Domböcker 1724.

 

281.

 

Åhr 1724 d: 7 Martii höltz ordina=

rie Häradz Ting med Almo=

gen af NyCarleby Pastorat

i des Lensmans gård när=

warande General Majoren och

Landzhöfdingen Högwälb:ne Ba=

ron H:r Reinholt Wilhelm von

Essen Crono Befalningzmannen

Wälb.de Reinholt Bullich och

näeskrefne ährlige män i

Nämden

Matz Skyt, Simon Hariox,

Mickel Runt, Matz Knus

Matz Sigfridz, Oluf Kojonen

Erich Skrifars, Måns Runt

Daniel Silfast, Carl Stub,

Jacob Lassila.

 

Efter Lyst Ting och Tingz frid publicerades Kongl. resolution öfer Almänna beswär. gifen på Rijkzdagen d: 17 Decemb: 1723. Kongl. Stadgan om tiänstefolk och Legohion af d: 6 Aug: 1723 Kongl. Sabatz ordningen af d: 17 Octob: 1687 inqvarteringz ordningen af d: 28 Martii 1719.

 

Råd= och Handelsmannen Nils

Brask

 

282

 

Brask sampt bonden Anders Jacobson ifrån Höwägen gifa wid handen at de äro sinnade upsättia en sågqwarn uti Höwäg bäcken efter som hwarken uti denna el:r Lapo Sochnar någon Såg finnes, hwarföre så Almogen som Borgarskapet wid de starka reparationer och bygningar som nu både enskijlta och privata huus behöfas, i mangel af bräder stoor brist lida. Begiärandes Rådmannen och Anders Jacobson at om någon af Almogen wille med dem i Såg bygnaden deelachtig blifa el:r soka at hindra dem i deras upsåt, han då straxt och förrän arbetet begynnas, wille sådant anmäla, på annor händelse willia de framdeles wara Klanderlöse sedan omkostnaden begynt och giord är. Crono Befalningzmannen Walb:de Reinholt Bullich berättar at någre Crono heman hafa deras ägor och miölqwarnar wid Höwägz bäcken. Doch

har

 

283.

 

har han angående Sågqwarns bygnaden ey annat at påminna än at sådana ägor och gambla qwarnar igenom den nya bygnaden ey skadas må. Warandes ingen annan, som emot meerbem:te Sågbygnad något hadde at anföra; Utan fast mehra tilstås, at den både nödig och nyttig är. Hwilket efter Rådmannens och Anders Jacobsons begiäran protocollerades.

 

Handelsmannen Jonas Höijer i Söderhamn anhåller igenom sin Fullmächtige Handelsmannen i Jacobstad Carl Borgerus om närmare ransakning och ändtliget slut emot Jacob Hindrichson i Sochlot, hwilken inför Tingz Rätten d: 10 octob: 1723 är anklagad för det han 1716 af Höijer upburet full Timbermans löön 129 D:r Kmt:; Men då fahrkosten war halfbygd bortrymt. Rätten har då utstält saken til des Höijer inskafat räckning på de medel och parselar Jacob Hindrichson af honom nutit, som Jacob Hin=

drich=

 

284

 

drichson åberopade witnen afhöras Kunde. Fulmächtigen framlägger i anledning deraf en attest som Bygmästaren Anders Markuson i Carparöö. af Mustasari Sochn, närwarande Råd= och Handelsmannen Johan Blad i Wasa d. 17 Febr: 1724 utgifet, lydande at Jacob Hindrichson hållet sig wid ber:de Fahrkost bygnad til des så när twå trediedelar derpå färdige woro, då han lönligen gaf sig derifrån, fruchtandes at han til CarlsCrona på Crono arbete skulle bortförd blifa. Des utan witnar Bygmästaren at Höijer rundel:n och ährligen honom och de andre timberkarlarne betalt och eftergifet hwad en el:r annan öfer den betingade legan uttaget och skyldig blefet. Ytterligare upwisar Fulmächtigen en attest af d: 1 Decemb: 1722 deruti Olof Thomason i Cronoby sampt Daniel Thomason i Sochlot intyga at Jaccob Hindrichson dem owitterligen förrömde Söderhamns Stad när

Fahr=

 

285.

 

Fahrkosten war halfbygd och han hela timbbermans legan 120 D:r Kmt: bekommet. Jacob Hindrichson begiärar at den nu närwarande attestanten Daniel Thomason edel:n må afhöras, Hwilket och utan jäf skiedde, då han Daniel Thomason berättade at när farkosten war litet mehra än halfbygd, blefo alle timbermän efter Höga Öferhetens ordres af Borgmästaren och Råd i Söderhamn tilsagde at ofergifa Höijers arbete och förfoga sig til Stockholm på Cronans arbete, Hwilket då warande Landzhöfdingen Högwälb:ne Baron H:r Hugo Hamilton lindrade, at allenast 2:ne timbermän, näml:n ber:de Jacob Hindrichson och sedermehra framl:e Jacob Pehrson ifrån Cronoby til Stockholm förordnades. Det Jacob Pehrson lydde , men Jacob Hindrichson drog sig undan med sin hustru och gambla moder

up åth Landet. Höijer gick således ifrån sit med dem giorde contract, at han lät upställa fahrkosten både högre och längre an afskiedat war. derföre han doch wid arbetetz slut

de

 

286.

 

de qwarblefne til fridz stälte, i det han eftergaf hwad de skyldige blefet, mehra och mindre. Bygmastaren Anders Markuson tog bästa Timbret och werket til Höijers Swärfaders Anders Abrahamsons då äfen under bygnad stående fahrkost, deraf träta emellan Höijer och bygmästaren upkom, så at Bygmästaren sedan ey befattade sig med Höijers fahrkost, derpå Timbermännen måste ändra en hoop deras Arbete, som på det sättet dem til skada fördublades. Fulmächtigen påstår, at Jacob Hindrichson så mycket mehra må påläggas betala hälften af den upburne timbermans hyran 20 D:r Smt:, samt 12 D:r dito myntz expenser. förutan de 32 D:r 20 s: Smt:z expenser, hwilka under förra ransakningen begiärte äro. Och plichta för sine emot Höijer under ber:de ransakning utgutne försmädelser, som han intet Kan bewisa det honom el:r hans Cammerater af Höijer någon

orät

 

287

 

orät är giord, el:r at han i Cronans arbete uppehållen blefet; Men Jacob Hindrichson begiärar at och de öfrige nu frånwarande attestanter edel:n må afhöras. Hwad den åstundade räckningen angår så förklarar Fulmächtigen at alla Höijers räckningar och böcker 1721 jämte hans öfriga egendom af Fienden sköflades och upbrändes, så at nu mera ingen rächning öfer det Jacob Hindrichson nutit upsättias Kan.

Resolutio.

Rätten här nödigt at höra Anders Markuson i Karparö och Oluf Thomason i Cronoby, hwarefter närmare resolveras skal.

 

Erich Hanson ifån Pelat begiärar Lensmannen Lorentz Nohrman, sampt Nämdemännen Simon Isakson Matz Johanson at hålla arfskifte efter hans Framl:e Fader Hans Thomason och hans Moder , Hwilket bewilliades efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

 

Nils och Pehr Matzsöner ifrån Herflax begiära Lensmannen Lorentz Nohrman sampt Nämdemännen Matz Johanson och Simon Isakson

at

 

288

 

at werdera deras heman 1 Ml. börde som de härtils bolagzwis besuttit och Peht Matzson nu öfergifer sampt sig af Nils utlösa låter hwilken begiäran af Rätten samtychtes efter det 33 Cap. Jord: B: ll:

 

Hindrich Pehrson ifrån Wuoskoski berättar at han tillika med Matz Pulki ifrån Gamble Carleby och Matz Löpar ifrån Wäxala af detta Tingelag 1720 Medsommars tiden Kom at ligga på Långörs holma der han tros af starkt roande och storm hårdt insåmnade hafandes 30 Carol:r i en pung och sin byxsäk, hwilken pung med pgr: botstules så länge han sof och misstänker han derföre Matz Pulki som aldrig förr än stölden skiedde sedt samma pgr: el:r hört huru många de woro; Men doch icke allenast efteråth uthsagt ber:de summa utan och wenttat det en annan pung med 5 s: Smt: behållen blef Sampt lof at wisa den som stulet penningarne med mehra som under ransakningen yppas läret

Han

 

289.

 

Han påstår at han Kan edel:n erhålla det han om aftonen hadde ber:de penningar som han upwacknandes saknade; Men torde intet tala derom, emedan han war på denna ort frammande då nyl:n Kommen ifrån Witasari S:n och fruchtade at hans obekanta Cammerater skulle dräpa dem om han dem tiltalte el:r beskylte. Pulki så wäl som Löpar påstå högel:n at de ey wetta om han wist någre penningar på holmen; Men det wetta de och med witnen bewisa wilja, at Hindrich Pehrson uppe i Wäxala by sine penningar eftersökt, så Kan ey hel:r Pulki neka at han på et och annat stalle sagt det Hindrich Pehrson haft wid pass 30 Carol:r och i en annan pung 5 s: Smt: Den han såg hoos Smeden Nils Erichson i Wäxala 3 dagar förr än de på Langörs holma lågo, emedan Hindrich uptog och lät se sina penningar då han af Smeden en båt Kiöpte, Mickel Bertelson Puttunen, hust: Malin Erichsd:r i Wäxala sampt Jonas Pehrson Kiärras afhördes utan jäf edel:n och

witna

 

290.

 

witnade först Mickel Bertelson at han af Pulki någre dagar sedan de uokommet ifrån Långören hört, det Hindrich Pehrson saknadt sin penningar och frågade Pulki; huru mycket Hindrich mist dertil Pulki swarade: Han lärer haft 30 Carol:r el:r huru mycket det war, Men talte intet om de 5 s: Smt:. Dagen förut såg Mickel Bärtelson at Hindrich Pehrson

gick efter strand wägen ifrån Puttunens gård, sampt sökte hålleligen på wägen och på begge sidor; Men Klagade intet at någre peningar honom ifrånstulne woro. Wid pass en weka derefter begiärte Pulki det Puttunen wille Komma at förlijka någre twistigheter som han med Löpar hadde När Puttunen andra dagen Kom woro de förlijkta, hwad trätor de haft weet Mickel intet el:r har mehra i detta mål at witna. Hindrich Pehrson tilstår, at de Kommet til byss efter den strandwäg Puttunen omtalar Men nekar sig der söckt de penningar han miste på

Lång=

 

291

 

Långören. Pulki och Löpar afhördes sehrskilt om deras twist som Puttunen förlika skullle och bekiände enhälligt at den war om et notrep sampt lega för Pulkises häst som Löpar för

sit heman i håld nyttiat. Pulkinen säijer, at Hindrich Pehrson haft Söndriga byxor och byxsäck, at pungen lättel:n utfalla Kunde. Han frågades huru han det wiste? och Kunde dertil ey swara, förr än Löpar hwiskade honom i örat, at då narwarande hust: Elisabet Jonasd:r i Calajåki för honom det uppenbarat. Hwilket Löpar doch ey hört; Men Pulki säijer, at hon berättat det för honom på Göstaf Helsingz gård i Wäxala. Hust: Malin Erichsd:rs edel. utsagu är at hon 1720 om Sommaren hörde Hindrich Pehrson Klaga öfer sine penningar, och säija: hwem Kan wisa mig hwart de taget wägen? Pulki swarade: nog fins den som weet dina penningar när det behöfes. Pulki förklarar, at han på skiämt sådant sagt, Jonaas Person witnar på sin Eed, at han ingenting hört el:r weet om desse pennin=

gar

 

292.

 

gar. Hindrich Pehrson påminner, at han under denna Tingztid sagt, det Pulki wille honom förlika, witnet swara at han aldrig hört el.r sagt det Pulki wille förlika honom, Hindrich; Utan någre Lapoboar som honom för tiäru handel instämt. Hwilka han och med Rättens tilstånd i det målet tilfridz stält. Hindrich Pehrson begiärar och får anstånd til nästa Ting hwartil han flere skiiäl anskafa wil.

