1702.

 

 

Anno 1702 d-3. Och 4. Martii höltz Ordi=

=narie Häradz wintter Ting med allmogen af Nycarleby

Sochn uti des Länssmans gård, Närwarande Cronones Befallninz=

mann Wälbet:de Samuel Österbeck, sampt efterskrefne

ährlige och beskedelige män som Såto uti

 

Nemden

 

Carl Mårtension i wexala. Joseph Erichson i Munsala.

Mattz Olufson i Öf.r iäppå Erich Anderson i Såchloot.

Johan Kåck i Hirflax. Johan Michelson i Kyrkioby.

Michel Mattson i ytterjeppå. Hans Thomason i Pelat.

Dawid Dawidson i Kåfwijåki. Mattz Jacobson i Jeppå.

 

Mårten Markuson ifrån Öfwerjeppå Kärde till Borgaren Anders Simonsson i Nycarleby Stad, om een äng som hans Fader fader Mårten Mattzson hafwer såldt åth Anderses Fader Simon Jöranson som waret Såldat och bodt uti ett Tårp på samma ängh; Anders tillstood Köpet, hwar uppå han een Köpeskrift af d-19, Februarij 663 upwijste, Ty resolverades att Såsom Bårgaren ingen skatt gifwer för samma ängh och bonden samma nödwandigt behöfwer, ty dömes Engen med den der på stående ladan och hwad som kan wara till rädt under sin förra bohlstad uthan lösa, Lijkmätigt Kongl. Förordningen om skatteskyldig Jordz deehlning af åhr 677: Men dhee öfrige huusen som Såldaten på Tårpet

upsatt

 

336.

 

upsatt, kan des Son föryttra det bästa han kan och gitter

 

Carl Hindrichzson och Simon Jacobson ifrån Såchloot klagade att deras Grannar Anders och Pehr Elia Söner i sammaby låfwat Elias Eliasson i Nycarleby uthan deras weetskap och samtyckie hugga 21 Timberståckar af byssens samfälte skog, Swaranderne tillstoodo sig så hafwa giordt; Men föreboro att och andra i byen hafwa samma frijheet, hwar Emooth så Crono Befallningzmannen uppå åthskillige der i byen warande Cronohemman, som andra skatt bönder som willia spara skogen sig till nytta högeligen protesterade, Ty resolverades Lijkmätigt det 19 Capitel i Byggninga balkeen landzlagen att Swaranderne skola Uprätta heela bysens skada medh 1 d.r 10 s: Kmt: sampt plichta med hwar sinn 3 rd.r Smt:

 

Grels Knutzson ifrån Pensala tillbööd att uthdrifwa sin Swär Fader Mattz Påhlson ifrån hemmanet, som Mattz honom fattige tijden hafwer updraget på det sättet som häradz Protocollerne af d-17 Februarij 698 och d-11. Septemb: 699 uthwijsa. deer emooth protesterade Swär Fadren att han uti många åhr Arbetat och söökt hemmanetz bästa, så hafwer Och des hustru lagt till gården 78 d.r Kmt: som hoon praetenderar betahlning före. uppå Rettens underwijsning blefwo parterne således förente att Mattz Påhls

:son

337.

 

=son efterlåter sin Måg så här efter som här till huusbonde wäldet, hwar emooth Grels skall Syta och försöria honom sin Swärfader Och des Stiuf moder till dödedagar och hedre såsom een Son egnar och böör. Så att dhee skola gå till ett bord och kåsthåld tillhoopa och hålla tillgodo sådant som hemmanet kan komma till wäga, och låfwade Grels nu strax gifwa Swärfadren 2 Tunner Tiera, hwar med och Stiuf Swär moderens praetention på dhee i gården tillsatte medlen uphäfwer, så eij heller någon här efter tillbiuda tränga Grels Af hemmanet. Hwilken Förlijkning såsom med Gudz Lag sampt det 31 Capitel Jorda balken Landzlagen, och Kongl: Förordningen af d-4 Julii 694 eenlig och Lijkformig, till alla sine deelar Af Rätten Gillas och adproberes ./.

 

Med Crono Befallningzmannens Wälbet:de Samuel Österbeckz tillåtelse och uti des närwaru kärde Crono bonden Jacob Hanson ifrån wexala till dygde samma Matronan hustru Anna Forsman Angående 3:ne Engesstycken på Sandören som ifrån hans hemman

skola wara abalienerade och under Forsbacka lagda; Madam Forsmans Fullmechtige Bårgaren Erich Mårtenson framlade een häradzdoom af d-7. Martii 684, hwar

medelst

 

338.

 

medelst desse Engiar till bättre skiähls Anskafande under Fårsbacka dömmas, emedan då intet wijdare skiähl waret att tillgåå än det att een inhyses Malin Pehrs dåtter ben:d hafwer wittnadt sigh hafwa hört det åfwan talde Engiar ware komne ifrån Knuth Larsons ödes hemman under Fårsbacka; Men Antingen det skeedt genom köp byte pant ell.r på annat sätt hafwer hoon intet weetat, Jacob Hanson beroopade sig uppå Jsaach skrifware i Wexala hwilken efter aflagd Eedh wittnade att han strax efter berörde Tingztijd Nämbl. 684. hafwer hört af sin Swär Faders Syster Margeta Hindrichzdåtter i Munsala att dessa ängiar skulle kommet under Fårsbacka ifrån Jacob Hansons hemman för 1 T:a Sädes korn och någre Caplans restantier, wijdare wiste intet han att beretta. Sedan wittnade Jöns Thomason ifrån Wäxala uthan jäf och efter Aflagd Eed att han weed pass 50 Åhr sedan skall hafwa hört af sin Sahl. Fader det desse ängiar waret tillförne lydande under Jacob Hansons hemman; Men när eller på hwad sätt dee blifwet abalienerade hafwer han intet berettadt, mera wiste han intet att weed handen gifwa; Wijdare beroopades uppå Anders Olufson ifrån Munsala som säger sig wara öf.r 90 åhr Gammal; Men Bårgaren Nils Brask som

war

 

339.

 

war af Enckian skriftel.n befullmechtigad söökte att jäfwa honom förr det han Ligger uti action med Fårsbacka hemmanet Angående någre Ängiar som dee i Långlige tijder twistadt om, der å han upwijste den högl: Kongl: håfRättens doom af d-7 Junij 690, hwar af

befinnes att Madam Anna Forsmans Moder fordom dygdesamma hustru Susanna Johans

dåtter waret uti Långlig twist om een äng, med Munsala boerne, hwilken twist då in integrum restituerad, och än oafgiord är; Men så hafwer dock icke bemelte Suhsanna bodt

på Forsbacka som hoon Lijkwähl ägde, uthan på sitt andra hemman juutbacka hwar under

den twistige Engen een tijd legat. Sedan exciperade Brasken att Anders Olufson är een owiss Man att Lijta uppå, hwilket han Låtet påskina i det han för någre åhr sedan tillbööd att swäria ifrån sig någon geld som Probstinnan dygdesamma hustru Christina Ringia af honom praetenderat Men hans Sona Son Jacob Michelson hafwer Afrådt honom, tillståendes att gelden war wiss; Så hafuer han och uthlåtet sig willia wid detta Tinget swäria att hustru Anna Grandel intet hade att fordra dee post penningar som henne Lijkwähl med rätta till kommer, och henne tilldömbd är, hwilket fuller Gambla Mannen

intet

 

340.

