellan de Sochlot och Kofjåki boar yppatz om någon Törfwedz skog Stoormåsa heden Kallad, lagl:n blifwer afgiord, då öfwer al Sochlotz Törfwedz Skog Kommer närmare fördeelning

 

854.

 

ning at anställas. J medlertid berätta Searanderne: at på Öfwerheden ännu finnes någon skog obarkad, der af Anders Mårtenson förmenas sin fulla deel bekomma. Ty slötz häröfwer at han må barka hwad på Öfwerheden ännu finnes obarkat. Men när den ständiga fördeelninge öfwergår, som förmodas Kunna skie innan någondera af parterne komma deras Törfwedz barkor at fälla, skal det ena med det andra så jämkas: at en och hwar sin Fylnad åthniuter efter skatten./.

 

Mårten Mårtenson ifrån Monäs har til detta Ting låtet inkalla sin granne Matz Hanson, och Klagar: at han kallat honom många oqwädens ord såsom Liugare, falskhund, Tiuf, skiälm, hemans rötare, Friheetz upätare, hijare, bedragare, Trulpack, Crono Tiuf, och lögnenes Fader. Hwarföre han på Matz Hanson straf begiärar! Matz Hanson Kan ey neka något af alt det anfört är; uthan be

 

855.

 

beder om förlåtelse samt begiärar få sin wederpart förlika, för det han i hastigheet honom på anmälta sät förolämpat, och nekar sig til sådane smädeord någon ringaste grund el:r anledning weta, så säger och mårten Mårtenson almänt ährligit nampn och witzord. Ty togo parterne afträde hwarefter de wid återkomsten inlade en skriftelig förlikning lydande: at Matz Hanson til Mårten Mårtenson innan nästkommande Thomas mässe betalar 12 D:r Km:t Hwaremot eij allenast denna twist; utan och det af Matz Hanson emot Mårten Mårtenson om något änges wåldbetande instämda mål skal wara uphäfwet. men skulle någondera af dem denna förlikning bryta el:r uphäfwa, så skola desse mål stå öpne och under åtal. denne förlikning woro parterne på begge sidor ständige; Ty låter och Rätten i anseende til förbem:te omständigheter härwid bero./.

 

Anders Johanson Bro ifrån Kyrc=

 

856.

 

Kyrckioby Klagar: at Johan Pehrson Bäck dersammastädes, fulbarkat någon af honom tilförna halfbarkad tiäruweed, wed Lunkan berget; Ty begiärar Bro: at han må dömas sit arbete förlustig! Bäck swarar at han på berörde ort uti Kyrckiobyss samfälta skog barkat någon tiäruwed och tilståt sig äfwen der sedt en hoop gambla halfbarkade trän; Men har intet förr haft sig bekant hwem samma arbete tilhört; Ty afsades: at parterne skola äga och nyttia den i samfält Skog barkade tiäruwed, hwarefter sit derpå anlagda arbete som Nämdemännen Matz Knus och Hans Skogzbyggar skola syna och pröfwa, samt weden dem emellan derefter jämka./.

 

Samtliga Börde bönderne ifrån

 

857.

 

ifrån Sochlot by med deras Fulmächtig och Jnteressent Handelsmannen Samuel Lithovius samt den för Crono hemanen i bem:te by behörigen tilförordnade Crono Fulmächtig Brofogden i Pedersöre Pehr Danielson på ena, tillika med samtl: kofjåki boarne och deras Crono Fulmächtig å andra sidan vice versa Kiärande och Swarande berätta: at de fullan likmätigt denna Rätz förordnande af d: 2 nästwekne Martii, sökt wid en ägande Syn d: 17 i denna månad efter den anledning som Rätten då gifwit, at inbördes förenas om ägoskilnaden i skog och mark förbem:te byar emellan, samt om den på begge sidor öfwerklagade åwerkan med Tiäruwedz hygge; men hafwa eij Kunnat deruti något slut winna, emedan öfwer en deel af deras sammgräntzsande utmark intet Råbref finnes, näml: ifrån det ställe öster om Sand heden som nämnes uti Ordinarie Häradzhöfdingens H:r Jonas Mollins och flere gode mäns d: 16 och 17 Nov: 1708 daterade Synebref wid pas 1 1/2 Mihl intil

 

858.

 

til Södra Steenmåsa ändan som är det sidsta ställe up i Skogen, hwilket uti en d: 8 etc: Octobris 1712 utgifwen och af Lagmans Rätten d: 11 Augusti 1713 confirmerade Häradz Syne doom, öfwer den emellan de Purmo och jepo byar utkommande Råen, för ägoskilnad är stadfäst; Ty upwisa Sochlot man en berättelse öfwer den sidsthåldna Synen lydande: at sedan parterne efter 1708 Åhrs Synebrefz utwisning kommet ifrån Karwiken up til Sand heden som de ytterheden Kalla, hafwa de derifrån tagit den förra derintil fölgda Kosan, näml:n i Öster Söder uptil Wargbackan der Råstrecket med 3:ne stenar på 2:ne ställen blifwit utmärkt. widare är samma Kosa fortsat genom et Kiärr til Kålhagan, och deröfwer litet öster om en stoor Steen, som ligger på Södra sidan om hagan, och så fram genom et Kiärr, til Wannäs rödzlorne der Råstrecket Kommet at gå ofwer en liten bro, som Sochlot boarne föregifwa de Kofjåki boar wid Synen hafwa be=

 

859.

 

berättat af ålder i Råstrecket legat. Widare är Kosan continuerad ti Kiälmåsa backan, der Råstrecket är tecknat med 3 stenar uti Åkerrenen 208 fam:r ifrån Hannula gårdz fähuus Knuut, och sedan widare genom Stubbmarken förbi byen 38 famnar när Biggars Kammarknuut, til et litet Berg gient emoot lukos gård derest Råstrecket blifwit med 3 stenar utmärkt. Så äro och der fundne forr sammanlagda stenar såsom et Råmerke hwarifrån förra kosan är fortfaren ut på måsan 76 famnar ifrån lukos badstugu långz utmed det då upgångne strecket gambla marken uti trään funnitz. Och är Rågången sluten wid Wäster Södra ändan af Håsala Träsket, 5 1/2 famn ifrån Träskes liden, Bröms wekan Kallad. Sedan hafwa nämdemännen Måns Runt och Hans Skogzbyggar, pröfwat Kofjåki boarnes åwerkan til 30 1/2 famnar barkat tiäruwed på den twistiga Skogen som

 

860.