 

Drängen Erich Matzson ifrån Lapo Sochn berättar, at Hindrich Danielson Reinika i Ilmola til ächta haft hans FaderSyster Maria Hindrichsd:r som barns löös död blefet; Ty begiärar han at om hennes arfingar honom laga bewis lämnas må! Och befinnes här at hust: Maria Hindrichsd:r haft allenast 2:ne Syskon Matz Hindrichson och hust: Susanna Hindrichsd:r. Brodrens barn äro bem:te Erich Matzson samt 2:ne hans i Rysk fångenskap warande bröder Johan och Hindrich jämte 2:ne samsystrar Susanna och Maria Matzdöttrar: Hust: Maria Hindrichs

d:rs

 

293

 

d:rs Framl:e hust: Susanna Hindrichsd:rs barn äro, döttrarne Elisabet och Susanna Erichsdöttrar. Desse arfingar åligger Leensmannen Johan Rein i Ilmola at til deras arfzrät efter uprättat inventarium förhielpa.

 

Handelsmannen Anders Turdin ifrån NyCarleby Stad fordrar af Erich Hindrichson i Ytterjepu 50 D:r 18 s: Kmt: som hans företrädare pa Lussi heman Jacob Mårtenson skal skyldig blefet Erich Hindrichson swarar, at Jacob Mårtenson på Flychten död blefet och at han Erich Hindrichson 5 åhr sedan uptaget Jacob Mårtensons öfergifna heman 3/4 Ml. Lussila som är Crono och han ey behöfer af Borgaren inlösa. Häfandes wid hans anträde inga löös örer på hemanet funnetz. som til Jacob Mårtensons geldz betalning anwandas Kunde. Turdin Kan intet säija, at Erich Hindrichson på Cronohemanet för sig någre Jacob Mårtensons arfingar tilhörige löös örer funnet el:r sielf hans arfinge är. I anseende til

hwil=

 

294

 

hwilka omständigheter Erich Hindrichson dömes frij ifrån den geld som Jacob Mårtenson til

äfentyrs skyldig waret, i anledning af det 22 Cap: Erfd: B: ll:

 

Markus Matzson ifrån Ytterjepu framlägger et Kiöpebref af honom och Mickel Matzson dersammastädes d: 8 Febr: 1720 undertechnadt, lydande at ber:de Mickel Matzson til Markus Matzson sålt och uplåtet sin deel el:r hälften af 1 1/4 Ml. Skatte Runtas dersammastädes, emot 1 Koo, 1 får, 2 T:r Råg 30 D:r Kmt: och 1/2 Tunland Rågz samt 1/2 Tunl:d Korn utsäde jämte äng til at föda en Koo. Des utan har Markus Matzson påtaget sig för Mickel Matzson upsättia en stugu 1 fahuus och en foderlada. Detta hemans Kiöp har Matz Markuson på 3 laga ting näml:n ber:de dato d: 8 Febr: 1720, d: 23 Febr: 1722 och d: 19 Octob: samma åhr upbiuda låtet, emot hwilka upbod och derpå folgd laga stånd in=

tet

 

295

 

tet Klaander anfört är; Ty anhåller han nu om skiötning och fastabref. Och som detta Kiöp befinnes lagl:n skiedt och Klanderlöst wara upbudet sampt lagståndet; Fördenskuld blifer hälften el:r 5/8 Ml. af 1 1/4 Ml. Runtas med alla des tilhörigheter i Wåto och torro närby och fiärran intet undantaget af hwad derunder nu lyder el:r härefter rättel:n tilwinnas Kan, här med dömt ifrån Mickel Matzson des barn och arfingar samt tildömt Markus Matzson des hustru barn och efterkommander, at såssom deras wäl= och Lagfångna egendom til ewärdeliga tider äga nyttia och behålla efter det 1, 2 och 10 Cap: Jord: B: ll:

 

Lars Hanson ifrån Ytterjepu framlägger en skrift af honom och Erich Erichson dersammastädes sampt witnet Matz Jacobson d: 6 Januarii 1724 undertechnad, lydande, at Erich Erichson emot 60 D:r Kmt: updrager Lars Hanson besitningz Rätten på sin deel el:r hälften af 5/8 Ml. Kuus i Ytterjepu, Så har och Lars

Han=

 

296

 

Hanson påtaget sig at efter hand i proportion af förmälte andeel betala hemanetz gield, Hwilket alt efter Lars Hansons begiäran protocollerades.

 

Jacob och Johan Bärtilssöner ifrån Mono by framlägga en skrift af dem sampt witnen Matz Johanso i Cantlax Johan Matzson i Mono Erich Cnutson i Hirflax d. 7 Martii 1724 undertechnad lydande, at Jacob Bertelson antager sin broder Johan Bärtelson til bolagzman på sit heman 3/4 Ml. Crono Cnuus i Mono, Med sådane wilkor at hwar behåller sin boskap. Åkeren skola de nyttia hälften hwardera, sedan halfa innewarande åhrs Råg utsäde och arbete på hälften af den åker han upgräftat med 4 D:r Kmt: honom förnögt ängarne bärga de tilsammans och sedan dela höet jämt sig emellan. Hwilket alt de jämwäl

nu närwarande woro ständige och efter deras begiäran protocollerades.

 

Gostaf Philipson ifrån Lapo Sochn och Härmä by fordrar på sin afl:e

broders

 

297.

 

broders Gabriel Philipsons omyndige barns wägnar och Johan Gabrielson i WuosKoski 10 Carol:r som Johans företrädare på Häikilä heman Mårten Matzson af ber:de Gabriel Philipson til Låns taget. Swaranden wisar med Kiöpebref af d: 15 Junii 1719 at han med 100 D:r Kmt: för börde Kiöpt detta heman som doch af Jorde boken befinnes wara Crono och har der ingen löös egendom bekommet; Ty finner Rätt skiäligt at ifrån denna fordran sampt widare tiltal i detta mål befria Johan Gabrielson.

 

Matz Bangtson ifrån WuosKoski upwisar et Kiöpebref af honom och hans stiuf Syster pigan Sophia Erichsd:r samt Witnen Sigfrid Matzson och Matz Mickelson i Wuoskoski 1718 undertechnad lydande at ber:de piga som waret närmaste bördägande til 7/12 Ml. börde Koukars i ber:de by med sin Förmyndares Oluf Mårtensons samtycke det samma Matz Bängtson uplåtet för 100 D:r Kmt: som

Matzses

 

298

 

Matzses Fader Bängt Matzson i hemanet inlagt sampt 30 D:r som hon af honom Matz upburet, derhoos har han åhrl:n efterlåtet henne 6 wackland åker och 3 skrindland äng. Detta Kiöp har Matz Bängtson 3:ne laga Ting naml:n d. 5 Martii 1718 d: 24 Augusti 1721 och d: 6 Novemb: samma åhr Klanderlöst upbiuda låtet; Men d: 19 Octob: 1722 och 18 Febr. 1723 har Mickel Pehrson i Cauhawa anmält at hans Son Anders tänkte ächta ber:de piga och på deras wägnar begiärt inbörda förmälte 7/12 Ml. som honom för de då anforde omständigheter afslagetz Sedermehra har Matz Bängtson nu under Tingz tiden afstillat sin

bem:te Stiuf Syster Sophia Erichsd:r och hennes man Johan Matzson med 130 D:r Kop: hwarpå han redan betalt 95 D:r och forsäkrat nästkommande Sommar betala resten. Hwaremot de alt widare Klander uphäfet; Ty anhåller nu Matz Bängtson om skiötning och Laga fastabref. Och som detta

Kiöp

 

299.

 

Kiöp lagl.n är slutet upbudit och Lagståndit samt deremot anförda Klander med doom och förlijkning uphäfat. Fördenskuld blifer 7/12 Ml. Koukar med alla des tilhörigheter i Wåto och torro närby och fiärran intet undantaget af hwad derunder nu lyder el:r framdeles dertil rättel:n winnas Kan, här med dömt ifrån Sophia Erichsd:r des arfingar och efterkommander sampt tildömpt Matz Bängtson des hustru, barn och arfingar, at såssom deras wäl och lagfångna egendom til ewärdeliga tider äga, nyttia och behålla. efter det 1, 2 och 10 Cap: Jord: B: ll:

 

Hindrich Pehrson ifrån Lapo Sochn och Ylinurmo by, som wid sidsta Ting waret instämd af Anders Jöranson i Kyrhioby för 51 D:r 8 s: Km: och en Koo som skal restera på Pelkola hemans lösn; Men sig då ey infunnet el:r beskied om laga förförfal wisat och i anseende dertil in contumaciam dömdes at til An=

ders

 

300.

 

Anders Jöranson betala förmälte 51 D:r 8 s: Kop: och en Koo, jämte 3 D:r Kmt:z expenser, har nu til detta Ting låtet inkalla Anders Jöranson och om ändring i hufudsaken anhåller, sampt begiärar, at Johan Isaakson, hwilken han sedermehra uplåtet Pälkos heman, må denna fordran betala. Härom blefo parterne således friwilligt förlijkte, at Anders jöranson i et för alt låter sig med 12 D:r Kmt: benöija. Derpå betalar Hindrich Pehrson hälften den andra hälften påtager sig Johan isakson at betala. Hwilken förlijkning de jämwäl dömdes fulborda lijkmätigt Kongl. Förordn: af d. 4 julii 1695 §: 23

 

Änkan hust. Maria Olofzd.r ifrån Öferjepu, berättar sig näst för Fiendens ankomst tillika med sin sedermehra afl:e man Jacob Matzson i en bäck giömt en Kopparkiettel om en Tunnas måt, en half tunkiettel uti brunnen och en Fierdingz Kiettel uti älfen hwarefter hon 1717 til Ryssland bortfördes; Men wid hennes hemkomst

woro

 

301.

 

woro alla Kietlarne borta, hwarföre hon misstänker sine grannar Markus Matzson sampt Mårten och Matz Markussöner som dertil högel:n neka, Matz Anderson ifrån Öferjepu afhördes uppå änkans begiäran utan jäf edel:n och witnade, at han icke har den ringaste Kundskap om el:r huruwida Swaranderne härtil skyldige äro. Änkan påstår at dett witnet för henne sagt det Markus Matzson 1717 Medsommars tiden wid Tiäru dahlen Sade: Jacob Matzson wil hafa mig til tiuf för Kiettelen, Jag har taget honom, nämde doch intet hwar han taget honom. Markus Matzson så wäl som Matz Anderson neka högel:n at de någonsin sådant sagt och påstå deras oskyldigheet i detta mål. Widare berättar Hindrich Pehrson Metala efter aflagd ojäfad Eed att han 8 åhr sedan hoos Mårten och Matz Markussöner sedt wid pass 9 sk:r små, gambla och söndriga Koppar stycken som han tychte wara af en Kiettel Men hwar de dem bekommet, wet han intet. Swaranderna säija

sig

 

302

 

sig 1715 om Wåren funnet dem efter Ryssarne uti en liten possa på Almänwägen och neka sig wetta hwart Kiärandens Kietlar Kommet, Ey hel:r Kan änkan til uplysning i detta mål närmare bewis anskaffa; Ty finner Rätten skiäligt,at ifrån widare tiltal i detta mål befria Markus Matzson sampt Mårten och Matz Markussöner efter det 20 Cap: Tingm: B:

 

Lensmannen Lorentz Nohrman föreställer Mårten Matzson och ogifte Maria Hansd:r ifrån Wuoskoski hwilka friwilligt bekiänna, at de med hwarandra under ächtenskapz löfte Kiötzlig beblandelse haft och barn aflat som hon 1722 om Wåren födt och begiära de nu med hwarandra ächtenskap bygga emedan hans hustru Brita Philipsd.r 1717 af Ryssarne bortfördes och han sedan af henne ingen Kundskap haft. Elias Mickelson och Matz Thomason ifrån WuosKoski som nul:n uhr fångenskap heemkom

met

 

303.