 

intet haar talt här inne för Rätta, Men så tillstood doch hans Sona Son Jacob Michelson att han sådant hemma uthi sitt huus låfwat, så påminte och Nämbden sig att Anders för någre åhr sedan hafwer weelat swäria för een deehl af hustru Christina Ringia geeld om icke Sone Sonen honom hindrad. Crono Befallningzmannen urgerade att han sedan uthi Een Saak emellan Länsmannen Crichou och Nämbdemannen Josep Erichson förleeden höst giordt sin Eed och ingen honom jäfwat; Men Brasken meente sig icke Fördenskuld böra försuma sin rätt. Sammaledes beropade sig Crono Bonden uppå Malin Sigfredzdåtter ifrån

Mono een gumma öfwer sina 80 åhr gammal hwilken eftersändes Och bars in i Tingzstugun der hoon sattes på een Stohl och efwen wähl hon war så gammal och skröplig talte hoon dock tämmel.n beskedeliget; Men Fullmechtigen Brask exciperade att hoon äre een huus qwinna och allmosehion det och Nämbden med Tingzlaget besannade, Nämbden befaltes öfwerläggia om denna Saak, då Anders Olufson gick till Nämbdemannen Hans Thomason i Pelat och hwiskandes sade: Jag wittnade rätt i höstas, nog wittnar Jag rätt nu: det Brasken begiärte skulle ad noteras efter han så giärna will wittna. Men som Nämbden pröfwade honom sådant hafwa giordt af eenfaldigheet,

och

 

341.

 

Och eij heller wara med Meen Eed beslagen, ty ehrnade Rätten att låta så Anders som, änckian Malin göra deras Eeder å book; Men Brasken inlade emoot så dee ennas som dee andras Eedgonger sine waadpenning.r, hwar emooth Crono Befallningzmannen högel.n protesterade, emedan Crono hemmanet är af swaga Lägenheeter, söökiandes Fullmechtigen intet annat än att uthdraga tijden till des dee gamble påberoopade wittnen Antingen igenom döden afgåå ell.r elliest så af sig komma att dhee intet förmå wittna eller Minnas hwad som sant är: Och nödgades altså Rätten här med stadna, efter som intet af dee förrgående skiälen äro af den wicht att des medelst kan någon förandring uthi Madam Forsmans häfd giöras. Åliggiandes henne Fårssman att angifwa Saaken wijd nästa Lagmans Tingh och des uthslaag afwachta, till hwilken ända hoon och bör 6 wekor föruth i ödmiukheet Kundgiöra hans Nåde Högwälborne Hr. Landzhöfdingen des Adpellation, att uppå Crono hemmanetz wegnar någon må till Saaksens uthförande befullmechtigad blifwa.

 

Jacob Hanson i Pensala som efter Öfwerheetens tillstånd kommet till Karf Präst hemmanet kla=

:gade

 

342.

 

=gade att där antecessor på hemmanet Nils Mårtensson undan döllier hemmanetz breef, Nils ährhölt med Ed å book att han skall Richtigt gifwa ifrån sig hemmanetz breef och der af intet Argeligen fördöllia; ty dömdes han och samma sitt Löfte att fullborda. Sedan praetenderade Enkian Susanna Nils dåtter som för detta waret på hemmanet, huus och heemfreed hoos Jacob Hanson; Men han protesterade der emooth högel.n efter som han måste betala högre geld än ägendomen är, dock förlijktes Jacob med henne således att han gifwer henne een qwiga som skall bära i wåhr, hwar med änckian skall wara aldeles skild ifrån hemmanet der med handslaag Stadfäste, ty dömmes och samma Förlijkning Stadig och fast Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d 4, Julij 695,

 

Jacob Hanson i Pensala begiärte nu Fasta uppå Karf hemmanet som han åbor; Men som gelden är hög och det Fasta som fuller är 3:ne gånger upbudt och Lagståndet intet är werderat, hafwandes eij heller Jacob med Geldejärerne Contraheradt, ty

pålades

 

343.

 

pålades LändzMannen Mathias Crichou och NämbdeMannen Hans Thomason att inventera så det eena som det andra Jacob hafwer emoottaget, skolandes då samma inventario upwijsas och Man får see hwad den förslår, emooth gelden wijdare uthslaag föllia:

 

Till Ödmiukeste föllie af Hans Nådes Högwälborne Hr. Landzhöfdingens Nådiga remiss af d-20 Aug: Sidstleedne företogz nu Ransaakningen Angående 2/3 Mantahl Gammalt öde som Mattz Giöstafson i Sochloot begiärer läggia tillsammans med 1/2 Mantahl Hemmingz benembd som han på frijheet hafwer uptaget, och befans att bägge desse hemman fullor i forna tijder waret särskilt och för 2:ne Röökar skatt lagda, Men sedermera uti långlige tijder

legat öde, warandes deras ägor så sammanblandade att dhee Undantagandes någre få Stycken icke nu mera uhrskillias kunna, och eendehl för stoor Öfwergången skog skuld knapt igenfinnes; dock skall nu så af denne Mattz Giöstafson som des antecessor Mattz Olufson, hwilken fattige tijden Afleed ware upgräftad Glaad Åker 3 T:r 24 Capp:

:land

 

344.

 

=land; Men uti linda är 1 Tunna 18 Capp.r land, Engh finnas sammaledes 36 1/4 skrindland som på åthskillige Orter och uti små stycken för skingrad är, skogen är uti den trånga byen och så när Staden tämmeligen uth huggen, Och förslåår nu mera knapt till huus behof, Fiskiewattnet är medellmåtligt som alt wijdlyftigare af een Syneskrift som Länssmannen Crichou uprettadt d-25, Junij sidstleedne år att sen. Och war nu ingen som wille för något dera af desse hemman för särskilt Röök uptaga, försäckrandes Nämbden smmaledes att eij heller någon kan för backlasses hemman särskilt skatta, såsom eij heller Hemmingz hemman uthan det andras hielp kan bestå. Ty pröfwades i så beskafat måhl för

Kongl: Maij:tz interesse Nyttigare att dessa hemman som ingen will särskilt uptaga blifwa lagda tillsamman, och såsom dee ändå äro af ringa lägenheeter som åfwan förmäles; Ty håller Rätten före att dhee till Reefningen intet kunna högre än med 1/2 Mantahl skatt beläggias. Beträfande Frijheeten så emedan Hemmingz hemman d-12 Februarij 1700 är projecteradt 5 åhrs frijheet, så att derföre skattas 1705, Och desse begge hemmans ägor äro sammanblandade att hwad som är Uprettadt på det ena, det hafwer och det andra witet till godo, ty kan denne åboen förmodeligen efter den projecterade frijheetens förlåpp iämwähl för Backlasses hemman

skatta

 

345.

 

skatta. Hwilket doch med det öfriga Hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan

Ehrenskiöldz nådiga behag ödmiukel.n heemställes ./.

 

Länssmannen Mathias Crichou Angaf Erich Pilkar ifrån Nycarleby för det han advent Söndag sidstleedne kört under aftonsången till skogz efter höö, då han och hafwer möött kyrkioherden Ehrewyrdige Hr. Johan Fårssman som kom ifrån Munsala Capell, Pilkar tillstood giärningen och före bahr att Johan Markuson Fiskiare lånt honom hästen och sagt: att han skulle köra sin koos i tijd och förr aftonsången elliest kunde han intet hinna till Munsala som är 1 1/4 Mijhl ifrån Staden hwarest Pilkaren låg om Natten och tog sedan hööet om Mårgonen, Så berättade han och sig taget till sin reesa Anleedning af Nils Scheppers och Carl Jönssons drängar som sammaledes kört efter höö; Hä öfwer resolverades att såsom Erich Pilkar hafwer antaget denna Reesan ifrån Nycarleby Stad, under den der påstående Gudztiensten; ty tager och hans Geerning der sitt Forum Lijkmätigt det 24 Capitel Tingmåhla balken, och böör Saaken Fördenskuld till föllie der af uti dhen låfl.r Rådstugu Rätten der sammastädes Angifwas

Länsmannen

 

346.