 

som nu Kallas Starmåsa heden och ligger 1/8 mihl ifrån det här beskrefna sträcket inpå Sochloot sidan; Ty begiära Sochlotboarne: at samma streck som öfwerens stämmer med den ifrån Karwiken upgående och ostridiga Kosan, så wäl som med bem:te Bro och de derofwanföre befundne gambla Råmerken, må för en ständig Rå byarne emellan fastställas, och den twistige Skogen med Kofjåki boarnes derå anlagda arbete Sochlot boarne tildömas, jämte 158 D:r 2 /: Km:t expenser, hwarpå räkning upgifwes. Kofjåki boarne inwända häremoot at om Råen efter ofwanskrefne Kosa och det upgångna strecket faststalles, lämnar halfwa byen eller 4 heman på Sochlot sidan, hwilka heman fördenskuld på händelse deraf förmodas böra winna deras deel efter Skatten i Skog och mark med Sochlo by, och fölliachteligen ifrån Kofjåki by heelt och hållit afwittrad warda.

 

861.

 

warda. På tilfrågan ärkiänna fulla Kofjåki boarne som med Sundby och Carby samfält Skog och mulbete äga. At de ifrån Karwiken til och med Sand= el:r ytter= heden i 1708 Åhrs Synebref beskrefne Råer äro ojäfwige byeråer, men derofwan före willia de eij weta af någon byerå; uthan föregifwa det allenast wara en Sochnerå emellan Pädersöre och NyCarleby Sochnar, eij heller wilia de ärkänna bem:te stenar på Berget wid lukos gård, den omrörde broen el:r förmälta merken i träden för några råteckn, utan skola sidstnämde merken i trän wara huggna, när Borgmästar Wendeliu för Ryska wäldet såsom Purmoboarnes Fulmächtig ensidigt bepröfwade Sochne råstrecket; Men Nämdemannen Jacob Simonson ifrån Kofjåki berättar: at han af sin Farfader Lars Grelson dersammastädes hört berättas, det Sochlot och Kofjåki boarne en gång sökt at förenas om Råskilnaden sig emellan, då Lars Grelson gådt med Compassen efter Kosan up

 

862.

 

up ifrån karwiken och träsket inpå Kofjåki by, hwarföre de med alt widare försöök och twistande den gången på begge sidor afstodo; men sedermera hadde de åter likaledes försökt, då Lars Grelson som afwen den gången burit Compassen sagt sig med flit småningom wiset litet uhr rätta strecket inpå Kofjåki sidan, til at giöra den ifrån Karwiken antagna och af Sochlo boarne åstundade Kosan, så mycket orimmeligare, då de och träfade på mentstäls Forsen norr om byen, hwarwid Rågången jämwäl då utan närmare slut stadnat. des utan berätta Kofjåki boarne och i synnerheet Jacob Simonson at de öfwer 20 Åhr sedan giorde en sedermera af Fienden förstörd skriftelig förlikning med Sochlot boarne om någon ägoskilnad dem emellan, der igenom den twistiga skogen Kofjåki boarne heemföll; men hwar byeråen nu rätteligen borde gå, Kan ingen af Kofjåki boarne säja, de påstå doch at blifwa wid den twistige Skogen

 

863.

 

gen handhafda, och förebära sig der af ålder deras häfd ägt, det Sochloot boarne neka. Af 1712 Åhrs Häradz Syneransaakning sees. At då af et Häradz doombref Daterat d: 3 Februarii 1612 är befunnit huruledes de NyCarleby boars Fulmächtige i anledning af ehlorwyrdigst i Åminnelse Konung CARL d: IX gifna Förordning giort pra´tention på 58 Rökar af Pedersöre Sochn, hwilka skulle läggas under NyCarleby Sochn, som den tiden nyligen et särskilt Pastorat blifwit, då Sochnemännen således blifwit förlikte: at Kofjåki och SöderCarleby som nu Kallas Carby, och dertils lydt under Pedersöre Sochn, skulle sedan såwida höra under NyCarleby, at de dit betala deras Kyrckiodrächter, skiutz färder och Länsmans hielp; men hwar och en skulle doch behålla sin gambla häfd och ingalunda widga el:r förkorta hwars annars utmark i någon måtto el.r nyt Rålägga; men aldeles blifwa wid den häfd de af ålder haft i Åker, Äng, Skog, fiskewatn, qwarnar, wåto

 

864.

 

wåto och torro hwar by för sig, som orden i 1712 Åhrs ransakning lyda. Sochboarne willia intet weta af någon sådan förlikning som Kofjåki boarne föregifwa för 20 Åhr sedan wara giord, utan upwisar Handelsman Lithovius et emellan NyCarleby Stad och Sochlot by d: 16

Junii 1645 uprättat Synebref, som förmår at Råen emellan sammanstötande Skog och mulbete efter förra Lagmans och Häradz domar, går alt up til Stoorbåxal utan at Kofjåki skog förmäles des förinnan någorstädes tilstöta, hwaremoot den twistiga Skogen allaredan wid Miökarheden och således långt nedan för Stoorbåxal stöter intil Stadz Råen, och skulle der den Kofjåki boarne tilärkiännas, anseenligit afskiär Sochlot boarnes Skogz Skata på det stället, änskiönt Sochlot boarne ofwanför Miökarheden äga någon både nu och förr af Kofjåki boarne oklandrad Skogz tracht, hwarigenom Sochlot boarne hoppas sig förnämligast blifwa ifrån deras

 

865.

 

deras wederparters intrång uti den twistiga skogen befriade. Öfwer alt detta stadnade Rätten denna gången wid fölliande slut.