 

met afhördes utan jäf edel:n, berättandes först Elias Mickelson, at han 1717 om Wåren tillika med hust: Brita Philipsd.r och hennes barn af Ryssarne bortfördes, då hon lämnade i

Räfwel Men han fördes på en Härgård 3 mihl derifrån. Hon slap straxt löös och hade fåt gå

heem om hon welat. Men barnen som woro fullwuxne qwarhöllos hoos bönder i tiänst. 1722 Pinges tiden råkade han henne i Räfwel då hon sade willia föllia honom heem, emedan han på en då derwarande Borgo Fahrkost betingat sig rum; Men när han Midsommars dagen samma åhr bad henne Komma, gaf hon det til swars at hon ändå ey wore färdig utan skulle Komma efter. Hon hördes intet der ställa sig annars än ährligen och wäl. Matz Thomasons edeliga berättelse är, at jämwäl han 1717 härifrån bortfördes och såg aldrig hust: Brita Philipsd:r sedan de i Räfel skildes åth. Men 1722 om Wåren talte

han med hennes Son Jacob Mårtenson och frågade om

han

 

304

 

han wille föllia heem? Då han Swarade: Jag weet intet om Jag Kommer heem de nämde ingendera hans moder. Desse angifne personer tilstå sig 1719 Jacobzmässe tiden begynt med hwarandra omgänge hafwa, hwarefter Kånan af honom blefet med barn rådder som hon 1720 Bartholomeii tid födt derföre de 1721 af Ryska Lagmannen Stackelberg för änkelt hor domde, samt med gatulop och rijsslitande afstraffade blefet.

Resolutio.

Emedan Mårten Matzson och Maria Hansd.r friwilligt tilstå och bekiänna, at de med hwarandra Kiötzlig beblandelse haft och barn aflat, det jämwäl af Elias Matzsons edel:n witnesmål befinnes, at Mårten Matzsons hustru Brita Philipsd:r lefat 1722 då desse med hwarandra omgänge plägat; Ty saakfällas de såssom för itererat änkelt hoor, Karlen til 2 gångor 80 och Kånan til 2 gr: 40 D:r Smt:z böter

efter

 

305.

 

efter Kongl. Forordn: af d: 18 Maii 1653 des utan skola de stå hwarsine 3 Söndagar på plichtepallen och undergå uppenbar skrift lijkmätigt det 9 Cap: §: 4 Kyrkiol:n och Kongl. Förordn: af d: 4 Febr: 1720.

För böterne plichtade de begge med Kroppen.

 

Anders Jacobson ifrån Ytterjepu Klagar, at Anders Simonson i Pänsala nu under Tingz tiden Kallat honom tiuf och bedt honom gå heem at gnaga märbenen hwarföre på honom straf begiäres swaranden tilstår sig sådant til honom sagt emedan Kiäranden först Kallat honom tiuf och skiälm som Anders Jacobson ey hel:r undfalla Kan. de söka nu ingendera sina beskylningar at bewisa Ty saakfällas de til hwarsine 2 gångor 3 D:r Smt:z böter efter det 43 Cap: Tingm: B

 

Änkan hust: Maria Jacobzd:r ifrån NyCarleby Stad berättar at Anders Simonsons i Pänsala

broder, Crono Båtzmannen Erich Simonson 1719 i Waxholm och hans hustru Marias Syster

Elisa=

 

306

 

Elisabet Jacobzd:r 1720 i Martii månad på Flychten i Ångermanland med döden afgingo, lämnandes efter sig 2:ne Söner den äldre 9 och den yngre Et åhr gambla, dem hon uti stoor fattigdom med mycken möda och beswär på Flychten skiöt och uppehållet samt ännu hoos sig hafer. Sådant oachtadt har doch barnens Faderbroder bem:te Anders Simonson i Pänsala af deras Föräldrars qwarlåtenskap i hennes frånwaro borttaget 1 Koo, 1 blå manfolkz tröija och 1 swart qwinfolkz Klädes tröija med mehra, sampt af hennes egna saker 1 rya, 1 Kista der i åthskillige hennes saker woro, 3 beredda fårskin och en malmgryta hwilket alt hon nu tilbaka begiärer hon tilstår sig jämwäl på flychten af barnens egendom til deras föda sålt en halfsliten röd Kiortel, et blå rast förkläde, 1 grå walmars råck, 1 swart walmars Kiortel, 1 stickad tröija och 1 hwit Kiortel, hwaraf hon jämwäl på deras moders hust: Elisabet Jacobzd:rs begrafning Kostat 6 D:r 15 s: Anders Simonson Kan ey neka

sig

307

 

sig hoos hust Maria Jacobzd:r taget någon egendom som han Rättens godtfinnande heemställer; Ty afsades at Anders Simonson skal wid 5 D:r Smt:z wite til Lensmans gården föra den egendom han hoos hust: Maria Jacobzd:r taget och der utgifa hennes enskylta saker; Men hwad barnen tilhörer bör af Lensmannen werderas. Så åligger jämwäl hust: Maria Jacobzd:r til nästa Ting, för den af henne försålda och barnen tilhöriga egendom en så richtig räckning giöra som hon edel:n bestyrka Kan, hwarefter Rätten sig här om närmare utlåta skal.

 

Lars Anderson ifrån Cantlax berättar, at han åhren 1720, 1721 och 1722 bebodt Joseph Andersons heman dersammastädes, sampt anseenliget arbete derpå nedlagt och hemanet i många delar förbätträt, hwarföre han nu betalning fordrar. och begiärte med Joseph Andersons samtycke Nämdemännen Matz Johanson i Cantlax och Simon Isakson i Hariox at nästkommande Sommar syna och

werdera

 

308.

 

werdera Lars Andersons arbete och melioration på hemanet, som bewilliades. Skolandes Rätten sig derom yttra, när werderingz listan i parternes närwaro upwisas, så framt ingen förlijkning des förinnan emellan Kommer.

 

Capitainen H:r Didrich Trolin anmälar at han efter wederbörliget tilstånd nästkommande wår Kommer at tilträda 11/12 Ml. Crono Damskata i Munsala by til hwilket hemans uprättande nödige frihetz åhr begiäras. Af Lens= sampt Nämdemännens innkomne skriftel:n så wäl som nu inför Tingz Rätten giorda mundtl:e berättelser finnes at detta heman under hela Fiende tiden öde legat sampt gården til dörar, golf, taak, murar, fönster och annat ganska illa blefet medfaren. Åkeren ligger öferalt i linda, med förfalna diken och gierdes gårdar, sampt skoggångne ängar Under hemanet fins Knap skog, mulbete och fiskewatn. I anseende til sådane omständigheter finner Rätten skiäligt, at til detta hemans uprättande föreslå 6 åhrs frihet. förutan

detta

 

309.

 

detta innewarande. Hwilket General Majoren och Landzhöfding Högwälb:ne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen ödmiukl:n heemställes.

 

De Jepuboar framlägga Häradzhöfdingens H:r Jonas Mollins syne ransakning och doom af d: 8 etc. Octob:is 1722 angående råskilnad i skog och mark emellan NyCarleby och Pädersöre Sochnar. Emot hwilken doom parterne vice versa appellerat sampt d: 12 Augusti 1713 erhållet den Högt:de Lagmans Rättens andtl:e sluut. Och emedan protocollerne under förfluten Fiendtligheter blefet förstörde, anmälta Alter jämwäl något illa medfaretz äro doch wäl laslige, Ty anhålla Jepuboarne at ber:de ransakningar och domar dem och efterkommanderne til säkerheet i protocollet införas må. Hwilket bewilliades och skiedd som föllier.

Anno 1712 d: 8 etc. Octob:is blef lijkmätigt Häradz Rättens slut af d. 7 Martii sidstl:n företagen ransakad och afgiord en twist

som

 

310

 

som war upkommen emellan Pädersöre och NyCarleby Sochnar angående råer och ägo skilnad i skog och mark med mehra som de twista om hwilket förrättades af undertechnad och närskrefne ährlige utsochne

Nämdemän.

Jfrån Gl. Carleby Jifrån Wöro Sochn

och Kelfio Sochnar.

Gabriel Wefar, Johan Mäckipä,

Matz Skoug, Uno Carlson i Lootlax

Lars Sahlo, Johan Tomason i Bertby,

Matz Borgarback, Jacob Kyr i Kimo,

Matz Ripa, Jacob Mårtens:n i Årawais

Derjämpte infunno sig Lensmannen Jacob Beckman ifrån Pädersöre och Lensmannen Mathias Crichou ifrån NyCarleby, begge af H:r Baron General Majoren och Landzhöfdingen Högwälb:ne Lorentz Clerk wid Pädersöre Ting ber:de tid d: 7 sidstl:n Martii coram protocolo befulmächtigade, för Crono hemanen hwar i sin Sochn. Så fantz och at de Öfer= och Ytterpurmoboar ifrån Pädersöre Sochn, sampt de Öfer= och Ytterjepu med WuosKoski boarne i NyCarleby Sochn uti desse twistigheter emoot hwarandra interessera. Och ehuru wäl Sundby och Katternö Natbohl af Pädersöre Sochn, sampt Carby och

Kofjåki

 

311

 

Kofjåki af NyCarleby stöta med deras ägor inuppå Sochne råen så hafa de doch icke någon häfd så högt up i skogen hwarest största twisten är, at de funnet nödigt sig at infinna. Oachtadt de om terminen i rättan tid och tydel:n ansagde äro. Men Läplax by som undertiden hämtar skepz och Skutewärke neder ifrån desse längst aflägzne orter uppe i Sochnen, hadde befulmächtigat en sin byeman Johan Jsaakson som jämpte inbyggarne af begge Purmo byar tilstädes war förklarandes parterne å begge sidor det de intet jäf hafa emot någon af Rättens lemmar; Ty erspordes först om anförde råer? el:r om någre gamble råbref upwisas Kunna? Då de NyCarlebyboar framlade Jacob Hanson Nicarli Lagmans doombref af d: 25 Febr: 657: som förmälar, at då i LagmansRätten war framwist Gabriel Liungsons Häradz dom af d. 11 Aug: 1640, hwarmedelst är afsagt det Matz Hanson i Öferjepu tillika med sine consorter dersammastädes näml:n Simon Erichson, Erich Sigfridson, Oluf Matzson, Hans Mickel=

son

 

312

 

son och Jacob Hindrichson obehindrat sampt deras efterkommande arfingar ewärdel:n skulle fika och fara Kauhjerfi träsk, sampt tilliggande ägor i äng och törfedz skog. eftersom det deras gambla och uhrminnes häfd warit hafer. Och at Matz Grelson i Öferpurmo och Pädersöre Sochn aldeles afsagd derifrån och så wäl han som flere wid 40 sk plicht förbudne at giöra Matz Hanson och hans interessenter något förfång el:r intrång derutinnan och emedan både Häradz = och Lagmans Nämden inför bem:te Lagmans Rät bekändt at bem:te träsk waret Jepuboarnes uhrminnes och af älder wälfångna häfd; Dyär och afsagt wid laga wite för Lagmans domqwal, at de skulle wid ofanskrefne ägor handhafas, så frampt icke någon med sämd dertil framdeles Komma Kan Hafandes Jepuboarne haft en god deel af deras Tierubruk i negden af Kauhajerfi, hwarifrån deras tiära är af Purmoboarne förleden winter bortförd och förmoda de sig i Kraft af antechnade Häradz= och Lagmans domar

blifa

 

313

 

blifa wid deras häfd på samma ort bibehåldne. Des utan berättar Häradz Nämdemannen Matz Olufson ifrån Öferjepu, at han wid pass 30 åhr sedan hafwer hört af sine grannar nu framl. Mårten Matzson och Jacob Hindrichson, at råen skulle framgå i Östra ändan af Kauhajerfi Siöen, öfer en steen Swartsteen Kallad, wid hwilken siö jämwäl skal finnas en furu, hwaruti för långliga tider sedan skal märke wara hugget. Detta berättar jämwäl Häradz Nämdemannen Oluf Koijonen ifrån WuosKoski sig hafa hört af sin Sahl. Fader Matz Knutson. Hans Erichson ifrån Ytterpurmo som och är född i Pädersöre Sochn och Kyrkoby, berättar sig för 20 åhr sedan hafa tiänt hoos Gestgifaren Sahl. Erich Sigfridson i Öferjepu och samma tid med honom och flere des grannar draget noot i Store Kauhajärfwi då bem:te Erich Sagt: här är en steen i Siöen med Kors uti, hwarest råen framgår, hafandes intet Erich utwist samma steen, el:r wist sagt om han wore belägen uti store Kauhajerfwi el:r mindre Kauhajerfi, som wid pass 1/8 mihl ifrån den större Siön beläget är. Widare framlade Lensman=

nen

 

314

 

nen Chricou en attest af Borgarne i NyCarleby Aders Turdin och Erich Mårtenson d: 6 Martii sidstl:n underskrefen, förmälandes desse borgare, at de läset et bref som utkommet 7 a 8 åhr sedan ifrån Sahl. Kyrkioheerdens H:r Johan Forsmans Sterbhuus, hwilket bref innehölt någre råställen emellan desse Sochnar och hafer Turdin til Framl:e Pehr Hindrichson i Karby och NyCarleby Sochn samma bref utgifet; Men Pehrs Son Hindrich skal förklara sig intet deraf nu mehra wetta. Önskandes NyCarleby boarne at samma bref Kunde finnas igen, då någon närmare uplysning i Saken torde ske. Haremot förklarade, en

deel af Purmoboarne at de utaf gammalt folk hafa hört det råen framgår öfer Lilla Kauhajerfi, hwilket är beläget som förmält är wid pass 1/8 mihl ifrån Stoora Kauhajerfi, wäster uth, emot NyCarleby Sochn, besynnerligen bekände Häradz Nämdemannen Hans Mickelson ifrån Kortjärfi, at han för 20 åhr sedan wid pass hafer hört af en gammal ährlig hustru ifrån Öfer

Purmo

 

315.