 

Länssmannen Mathias Crichou Angaf drengen Johan Sigfredson och pijgan Lijsa Simons dåtter ifrån Munsala, hwilka äro komne i roop och Rychte att hafwa begådt lönskeläger med hwar andra, och såsom dee Angifwne Neckade till Geerningen, ty beropades drengen

Knut Andersson i Munsala till wittnes, den Lijsa fuller söökte att jäfwa för det han någon gång härmt henne förledet åhr, det hoon doch icke kunde bewijsa; ty giorde han sin Eed å book, hwar efter han wittnade att Johan Trettonde dags aftonen då fålket gick att läggia sig hoos Gestgifwaren Anders Thomason, hafwer taget pijgan och lagt henne i Sängen; Och efter een lijten Stund hafwer denne Knuth, gådt sachta till Sängen och fann Johan liggia på Pijgan och förde sin kråpp såsom han skulle waret uti sitt fulla Arbete, der med hafwer han Continuerat een lijten Stund, i medler tijd hafwer Knut kändt in i Sängen och träfat pijgans bara huld, om Johan waret emellan hennes been och fått fullkombliga bruka hennes kropp wiste han intet, sedan han kastade sig af henne hafwer han lijka fult stött henne uti sijdan och hoon bädt honom skämmas, hafwandes Johan efter een lijten Stund Stijget upp af Sängen och gått uth till Grannen Markus Jacobson, någre dagar der efter haar han påmint henne detta, då hoon swarade,

att

 

347.

 

han, Johan, som hade bitet henne skulle och heehla henne igen, intet Achtade hoon så mycket botterne som hoorpallan, haar han giordt mig Oährlig så skall han och hedra migh.

samma tijd hafwer och Johan budet honom 2 Caroliner att han skulle taga sine ord tillbaakas här wid Tinget, des uthan hafwer han på samma wilkor budet honom mycket Toobaak han skulle Röka een heehl Sommar; Johan tillstood att han waret druken och kastadt pijgan i Sängen påståendes att han intet Mins eller weet om han befrämjat sin onda willia ell.r intet, kan doch intet Swäria att han är frij, Pijgan bekänner och att han låg på henne, tillbiudandes att främia sin willia det hoon intet efterlåtet, hafwandes hoon bekendt för Knuth att hoon woro häfdad, på det hon skulle der igenom få Johan till Mann: tillbiudandes hoon sin Eed att hoon är frij: hustru Sigred Grels dåtter i Munsala Giorde uthan jäf sin Eed å book, och wittnade att Lijsa uppå hennes förbrående, hwarföre hon så buret sig åth hafwer swarat och tillstådt sig Fullkombligen wara bråtzlig och intet weelat neka för det dee woro löse på både sijdor, hoon hade eij heller tänckt något Fålk skulle wara waket; detta alt tillståår Lijsa sig hafwa swaret efter hoon håppades få honom till Man. Jacob Mattson i Munsala Giorde sin Eed uthan jäf och wittnade att Johan strax efter Trettonde dagen hafwer sagt åth Mårten

Hindrichson

 

348.

 

Hindrichson i Wäxala: der säija att Jagh givedt een Kläpp. haar du att låna mig 10 d.r, Johan tillstood sig att sagt detta på skämpt: Mattz Erichson i Munsala giorde uthan jäf sin Eed å book sampt wittnade att Johan sagt för honom något effter Trettonde dagen; dee säija att Jag skall haft beställa med Lijsa, Jagh weet intet om det är sant eller eij, samma tijd hafwer han waret i Gästgifware Gården der Johans Fader Sigfred Mattson gåt in till pijgan uti warm huuset, då Lijsa bedet honom Sigfred gåå till Prästen och nedtysta detta Rychtet, Men Matts har påmint henne att hoon Reedan förr hade bekändt Gärningen för bemelte Sigred Grels dåtter, då hoon Lijsa Fullkombligen för denne Mattz och berörde Sigfred tillstådt att Johan henne den gången häfdade; doch uthan att låfwa henne Ächtenskap ell.r gifwa henne någon annan gåfwa, detta tillstood och Lijsa; Men will inga lunda tillståå att hoon är bråtzlig: hwar öfwer resolverades, att ehuruwähl Lijsa Simons dåtter i Munsala neckar sig i lönske läger wara häfdad af drengen Johan Sigfredson der sammastädes, doch såsom af föregående Ransaakning är att inhämpta 1:o det drengen Knuth Andersson på sin Eed hafwer bekändt att Johan leegat på Lijsa i Mörkret och buret sig så åth som dee

der

 

349.

 

der uti fult Arbeete låge, 2:o hafwer Lijsa på åthskillige tijder bekändt så wähl för bemelte Knuth Anderson som för Johans Fader Sigfred Mattson och hustru Sigred Grels dåtter att hoon i detta målet war bråtzlig, och omständeligen refererat, det hoon intet kunde necka honom des willia efter som dee wara Ogifte på både sijdor och hoon meente det ingen mera skulle i Stugun wara waken. 3:o hafwer Johan för Tinget begärt penning.r till låns att böta med, sampt 2:ne gånger tillbudet genom Mutor att needtysta Knut Andersons wittnes börd. 4:o kan Johan Sigfredzson sig i Saaken intet Eedeligen befrija. ty pröfwar Rätten skiäligt och med det 19 Capitel Ting måla balken eenliget att fälla dhee Angifne till Saaken;

och såsom dee nu första gången beträdes i sådant måhl; ty skall karlen böta med 10 d.r och kånan med 5 d.r Silf.r Myndt, Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d-22 Maji 694, sampt ståå uppenbara kyrkioplicht efter det 9 Capitel Kyrkiolagen

 

Såsom Nybyggiarne Jöran Mattson och Mattz Knutzson i Wuoskåski med Eed å book bewijste att dee af wådeld förleedet åhr hafwa bårtmist 27 T:r Opackad tiera, ty dömbdes Sochnen till dem att betala brandstud af hwar Röök 10 s: K:mt: Lijkmätigt det 35 Capitel Byggninga b: L: L.

det

 

350.

 

Det beklagade Pastor Loci Ehrewyrdige Hr. Johan Forssman högeligen att Borgaren Jsaack Bröms uthi 7 Åhrs tijd föruthan Sädes Tijoenden intet betalt någre Pastoralier för Smedzbacka hemmanet som han sielf brukar, der till han lijkwähl genom Kongl: Maij:tt resolution af d-27, Novemb: 680 För obligeras, Brömsen kunde intet bewijsa sig något föruthan Sädestijoenden hafwa betalt, på så lång tijd, ty företogz Pastoris upsatte memorial på det som han fordrer och andre bönder betala pläga, sampt på det nogaste Ransaakades då Rätten efter föregången Ransaakning befann honom Brömsen för förestående tijd blifwa skyldig för desse sidst förflutne åhren för Tijonde Smör qwicktijonde och hwad mera som efter gl. Wanligheeten af andre hemman ärläggias pläger 53 d.r 20 s: K:mt: som hem dömbdes till kyrkioherden att betala Lijkmätigt det 16 Capitel Rådstugu balken och åthskillige Kongl: Förordningar, och förmantes han som är af good förmögenheet att här efter goodwilligt uthgiörra till sine Siäla Söriare den deehl dem med rätta tillkommer ./.

 

Carl Mårtenson i Wäxala med des interessenter fordrade af Jacob Jsaachson i Mono Arf efter sin

Modersyster

 

351.

 

Moder Syster Brijta Mårtens dåtter, Men som Jacob låfwade bewijsa sin kåstnad på hennes begrafning och elliest Lefwernet åth henne hwad henne till kommer; ty förordnades LänssMannen Mathias Crichou att giöra sig om deras Räckningar bekant och så dem emellan Liqvidera att hwar kommer till sin Rätt ./.