Emedan föregående Skogz= och råtwister äro af sådan beskafenheet, at de sedan ingen förening wid ägande Synen Kunnat träfas böra efter det 26 Cap: Bygn: B: ll: wid en Häradz Syn närmare undersökas och afgiöras; Ty skal så snart det sig giöra låter, en sådan Syn anställas med fulsutten owaldug Nämd som parterne efter samråd hafwa at Kalla hälften af detta och den andra hälften af Pädersöre Tingelagz ordinarie Nämdemän. Och som uti Purmo byar af Pedersöre Sochn förmenes finnas en Landtmätare Charta hwaraf någon tiänst wid Synegången förwäntas; Ty åligger parterne om des fram skafande behörig behörig försorg draga. J medlertid förbiudes parterne på begge sidor, uti den twistiga skogen någon ytterligare åwärkan giöra, innan uti saken ändtl:t slut faller.

Sedan

 

866.

 

Sedan detta war afsagt tibudo Sochlot boarne at igenom förlikning med sig intaga 2:ne heman utaf Kofjåki by til samfält deelachtighet uti den twistiga skogen, så framt de flere wille låta sin förmeenta rät falla, men som de enhälligt detta tilbod afslogo, så förbehålla sig och Sochlot boarne at eij framdeles wara wid detta wilkor förbundne. som efeter begiäran protocollerades./.

 

Simon Hanson ifrån Öfwerjepu Klagar, jämte sin fulmächtig Häradz skrifwaren Wälb:de Anders Lööf: at hans äldre Broder Erich Hanson som beboor deras Fädernes börde heman 1/2 mtl: Caup dersammastädes, nu mera wägrar honom halfwa ber.de heman, anskiönt Erich Hanson igenom åthskillige bref af hwilka 2:ne, jämte bewis på de flere nu upwisas, alt ifrån Fredens början intil nästledet Åhr, Kallat honom från des uti Wästerbotn wid Luleå hafda tiänst, at bebo sin andeel i Caup heman derom äfwen Erich Hanson 1732 om Somma

 

867.

 

maren både skrift= och mundtl:n honom anmodat, hwarpå Simon Hanson nästl:ne höst med hustru och barn hijt anlände, samt af honom uti bolag intogz; Ty begiärar han nu til halfwa hemanet och sin tilständiga rär af det lösa förhulpen blifwa. Erich Hanson swarar. At han efter sine Föräldrars död emottog hemanet i swagt tilstånd med ringa förmågo, och har det sedan under många beswärligheter med flijt uprättat, samt inlöst sin halfbroders Hans Hansons andeel, samt någon gammal giäld betalt. Och som hans broder hwarken lämnat honom något swar på hans åtskillige bref eller sig tidigare instält, den honom tilbudna halfwa hemans delen at i acht taga, så wil Erich Hanson honom nu mera eij wedkiännas; uthan begiärar honom efter Mätes Manna ordom utlösa; Han Kan doch på närmare tilfrågan eij neka, at han några gångor efter Fredz Slutet och sidst nästledit Åhr 1732 begiärt at Simon Hanson wille heemkomma, och halfwa hemanet besittia, det han äfwen

 

868.

 

wen wedgår sig hafwa honom lofwat när han Simon Hanson honom här besökte och i sådan mening honom med hustru och barn wid deras ankomst nästl:n höst på hemanet intagit; utan at han nu til någon ändring derutinnan annan orsak föregifwa Kan, än det han förmäler hemanet af så ringa ägor och utrymme bestå, at det eij tåhl dem emellan Klyfwas, eller Kan 2:ne Åboar föda. Hwaremot Läns= samt Nämdemännen intyga at detta 1/2 Ml: Caup altid räknadz för et gådt heman, och at andra heman i Byelaget som inga större fördelar ägt, äro både i aldre och senare tider, utan någon ännu förspord skada emellan 2:ne Aboar deelte, hwarföre de förmoda äfwen detta Kunna 2:ne Åboar föda; Ty slötz häröfwer enhälligt som föllier:

Emedan Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb, likmätigt Kongl: Förordn: af d: 10 Junii 1684 tilkommer Högrätwisligen at pröfwa, huruwida den begiärta deelningen öfwer 1/2 mtl: Caup 2:ne Åboar emellan bewillias må! Ty hafwa

 

869.

 

hafwa Högbem:te herres nådiga utlåtelse i den delen parterne ödmiukel:n utbedia. Och der sådan Klyfning pröfwas tillåtelig, finner Rätten i anseende til Erich Hansons i föregående ransakning anförda och af honom til des broder Simon Hanson intil och med nästledet Åhr giorda åthskillige Kallelser och löften om halfwa hemanetz beboende skiäligt, det bör Erich Hanson til bem:te sin broder Simon Hanson halfwa hemanet med hälften af de wid Föräldrarnes död derå befindtl. Löösören afstå; Men hwad enskylt och besynnerlig förbättring han på det Fasta med huus Kan hafwa giort, Kommer jämte al hans lösa förkofring honom sielf til godo och åligger äfwen på händelse deraf, Simon Hanson at betala Erich Hanson hälften så wäl af des til Hans Hanson utbetalte arf, som al annor i deras Föräldrars tid åsamkad och sedermera betalt giäld, med mera som Erich Hanson rätteligen Kan hafwa at fordra, och wid en Liqvidation af gode män som begge parterne Kal=

 

870.

 

Kalla, upgifwas och pröfwas bör; Men skulle den åstundade Klyfningen afslås, Kommer Simon Hanson efter Mätesmanna ordom för sin arfs deel af Erich Hanson at utlösas./.

 

Anders Simonson ifrån Pänsala berättar. At han 1722 om Sommaren styrde Capellanernes

härstädes H:r Mag: Michael Jesenhauses och H:r Pehr Alanii fahrtyg til och ifrån Arnäs Sochn i Ångermanland, då han sielf hölt sig Kost, samt jämwäl på Fahrtyget öfwerförda 5 tun:r tiära för bahrlast, och äfwen derifrån hämtade sine 2:ne bröderbarn och sin Swägerska. Han begiärar nu för denna resa af Capellanerne någon wedergiälning niuta. Capellanerne swara: at Anders Simonson ber:de tid hadde nödigt med sin tiära och til sine förmälta anhöriges afhämtande at öfwerkomma til Ångermanland; Ty intogz han på Fartyget, och underhållandes sig sielf, det samma öfwerstyrde; utan at med honom om någon Styrmans lega el:r fracht för hans godz och folk aftaltes. de willia honom För

 

871.