 

Purmo by och Koonjärfi gård Lisa Andersd:r som nu död är, desse orden: Jepu boarne ifrån Ny Carleby Sochn, hafwa nu begynt at hafa sine tieru bruk jämpt med Kauhajerfi Siön

och Komma snart intil Purmo Åen; Men råen går öfer LillaKauhajerfi, hwarest råmärket uti en steen inhugget är. Johan Olufson ifrån Öferpurmo bekännde at dess granne en gl. Häradz Nämdeman, nu mehra Sahl. Anders Hindrichson, förleden Wintras hafer hafer äfen sagt, det råen går öfer Lilla Kauhajärfi hwarest och är hugget uti en steen. Rådmannen och Notarien i Jacobstad Carolus Borgerus, hwilken tillika med sin Swärfader Borgmästaren Niclas Wendelius och Purmo boarne förleden Wintras reest igenom desse twistige skogar at göra sig underrättade om rätta beskafenheten i denna saak, bekände sig icke allenast funnet ber:de steen belagen uti Österänden af Lillekauhajerfi Siön utan och observerat oferst deruppå wara hugget et märke af sådan Figur T sampt uppå wästra Kanten at

samma

 

316.

 

samma steen på 2:ne ställen hugget; Men siellfa Figuren kunde nu så noga ey upgifas. Af ber:de märke T hafer strecket I gåt efter steenryggen uti Norr til W: et par böss skot ifrån Siön, Så der ohngefär, är funnen en stoor steen och derpå en mindre steen Hwilken Purmoboarne för en wisre hålla. längre Sud Sud ost ifrån Siön, har legat uppå en stoor hällan steen lika som en wisare, under hällan woro 3 stenar och ändå någre små stenar. Widare längre söder en steen uppå en jordfast steen. Än längre söder uppå en stoor Jordfast sten en Compass lagd af 5 stenar och 2:ne bistenar, Uppå samma Jordfasta steen. sidst söder uth 2:ne stenar, flere tekn til råar an som anfört är, hafa de då intet finnat

Kunnat Beträfande brefet som borgarne Turdin och Erich Mårtenson witnat om och anfört är Så upwiste och Borgerus en Copia af Refst Herrarnes doch af åhr 1564 d: 16 Sept:is som uti Häradz Rätten d: 26 Octob: 659 renoverad är, Angående ägo skilnad emellan de Soch

lot

 

317

 

Sochlot boar af NyCarleby och Sundby boar af Pädersöre Sochnar, hwarest nu ingen twist höres, förmodandes Borgerus at sidst anförde bref så mycket mehra är det samma som Borgarne uti deras attest omtala, som någre Pädersöre näml:n Hans Erichson i Ytterpurmo Johan Olufson i ÖferPurmo, Hans Knutson ibm och Hindrich Matzson i Sundby

förleden Winter hafa fåt det utaf Hindrich Pehrson i Karby, och han då sagt det wara det samma som ifrån Turdin utgifet war. Lensmannen Chrichou påminte, at Borgerus såssom en Rådman och Cronobetiänt icke må tala såssom någon Fulmächtige i detta mål som honom intet angår, Hwaröfwer Borgerus sig förklarade, at Purmoboarne hadde anlit hans Swärfader, at blifa deras Fulmachtige och til honom lefererat deras skrifter och handlingar. Hwilka Borgerus nu upwwisar utan at såssom någon Fulmächtige drifa Pädersöre boarnes

saak. Hwartil syne Rätten emot Kongl. Förordn: af d: 17 Martii 696 ey

hel:r

 

318.

 

hel:r honom admittera Kan. Ny Carleby boarne förklara, at den siön som ligger näst wäster

om store Kauhajerfi, intet Kallas Kauhajerfi; Utan allenast Lilla Siön, hwarföre de ey hel:r befinna sig der Kunna stadna, Utan få nyttia den så Kallade store Kauhajerfi Siön med dess tilliggande ägor, och emedan Pedersöre boarne intet hafa welat stå wid den förlijkning som parterne emellan extras diccaliter d: 9 octob:is 1711 är giord; Ty anhåller han Crichou, så wäl som börde bönderne ifrån Ny Carleby Sochn, at råen nu må ske uti midie marken emellan Edzewe och Ny Carleby älfwar, sampt at Ny Carleby boarne må blifa mechtige deras Tieru Kiöpskilling, som lijkmätigt Häradz slutet af d: 7 Martii sidstl:n uti

Pädersöre Sochne Kyrkia deponerad är, sampt at Pädersöre boarne hwilka tiäran emot deras giorda friwilliga förlijkning hafwa bortfört, må för wälde beläggas med laga böter. Här

emot exciperade Crono Fulmächtigen Beckman med sine consorter, at parterne hafwa på både sidor wid sidsta Winter

Ting

319.

 

Ting d: 7 Martii waret nögde at förlijkningen blef ryggad, hälst emedan de när råen efter förlijkningen skulle upgås, om des rätta förstånd icke öferens Kommet, Angående den begiärta midie marken emellan Ny Carleby och Edzewe älfwar, så Kunna Pädersöreboarne så mycket mindre dertil samtycka, som Purmo älfen med tädt bebygda och stora mantal är belägen deremellan, warandes äfen så långt och somblige städes längre ifrån Purmo älf til Edzsewe än som ifrån Putmo til NyCarleby älf, så at NyCarleby boarne med en sådan skilnad som de begära, skulle til en del innesluta sielfa Purmo byarne, Kommandes Edzewe boarne, som äfen ut med den älfen tedt boende äro, intet widare uti denna twist at interessera, än det de til RättegångzKostnad erlägga 24 s: Kmt: af hwar röök, efter som Purmo boarne äfen så mycket til dem uti deras skog twister emot Cronoby boarne tilförna hafa erlagt. Angående tiäran så tilstå de ofer= och Ytter Purmo boar at de och ingen annan by med samfält rådhulpitz åth den

samma

 

320.

 

samma at i förwar taga, undantagandes Johan Grelson i Ytterpurmo hwilken ingen häst hadde, sampt Matz Urbanson ibm, Hindrich Sigfridson i samma by, som skiutzade Borgmästaren Wendelius up i Skogen, samma gång som tiäran borttogz, hafandes Purmoboarne tagit anledning til ofta bem:te tiäras förwarande af Högwälborne H:r Barons General Majorens och Landzhöfdingens resolutioner af d: 30 Decemb: 1709 som efter Purmoboarnes begiäran pålägges den då af Ny Carleby boarne nedhugne tiäruskogen arrest til laga utslag wid då näst instundande Häradz Ting doch som Ny Carleby boarne icke des mindre giordt förfång och anseenlige tilwerkningar inuppå Purmo sidan; Ty hafa de nödgatz omsider fatta det rådet, at ställa 118 T:r Tiära i säkerheet, til laga utslag, hwilken Tiära sedermehra är i Jacobstad försåld a 3 D:r 24 s: Kmt: tunnan, förutan tieru och wräkare penningar, och emellan uti Pädersöre Kyrkia deponerade, äfwen tilförna hafa Pädersöre boarne 1709 om hösten efter Sahl. Befalningz

man

 

321.

 

mannens Samuel Österbäcks mundl. befalning borttaget 70 tunnor Tiära ifrån NyCarleby boarnes tiärudalar. Hwilken tiära doch igenom meer Högbem:te H:r General Majors och Landzhöfdinges resolution, som nu ey upwisas Kunde emot borgen af Handelsmännerne i Ny Carleby Johan Juniander, Johan Blad, Johan Ryss och Oluf Turdin, sampt Lensmannen Mathias Crichou är löös gifen. Ordin: Landtmätaren Wälb:de Christopher Mört, hafer efter parternes begiäran, af attat skogen emellan NyCarleby och Purmo älfar, befinnandes längden ifrån Harusjerfi alt neder til Saltsiön och Kaarwiken som är en odisputerlig skilnad emellan Sochlot af Ny Carleby och Sundby med Karby på Pädersöre sidan, wara 4 mihl. Jfrån Harusjerfi til Stoorkauhajerfi 1 mihl och 5900 al:r, i längden emellan stora Kauhajerfi på Öster och Lilla Kauhajerfi på Wästra sidan 1/8 mihl, ifrån Stoorkauhajerfi ginast til Purmo Åen 1/2 mihl och 900 al:r ifrån Lilkauhajerfi til NyCarleby åen ginast 3/4 mihl och 1500 al:r, ginast emellan NyCarleby och Purmo älfar wid råen som går emellan

Jepu

 

322

 

Jepu och Kyrkoby 400 al:r ringare än 2 mihl emellaan begge åminnen wid Salt siön 1 2/3 mihl sampt 1500 al:r. Efter som parterne förmeente sig Kunna hafa någon styrka af deras upnämde råmärken wid Kauhajerfi nämbl:n Purmoboarne wid det lilla= och Jepuboarne wid det större träsket, så belefades at samma råmerke skulle af Hela Nämden besichtas, Hwilket skedde den 9 och 10 octob då de hafa funnet den stenen som Purmo boarne sig påberopa uti Lille Kauhajerfi, och med det derpå befindtl:a merket öferst uppå stenen så wara beskafat at twärstrecket uppå ofanskrefne Figur af T är en naturlig råmna, som intet är med händer giord, det andra strecket som går uti norr och Söder emot 3 tums långt och stoter in uppå råmnan, Kunna de intet säkert weta om det är med händer giordt el:r ey? På

W'ästra sidan af samma sten finnas och 2:ne gröpper; Men ingen Kan uppå sin Eed och samwete taga at de äro wist med händer giorda; Utan lämnar Nämden så wäl angående desse som det förra merket öferst på stenen, uti twifelsmål. 60 fammar derifrån uti Söder til Öster fans en steen 10 al:r uti widden sampt

3/4 al:r

 

323.

 

3/4 al:r på et hörn och något högre på de 2:ne andra hörnen, warandes denna stenen upstyltad med 3:ne andra stenar. Öferst uppå honom låg jämwäl en nästan rund steen något drygare än 2:ne mäns börda. Efter samma Kosa som går emellan ber:de steen uti träsket och sidst: nämde stenar 60 famnar derifrån gingo de 48 fbl:r längre uti Söder til östren och funno allenast 1 steen som de Purmo boar sig påberopa, denna stenen war fuller aflång och Kunde tiäna til en wisare; Men förutan det han låg twert ofer Kosan så at de inkominkommo på des sida så war han och 7 1/4 al:r uti strecket på östra sidan. Jfrån sidstben:de ena steen fortforo de alt uti den antagne Kosan ifrån de 2:ne första merken 84 famnar och hadde 8 fbl. Och 1/2 al:r ifrån samma Kosa på Östren 4 stenar som tycktes wara med händer lagda, på sådant sät som råer i forna tider pläga lägas, der brede wid hafer fuller des utan waret en steen som Klarl:n befantz wara sprucken och af allen ifrån den ena af ber:de 4 stenar. Och syntes det skogz eld deröfer gådt för en tid sedan, då stenen lärer bränd och råmnad wara. Sedan staaka=

des

 

324

 

des derifrån alt uti det först antagna strecket 102 fl.r och upwistes 44 fl. iIrån samma Kosa på östren 2:ne stenar liggandes en aln ifrån hwarandra, uppå en jordfast steen, den ena war litet mindre än som den andra alla desse merken undantagandes den steenen som i Siön är, ligger uppå holstriga och mycket steniga orter, och hafa Purmo boarne intet haft någre flere merken, at beropa sig uppå. Uti det större träsket hafa jepu boarne haft deras båt och der bredwid deras redskapz huus sampt ängar både wid stora och Lilla Siön; Men ingen Purmobo hafer der nu någon äng, förutan det Anders Erichson i Konjerfwi hafer en äng 3 a 4 böss håld öster om träsket hwilken hans Fader hafdat allaredan förr än åhr 640 då Jepuboarne ofanskrefne dom fingo och berättade denne Anders Erichson som är en gammal ährlig man at hans heman tillika med Matz Grelson Slijp som nämnes uti 640 åhrs Häradz= och derpå fölgde Lagmans

dom

 

325.