 

Åke Pehrson ifrån Moonääs och des Swär Moder Elsa Jacobs dåtter fordrade af Hans Jacobson een bössa som han Af henne för 20 åhr sedan skall hafwa emoot taget och än icke betalt, Hans Swarade att han tient henne een Sommar och ingen Annan Löön fått än som bössan, warandes deras Strijdigheeter här i Rätten strax der efter afgiorde, då bössan blefwet honom tilldömbd; hwar å dhee ingendere nu kunde något bewijs upta. Och såsom Elssa tillstoodd dem om någre deras twister sööckt lag och Rätt sedan Hans war i hennes tienst och emoothtog bössaa; ty kunde denna Saak intet Afgiöras förr än domen der af upwijsas ./.

 

Dygdesamme Matronans hustru Anna Grandels Fullmechtige Michael Westberg fordrade uthaf Jacob Michelson i Munsala 161 d.r 14 s:

Kmt:

 

352.

 

K:mt: som hanas Fader fader Anders Olufson på hemmanet sanckat. Jacob tillstood gelden uthan någon exception ty dömbdes han af samma att betala efter det 8 Capitel köpmåla balken Landzlagen och 16 Capitel Rådstugu balken doch så att samma geld kommer alle Arfwingarne till Afkårtning.

 

Anders och Pehr Eliae Söner i Såchloot som absenterade weed första uproopet; Saakfältes till hwar sin 1 d.r Silf.r Myndt.

 

Åke Pehrson i Monääs klagade sig weed Arfskiftet 699 d 1 Martij blefwet märkeligen förfördelat; hwarförr han nu begiärte Nytt Arfskifte, Men som denne twisten wid sidstleedne

hösrting d-2, Septemb: 1701: är afdömd Bröderne Åke och Pehr Pehrs Söner uti alle deres

twistigheeter blefwet aldeles åthskilde, ty kunde denna Saaken nu mera intet Uptagas.

 

Johan Frill i Kyrkioby klagade att Simon Jacobson ifrån Sochloot förleeden Sommar taget hans noot 53 fambnar till låns, hwar af allenast 30 dito äro restituerade, Simon Swarade att Thomas Thomason i Sochloot och Sonen Daniel den hafwer bårttaget och deponerat hoos Nämbde Mannen Erich Andersson, Tho=

=mas

 

353.

 

=mas och des Son tillstodo sig efter Crono Befallningz Mannens ordres hafwa bårt taget 16 fambnar noot, efter som Simon emooth Häradz Rättens förbood intaget Frillan som är uthbyss, och Stängt honom Thomas som åboor ett Crono hemman ifrån des lått och Rättigheet i fiskiewatnet, Och efter som ingen främmande waret tillstädes då noten bårttogz, ty giordes Thomas sin Eed å book att dee intet taget mera än 16 fambnar dem han needsatt hoos Erich Anderson och befanns wara restituerad, Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Samuel Österbeck protesterade högel.n emooth Simon som uthträngt Cronobonden och intaget een uthbyss: hwar till Simon intet laga skiähl upwijsa kunde; tillstående at Frillen ännu 5 f.r Noot bartto hafwer, ty resolverades att Simon skall samma 5 f.r noot till Frillen restituera efter det 8 Cap:l Köpmåhla balken Landzlagen, och för det han intaget honom i Fiskewattnet böta med 3 rd.r Smt. efter det 19 Capitel Byggningabalken Landzlagen ./.

Sedan berettade Thomas Thomason och Mågen Mattz Giöstafson att Simon, då dee skulle sättia tillsammans deras nooth förleeden wåres uppå deras uthlåtelse att dee skulle klaga sig för Fogden, hafwer Swarat: Jagh achtar intet fogden: Simon Neckade der till, ty framkallades Carl Carlson, Carl Hin=

=drichson

 

354.

 

=richson och Pijgan Anna Mattzdåtter ifrån Såchloot, hwilka uthan jäf giorde deras Eeder å book och wittnade Carlson först att Simon uppå Thomases klagan hafwer sagt: Jagh achtar intet om du kommer med Cron fogdar om du intet hafwer så good noot som iagh, Men dee andre wittnen kunde icke Minnas ett ord här om, BefallningzMannen låfwade framdeles skafa sig här om nogare beskeed, ty togs detta för denna gången således ad notam

 

Johan Göstafson i Wuoskåskj begiärte uthaf des SwärModer Enckian hustru Karin Anders dåtter att han antingen skulle få någon försäckring om hennes bördeshemmans besittning efter hennes död, eller med någon löön för des på hemmanet i 11 åhr Giorde Arbete i hågkommen blifwa; Men änckian wille intet låfwa honom praeherensen till hemmanet fram för des äldre dåtters Enckian hustru Margeta Thomas dåtter, Så wille hoon eij heller beståå någon löön efter som Mågen giordt ringa flijt med hemmanetz wijd macht hållande och geldens Afbetahlning, der han Lijkwähl Åhrl.n een Anseenlig Myckenheet af Tiera tillwärkat. Borgmestaren i Nycarleby wälbet:de Jsaac Falander lått des antecessores Sahl. Borgmestaren Bockmöllers Sterbhuus Säckerheet inteckna 220 d.r K:mt: som detta hemmanet är skyldigt, Så befinnes och der å

wara

 

355.

 

wara sanckat 121 d.r Smt: Cronorest, Och som Johan intet wille hålla längre wid hemmanet, uthan någon Satishation ty begiärte så han som änckian att Länsmannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Carl Mårtensson skulle skillia dem åth, hwilket och bewilliades. Och böre bemelte tillförordnade Män wid samma tillfälle fordra uthaf Johan een noga Räckenskap för des handell och hwar till han medlen Anwändt hafwer ./.

 

Stadztienaren ifrån Nycarleby Mattz Sigfredzson som förleedet höst Ting frånwarande war dömd till 1 d.r Smt:z böter för det han absenterade uti Saaken emellan sig och Johan Mårtenson i Såchloot bewijste nu att han intet blefwet Stämbd förr än ett dygn för Tinget, Så hafwer han och förr blefwet Ansagd att Comparera på allmän Rådstugu dag der i Staden ty bleef han ifrån besagda böter befrijad Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d. 4, Julii 695.

 

Borgaren Nils Turdin ifrån Nycarleby som förledet åhr weed wintter Tinget är dömbdt att betahla till Jacob Hanson i Pensala 5 d.r Kmt: begrafningz kostnad som han Jacob expenherat uppå een löös karl Pehr Pehrson ben:d för dhee skiähl som häradz Protocollet af d-18, Februarij förleedet Åhr uthwijsar, söökte nu samma doom som honom

nu

 

356.

 

nu i höst och sedan Sommar Tinget är Communicerad; det och Jacob tillstood, Sedan bewijste Turdin att han intet waret slächt med Pehr, mindre haft honom uti sin tienst, emedan han waret någon tijd hoos Gästgifwaren i Moono sedan han gick ifrån honom, på hwilka skiähl förenembde doom Eenkannerligen sig stödier; Ty pröfwade Rätten billigt att befrija Turdin ifrån dhee honom pålagde 5 d.r begrafningz omkåstnad, sampt 3 d.r expenser och 1 d.r Smt: böter, Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d 4, Julii 695.

 

Det Företrädde Michel Markuson ifrån Naras Luoma och Mårten Mattson ifrån Wuoskåski och gofwo tillkänna att ehuruwähl Lagmans doom af d-23 Januarij 691, tilldömmer Michel för des förmeente praetention till Heickilä hemman, 200 d.r Kopp:M. så hafwer dock Michel

i Anseende till Mårtens slätta wilkor eftergifwet 100 d.r så att han nu intet hafwer att fordra mera än etthundrade d.r dem Mårten efter all Möijeligheet skall söökia honom att betala, skolandes Michel eller des Arfwingar Aldrig Giöra någon wijdare praetention på hemmanet,

hwilken Förlijkning med laga doom Confirmeres och Stadfästes efter Kongl: Förordningen af d-4, Julij 695.