 

Fördenskuld ingen hyra bestå, hälst som han intet för deras, utan för sin egen skuld öfwerreste, det Anders Simonson tilstår; men påminner deremot. At om icke han på Fahrtyget inkommit, hadde Redarne måst lega och föda en annan Styrman, det de eij Kunna neka. Anders Simonsons hela förmälte resa, pröfwar Rätten til 16 D:r K:mts werde, hwaraf i anseende til förbem:te omständigheter hälften 8 D:r afräknas för Anders Simonsons fracht och nödwändigheet at öfwerkomma, den andra hälften 8 D:r K:mt dömes Capellanerne tillika med 3 D:r K:mt Expenser til honom at betala efter det 16 Cap: Rådst: B./.

 

Huusmannen Dafwid Backfin ifrån Herflax Klagar: at Bertel Bertelson Rausk dersammastädes nästl:n Sommar wåldsammel:n nedrifwit Skorstenen af en Backestugu som Backfin förr innehaft och begiärar nu: at derföre med straf ansees må, samt betala skadan och expenser. Bertel Bertelson swarar: at ber:de stugu warit byen tilhörig, och at han

 

872.

 

han med Byemäännens lof af des muur tillåns tagit 80 st. Tegel sedan Kiäranden som med byens tilstånd 1 1/2 Åhrs tid deruti warit inhyses, hadde nästl:n Junii Månad derifrån afwikit. Kiäranden tilstår at Stugun är byen tilhörig, och at han derifrån flyttat förr än Skorstenen neder refz. Så intygar och Nämdemannen Carl Stubb, med flere Herflax boar: det Bertil Bertilson hadde Byens lof at få låna tegel af ber.de stuguspis; Ty äger Backfin ingen rät at i detta mål något åtal giöra./.

 

Mårten Mårtenson ifrån Monäs Klagar: at hustru Margreta Andersd:r der sammastädes nästl:n Martii Månad under någon emellan honom och hennes Sons Swärfader Matz Hanson yppad ordwäxling uti deras grannes Jsaak Matzsons närwaro önskade: at diefwulen af honom skulle bryta hals, armar, och hufwud, hwarföre han på henne straf begiärar, och om expenser anhåller. Hon har sig til detta Ting eij instält; Ty berättar Nämdeman

 

873.

 

mannen Erich Skrifwars: at han uti bemälte Jsaak Matzsons närwaro i rättan tid instämt hustru Margreta Andersd:r til detta Ting, och härutinnan til swars, det äfwen Jsaak Matzson nu närwarande besannar, och derhoos intygar: at han hörde henne nästl:ne Martii månad fälla öfwer Mårten Mårtenson, den önskan hwaröfwer nu Klagas; Ty saakfälles hon derföre til en D:r S:mtz böter i anledning af 1683 Åhrs Krigz articklar Tit: 1. §: 5; derhoos plichtar hon för uteblifwande ifrån Tinget 2 D:r S:mt. Så skal hon och uti förorsakad Rättegångz Kostnad til honom 4 D:r 16 /: K:mt betala; doch åligger Mårten Mårtenson, så långt för nästa Ting Kundgiöra henne detta slut eller på henne execution söka, at hon må hafwa tid honom dertil instämma och hufwud saken återwinna, om hon wil och förmenar sig dertil skiäl hafwa, likmätigt Kongl: Rättegångz Förordningen af d: 4 Julii 1695 §: 2./.

Erich

 

874.

 

Erich Johanson i Giersta Säbro Sochn och Ångermanland insänder til Rätten en skrift daterad i Hernösand d: 14 i denna månad, hwaruti han berättar sig för et Åhr sedan ingåt Ächtenskap med pigan Malin Jacobzdotter ifrån Kofjåki by af denna S:n der hon med sin enda syster Karin Jacobzdotter är ägare til 1/2 Mantl:s huus och jord som nu beboos af en främmande Jacob Jacobson, sedan hon med sina Föräldrar 1716 nödgatz undan Fienden derifrån flychta och skal fullan hustru Malin Jacobzdotter ofta warit sinnad begifwa sig hit at förnimma huru hemanet skiötes; Men af hwarjehande infalna beswär och ortens aflägenhet derifrån blifwit hindrad Ty begiärar nu Erich Johanson såsom sin hustrus rätta målsman at Tingz Rätten wille hans rät til hemanet bewaka, så at det jemte alt huset tilhörigt innandöme eij må förwandlas och til någon annan abalieneras innan nästkommande Winter eller första wår dag Kan Komma hijt öfwer och om des bebo

 

875.

 

beboande föranstälta. J medlertid efter låter han och nu warande Åboen derpå förblifwa och det förestå, som Åboen Jacob Jacobsson behörigen Kundgiordes och efter begiäran protocollerades./.

 

Länsmannen Lorentz Nordman föreställer ogifte Erich Jacobson och karin Matzd:r ifrån Sochlot by, hwilka enhälligt tilstå: at de nästl:t Åhr om Sommaren och hösten under begges deras tiänst hoos Giästgifwaren Anders Jöranson i bem:te by, med hwarandra Kiötzlig beblandelse haft och et pige barn aflat, som hon nästl:ne medsommars tid framfödt och ännu lefwer. drängen finnes nu wara på 19:de Åhret är född uti Hernösandz Stad och har för 2 Åhr sedan derifrån hijt anländt. Karin Matzd:r påstår fullan at han under deras omgängen lofwat henne ächtenskap, Men som han sådant nekar, så Kan hon eij hel:r skiäl eller liknelser bestyrcka, el:r föregifwa sig af honom några gofwor bekommit. Och som ingendera af desse Personer förr äro med

 

876.

 

lägers måls synd beträdde; Ty saakfällas de nu för lönskeläger Karlen til 40 sk:r och Kånan til 20 sk:r S:mts böter likmätigt Kongl: Förordn: af d: 22 Maii 1694. derhoos skola de stå hwardera en Söndag på plichtepallen samt undergå uppenbar skrift efter det 9 Cap: §: 4 Kyrckiolagen.