 

dom häfdat någre ängar wid Kauhajerfi och fiskewatnet deruti; Men som Slip war en orolig man; Ty lämnades honom häfden dersammastädes allena, hwilken han sedan emot Jepuboarne intet förswara Kunde. Och hafa Anders Erichson i åhr med lof bergat Matz Olufsons i Jepu äng på Östra sidan af store Kauhajerfi, hwarest nu et hölod fins. Sammaledes bekande Hindrich Hanson Taiskalain i Öferpurmo sig hafa hört af sin Fader Jöns Erichson, at han med med Koonjerfi och Slip haft häfd wid och uti store Kauhajerfi; Men desse blefet derifrån dömde under twisten med Jepuboarne och hafa de sig sedan dermed intet befatt: Härrörande den så Kallade Swartsteenen i store Kauhajerfwi och den utmed träsket påberopade furun, så hafer jämwäl Mämden detta i ögon sichte taget och befunnet 4 ristor uti stenen, som hwarken wisa en Kosa el:r äro af den beskafenheet at Nämden Kan uppå des samwete förwist säija at de med händer giorde blefet; Men uti en famns tiok furu som begynner förtorkas, så at barken affaller,

hafa

 

326.

 

hafa de uppå en sida funnet et bomärke som Simon Erichson i Öferjepu Kännes wid och säijer sit heman tilhörigt wara och at samma bomärke så länge sedan inhugget at deromkring är nu en tums tiok yta wäxen, på andra sidan står et märke något stort med åthskilliga ristor som ingen wil Kännas wid, och läre sedan wara inhugget som ytan deromkring är 2 1/2 tum. Pedersöre boarne begiärte at sen 640 åhrs Häradz dom Men Jepu boarne påstå den samma hafa förkommet som de willia tro uti wådeld då Gestgifarens Erich Sigfridsons gård i Öferjepu bran. Öfer och Ytterpurmoboarne ifrån Pädersöre, sampt WuosKoski och Jepuboarne af Ny Carleby förklarade, at emedan de intet hafa någon twist utan för röd abborwatnet som är beläget 7100 al:r utanföre emellan nord och Kornet W: hafandes byarne derutanföre såssom Katternö Natbohl, Sundby, Kärwijk, och Kofjåki sig här intet infunnet, el:r äro interesserade uti den förmämsta twisten om tiäran som til största delen wid Kauhajerfi tagen är; Ty willia de denna gången intet expesera uppå Sochn råen längre än som til röö abborwat

net

 

327.

 

net och steenmåsan som ligger der wästan före emot Kofjåki åen; Utan anhålla om slut och råskilnad ifrån Harusjerfi, til sidstber:de Abborwatn och måsa! lämnandes wedrebörande sedan frit, at om de skogar och lägenheter som derutan före finnas, förenas som de bast Kunna och gitta. Och påstå Pädersöre boarne, at emedan råen ofanför Harusjerfi, emellan de Kortesjerfi boar af Pädersöre Sochn, och Hilli boar af Lapo Sochn utkommo wid sidst ber:de träsk, så må hon och derifrån continueras linea recta åth Lillekauhajerfi, som af Cartan synes ligga i midie marken, sampt at Kosan längre utföre emot steenmåsan och rööabborwatnet må förordnas uti midie marken, och som Ny Carleby sampt Purmo älfar sig befinna och jämwäl Sochneråen Kan gifa anledning til. Upwisandes Pädersöre boarne et Häradzdombref af d: 3 Febr: 1612 som förmälar, huruledes de NyCarleby boars Fulmächtigar samma gång hafa i anledning af Högst Sahl. och Glowyrdigst i åminnelse Konung Carl den 9:des gifne förordning giort pra´tention uppå

58 rökar af Pädersöre S:n

som

 

328.

 

som skulle läggas under Ny Carleby hwarest den tiden nyl:n et pastorat blefwet och hafa Sochnemännerne då blefet således förlijkte, at Kofjåki och Söder Carleby, som nu Karby Kallas, och dertil lydt under Pädersöre skulle sedan såwida höra under Ny Carleby Sochn at de dit betala deras Kyrkiodrächter, skiutzfärder och Lensmans hielpen; Men hwar och en skulle doch behålla sin gl. häfd och ingalunda widga el:r förkorta hwars annans utmark i någon måtto, el:r på ey rålägga, Men aldeles blifa wid den häfd de af ålder haft hafa, i åker, äng skog, fiskwatn, qwarnar, woto och torro hwar by för sig intet undantaget wid anseenliget wite som sielfa original domen utwisar. Hwad föröfriga angår ofta bem:te 640 åhrs Häradz doom som sedan wid Lagmans Rätten confirmerad är, så förmodar Purmoboarne, at så frampt Jepu boarne derwid Komma at beskyddas, så Kan lijkwäl deras häfd wid Kauhajerfi icke annorledes ansees, än

som

 

329.

 

som en uhrfiäl, hwartil någre bönder och intet hela byen berättigad är, Hwarigenom Pädersöreboarne så mycket mindre kan betagas deras rättighet til en ordentel. rå i midie marken som begge Purmobyarne bestå af 44 1/3 Mantal, och WuosKoski med Jepuboarne tilhopa beboo allena 38 1/4 Ml. både börde och Crono som sees af begge Lensmannernes deröfer ingifne listor. Jepu och WuosKoski boarne exciperade deremot, at Harusjerfi ligger dem närmare, än som Purmo älfen; Ty begiära de et Knä ifrån Harusjerfi til Pirtijerfi el:r dit soom midie marken emellan begge älfarne Kan wara, och dädan linea recta til Östra ändan af Kauhajerfi, hwaruppå de bebrefade äro. Williandes de för någon uhrfiäl den orten ingalunda ehrkiänna. Och ehuruwäl de således wid Kauhajerfi Komma något öfer midie marken så förmode de doch at i consideration Kommer,

det

 

330.

 

det på Jepu sidan äro stora ofruchtsamma måsar som af cartan synes, hwaremot wederparterne hafa ömnigare skog. Hwilket och lärer orsak waret, at deras Förste der aldrig tilbudit at disputera dem häfden wid store Kauhajerfi mindre något der wästerom, förutan hwad åhr 1640 passerat och ofta omtalt är. Heemställandes de Rätten, at ifrån Kauhajerfi stehnråen hwart som det Kan skiäligt synas sidst förbehöllo parterne sig med hwarandra at utföra Saken om den bokförda tiäran, sampt derwid föröfade wåldzwärkan, sedan en wiss rå på desse stridige orter stadgad blifer. Och som härwid intet mehra war at

påminna; Ty slötz enhälligt som föllier Hwad för det första angår de NyCarlebyboars begiäran, at Edzewe Elfen här wid må i consideration Komma så emedan Purmo Älf ligger

nästan mit emella Edzewe och Ny Carleby älfar med stora och tädt bebodda Mantal, äfen som både Ny Carleby och Edzewe älfer; Ty faller denne

pra´tention

 

331.

 

pra´tentionen utaf sig sielf och Kan af Rätten intet gillas.

Beträfande för det andra Purmoboarnes påstående at blifa handhafde wid de märken, som äro funden uti Lilla Kauhajerfi och der sunnanföre, så ehuruwäl denna begiäran låter sig så mycket bättre höra, som Lilla Kauhajerfi är beläget i midie marken, Så Kommer härwid doch at ansees. 1:o det nämden intet Kan uppå deras Eed och samwete säija, at det märket som fins uppå stenen i Lilla Kauhajerfi är med hander giort. 2:o finnas intet dera af de upräknade södre märken af sådan beskafenhet, el:r så lagade som rätta råer och wisare el:r utliggare efter lag wara pläga. 3:o ligga de ey hel:r med hwarandra uti et streck och Kosa. Utan 4:o wisa nästan så många Knä och Krokar som de til antalet äro, hwilket närmare af en apart utritning som Landtmätaren Mört giort hafer, sees Kan. Fällandes det 5 orimmerliget at tro, det något förnuftigt folk uppå et Kort håld näml:n 294 fl:r så många Krok och Knä råar

giort

 

332

 

giort hafer. 6:o hafa ey hel:r parterne någon bätre stäld rå, antingen ofan el:r utanför upwisa gittat. 7:o är merkel:t at alla de påberopade merken undantagandes den som i Siön ligger, äro uti holstig och stenige orter, warandes den som på slike orter något hafer wistatz icke obekant det äfen slijkt och Kanske det som likare är til råer, finnes mångestans i skogarne, der aldrig någon rå waret och aldrig Kommer. 8:o Finnes ey hel:r något bref el:r skriftel:t document, som desse merken til råer nämner. Fördenskuld Kan Rätten i anseende til sådane skiäl och omständigheter intet ehrkiänna ofta bem:te utnämde märken ifrån Lillakauhajerfi och söderut, för något emellan Purmo och des wederparter tilförordnade råer. Utan blifaa de härmed ogillade lijkmätigt det 26 Cap: B: B: ll:

Härrörande för det 3:die Purmoboarnes mening at Jepuboarne skola hafa deras uhrfiäl wid

Kauhajerfi, så emedan derwid är at observera 1:o det Purmoboarne aldrig befinnas hafa haft någon häfd wäster om store Kauhajerfi, hwarest Jepuboarne, 2:o

åhr

 

333.

 

åhr 640 wid Häradz Rätten och sedermehra wid Lagmans Rätten deras gl. uhrminnes häfd

bewist hafa. 3:o Gifer den mening man hafer af Lagmans domen af åhr 1657, ingen anledning at uptaga denna ort för uhrfiäll under hwilken titul den så mycket mindre deraf Kan passera, at någre bönder allenast deruppå bebrefwade äro, som man 4:o håller före, det ey någre flere den tiden wid Kauhajerfi haft deras häfd; Utan de öfrige deras grannar på andra ställen. Och den ena intet skiöt om at förswara den andras rättigheet. Äfen som man seer det just samma gång hafa tilgådt på Pädersöre sidan, hwarifrån allenast Matz Grelson Slip allenast i domen Nämnes. Och bekenna Purmoboarne at han af de öfrige byemännen ingen hielp hadde. 5:o Fordrar en uhrfiäls egenskap, at de skal ligga uthom sin ägares byemål, hwilket så mycket mindre om Storekauhajerfi Kan säijas, Som Jepuboarne aldrig hafa warit hwarken med häfd el:r råer derifrån på wästra sidan skilde. Utan äro de jämwäl på törfedz skogen derom=

kring

 

334.

 

kring bebrefade; Ty Kan Rätten i anseende til alt sådant intet denne twistige ort wid storekauhajerfi för någon uhrfiäl förklara; Utan såssom Jepuboarne sin häfd derintil, samma upp¨å träsket och skogen deromkring igenom laga domar längst första hafa bewist; Ty blifa de och deras handhafde, efter det 1 och 30 Cap: Jord B: ll: doch så at deras rättighet til skogz österuth åth Purmo intet sträcker sig längre än til Östra Stranden af träsket, efter som man intet funner dem längre för detta hast någon laga häfd; Utan Anders Erichsons i Koonjerfi Fader under 640 åhrs action sin äng 3 a 4 böss skot ifrån stranden fåt behålla. Angående för det öfriga råerne ofan och nedan för Kauhajerfi; så ehuruwäl Harusjerfi intet ligger just i midie marken emellan Purmo och NyCarleby, så finnas doch Jepuboarne d: 9 octob: 1711 igenom en extra judicial förlijkning, som undertechnad jämte Crono Befalningzman

nen

 

335

 

nen Wälb:de Reinholt Bullich underskrifwit, hafa waret nögde at stadna wid samma träsk, hwarintil råen emellan Lapo och Kortesjerfi stöter. Hafandes och Jepuboarne nu medelst Kauhajerfi råå, kommet något öfer midie marken åth Purmo; Ty pröfwar Rätten skiäligt at Råen hädan efter skal gå ifrån den östra harusjerfi strand linea recta emellan nord och Kornet til W: åth Östra stranden af stora Harusjerfi och sedan derifrån uti N: N: W: til W: til des råen stöter in uppå Kofjåki råen. Hwilket af cartan synes skie i södra Steenmåsa ändan. Hwad skog och ägor som sedan utan före finnes lämnas uti sit förra stånd och wederböranderne öppet, frit at framdeles med hwarandra rådgiöra hwar råen widare skal framgå.