Hans

 

357.

 

Hans Michelson ifrån Nycarleby Stad som förledet höst Tingh under sin reesa till Stockholm, doch efter föregången citation är Saakfält för sitt uteblifwande till 1 d.r S:mt: Och för Olag gild broobygnad till 3 rd.r Smt: böter sampt att betala till Thomas Andersson i

ytterieppå som uti samma broo een Obotelig skada till sin hälssa taget 24 d.r 8 s: K:mt: Antydde nu det han intet kan neka till Thomasses skadeståndz fyllnad; Men begiärte doch slippa dee på honom lagde böter så wijda han uppå sin oundwijkelige reesa war Stadd, hwar öfwer resolverades, Att Såsom honom åleegat wårda sin broo och ährkänner sigh wara skyldig att uprätta Thomases skadestånd, Så kan han intet befrijas ifrån dhee på honom lagde 3 rd.r Smt: böter; Men som han waret stadd under Tingztijden uppå sin nödwändiga Reesa, ty pröfwar Rätten billigt att befrija honom ifrån 1 d.r S:mt: för bemelte böter Lijkmätigt Kongl: Förordningen af åhr 695 d-4 Julij. HandelsMannen Jsaac Bröms som i samma måhl som Hans Michelson hafwer blifwet Lijka dömd som Protocollet uthwijsar inlade fuller een exception hwar medelst han begiärer blifwa befrijad för böterne emedan och han waret uppå sin Reesa det allment är bekandt, ty befrijas och han ifrån 1 d.r S:mt: som honom för des ute=

=blifwande

 

358.

 

blifwande pådömbde äro. Men hwad alt det Öfriga Angår, Så emedan hwarken Hans Michelson eller Bbrömsen citeradt Thomas till Rätta, oachtadt Länmannen Mathias Crichou Antydt och föreläset dem berörde doom något för Juulhelgen, så blifwer det nu ständigt och winner sin laga kraft att Thomas kan der å laga uthwatning bewillias efter högst bemelte Kongl: Förordning.

 

Erich Hindrichson I Caarby som åboor 3/4 Mantahl skatte med sin yngre Broder Pehr, föruthan att då han blifwer äldre och orkeslöös torde hans Broder bemelte Pehr willia drifwa honom af hemmanet hälst han Erich är barnlöös; Men Pehr förklarade att han intet är sinnadt att förachta sin broder Erich då han intet mehr förmår arbeta ell.r förtiena; uthan will han gerna försöria och Syta honom, där till och hans barn skulle för bundre wara, hwar med Erich war nögd, förbehållandes sig som är äldsta bördeMannen att i wijdrigt fall tillijka någon annan. Sedan begiärte parterne att doomhafwanden Crono Befallningz Mannen sampt Nämbdemännen Carl Mårtenson och Erich Andersson skall Afwittra

deras

 

359.

 

deras Broors Anders Hindrichzsons barns arf i hemmanet, hwilket och bewilliades.

 

Sigfred Pehrson i Såchloot klagade att änckian Brijta Pehrs dåtter Och Kirstin Olufz dåtter der sammastädes hota att dee sskola drifwa honom ifrån hemmanet, som beståår af 1/2 Mantahl illa fuaret Skatte hwarföre han låtet dem till Tingz kalla, warandes nögd om dhee det Straxt emoot taga; williandes han som är fremmand på händelsen taga sitt afträde; Men föruthan det att hemmanet för Crono rest 486 d.r K:mt: är trenne gånger upbudet, Nämbl.n d. 24. Januarij 699, d-11 Septemb: samma åhr och d 13 Februarij 1700, så betygade och Nämbdemannen Erich Andersson som dem Citerat att dhee intet begiära eller hafwa råd att emoottaga detta hemman hwar till Kirstins Fader Jacob Hanson fram för

Sigfredz Stiufmoder Karin Hans dåtter som är Sahl. Jacobs Syster Arftagen waret. ty kan Sigfred med bemelte sin Stiufmoder blifwa på hemmanet giöra sin flijt, och söökia uthlagarne att betala, på hwilken händelse han Förmodeligen lärer blifwa odrefwen.

 

Borgaren Mattz Änkia i Nycarleby fordrade

någon

 

360.

 

någon gield af Nils Hanson i ytterieppå, Men som Saaken d-24 Januarij 699 är dömbd och remitterad till uthmättning, ty hafwa parterna sig der efter att rätta.

 

Mattz Grelson ifrån Carby som bewijste sig genom wådeld hafwa förleedet åhr hafwa bårtmist een badstugu 2 bodar och något kött, tillhopa för 25 d.r K:mt: werderat, bleef nu på 5 åhrs tijd ifrån 701 och till 705 inclusive ifrån Andre brandstuder befrijad, efter som han

ingen hielp Af Sohnen Söker ./.

 

Det hafwer Erich Josepzson i Kåfwijåki genom wådeld lijdet skada uppå een Rija Loa Och Lada till 85 d.r Kmt: Och såsom han praesterade wåda Eed, ty tilldömmes honom af hwar Röök 18 s: K:mt: lijkmätigt det 35 Capitel Bygg: B: L: L:

 

Crono Befallningzmannen lätt för Stoor Crono rest upbiuda Nygårdz hemmanet 1 Mantahl första gången, sampt residence Tompten i Kyrkiobyen.

 

Anders Pelkonens hemman i Kyrkioby upbödz andra gången Klanderlööst.

 

Sammaledes upböödz Damskata hemmanet 3: ie gången

än

 

361.

 

Än upbödz Jåpz hemmanet tridie gången Klanderlöst

 

Hindrich Olufson ifrån ytter ieppå bewijste sig 699 d 24 Januarij hafwa fått 2:ne Åhrs frijheet uppå Bers 3/4 M:l hemman som då waret öde och intet haft mera än 12 Capp Land Glaad Åker, uthan alt det öfriga i Linda, så hafwa och huusen waret förfallna som berörde tijdz protocoll uthwijsar; hafwandes Länsmannen Crichou Och Nämbdemannen Michel Mattsson nu i höst besichtat hemmanet och befunnet honom Hindrich hafwa giordt Stoor flijt med hemmanetz uprettande; Men som Åkren måst Gräftas och således behöftz mycken tijd och Arbeete, ty hafwer han Allenast fått 3 1/2 Tunland Glaad Åker det Öfriga är än i Linda, skolandes han hafwa af nöden strax att Upbyggia sig någer huus Såsom wistestugu Loa och Lada med mera, så att han efter förra projectet Omöijeligen utan sin ruin för förleedet åhr kan skatta, uthan pröfwade så wähl Crono Befallningzmannen som Nämbden att han nödwändigt behöfwer 2:ne Åhrs prolongation så att han 1703 den wanlige skatten kommer att praestera, hwilket doch hans Nåde Hr. Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet heemstålles. Simon

 

362.

 

Simon Pehrson i ytterieppå och des Stiuf Son Oluf Andersson gofwo för Rätta tillkänna att dhee intet längre kunna begåå sig med hwar andra uppå hemmanet, hwar till Olufz hustru Sussanna Johans dåtter Arftagande är; begiärandes att doomhafwanden tillijka med Länsmannen och NämbdeMannen Mattz Jacobson skulle skillia deras boolag, hwilket och bewilliades efter det 33 Capitel Jordbalken Landzlagen.

 

Twisten emellan Daniel Thomason i Såchloot och Jacob Hindrichson ibm Kärande sampt Anders Mattson Swarande Angående Törfweedzskog, som dee twistat om, kunde intet utan Syyn och Skogzdeehlning slitas; ty påtog sig Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Samuel Österbeck Och Nämbdemannen Carl Mårtenson hwilka icke allenast skola sööka desse partet att förlijka; uthan och uppå NämbdeMannens Erich Andersons å bysens wegnar giorde begiäran, dela den behåldne Törfweedzskogen byie männerne emellan efter Öre och örtug Lijkmätigt det 32 Cap: Byggninga b: landzlagen.