 

Simon Jsakson i Harjoxen har på andra Tingz dagen under denna tingz tid uti Tingz gården warit af drycker öfwerlastad, som åthskillie af Tingz laget sedt, hwarföre länsmannen Lorentz Nordman låtit honom til answar instämma; men han har doch innan Tingetz Slut utan lof afwikit, Ty Saakfälles han för det han warit drucken til 5 D:r S:mtz böter efter Kongl: Förordn: om swalg och dryckenskap af d: 17 Aprilis innewarande Åhr §: 8 derhoos plichtar han för sit olofl:a afwikande ifrån Tinget med 2 D:r S:mt; doch åligger Länsmannen så långt för nästa Ting Kundgiöra honom detta slut, el:r på honom Execution söka, at han må hafwa tid Länsmannen dertil instämma och uti hufwud saken ändring söka, om han wil och förmenar sig dertil skiäl hafwa, likmätigt 1695 Åhrs Rättegångz förordningz 2 §:./.

Johan

 

877.

 

Johan Matzson Ryss ifrån Mono Klagar at hans granne Anders Johanson dersammastädes Kallat honom ståhl= och Siälskins tiuf, hwarföre på honom straf begäras. Anders Johanson tilstår at han Kallat Johan Matzson anmälta oqwädens ord, emedan Pehr Matzson i samma by tilförna beskylt honom hafwa stulet både ståhl och Siälskin. Johan matzson tilstår sig af Pehr Matzson wara beskylt at hafwa stulit Siälskin; men bewisar sig ifrån sådan beskylning wara lagel: frikallad. något stål nekar han sig stulet eller

derföre warit beskylt; uthan skal dermed så wara beskafat: at hans hustru 1730 om wåren, när snöen begynt tina på byewägen emellan Monoby och Landzwägen, fant et litet stycke ståhl, som Johan Bertelsson i berörde by, Kommandes ifrån Kimo bruk om winteren förut der tappat, hwilket stål han wille låta upsmida hoos bem:te Pehr Matzson som af Johan Bertelson om det borttap=

 

878.

 

tappade ståletz beskafenheet förut warit underrättad, och det fundna Ståhlet wedkiändes, då Johan matzson det straxt ägaren tilstälte, hwilket alt äfwen Pehr Matzson besannar, eij hel:r har Anders Johanson wid det målet något widare at påminna, men efter vice versa utwerkad stämning Klagar han at Johan Matzson Kallat honom åkertiuf, det Johan Matzson tilstår sig hafwa giordt, emedan Anders Johanson 1724 om wåren af Klåckars hemans jord, lät upgräfta en Åkerlinda som han sedermera någon tid innehaft och nyttiat, men på skied Klander återstält Anders Johanson förklarar: at hans Swåger och Bolagzman Erich Pehrson, 1724 om wåren under hans frånwaro på fählresan under sin okunnigheet om rätta ägare upgräftade en liten Klåckars heman tilhörig åkerlinda, som under fiendtl: tiden legat obrukad, och som Anders Johanson wid fiendens infal sampt deras föräldrars död war ung och omyndig och Erich Pehrson nyl: på hemanet

 

879.

 

net inkommen, så wiste de ingendera annat än at ber:de linda skulle wara deras heman tilhörig, men när der uppå af ägaren Klandrades och de wid en deröfwer hållen Syn blefwo om hans rät dertil öfwertygade afstodo de straxt den främmande jorden, som de doch sedermera för större beqwämlighet wid bergningen sig tilbyt. Johan Matzson tilstår at med detta mål således werkel: är beskafat, som ofwan förmäles, Fördenskuld som wid så fatte omständigheter parterne på ingendera sidan bordt hwarandra med de anförda förwitelser, som dem sielfwa på ingendera sidan angår at förolämpa; Ty saakfällas de för sine på hwarandra utgutna oqwädens ord, under hwilkas upgifna grund intet bråtmål befunnitz, til hwarsine 3 sk:r SM:ts böter efter det 43 Cap: Ting m: B.

 

Matz Pehrson Biörn ifrån Sochlot, anhåller om närmare utslag emot sine

 

880.

 

sina grannar, angående skilliegården uti Stoor och Leeråkerarne som de honom til förfång uprätta willia, hwilken twist Länsmannen Lorentz Nordman, samt 2:ne Nämdemän efter Tingz Rättens förordnande nästl:n wår synat, och nu intyga: at om gierdesgårrden anlägges efter Matz Persons willia, blifwer den 232 f:r längre än des längd blifwer efter hans wederparters Anders Gästgifwars, Hans Yrias, Johan Nybondz, Daniel Hämmingz och Jacob Hintz påstående, hwartil de deraf föranlåtne funnitz: at de på annor händelse måste lida stoor olikheet i Åhrliga sädes= och trädzåkerskiften; men Matz Pehrson skal deremot äga tilfälle at i andra skiften jämka och fylla sin på desse ställen tagande brist och olkheet; Ty påstå ofwanskrefne swarander: at skilliegården må förblifwa på det ställe den nu befinnews, hälst som Matz Person der af ingen annan olägenheet hafwer, än at han nästl: winter sedan hägnaden war uprättad, egenwilligt giödt något af den Åker som i denna Sommar lagat i träde, i mening at winna

 

881.

 

winna den under en hägnad med den åker som i Åhr warit Kornsådd. de påstå och efter vice versa utwärkad stämning at han må påläggas betala helften af Synemännens arfwode som är 6 D:r K:mt, jämte denna Rättegångz omkostnad. Matz Pehrson swarar. At han på Synelönen betalte 15 /: dito m:t, som tiltås emoot det som angående hägnaden är anfört, har Matz Pehrson intet at påminna; Fördenskuld som så många interessenter skadas om den twistiga skilliegården flyttas til det ställe Matz Pehrson åstundar, då den och blifwer anseenligit drygare än den nu är; Ty finner Rätten skiäligt: at uphäfwa Matz Pehrsons begiäran om flytning på oftanemde skilliegård, som förblifwer på det nyttigare ställe den nu befinnes i förmågo af det 26 Cap: Bygn: B: ll: Til föllie hwaraf Matz Pehrson skal betala sin återstående halfwa deel 2 D:r 17 /: K:mt af Synearfwodet, samt 6 D:r dito mynt denna Rättegångz omkostnad./.

 

Daniel Thomason ifrån Sochlot Klagar at Swin nästl:ne Sommar igenom An=

 

882.