Emot denna doom framlade börde bönderne ifrån Purmo straxt deras wadpenningar. Så förklarade och Lensmannen Beckman uppå Crono Hemanens wägnar sig oförnögd, och hafa de 6 weckor för nästa Lag=

mans

 

336

 

mans Ting at låta deras wederparter behörigen dit citera och således med saken fortfara. J

medlertid förbehålla sig NyCarleby boarne al deras talan på Purmo boarnes föröfade wälde, sampt interesse för tiäru Kiöpskillingen, som förhålles, och upgången sampt upgående expenser med mehra. An Kommo parterne til widare således nu öferens, at hwar Sochn betalar sine Nämdemän och hälften hwar til undertechnade sampt Landtmätarens Mörtz arfode.

På extraordin: Synegångz wägnar

Jonas Mollin

Häradzhöfding

Lagmans Rättens protocols extract lyder ord ifrån ord som föllier.

Anno 1713 d: 11 och 12 Aug: blef

extraordinarie Lagmans Ting hål=

let uti Korsholms Norra Härad

och Sundby Gestgifaregård emel=

lan Öfer och Ytter Jepu boar

och Karlby sampt Öfer och Ytter

Purmoboar af Pädersöre Sochn

angående deras twistige skogz

ägor

 

337.

 

ägor etc. Närwarande .

Nämden

Matz Mickelson if.n NyCarleby, Jsak Erichson if: NyCarleby S:n

Jacob Thomason ifrån NyCarleby S:n, Jacob Hanson i NyCarleby S:n

Pehr Johanson i Pederöre S:n Hindrich Carlson i Pädersöre S:n

Mickel Cnutson ifrån Sochlot och NyCarleby S:n

Jnstälte sig för Rätten samptl. börde bönderne Öfer= och Ytter Jepu boar, sampt Cronoböndernes Substituerade Fulmächtige Cronones Ländzman Lorentz Nohrman, andragaandes, at andoch de Öfer= och Ytterpurmoboar hafa appelerat emot en d: 8 octob: 1712 dem emellan afsagd Häradzdom, och sine wederparter låtet til sidsthåldne Ordinarie Lagmans Tinget d. 6 Nästl:n Julii instämma, så hafa de doch icke des mehra sig sielfa instält, Undantagandes Cronoböndernes Fulmächtige Lensmannen Johan Hansteen, hwilken med NyCarleby boarne och deras Crono Fulmächtige då ense war, at extraordinarie Lagmans Tinget här nu skulle öfer deras twist förrättas, som det til begge parterne då extraderade protocols extractet utwisar; Men som Purmoboor sig icke hel:r nu här infunno, el:r sin uhrsächt af laga förfallet införsendt, allenast at bem:te Lensman Hansteen war tilstädes, som berättar, at då han och för nå

gon

 

338.

 

gon tid sedan tilsagt dePurmoboar, här at sistera, hafa de honom altz intet swarat, berättandes han så ensammer icke Kunna sig til swars utlåta; dy anhöllo de Jepuboar, det

såssom de på deras ägor igenom wederparternes wåldsamheter mycket Kommet at lida och sakken nu mehra utan deras största skada ey drögzmål Kan tåla, Hon uppå de uti Häradz domen anförde skiäl nu Kunde lagl:n afgiöras och de til sit skadestånd och expenser förhielpas, etc. Så aldenstund omrörde de Öfer= och Ytterpurmoboar, så nu för denna gången som förleden ordinarie Lagmans tinget utan införsendt laga förfal aldeles contumaciter utblifit, efter som de nu mehra icke haft sig at hålla wid des förmeenta Fulmächtig H:r Borgmästaren Wendelius, sedan han här wid Ordinarie Lagmans Tinget d: 7 Julii i förmågo af Kongl Maij:z resolution de dato d: 17 Martii 1696 för incompetent ansed är, och borde bönderne ansagde, sig med en

rättel:n

 

339.

 

rättel.n befogad Fulmächtig til detta Ting at förse än dem så godt synes. Des utan och emedan ofannämde Häradzdom sig på gode skiäl grundar, i det at som Gabriel Liungsons Häradzdom af d: 11 Aug: 1640 tildömmer Matz Hanson i Öferjepu med sine consorter obehindrat, sampt deras efterkommande arfingar ewerdel:n fika och fara Cauhajerfi träsket

sampt tilligande ägor i äng och törfwedz skog, såssom deras gambla uhrminnes häfd, och Matz Grelson i Öfer Purmo med andra flere wid 40 sk:rs wite aldeles afsagt derifrån någon

rät el:r rättighet der ey at hafa, det och Jacob Hanson Nicarlus med sin här in originali framtedde Lagmans dom af d: 25 och 26 Febr. 1657 giort. Så har Häradz Rätten d. 8 Octob: 1712 sammaledes tilehrkiändt de Jepuboar Skogen på wästra sidan om Kauhajerfi. Doch så at deras Rättigheet til skog öster uthåth Purmo intet sträcker sig längre än til östra stranden af träsket, hwarmed så Purmoboars förmeente och upwiste råer och Råstellen, såssom olijkformige och Krökande hit och dit i marken och hwarken med skriftel:t

docu=

 

340.

 

document el:r witnen bestyrkte, äro ogillade blefne, äfen så och, at hwad råerne ofan och nedan Kauhajerfi angår, så har bem:te Rät efter parternes förlijkning af d: 9 Octob: 1711 dömt råen at böra gå ifrån den östra Harusjerfwi strand linea recta emellan Norr och Kornet til W: åth östra Stranden af stora Harusjerfi och sedan derifrån uti N: N: W: til W: til des råen stöter inuppå Kofjåki åen, hwilket af Chartan synes skie i Södre måsa ändan. Alt så i Kraft och förmågo af Kongl. Maij:z d: 4 Julii åhr 1695 aller nådigste Rättegångz Förordning 8 § ehrkänner Lagmans Rätten de Purmoboars appellation der med rymdare at få proseqvera för Kraftlös, och böte de 3 D:r Smt: för sit uteblifande. Hwarjämte så Jepuboar erhålla wid de ägor, som ofånnämde domar inom de förmälte råar den til ehrkiänna. Så skola och de Purmo boar betala denna extraordinarie Lagmans Rätz ärfode, med resekostnaden, efter Kongl. Maij:z d: 23 Novemb: 1686: åhrs taxa och förordning. Hwad elliest beträfar de för den tiära influtne

medel

 

341.

 

medel, som de Jepuboar sielfe tilwerkat och Purmoboarne inom förenämde de Jepuboars uhrminnes häfd och tildömde ägor afördt, så Kunna de til deras ehrhållande sig hoos Högwälborne H:r General Majoren och landzhöfdingen angifa, som de samma til hufudsakens utslag med Seqvester belagt; Äfenså remitteras och til Häradz Rättens afgiörande de på denna action af Jepuboar anwände expenser, som och bem:te Rät med interesse för tiäran, til deras förbehåld antechnadt. Sammaledes och om Purmoboars innom ber:de Jepuboars häfd flere wåldsamma och högel:n öfwerklagade tilwerkningar och tiärubränneri.

Actum et Supra.

På Lagmans Rättens wägnar

Erich Boslin.

 

520.

 

Åhr 1724. d 17. Septembris höltz or=

dinarie häradz Ting med Almogen af

NyCarlby Sochn på Drakabacka. När=

warande desse ährlige män i

Nämden.

Mickel Runt. Simon Hariox.

Matz Sigfridz. Matz Knus.

Erich Skrifwar. Olof Kojonen.

Daniel Sylwast. Måns Runt.

Jacob Lassila. Carl Stubb.

 

Efter lyst Ting och Tingzfrid uplästes Kongl: Resolution på Prästerskapetz beswär af d 24 Sept: 1723 Kongl: Förordn: om Tiänstefolck och legohion d 6 Augusti 1723. Kongl: Förordn: af d 3 octobris 1723. hwar efter Sollicitanter skola sig rätta, Kongl: Förordn: huru förhållas skal med hemman och Crono lägenheter som til skatte sällias.

 

Matz Reenwachtar ifrån Kyrckioby Klagar at Boskapen i Sommar igenom Jonas Kiärs olaga giärdes gård i hans åker inkommet och giordt honom skada som länsmannen Lorentz Nohrman synt och til 8 Cappars Spl: werderat. hwarföre nu betalning fordras. Swaranden Kan intet neka, at Boskapen igenom hans gierdes gård ingådt, och Kiäranden anförda skada giordt; Fördenskuld dömmes

han

 

521.

 

han at ehrsättia Kiärandens skadestånd med 8 Cappar Spl: jämpte 24 s: K:mtz expenser efter det 9 Cap: Bygn: B: ll:

 

Efter liqvidation som i Rätten skiedde blifwer Erich Carlson i Hirflax skyldig hustru Sophia Erichzdotter i Kyrckioby 8 D:r 16 s: K:mt för 1 1/2 Tun:a Tiära, 1 bååt och 1 skrinda höö som Erich Carlson tilstår sig åtnutit och dömmes betala jämpte 24 s: K:mtz expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Matz Matson ifrån Sochlot Klagar, at hans grannar Johan Matson och Matz Hanson nästledne Bärtelsmässa uti hans obergade äng insläpt deras Boskap, som der Giordt honom anseenlig skada, hwarföre han betalning fordrar, sampt påstår at de för olaga betande med straf ansees må! Swaranderne Kunna intet neka at deras Boskap i Kiärandens äng inkommet och der skada giordt som nu intet synt eller werderad är; Fördenskuld saakfällas Johan Matson och Matz Hanson efter det 10 Cap: Bygn: B: ll: til hwar sine 3 sk S:mtz böter och skola efter mätes manna ordom betala Matz Matsons der igenom tagne skada

 

Änkan hustru Margreta Jönsdotter ifrån Sochlot berättar at Smeden Matz Hanson nästl:n Alhelgon tid begaf sig med henne i et boo= och Maatlag ifrån hwilken tijd hon in til Anders Mässe med

egen

 

522.

 

egen Kost skal uppehållit honom och hans folck 5 Personer och emedan de sidstl: Walborg Mässe rifwit Bolag; Ty begiärar hon derföre betalning, och klagar der hoos at han nästledne Wår slaget hennes omyndiga Son Erich på munnen så at han blödt, och d 2 Julii om Morgonen Kastadt på henne 2:ne skiulor watn sampt refwet sönder et hennes lage näät och uti Augusti Månad stödt henne med et åhrs ämne, för hwilket alt på honom straf begiäres! Matz Hanson swarar, at han wid första anträdet nästl:n Alhelgon tid med sig på hemmanet införde 1 Tun:a, Andersmässe tiden 4 1/2 Tun:a och längre ut på winteren 2 172 Tun:a Spanmåhl, som in alles giör 8 T:r, Hwar emot Änkan befinnes hafwa i maatlag med Smeden tilsat sin Kost, så at de uphäfwa deras Klander om Kosthåldet; Men dess utan har Smeden giort något arbete sampt utlägningar för hemmanet, som nu efter parternes begifwande pröfwades til 7 D:r 16 s: K:mt, för hwilket senare han begärar betalt blifwa tilståendes sig som anfördt är 2:ne gånger Kastat watn på Kiäranden, sönderrifwit hennes näät, stödt henne med åhr ämnet och gifwit hennes berörde Son et slag på mun af

handen, hwilket alt förorsakatz af någre dem emellan fälde ordwäxlingar, som och at Änkans omyndige Son af hastigheet Kallat honom tiuf och skiälm, hwarföre han nu ostämd är. Änkan begärar slutel:n at Smeden som sitter inhyses, må

ifrån

 

523.