 

Enkan Kirstin Hindrichz dåtter ifrån Mono Kärade till sin Swåger Jacob Bertilson ibidem om

den geld som han uppå hemmanet sanckat, hwarför dee blifwa grave=

:rade

 

363.

 

=rade, Jacob swarade och bewijste att han cederat åth henne icke allenast hemmanet hwar till han waret bördägande uthan och alle hemmanetz löösöres, så att han intet uthfördt med sig föruthan någon yxa och Lijsa sampt dhen ringa wintterkåsten som honom tillkom emooth det Arbeete han giordt om Sommaren, hafwandes änckian emooth det han således All sin rätt Cederat uphäfwet Alle dee twistigheeter dem emellan kunnat wara som altsees uthaf deras Förlijkning skrift uti Gode Mäns Närwaru uprettedt är den 13 Novemb. 699, Så betygade och Länsmannen Crichou at Jacob intet hafwer uthfodt Af hemmanet något Af inventario; Ty pröfwade Rätten blillgit att frijkalla Jacob ifrån Enckians wijdare tilltahl, Hälst han och sedan hafwa uptaget ett Crono hemman i Mono, hwar till han nogsampt bhöfwar det ringa han här efter förwerfwa kan ./.

 

Länsmannen Mathias Crichou Angaf Jsaac Bröms ifrån Nycarleby, för det han 1700 om Sommaren uppå een Stoor Böndag om aftonen uthsändt 2:ne st. sine pijgor att inbärga något höö i Såchloot byen, hafwandes pijgorne sedan om aftonen då dee kommo ifrån samma

beställning

 

364.

 

beställning mött Kyrkioherden Forssman som reeste åth Cronoby. Brömsen tillstood Gerningen; Men sade sig seent om aftonen uthsändt pijgorne så att han förmodel.n de med sig intet förseedt hafwer. Hwar Öfwer resolverades att Såsom Pijgorne äro ifrån Staden uthsände, ty böör den Låfl.e Rådstugu Rätten om tijden och hwad mera här wijd fordras, kunnandes Saaken således der Afgiöras Lijkmätigt det 24 Capitel Tingmåla balken

./.

 

Till föllie Af sidstleedet Häradz Tingz interlocutoria Framkallades nu åter Erich Hanson och des Swärmoder Jngred Michels dåtter ifrån Hirflax, och berättades så af dem som Länssmannen Mathias Crichou, med flere att Jngredz Man Gästaf Knutsson något för Sidstleeden Juulhelg Af sin Långsamma Siukdoom, död, och något der efter begrafwen blefwet. Hafwandes Länsmannen tillförne lijtet efter höst Tinget waret med honom till tals då han uti sin hustrus närwaru hafwer tillstådt sig Af Eenfaldigheet och een Gammal wahre sampt sine Afleedne förfäders plägseed, hafwa iämpte sin hustru och med des samtyckie brukadt fölliande wijdskeppelser som Länsmannen skriftel.n efter hans taahl för=

=fattadt

 

365.

 

=fattadt hade såsom 1:o låtet hugga och köre Rijeweed om långfreedag mårgon på det Matz skarne icke skulle skada Sädesroten, hwilket han doch icke practiceradt, sedan Långfredag efter Nyia Kyrkio ordningen begynte att helgas, 2:o köra höö om Ny åhrs Mårgonen till Gårdz förr än något uthfördes, på det inkompsten hela Åhret skulle sware, om icke öfwergåå uthgiften, 3:o låtet läggia korn under bordet att mältas om Juul afton och

der med procederat Aldeles som sidsta Tingz Protocoll uthwijsar. 4:o lagt Nyje handa slagz rijs, sampt Ståhl ell.r äggjern under fäähuus Tröskelen och öfwer dören då booskapen först

uthdrefz om wåren på det ormen icke skulle om Sommaren der på fölliande skada giöra. 5:o uplagt Gödning Långfredagz Morgon till att Tårkas, hwar med dee Creatur som wore betne eller skadade af ormar, skulle Rökas och botas 6:o klyft ett långt smalt Röön trää, som han lämnat i både ändarne tillsammans Oklufwit, detta trädet är satt Rundt omkring fåårhuus dören att fååren icke skulle döö, hwilket weed sidsta Ting intet är Anmält: 7:o än uppå åkren intet kört första dagen om wåren mera än Nyje furor med hwardera hästen, hwar uppå häste Reedskapen är wähl i Rijan förwarad, hwilket skulle wara ett godt medell emooth Tistelen då han

tager

 

366.

 

tager öfwerhanden i åkren 8:o hafwa han låtet för Thomassmessa pilta mer skuld om Nyåhrs nätterne för waru häst reedskapen i stugu förstugun, hwilket alt hustru Jngred uthan exception tillstood hennes Man uppå sin SoteSäng för LändzMannen hafwa bekändt, och tillstood hoon jämwähl nu som förr så wijda sin part här uthaf som hoon till alt

detta med sin Man samtyckt och jämwähl practiceradt. dock baad hoon att Saaken i Anseende der till kunde lindras att hoon af eenfaldigheet blifwet förleedder att wedertaga der på hemmanet öflige olåfl. Konster, så mycket lättare som hennes Man der med omgickz, och slijkt efter deras Mening till ingens skada; Men deras egen förmodeliga nytta lända skulle, hwarföre hoon och Aldrig blefwet Anklagad ell.r warnad. Hwad som med Miölkens handterande om MidSommars Natten är Angifwet wid sidsta Ting det Neckade Jngred så nu som tillförer i beträfande dhee Nyje handa slagz rijs både lagt under Tröskelen, och dee med Röckt booskapen då han uthdref, emooth ormstyng, williandes hoon ingalunda tillståå sig på flere sätt än som nu är Anfördt brukadt någer konster, eller läset wid något tillfälle mera än öfwer maltet då det

ingafz

 

367.

 

ingafz åth booskapen som i förra Protocollet är Anfört. Så war eij heller någon Af Tingzlaget som hade något om detta Fålket att tahla i berörde eller slijke måhl.

 

Beträfande Erich Hansons förhållande emooth sine Swär föräldrar och särdeles emooth hustru Jngred Michels dåtter, Så bekände Ländzmannen att Swärfadren Giöstaf Knutzson i målet intet weelat sig wijdare yttra, än det han sade sig intet hafwa att säija för uthan det Erich bekändt hade. Ty tillspades nu Erich om han är sina förra och wid sidsta Tingh Giorde bekännelser ständig, då han Fullkombligen tillstood att han sidstlleedne Jacobi tijd, då Swär modren frågat honom om Gårdzens Räckningar hoos Bårgaren, hafwer swarat aldeles som åftabemelte Protocoll uthwijsar, så bekände han iämwähl nu att han kan Fullkombligen Minnas det han förleden Sommars då han kom ifrån Engen hafwer kallet SwärModren Gammal diefwul och Laat märr, efter som han tyckte hoon uti hans frånwaru intet Stort hade uthrättadt, Så att han nu mera här till intet nekade fast han låtz sådant wid sidsta Ting intet Minnas, des hustrus Siukdom Och hufwudswagheet Anbelan=

=gande

 

368.

 

=gande, Så wille han ingalunda tillståå att dhen förorsaakatz af hans bannor, som Swär modren sidstleedet Ting hafwer föregifwet; uthan skall sådant här flyta af hennes för rychta

sinnen och Kroppsens Olägenheet, hwar med han tämmeligen skall waret bekajad då dee i ächtenskap kommo tillsamman; doch hafwer denne passionen mera och mera tilltaget åhr ifrån åhr att han måste lösa henne in uti dåårhuuset; hwar om han hoos wederbörande reedan Ansöökning giordt. Beträfande det att Erich Hanson sidstleeden Bartholomai tijd skall skussat sin SwärModer öfwerända, så hade dee nu der weed intet särdeles att påminna; uthan Mente nu hustru Jngred att han fuller intet tänkt att skada henne, uthan skutet henne allenast uhr wägen, hwar af hoon råkade få Een lijten blånad på sin Arm.