 

Anders Jöransons och Hans Mårtensons dersammastädes igilda hägnad inkommet uti byens samfälta Åker och skada giort, hwaröfwer doch ingen af de öfriga grannarne härtils på Swaranderne någon Stämning utwärkat, eller nu låta sig höra, föruttan Jacob Hindrichson Hintz som framsteg och med ifwer okallad och obedin begiärte få Daniel Thomasons Saak utföra, samt öfwer mycken ohägnad i Sochlot by Klagade, och ehuru han ofta han warnades at innehålla med sin talan så länge han ingen sig til swars instämt, eller någon hans utlåtelse äskade, wille han doch eij låta sig råda; utan i sin wanliga ifwer efter sin oroliga sinnes art fortfor; Ty slötz häröfwer för denna resan at Daniel Thomasons anmälta talan beroor, til des samtl: des Jnteressenter som skada lidit, uti detta gemeensamma mål arten låtit Ander Jöranson och Hans Mårtenson sig til swars instämma eller förklarat sig eij willia härå tala, hwarefter närmare swar föllia skal: Men Jacob Hintz saakfälles för det han

 

883.

 

han tigt sig målsägande rätten til 3 sk:r S:mt efter det 29 Cap: Konga B: ll:

 

Johan Josephson ifrån Kyrckioby Klagar at hans Swåger Matz Jonason förhåller honom en footbood på Kiärr heman dersammastädes, som honom nästl: winter wid hemanetz Klyfning blef tildeelt. Swaranden tilstår sig härintils innehaft boden, som han hädanefter wil til Kiäranden afstå. deremoot fordrar han efter vece versa utwärkad stämning af Johan Josephson betalning för hälften af en 3 grär Oxe som hans hustru Karin Matzdotter uti deras hafda bolag infört, och begge samfält til tiänst Kommit; men doch eij blifwit wid bolagzdelningen af samfält egendoom ersat. Johan Josephson tilstår at den införda Oxen samfalt nyttiades, förutan halfwa huden som Matz Jonason enskylt behölt sedan den andra helften til samfält tiänst upgåt; men Matz Jonason påstår at huden war allenast wid pas 4 deel behållen, derom intet närmare beskied finnes

 

884.

 

nes; Ty afsades i anseende til alt sådant at Matz Jonason ofördröjel: skal til Johan Josephson afstå den honom tildeelta footboden, hwaremoot Johan skal för den halfpart som han af Oxen tilgodo nutit, betala til Matz Jonason 6 D:r K:mt efter det 33 Cap: Jorda B: ll: hwarmed expenserne på begge sidor uphäfwas.

 

Anders Jöranson ifrån Sochlot Klagar at hans granne Matz Pehrson förekastat hans ärlige hustru Brita Andersd:r at hafwa stulet et Smedie städ som Matz Person 1714 undan fienden giömde uti Anders Jöransons brun och Ryssarne förmenes derifrån uptagit medan byen under Ryska öfwerwäldet war öde hwarfore på Matz Pehrson straf begiärs Matz Pehrson Kan eij neka at han i hastigheet förekastat henne sådant som öfwerklagas, hwilket han doch säjer sig hwarken willia el:r Kunna henne på något sät öfwertyga, och weet intet hwem

 

885.

 

hwem som städet uptagit; Ty saakfälles han för sin otidiga utlåtelse i detta mål til 3 sk:r Smt: efter det 43 Cap: Tingm: B: derhoos skal han til Kiäranden uti förorsakad Rättegångz Kostnad 4 D:r 16 /: Km:t utgiöra och betala.

 

Matz Bertelson ifrån Höwägen Klagar at hans granne Anders Matzson dersammastädes fulbordat barkandet på någon tiäruwedzskog til 3 f:r uti Musta Kando, som matz Bertelson förr til hälften barkat; Ty begiärar han at Anders Matzson må dömas sit arbete förlustig Anders Matzson swarar: at ber:de ort warit hans hemans gambla häfd, der Kiäranden sig inträngt, hwarföre han fulbordat des halfbarkade tiäruweed, som han och wil behålla. deremoot påstår Kiäranden: at tiäruwedz skogen på Mustakando altid blifwit under hans heman enskylt häfdad. Parterne Kunna ingendera en sådan åberopad häfd bewisa, och som de eij hel:r i Skog och mark med Råer åtskilde äro; Ty finner Rätten skiäligt: det de af den omtwistade tiä

 

886.

 

tiäruweden som de til helften hwardera barkat, äfwen skola hwarsin halfpart äga och nyttia.

 

Matz Pehrson i Sochlot Klagar: at Gästgifwarens Anders Jöransons hustru Brita Andersd:r och Änkan hustru Brita Erichsdotter dersammastädes nästl: wår under någon ordwäxling om wåldbete, begge Kallade honom tiuf och skiälm, hwarföre han på dem straf begiärar. På sin hustrus wägnar tilstår Anders Jöranson tillika med Änkan: at de hwar för sig utan grund och i hastighet Kallade honom anmälta 2:ne oqwädens ord; Ty saakfällas dee derföre til hwarsine 2 g:r 3 sk:r Sm:ts böter efter det 43 Cap: Tingm: B: derhoos skola de betala hans Rättegångz omkostnad med hwarsine 1 D:r 16 /: K:mt.

 

Änkan hustru Kierstin Erichsdotter ifrån Sochlot Klagar: at Matz Pehrson dersammastädes

nästl: Sommar, när hon

 

887.

 

hon skulle utwisa en twistig änges rå emellan honom och hans granne sade. Det hon Änkan, som en diefwul och en Satan slagit en annan äng Holmen Kallad, hwarföre hon på honom straf begiärar. Matz Pehrson nekar at han fält sådane ord; Ty afhördes Hans Mårtenson i Sochlot ojäfwad edel: och witnar: at Matz Pehrson tydel: sade: det änkan slagit Hoöm ängen som en diefwul; men det andra wederstyggeliga ordet, hörde witnet intet nämnas. Matz Pehrson wil doch intet wedgå sig fält desse ord, hwarföre honom tilbiude sig edel: at befria, det han doch intet Kan efter Komma; Ty Saakfälles han för sit anmälta oqwädens ord til 3 sk:r Sm:t efter det 43 Cap: Tingm: B: och skal betala änkans Rättegångz Kostnad med 3 D:r K:mt.

 

Christopher Ohls ifrån munsala Klagar: at boskapen nästl: Sommar inkommo på hans äng uti Bäckes hagan

 

888.