 

ifrån hennes gård utdömmas. Matz Hanson är Sochne smed och Kan fördenskuld ey påläggas at gå i tiänst eller hemman uptaga, äär doch nögd at nästkommande wår afträda, sedan han på hemmanet upgifwit sit i Sommar bergade foder. Mera hade parterne här wid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan Matz Hanson efter hustru Margreta Jönsdotters begifwande finnes wid sit inträde på hemmanet til uppehälle förskat så mycket han under bolaget pröfwas förtärt; Ty dömmes han ifrån Änkans tiltaal i det måhlet frij, och änkan som tilstår honom för hemmanet giordt bekostnad til 7 D:r 16 s: K:mt dömmes sådane omgiälder betala efter det

8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B: Men Matz Hanson som tilståår sig Kastadt på hustru Margreta Jönsdotter 2:ne skiulor watn, sönderslitit hennes Näät, slaget henne med åhren och henes Son med hande på Munnen, saakfälles för det han Kastat watn på henne

sampt slaget henne och hennes Son til 4 g: 3 sk S:mtz böter efter det 13 Cap: Sårm: B: med wilja ll: sampt för det han rifwit sönder nätet til 3 sk:r efter Kongl: stadgan om nidingz wärckan dess utan betalar han nätet efter Mätes manna ordom och nästkommande wår ifrån hemmanet träder.

 

Afskedade Båtzmannen Nils Matson i Ytterjepu som i Sommar heemkommet ifrån Ångermanland berättar at han 4 åhr för fiendens infall be

bodt

 

524.

 

bebodt 7/12 Ml: Crono Jerp som hans Swärfader Anders Matson tilförna besutit och 1716. wid Nils matsons afwikande på flychten öde lämnat, men sedermera af en främmande Lars Erichson ben:d är uptaget, hwilket Nils Matson nu igen begiärar få tilträda. Lars Erichson swarar, at han 1719. med då warande Ryska Lagmannen SchmidtFeldtz tilstånd på 2:ne åhrs friheet antaget Jerpe hemman, hwar wid han af Lagman Stackelberg d 21 Augusti 1721. handhafd är, warandes honom sedermera af Swänska Öfwerheten 2.ne åhrs friheet bewilliad och begärar han framgient der wid bibehållen blifwa! Han är en flitig och arbetsam Karl, hwilket witzord äfwen Nils Matzson af Wederbörande niuter, äger doch intet flere Creatur än en Koo, så at han utan flere frihetz åhr omöijeligen Kan hemmanet uptaga hwar emot nu warande Åboen Kan skatten utgiöra. Och som denna Crono hemmans twist lyder under General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga godtfinnande; Ty Kan Rätten sig der om ey utlåta.

 

Nils Erichson ifrån Wäxäla berättar at hans nu afledne Son Erich Nilson 1714 om hösten uti Smågzbackan i et steenhålster giömt et Smiedie städ om 5 lld wicht sampt et litet stycke der ifrån 3 Tun:r Spanmåhl på särskilta ställen. 1715. under hans flycht skall Jacob Hanson och sedermera framledne Mårten i Wäxala funnet städet som de på annat ställe giömt

och

 

525.

 

och nu intet igenfinnes, så är äfwen berörde Spl: bortta, hwarföre han begärar at Jacob Hanson sig här öfwer förklara må! Jacob Hanson swarar, at han tillika med bem:te Mårten Dawidson sidstnämbde åhr om hösten ofwan på marchen funno Nils Erichsons städ, der äfwen någre näfren syntes som förmodel:n legat omkring säder Tunnorne dem de doch intet blefwo warse, städet som de wiste tilhöra Nils Erichson boro de et stycke der ifrån och giömde under een trädz root ibland någre der liggande stenar, hwilket rum han sedermera intet igen funnet, Williande Jacob Hanson Edel:n ehrhålla at han intet stulet hwarcken städet eller Spanmålen och berättar widare, at Mårten Dawidson efter honom lämnade här hemma. Nils Erichson tilstår at Mårten Dawidson på flychten haft samma berättelse som Jacob Hanson nu giordt och begiärar nu dilation til nästa Ting, hwar til han närmare skiähl framskafa wil, som honom bewilljades.

 

Lars Larson ifrån Cronoby berättar at hans Son Matz Larson tänker träda i ächtenskap med Änkan hust. Margreta Hindrichzdotters dotter Pigan Beata Hansdotter som är Bördägande til 1/2 Ml: Lohilax i Munsala by, hwilket hemman en främmande Matz Marckuson i Ryska tiden tilträdt och ännu beboor, hwarföre Lars Larson på berörde sin tilkommande Son hustrus wägnar begärar hemmanet inbörda. Matz Marckuson swarar at han 1720

af

 

526.

 

af Hustru Margreta Hindrichzdotter Kiöpt berörde hemman för 24 D:r K:mt Contant, en Koo, 1 Tunna Råg 12 Cappar Korn, 1/2 lld: lijn ochet fåår som in alles stiger til 81 D:r 16 s: K:mt sampt åstunder der wid haandhafd blifwa. Änkan nu närwarande tilstår sig anförda parselar åtnutit, seer doch gierna at hennes tilkommande måg med sin fader på hemmanet inrömde blifwa. Men som Kiäranden inga penningar til löse upwisar eller wigningen ännu för sig gådt öfwer Matz Larson och Beata Hansdotter; Ty blef Lars Larsons begiäran denna gång afslagen efter Kongl: Förordningen af d:n 27 Junii 1720. §. 6 och det 9 Cap: giftm: B: ll:

 

Kyrckiowächtarens Matz Jöransons hustru Wändela Erichzdotter Klagar at Stadz Tienarens Hans Gustafsons Tiästehion Änkan hustru Karin Jacobzd:r d 15 sidstl:n på Prästgårdz åkeren slaget hennes 14 åhr gambla dotter Margreta Matzdotter och äfwen nu tilstädes är, berättandes sig ey rådt före at Boskapen inslap, hon wet intet huru många slag hon i sin häpenheet fick af Änkan; Men har efter handelsmännens Johan Junianders och Nils Falck attest 3:ne små åkommor i ansichtet och på hufwudet, hwarföre på Änkan straf begäres. Hustru Karin Jacobzdotter tilstår at hon med en widia slaget berörde Margreta 2:ne slag öfwer ryggen och et slag i hufwudet, för det hon i samfält åker insläpt Boskapen änskiönt Stadz tiänarens bem:te Hans

Gu=

 

527.

 

Gustafsons säd ändå utestod. Unga och Oskriftede Brita Crusell ifrån NyCarleby Stad witnar utan Eed at hon sedt Änkan slå Margreta 2 slag på ryggen och et i hufwudet med widian; Fördenskul. sakfälles hustru Karin Jacobzdotter til 3 gånger 3 sk:r S:mtz böter efter

det 10 och 13 Capit: Sårm: B: med willia ll:

 

Länsmannen Lorentz Nohrman föreställer Johan Erichsons hustru Sara Matzdotter ifrån Ytterjepu hwilka uppå länsmannens Angifwande giör denna friwilliga berättelsen, at hennes bemälte Man 1713 om Sommaren war Båtzman på en ifrån NyCarlby til Stockholm

afgången fahrkost, der ifrån han för fiendens infal skul ey heemkom och skal han sig nu uppehålla i Taxing Sochn, Söder om Stockholm, utan at med henne talt el omgådtz sedan 1713 doch skal han et par gånger henne tilskrifwit. 1716 flychtade hon här ifrån med 2:ne sine barn, af hwilka det ena dödde och begrofz i Bygdeå på Wästerbotn, det andra lefwer ännu. 1720 i Martii Månad födde hon i Uhmeå Stad et oächta flicke barn som efter undfånget doop och Christendoom sampt 13 Wekors ålder, blef dödt i Strand och en Änkas gård 2 mijl ifrån Uhmeå Stad, hwar efter det af H:r Probsten Grubb begrofz. Med samma barn säijer hon sig uti Gältsmedens Nils Jönsons gård och sidstnämbde Stad, blefwet rådder af en ung ogift Ryttare Johan

wid

 

528

 

wid nampn af Wiborg Regemente. Ryttarens tilnamn, eller under Hwilkens Compagnie han

waret, weet hon intet, ey heller Kan hon nämna någon på denna ort som sedt när det oächta barnet Christnades, eller hwad afgång det fåt. Belägraren säijer hon af Ryssarne blefwit fången wid Uhmeå. Anders Jöranson ifrån Sochlot, Matz Person ifrån Kyrckioby och hustru Anna Jöransdotter ifrån Kåfjåki som under flychten wid Uhmeå wistatz, berätta at de fullan weta det Sara Matzdotter olofl:n waret hafwande; Men hwem henne belägrat, och hwad ända fostret få, är dem och andra wid detta Ting närwarande obekant. denna Kånan lagföres nu för lägers Måhl första gången. Mera war nu intet at påminna.

Resolutio.

Emedan Sara maatzdotter berättar sig wara belägrad och med barn rådder i Uhmeå Stad, ty skal hon efter det 24 Cap: Tingm: B: och 12 Cap. Rådst: B: med tiänlige medel dit föras, sampt af den lofl: Rådhus Rätten närmare höras och dömmas. Så är och nödigt at hon föreställes den lofl: Häradz Rätten i Uhmeå Tingelag som lärer i anledning af denna Ransakning giöra sig underrättad hwad afgång det oächta barnet fåt, och der om sig wederbörligen utlåta.

 

Änkan hust: Susanna Johansdotter ifrån Ytterjepu begiärar tilstånd at få emellan sin Son Johan Olufson och måg Anders Elieson låta dela sit

Bör=

 

529

 

Börde hemman 1 Ml: Runt, der sammastädes som de sedermera willia under en Röök beboo. dem förehöltz utaf Rätten det wara rådeligare at de i et maatlag skulle under Änkans styrsel i hennes lijfztid blifwa tilsammans på hemmanet, hwar til de omsider alla samtykte. Och förklarade hon Susanna Johansdotter at Anders Elieson för dess 5 åhrs trogna tiänst och arbete på hemmanet skal icke mindre än hennes Son besittia halfwa hemmanet hwardera och utlösa de öfrige Arfwingarne. Hwilket således efter deras begiäran protocollerades.

 

Johan Mickelson och Hindrich Thomason ifrån Öfwerjepu begära Länsmannen Lorentz Nohrman sampt Nämbdemännen Matz Skytt och Simon Harjox at i anledning af Högwälborne H:r Barons General Majorens och Landzhöfdingens Reinholt Wilhelm von Essens sampt Befallningzmanannens Wälbetrodde Reinholt Bullichs resolution af d 20 Decemb:s 1723. dela 1 1/2 Ml: Crono Romar i Öfwerjepu, hwar af de Komma at under en Röök beboo hälften hwardera, som bewilljades.

 

Hans Hanson ifrån Ytterjepu berättar at hans Broders framledne Nils Hansons Änka hustru

Malin Thomasdotter 1715. med döden afgick hoos Måns Hanson Harald och der efter sig lämnade en Pulmetz Kiorttel, en Pulmetz tröija, en

qwin=

 

530.

 

qwinfolckz mössa, en qwinfolckz Kraga, 2 bruna walmars Kiortlar, en Röd manfolckz tröija, 2:ne st:n nafrar och en järnstång, som han nu på bemälte Nils Hansons i Rysk fångenskap

warande dotters Pigans Anna Nilsdotters wägnar begärar få taga i förwahr till hennes heemkomst. Måns Hanson swarar at berörde mössa och Kraga blef lagt på hustru Malin Thomasdotters lijk, så nekar han sig jämwäl emottaget mera än en Walmars Kiortel de öfriga parselarne tilstår han sig ännu hafwa i behåld och är nögd dem til Kiäranden lefwerera. Hans Hanson Kan intet bewisa, at Swaranden emottaget mera än en walmars Kiortel; Fördenskuld afsades at Mäns Hanson til Pigans faderbroder utgifwer framledne hust: Malin Thomasdotters behåldne qwarlåtenskap som länsmannen Lorentz Nohrman werderar til Hans Hanson som dem i behåld hafwer, til dess man med tiden får see om Anna Nilsdotter uhr fångenskap heemkommer.