 

Mattz Markusson ifrån Haralden framkallades och giorde uthan jäf sin Eed å book, sampt wittnade att han förledet åhr Jacobi tijd wed pass hafwer kommet till Giöstaf Knutzson i Hirflax, då Erich Hanson hade giordt sig färdig och ärnat sigh till Stadz, samma gång hafwer Giöstaf frågat honom Erich efter pgr., och Mågen Swarat: hwad fanen gör du med pennning

 

369.

penningar? Så hafwa dee och samma gång ord kastadz om ett fåår, Men sielfwa orden eller sammanhanget föruthan det som Reedan af honom Mattz är sagt: Kunde han nu intet

minnas; Så hafwer han eij heller stoort mera hört, emedan han Gick uth då dee begynte att träta williandes intet höra slijkt owäsende; Men sedan Erich hade reest till Stadz kom han åter in igen, och hörde intet hwarken Göstaf Knutzson, eller des hustru bemelte Jngred omtala hwad dee i medler tijd hade passerat. mera wiste han intet i Saaken att beretta. Hustru Jngred förklarade ännu sammanhanget här af säijandes att Erich hafwer ärnat föra åth Borgaren till någon geldz afbetalning ett fåår; det hwarken hoon eller Göstaf gerna welat efterlåta emedan dee hade Mågens handell någorlunda misstänckt sedan han sade sig hafwa giordt 100 d.rs geld i Staden, fast deet intet waret Långt tillförna som deras

Borgare sagt för henne Jngred att dhee intet woro skyldige mera än 4 1/2 d.r K:mt: ty hafwer Göstaf Knutsson frågat hwadan dhee skulle få penning.n till uthlagorne? der uppå Erich hafwer swarar: hwad fanen gör du med penning.n, till hwilket swar han taget Anleedning Af Swärfadrens långliga Siukdoom hwar medelst honom blifwet betaget gå upp, sampt göra något Arbeete eller beställa om deras huushåld, warandes Erichz Mening

att han wähl

kan

 

370.

 

kan liggia till Sängz uthan penningar. Hustru Jngred haar här af taget tillfälle att fråga hwar

till dhee 100 d.r skulle wara anwände? der uppå hafwer han swarat i diefwulen frågar dig efter någre penningar, och mera som förra Protocollet uthwijsar. Hafwandes hans Mening waret att han blifwer Krafder för uthlagorne, och intet dhee gamble Fålken som stadigt äro hemma, hwarföre det dem eij heller stoort skulle angåå huru han med Köpmannen handlar. Erich Hanson tillstood att hans Meningar aldeles sådane waret, så i det ena som det andra; Men bad sin SwärModer om förlåtelse, och beklagade att han hafwer något hastigt sinne hwar igenom han så mycket lättare nu kommet på olycka som han råkat uth för många stoora wederwerdigheeter, Nämbl.t een Siuklig och otålig Swår Fader een föga bettre Swär moder, een Awita hustru, een hoop Små barn, ett stoort hemman Och uthlagor; Men der emooth ringa medel uthlagorne att praestera, med mera så att han igenom desse och slijke plägor åfta hafwer blifwet så förwirrat att han intet weetat hwad han skulle taga sig före. Hwilket alt Swär modren besannade och gaf nu hela skulden åth desse Swårigheeter att Mågen råkat sig uti så förgrypeliga ord att yttra hwilket hon sade sig icke skolat uppenbara så frampt han icke uptäckt deras feehlachtigheeter, och weelat som hoon skall Eendeehls förnummet, drifwa sine Swärfålk af deras

börde

 

371.

 

börde hemman fast han för detta mootwädret skuld icke så wijda kommet sig att uthlåta. Dock Greet och baad hoon högeligen både för sig och sin Måg williandes hafwa honom altsammans tillgifwet och war hoon öfwer måttan trägen sina böner att iteresa; Och såsom ingen hade något mera att påminna ty slötz eenhälligt till fölliande

 

Doom och Sentens

 

Beträfande först Erich Hanson ifrån Hirflax, så emedan han frijwilligt hafwer tillstådt och bekändt det han förleden Sommar 2:ne särskilte gånger sig så medelst hafwer förgrepit att han i wredes mood hafwer tilltalt sin Swär Fader Göstaf Knutsson med desse Oanständige ord: hwad fanen gör du med penningar, och samma gång medh lijka sinne sagt åth sin Swär moder Jngred Michels dåtter: diefwulen frågar dig efter någon Räckning och diefwulen Achtar dig; fanen taga den som achtar dig mera än een hund, din Gambla diefwul och Laat märr; sampt een annan Gång kallat bemelte sin Swär Moder Gammall diefwul och laatmärr. Så hafwer han och till öfwerflöd skufat sin Swär moder; Ty kan denne

Rätten intet befrija honom Erich Hanson ifrån det Straf som Gudz lag Lev: 20: v: 9: och Exod 21: V: 17: öfwer honom dicterar; uthan dömmes han i Kraft der af att undergåå Lijfzstrafet

hwad

 

372.

 

hwad för det andra Anbelangar des Swär moder hustru Jngred Michels dåtter ifrån Hirflax Så emedan hoon sammaledes uthaf een frij willia sielf hafwer tillstådt att hoon i många åhr på åthskillige sätt som Ransaakningarne förmäla hafwer begådt wijdskeppelse och missbrukat der weed dee dyre högtijder och Fester, såsom Juul Nyåhret och Långfredag; Så Synes hoon fullar der wijd ett swårt Straf hafwa förtient; doch pröfues billigt hennes Saak för dhee Orsaaker skuld någorlunda att lindra, emedan hoon 1:o intet någon gång kommet att warnas ell.r att Angifwas för slijke måhl, der till hoon eendeels 2:o af een gammal wahna och sin egen Mans fåkunnigheet hafwer kunnat förleedas; 3:o hafwer Gud heemsöökt henne nu Nyligen med ett Änckiestånd och taget ifrån henne des Man; hwilket huus Kors 4:o icke ringa är förökt des medelst att hennes Måg Erich Hanson för olydna och banskapskuld emooth sine Swärföräldrar är wid detta Ting dömbd till döden, och Lämnar hoon alt så 5:o med sin Awita dåtter och någre små barn uti ett eländigt tillstånd, ty pröfwer denne Rätten billigt i Anseende till alt detta att beläggia henne Jngred Michels dåtter allenast medh 40 rd.r S:mt: och Uppenbara kyrkioplicht, Lijkmätigt Kongl. Maij:t förnyiade Stadga om Eeder de A:o 687 och des 9 punct,

hwilket

 

373.

 

 

hwilket doch med det öfriga den höglåfl. Kongl: håfRåttens högrättwijse Censur och nådiga

omdömme Ödmiukeligen heemställes ./.