 

gan samt med tramp= och betande giorde honom skada til 2 skrindar höö, och som de förmenes igenom Johan Jacobsons och Hindrich Nilsons i mono ogilda hägnad inkommit, så söker nu ohls af dem sit skadeståndz ersätning! Swaranderne påstå at deras hägnad war swars god; Men föregifwa at boskapen ingåt igenom Johan Swarfwars, Anders Kifz och Hans Jussilas bristfälliga hägnad. Swarfwar påstår at hans gierdes gårdz andeel derstädes blef nästa wår af nyo upsat; men emellan hans gierdes gård och en skogzbacka, är et stycke aldeles utan hägnad, hwaraf efter Jussilas mening honom Jussila och Kif helften hwardera tilhörer, emedan de beboo et Klufwit heman, och på andra ställen hafwa deras lika långa hägnad brede wid hwarandra, men på detta stället ingendera äga något annat gierdesgårdzstycke än det som nu är ostängt. Kif påstår deremot at han annorstädes äger mera hägnad än Jussila, som han är nögd at bewisa, hwarföre han wil

 

889.

 

wil wara frij för deel på detta stället, förebärandes at han der förr ingen deel haft; Men huru denna hägnaden förr blifwit deelt eller underhållen, fins nu ingen efterrättelse om, emedan hemanen i långliga tider warit Klufne och denna äng alt sedan 1714 intil nästl: wår legat under fäfoot. Nämdemannen Erich Skrifwars hafwer synat skadan, och intygar at den til 2 skrindar höö befunnitz, samt förorsakatz af de Creatur, hwilka ingåt så wäl igenom Swarfwars nya men oförswarl:a hägnad, som Kifz och Jussilas aldeles ogiärdade gierdes gårdz deel, hwaremoot parterne eij hafwa något at inwända; Ty finner Rätten skiäligt, det skola både Swarfwar, Kif och Jussila betala til Ohls hwarsin 1/3 del af höet, med hwarsin 2 D.r K:mt jämte hwarsin 1 D:r 8 /: d:o m:ts expenser efter det 9 Cap: Bygn: B: ll: Och lämnas Kif frihet at låta undersöka samt efter skatten jämka sin och Jussilas åker= och änges hägnad, äfwen som honom och står öppet at af Jussila söka ersätning för denna honom nu ådömda skadeståndz deelachtigheet, när han Kan wisa at Jussila enskylt borde deras hägnad wid Bäckes hagan wårda./.

Jacob

 

890.

 

Jacob Josephson och hans Jnteressenter ifrån Kyrckioby, som under den här någon tid sedan förelupna Kyrckio reparation ständigt derwid arbetat, berätta: at jämte det de af Kyrckian fingo 1 D:r 8 K:mt om dagen, blef dem wid sochnestämma af Almogen lofwat 8 /: K:mt dagel:n til förbättring, hälst som ingen annan arbetz gild Karl sig förmälta arbete åtaga wille, doch hafwa de alt härtils måst umbära sådan deras förtiänta tilökning, hwartil de fördenskuld nu begiära hulpne warda. Länsmannen Lorentz Nordman samt nämden och den närwarande Almogen berätta: i anledning häraf på tilfrågan: at ingen annan af Almogen än desse i anseende til då instundande Andetid wille åtaga sig Kyrckioarbetet, hwartil hwissa dugelige män fordrades; Ty blef til arbetetz nödiga befordran wid Sochnestämman 8 /: K:mts dageliga tilökning at hwarje Karl utfäst, at af Almogen upbäras, utom 1 D:r 8 /: d:o mynt, som åt hwardera om dagen af Kyrckian är utbetalt; men några af Almogen stodo straxt emot sådan tilökning. Lika skiljach=

 

891.

 

jachtiheet i detta mål, finnes äfwen nu hoos den närwarande Almogen. Och befinnes en deel allaredan betalt 8 /: K:mt af röken, men somblige wägra sådant högel:n, och öfwerlades samt slötz härom: at Ehuru den begiärta dagzlönen tilsammans 1 D:r 16 /: K:mt om dagen synes för dryg; doch som ingen af Almogen på ofentl: utbod i Sochnestämman, welat för lindrigare betalning åtaga sig det nödiga arbetet, hälst emedan andetiden instundade, hwarföre och den begiärta tilökningen af en deel Almoge är både bewilliad och til Länsman utgifwen; Ty synes billigt at desse arbetz Karlar niuta någon tilökning, som doch Rätten finner skiäligt at Moderera til 4 /: Kmt: om dagen; doch til jämlikheetz ernående bland Almogen upbär Länsmannen öfwer alt som begynt är, näml: 8 /: K:t af Röken, och deraf arbetz männens dehl utbetalar, samt det mera wid förefalllande tilfälle Almogen gienom behörig Räkning godtgiör.

 

Erich Jacobson och Giästgifwaren Anders Jöranson ifrån Sochloot Klaga at

 

892.

 

at deras granne Matz Pehrson tilgripit af dem hwarsin änges teg uti Stoorängen som dee nu igen fordra! Swaranden Kan eij neka sig föståt, at han af okunnighet tilgripit och welat sig tilägna 2:ne Kiärandernes tegar uti berörde äng, i den tanka at de honom tilhöra skulle, och lofwar nu friwilligt afstå samma jord til de ägarer jämte 3 D:r Km:ts expenser, hwarwid och detta mål stadnade.

 

Erich Jöranson Sorfwist ifrån Kyrckioby Klagar: at Jacob Josephson dersammastädes under denna Tingz tid i dryckesmål Kallat honom tiuf och skiälm, hwarföre Sorfwist begiärar: at han må med straf beläggas och expenser betala! Jacob Josephson nekar at han waret drucken el:r anmälta oqwädens ord fält; Ty afhördes nemdemännen Matz Skyt och Jacob Lassila samt enhälligt wittna: at Jacob Josephson tydel: war drucken, samt werkel: Kallade Sorfwist tiuf och Skiälm, doch niuter denna Almänt ährligit witzord, eij hel:r weet Swaranden med honom annat än ähra och godt; Ty saakfälles Jacob Josephson för

 

893.