 

Carl Göstafson ifrån Hirflax Klagar, at Anders Johanson i Mono nästl:n Sommar taget en skiälla af hans Koo, den han nu tilbaka begärar, som och at han för denna wåldsamheet med straf ansees må. Anders Johanson tilstår sig taget skällan af Kiärandens Boskap som gick på hans äng och är nögd henne at återställa Ther hoos Klagar Anders Johanson at så wäl Carl Göstafson som flera grannar utsläppa deras Boskap utan Wallhion, hwar af både hans och fleras o=

häg=

 

531

 

ohägnade ängar upbetas, innan de ifrån flychten nyligen heemkomne hinna nödige giärdes gårdar upsättia, hwilket Klagomåhl åtskillige andre äfwen anföra. Fördenskuld dömdes Anders Johanson at återställa Carl Göstafson des skiälla efter det 10 Cap: Bygn: B: ll: och förmantes Almogen så i Hirflax och Mono som annorstädes at hålla walhion til des de under fiendtliga tiden förstörde giärdes gårdar efter hand och Möijeligheten Kunna uprättade blifwa.

 

Efter liqvidation som i Rätten skedde blifwer Dawid Dawidson i Monäs skyldig Thomas Jacobson i Wäxala 3 D:r 10 s: K:mt Contribution och Mantals penningar som Thomas för Dawid betalt och Dawid dömdes jämpte 24 s: dito myntz expenser betala efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Elias Mickelson ifrån Öfwerjepu insänder en skrift af honom och Hindrich Tyni sampt witnen Johan Olufson och Matz Sigfridson i berörde by d 16 Aprilis sidstl:n undertecknad, lydand: At bemälte Elias Mickelson updrager Hindrich Tyni besittningz Rätten på 3/4 Ml: Crono Knutila emot dess börde hemman 1/4 Ml: Tyniälä, dess utan får Elias Mickelson af Hindrich Tyni 1000 D:r K:mt mellan lag, så är och dem emellan upsat 50 D:r K:mtz wite för den som Kiöpet rygga wil, Hwilket efter Elias Mickelsons begäran protocollerades.

Sochne=

 

532.

 

Sochne Almogen beklagar at här ingen Sochne smed är begärandes at Matz Hanson ifrån Pedersöre Sochn måtte efterlåtas betiäna dem med smidande sampt få niute de frijheter som slike handtwärckare bestås pläga, emedan han efter deras intygande skal giöra godt arbete, och som förmälta handtwärcke hoos Almogen är mycket nödigt; Ty blifwer General Majorens och Landzhöfdingens Högwälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens Nådiga godtfinnande deras begiäran ödmiukel:n heemstäld.

 

Erich Hindrichson ifrån Ytterjepu som nyligen tilträdt 3/4 Ml: Crono Lussi, berättar at hans Företrädare på hemmanet för fiendens ankomst skal barckat något törfwed, som Han nu ey igen finna Kan, hwarföre Han begärar at grannen Mickel Matzson måtte utwisa den ort, deraf Lussila hemmans Åboar förr barckat. Mickel Matzson nekar sig weta hwar beröde Törfwedz barckor äro. Och som här nu ingen Crono Fulmechtig är tilstädes, som doch på detta Crono hemmans wägnar torde hafwa något at påminna, Ty Kan Rätten sig om detta måhl ey utlåta emot det 15 Cap: Jord: B: ll och Kongl: Förordningen af d 30 Junii 1686.

 

Wid detta mål framkom Hans Hanson i Munsala och sig der utinnan onödigt utlade, ty saakfältes han til 3 sk S:mt efter det 29 Cap. Kongl: B: ll: för hwilka han plichtade med fängelse.

Thomas

 

533.

 

Thomas Jacobson ifrån Wäxala berättar at hans Syster Elisabet Jacobzdotter nästl:n winter hoos honom blef skrefwen i Mantals längden, Men sedermera nästledne Pauli tijd trädde i ächtenskap med Mickel Puttuses Son der sammastädes, hoos hwilken hon sedan sig ständigt uppehållet och arbetat, Ty begärar Thomas Jacobson at han och måtte för henne betala de i åhr påkomne Mantahls penningar och Contribution. Puttunen tilstår detta således tilgådt; Ty finner Rätten skiäligt at befria Thomas Jacobson ifrån de i åhr hans Syster Ålagde Utgifter som hennes nu warande Swärfader Mickel Puttunen betala skall.

 

Länsmannen Lorentz Nohrman föreställer ogifte Malin Matzdotter ifrån Öfwerjepu som 1722 af Cancellisten Petter Malm blefwet häfdad och med barn rådder sampt nu förklarar at Malm berörde åhr i begynnelsen af Februarii Månad war en wekas tijd i hennes faders Matz Marckusons gård der han under Ächtenskapz löfte rådde henne med et pilte barn som än lefwer, til at bestyrcka det sit taal, framlägger hon Malms egenhändige breef af d 6 Aprilis och 12 Junii 1722 ifrån Wasa henne tilskrefne, der uti han mycket Kärligen tilstår at han under ächtenskapz löfte rådt henne med barn och wil äga henne in til döden, befallandes henne upwisa samma bref för Präst och domare. Ther

hoos

 

534.

 

hoos förmälar han i det senare brefwet at han då skulle resa til Stockholm sampt den ort han både sig och henne någon lycka giöra Kan. Sedan har han sig här ey infunnet, ey heller är här bekant hwar han sig uppehåller, utan det lösa talet at han skal öfwerfaret til Räfwel och blefwit gift. J anseende til hwilka omständigheeter Malin Matzdotter begärar at som hans hustru få intagas til Församblingens gemenskap och niuta sine Saligheetz Medel! Läns= och Nämbdemännen med flere hafwa sig wäl bekant at Malm waret ogift sampt med Malin Matzdotter omgådtz. Mera war här wid intet at påminna

Resolutio.

Emedan af Petter Malms och Malin Matzdotters bekanta omgänge sampt hans til henne aflåtna Kärliga breef nogsampt befinner at Malin Matzdotter under Ächtenskapz löfte til lägersmål brachter är; Fördenskuld finner Rätten med Kongl: Maij:tz bref af d 24 Martii 1698 enliget at befria henne från böter för lönskeläger sampt förwisa henne til der wördiga Prästerskapet at ofördröijeligen til Församblingens gemenskap intagas, sedan hon lijkmätigt det 5 Cap. §: 2. Kyrckiol:n för otidigt sängalag 2 D:r S:mt til Kyrckian betalt.

 

Johan Jsaaksons hustru Maria Mårtensdotter ifrån Kyrckio by berättar at Marckus Gunnar i

Öfwerjepu tillika med han nu i Stoorkyro boande Swär

fa=

 

535

 

Fader Göstaf Matson och Broder Hindrich Matson i NyCarlby Stad sampt en Matz Mätare wid nampn som sedan 1715. waret på flychten och nu är owist hwar han sig uppehåller, berörde åhr om hösten utur hennes förra Mans, Hindrich Knutsons skogz giömma på Wargholmen bortstulet en Swart Pulmetz tröija, en swart Pulmetz Kiortel, en Swart Sars tröija, en brun walmars Kiortel, en grå walmars Råck, et par skinbyxor, 3 mamfolckz skiortor, 2 lärfts förkläden, 3 öfwerdelar, 4 lärfts qwinfolckz och 2:ne manfolckz halsdukar, et par manfolckz halfstöflar, et par qwinfolckz skoor, 2 par manfolckz strumpor, et par blå qwinfolckz strumpor, ett wäst giöt bordtäcke om 3 al:r 10 al:r bålster war och en walmars wepa, hwilka Kläder de merendels såldt i Sarijärfwi Sochn och Sawolax dit Hindrich Knutson rest tillika med Mickel Hanson i Grötas, uhr hwilkens skogz giömma Marckus Matson äfwen stulet, hwarest de der om underrättelse ehrhöllo och har Hindrich Cnuutzson igenfåt en Swart Pulmetz Kiortel, en Swart Sars tröija, en brun walmars Kiortel, en manfolckz skiorta, et förkläde, en öfwerdehl, en qwinfolckz halsduuk, et bordtäcke, 2 1/2 al:r bålster wahr och walmars wepan. Sedan alt detta war något slutet och i Tiufwarnes skogz giömor fördärfwat. det mera är ännu bortta; doch har hon nu i förlikning af Gunnar derföre bekommit 13 D:r af Göstaf Matson 6 D:r K:mt och af Hindrich Matzson 8 Cap:r

Spl:

 

536.

 

Spanmål. Til detta alt swarar Marckus gunnar at bemälte Mätar först upfant Hindrich Knuutsons skogz giömma som Han, Gunnar dess Swärfader Gustaf matson och Broder Hindrich Matson deelt sig emellan; doch är nu ingen stämd, eller tilstädes, förutan berörde Marckus Gunnar; Ty finner Rätten nödigt, at til nästa Ting utställa detta måhl. J medlertijd bör Länsmannen instämma Göstaf Matson ifrån Stookyro och Hindrich Maatson ifrån NyCarlby Stad som då höras böra, så skal och matz Mätar efterspanas och lagföras om han igenfinnes.

 

Hindrich Anderson Pomalain ifrån Pedersöre Sochn framlägger et Kiöpebref af honom och Änkan hustru Margreta Jönsdotter i Sochlot sampt hennes Son Erich Anderson och dotter Pigan Malin Andersdotter jämpte witnen Anders Mårtenson och Jacob Hanson d 30 Maii sidstl: underteknad, lydande: At berörde Änka sällier Hindrich Anderson sit börde hemman 1/2 Ml: Snåras i Sochlot, för 250 D:r K:mt och en Koo, hwar på Pomalain nu straxt betalar 100 D:r och Koen sampt resten 150 D:r efter hand. Så har och Änkan förbehållit sig til Sytning i lifztiden 1 Tunland åker i Byörs åkeren med den der befindtl:e Rian, samt 1 wackland i Ödzskatan, jämwäl til hööslag, granholms ängen, Giertrus ängen uti Ranswik sampt 1 skrindland åkerslåt, så länge åkeren ligger

i

 

537.

 

i linda, så skal hon och i gården behålla en Kammare och en foderbod neder på gården, hwar til Hindrich Anderson lofwat för henne upbygga et litet fähuus och en footbod, sampt anhåller nu om första upbodet på denna handel, men som Änkans barn här tils ingen förmyndare haft och Rätten jämwäl twiflar om hemmanet Kan mista så anseenliget som Änkan sig betingat af dess ägor; Ty förordnades nu Matz Matson i Sochlot til Förmyndare för hust: Margreta Jönsd:rs barn efter det 20 Cap: giftm: B: ll: Och hafwer at til nästa Ting råggiöra med henne på hwad sätt parterne på både sidor Kunna skadelöse hållas, om hemmanet til barnens myndige åhr ey Kan osålt hållas.

 

Johan Mickelson ifrån Öfwerjepu berättar, at Biörn 1723 om Sommaren för hans Swåger Johan Johanson dräpit en Oxe, när Johan Mickelsons hustru Anna Matzdotter 4 wekor sedan påminte Johan Johanson om någon qwarn lega som han är Johan Mickelson skyldig, har han swarat: det wore intet förmycket om han welar åt mig 3 åhr, Jag weet intet

annat, at han lät Biörn slå min oxe, hwar öfwer Johan Mickelson nu hans förklarning fordrar Johan Johanson swarar, at Kiäranden nästl:n

Andre

 

538

 

Andre dag Juuhl war uti hans huus, och något drucken sade: såg du hwad du fick för det du trätte med mig om Torpstället, nämbde doch intet hwarcken oxe, eller Biörn eller någon annan skada. Johan Mickelson nekar sig minnas at han sådant talt, hwar til ey heller några

witnen eller skiäl finnas. Förklarandes Johan Johanson at han för sådane ord som i hastigheet fallet intet misstänker sin bem:te Swåger, hwilcken för öfriget så af honom som andra har ährliget namn; Fördenskuld dömmes Johan Mickelson ifrån widare tiltaal i detta måhl frij efter det 20 Cap: Tingm: B: ll:

För et försummat uprop plichtar Johan Mickelson med 1 D:r S:mt

 

Joseph Marckusson ifrån Ytterjepu som nyl:n tilträdt dijkgräfwars hemman der sammastädes, begärar at hans grannar Matz Jacobson och Måns Hanson må tilhållas utwisa de af förra Åboarne tilwärckade törfwedz barckor. Måns Hanson swarar at Äfwen han nyligen Kommet på Runtas hemman och har om Kiärandens törfwedzskog ingen underrättelse; Men Matz Jacobson lofwade och förmantes at så redel:n upwisa det under dijkgräfwars hemman barckade törfwed, som han det Edeligen ehrhålla Kan.

För

 

539

 

För et försummat uprop plichtar Matz Jacobson med 1 D:r S:mt.