 

för det han warit drucken til 5 D:r S:mt, derföre han i brist af botum plichtar i 4 dagars fängelse efter Kongl: Förordn: om Swalg och dryckenskap af d: 17 Aprilis innewarande Åhr §: 2; men för de oqwädens orden tiuf och skiälm, ansees han med 2 g:r 3 sk:r Sm:t efter det 43 Cap: Tingm: B: och skal betala Kiärandens Rättegångz omkostnad med 3 D:r Kmt:

 

Handelsmannen samuel Lithovius frågar på sin swärfaders för detta CronoBefalningzmannens Wälbet:de Reinholt Bullichs wägnar efter föregången stämning af Länsmannen Lorentz Nordman, huru han disponerat 30 T:r korn som honom 1722 emot qvittance blifwit anförtrodde at til Almogen utlefwereras i afbetalning för deras då giorda förskot, til de här skiedde Durchmarchen. Länsmannen swarar: at han försålt samma spanmål til de nödtorftiga ibland Almogen, och utdeelt de derföre influtne medlen, til den Almoge som något til Durchmarcherne lefwererat, sedan han först deraf betalt de omgiälder, som til Spanmålens af=

 

894.

 

afhämtande ifrån Gl: Carleby erfordratz. Räkningar öfwer samma sin disposition tilstälte han straxt Befalningzmannen, som 1724 Juultiden berättade sig til Landz Contoiret dem inlefwererat, och fördenskuld begiärte på någon Kort tid få låna Länsmannens Concepler til samma räkningar, det Länsmannen i anseende til deras nära Swågerskap och då warande goda förtroende honom efterlät; Men har sedan oachtadt sine åtskillige derom giorda påminnelser dem intet igenfåt; Ty begiärar han nu dilation at til nästa Ting om deras åter erhållande behörigen föranstalta, emedan han berättar sig efter erhållen stämning eij haft tilräckelig tid Befalningzmannen sig til swars för Räkningarne at instämma; Häremoot hadde Lithovius intet at inwända Ty finner Rätten wid så fatte omständigheter skiäligt: at bewillia Länsmannen den til nästa Ting begiärta dilation, hwarförinnan haan wid 5 D:r S:mts wite bör om sine räkningars återskaffande

 

895.

 

fande nödig försorg draga, Likmätigt 1695 Åhrs Rättegångz Förordningz 24 §:

 

För detta Crono Befalningzmannen Wälbet:de Reinholt Bullich låter igenom sin Måg Handelsmannen Samuel Lithovius upwisa Länsmannens Lorentz Nordmans d: 17 Aug: 1730 honom gifna förskrifning på 20 T:r Spanmål, hwaraf 15 T:r tilstås wara honom Bullich allaredan gode giorde; men nu fordrar han resten 5 T:r som skal härflyta aaf et Åhrs Lagmans Tingz giästningz Cappar, för hwilket Åhrtahl mins Lithovius intet, eijj hel:r nämner forskrifningen hwaraf berörde 20 T:r Spanmål härröra. Länsmannen påminner: at Lagmans Tingz giestningz capparne eij blifwit upburne förr än Åhr 1727, då de först deras början fingo, sedan ändades Befalningzman Bullichs upbörder med Åhr 1729; ty angår honom intet at fråga efter denne Langmans cappe upbörden för andra Åhr, än 1727, 728 och 29. På det första Åhretz cappar upwisar han Befalningzman=

 

896.

 

mannens egit qvittance af d. 4 Febr: 1729. För Åhr 1728 berättar han sig om desse Cappar Kommit öfwer ens med Borgmästaren H:r Johan Westring i Gl: Carleby som af Lagmannen Wälborne H:r Simon Axel Lilliegreen dem för det Åhret sig tilhandlat hadde; men 1729 Åhrs Lagmans Cappar nekar Länsmannen sig upburit el:r om händen haft; utan menar at Befalningzmannen sielf wid det Åhretz Bohlräkning dem upburit, och påstår sig eij wara honom någon Spanmål Skyldig, eij heller skal Länsmannens Spanmals rest wid Zere´csens utgifwande warit mera än de 15 T:r som Clarerade äro, anskiönt han blifwitt förledd at förskrifwa sig til 20 T:r upbördz skrifwaren Johan Haustramnius, som Åhr 1729 war hoos Häradzskrifwaren Wälbetrodde Andreas Lööf, sampt Kyrckiowärden Mårten Högbacka som Spanmåls upbörden wid Bohlräkningen bewistat, mena äfwen at Befalningzman Bullich wid en Bohlräk

 

897.

 

räkning sielf infordrat et Åhrs Lagmans Cappar, men säja sig doch eij Kunna sådant i hastigheet och med Sakerhet minnas. Länsmannen förmenar sig wid nästa Ting kunna bewisa, at Befalningzman sielf upburit 1729 Åhrs Cappar. Hwilka bewis honom åligger til nästa Ting owägerl:n inskafa, i medlertid hafwer och Befalningzman Bullich at låta weta för hwad Åhr han giör denna sin fordran, samt hwad han emoot ofwanstående förklarning hafwer at inwända, hwarefter närmare resolveras skal./.

 

1316. 1317.

 

Saakörs Längd utdragen af 1733 Åhrs Höste Tings Protocol

uti Österbotns Södre Härad.

 

Korsholms Norra Fögderije.

 

1318. 1319.

 

NyCarleby Sochn.

 

Anders Johanson Gästgifwar i Mono för oqwädens

ord

 

Johan Matson Ryss i Mono för oqwädens ord

 

Jacob Hindrichson i Sochlot för det han tigt sig måls=

ägande rätten

 

1320. 1321.

 

Matz Pehrson i Sochlot för oqwädens ord

 

Hustru Brita Andersdotter i Sochlot för oqwädens ord

 

Änkan hustru Kierstin Erichsdotter i Sochlot för lika Saak.

 

Hustru Margreta Andersdotter i Mono för ond önskning 1 D:

och för utheblifwande ifrån Tinget 2 D:r

 

Jacob Josephson i Kyrkioby för dryckenskap 5 D:r

plichtar i fängelse; Men för oqwädens ord

 

Ogifte Erich Jacobson och Karin Matzdotter i Sochlot för lön=

skeläger, Karlen

Kånan

 

Simon Jsaakson i Harjox för dryckenskap 5 D:r och för u=

teblifwande ifrån Tinget 2 D:r