 

Capellanerne Hr. Gustaff Neostadius och Hr. Claes Juniander beklagade högeligen att handels mannen Jsaac Brömss i Nycarleby hwilken, äger ett hemman i Kyrkiobyn Smedzbacka ben:d det han med sitt eget Fålk brukar icke will deras der af flytande Caplans Ränttor godwilligt betala Twerföre dhee Anhöllo om Rättens adsistence i detta målet, Brömsen sade sigh åhrligen beståå dem 10 d.r Kmt: hwilket att bewijsa han upwijste een obligation af Hr. Claes emooth någre förstreckte medell uthgifwen, hwar uppå han 10 d.r åhrl afskrifwer, föruthan andre små discretioner som han weed sin heemkomst af sine reesor dem tillsänder, hwar emooth Caplanerne swarade honom wara den förmögnaste handelsmannen i heela Staden som doch ringa nog dem weed des heemkompster i hågkommer skolandes han deras Salarium uti ingen deehl sedan han fick

bemelte hemman på 7 åhrs tijd, förbättrat hwilket dhee icke Längre kunna tåla, Brömsen swarade sig alz intet wara dem skyldige; säijandes i faren med idell flättia. Och såsom han tillförne om Aftonen stält sig något Otijdig i det han Uppenbarligen och med Oliud förwijdte Rätten då een Saak emellan någre Såchloot boer Angående een noot förehades, uthbrast

i

 

374.

 

i desse ord, säijandes: här sittia dhee heela tijden med någon noot slarfwer och intet taga min Saak fram, ty warnades han att taga sig till wara så wähl för sidwärdnat emoot Rätten, som försmädelige Ord emooth sine wederparter, blifwandes för honom upläsen den 22 puncten af Kongl: Maij:tz Förordning af d 4 Julii 695: hwar iämpte Capellanerne befaltes att upsättia een Specification till andra dagen uppå alla dee partzelar som dee äro wahne att få af een medell måttig behållen bonde, då Rätten wille sedan närmare yttra sig hwad dem uthaf Smedzbacka hemmanet beståås kunde, i medler tijd sade Brömsen åth Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Samuel Österbeck, hwad sitter tu här så tyst som een Luus. der efter gick han till Nämbden säijandes hwad gören J. Jag Tror i sittien och såfwer.

hwilket alt medh Sachtmodigheet uptogz och Afhördes. Så sade och Brömsen att han wähl weet hwad Capellanen efter 681 Åhrs Kongl: Förordning beståås, så han blef underwijst att och een Kongl: Förordning af d-23, Februarij 694: Angående Prästerskapetz i åbo stift upbörd är publicerad, hwilken Lijkwähl så wijda den Angåår Capellanernes här i Österbottn

inkompster, i förmågo af Kongl: Maij:ttz till hans Nåde Hr. Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöld d 27, Junij 696 uthfärdade Allernådigste breef bör hwijla, Så att med Capellanernes inkombster skall till

wijdare

 

375.

 

wijdare förblifwa wid deras gambla Ordningar och plägseed; hwilket högbemelte Hr. Landzhöfdinge d 4 Septemb: Sidstberörde Åhr hafwer publicerat och uthgåå låtet. Men då samma för Tingzlaget uplästes sade Brömsen att der är intet Konungens Nampn under, oachtadt högstbemelte Kongl: breef är af Hr. Landzhöfdingen allegeradt. Andra dagen inkom Capellanerne med ett Memorial uppå deras intrader som dee äro wahne att få Af een Röök eller ett hemman, bestående för hwardera 1/2 Tunna Spanmåhl 3 a 4 rd.r Smör, 3 st: ostar, 2 st: bröd, Juulgåfwor bestående i Kiött, Liuus, hampa, ull, halm, höö, och humbla som efter nogaste uth räckning och Nämbdens Ompröfwande till 7 d.r K:mt: betyge skulle, och ehuruwähl Nämbden och Tingzlaget eenhälligt betygade att hwardera Capellanen af gammall Plägseed fåår så mycket af hwart och ett hemman som är något behållet; så protesterade doch Brömbsen att desse partzelar icke alle ståå upnämbde uti 681 Åhrs Förordning hwarföre han samma icke Wille Undergåå, helst emedan han bor i Staden och intet håller något särdeles fålk på hemmanet, uthan Allenast een Gumma som achtar booskapen. då han ännu underwijstes så om mer högst bemelte Kongl. rescript af d-27 Junij 696 som Kongl: resolution af d-27. Novem: 680 Angående dem af bårgarskapet som hafwa hemman på landet, då han åter

förekaste

 

376.

 

förekaste att under Hr. Landzhöfdingens breef Af åhr 696, intet är Konungens Nampn skrifwet, fingo han intet lefwa efter 681 åhrs Tijonde ordning så kastades den iu under bäncken. Hwilket han emooth åthskillige Sachtmodige Förmaningar åfta itererade och afhörde Rättens till honom giorde taal med ett förachteliget löije, säijandes sig nog sampt skola sööka Länger. besynnerligen wille han inhämpta Närmare underrättelse ifrån Wörå Sochn och Kåålax Michel hwilken hoos höga Öfwerheeten skall något emooth Prästerskapet hafwa tenteradt, det honom af Rätten icke förwägrades, i medler tijd slötz eenhälligt med fölliande

 

Sentens

 

Det påstår fuller Borgaren i Nycarleby Jsaak Bröms att han som boor i Staden intet är plichtig att betala till sine Capellaner och Siälesöriare för Smedzbacka hemman som han brukar lijka som andra bönder göra för sine hemman; Men som een sådan hans inbilning sträfwer emooth sielfwa billigheeten sampt Kongl: Maij:tz Allenådigste Förordning af d-27, Novembris 680; Ty skall han Lijkmätigt högst bemelte Kongl: Maij:ttz Förordning af d-27 Junij 696 betala och förnöija hwardera af sine Caplaner med sådane Partzelar som andra Bönder äro af gammalt wahne

och

 

377.

 

Och Ransaakningen förmäler, eller betala samme Partzelar till hwardera Capellanen åhrligen med 7 d.r Kmt: för åfta bemelte Smedzbacka hemman. Och såsom Brömsen under Ransaakning hafwer påstådt sigh åhrligen willia afskrifwa uppå sin skuldfordran hoos Hr. Claes Juniander 10 d.r K:mt: förmenandes samma afskrifning Kunna giöra till fyllest både för Smedzbacka hemman och sin gård sampt Anseenliga handell och Fålk i Staden, ty hafwa Capellanerne att förfråga sigh uthi dhen Låflige Rådstugu Rätten hwad Brömsen är plichtig åhrligen för sin gård och handell i Staden till deras underhåld att Contribuera, så frampt han icke will sigh godwilligt beqwämma låta. Men för det han Brömsen emooth Rättens Förmaningar och uppå åthskillige tijder nu weed detta Tingh hafwer stält sigh uti Ord och åthhäfwer tämmeligen förArgelige och sidwördat både Rätten och sine wederparter som Ransaakningen med mera uthwijsar; ty skall han för slijk sin Otidigheet plichta med 30 d.r Smt: Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d 4 Julij 695.

 

821.

 

1702.

 

Anno 1702 d-16, Augusti höltz Ordinarie hä=

=radz Sommar Tingh med allmogen af Nycarleby Sohn,

uti des Länsmans gård, Närwarande Cronones Befallningz=

=man Wälbet:de Samuel Österbeck, sampt efterskrefne

ährlige och Beskedelige män som Såtho uti

 

Nembden

Erich Andersson i Såchlååt. Joseph Erichson i Munsala.

Johan Michelson i Kyrkioby. Mattz Olufsson i Öfr ieppå.

Dawid Dawidson i Kåfwijåki Carl Mårtensson i wäxala.

Michel Mattsson i ytterieppå, Mattz Johansson i Kantlax.

Hans Thomason i Pelat.

 

Thomas Thomasson och Mårten Johanson ifrån Sochlot Klagade att dhee uppå ett Siördieland wäxt nu i Sommar lijdet Stor skada, i det Jacob Hindrichson Jacob messe tijden öpnat Grinden och insläpt sine hästar, hwar af dhee fått Wahna och åftare ingådt, sammaledes hafwer han want sine Swijn till skogz hwilka och ingåt alt stadigt till des wäxter blefwet aldeles förderfwat, Jacob nekade högeligen att han i detta måhl är skyldig; emedan dhee haft Ogill Gård så att Swijnen kunde inslipppa så hafwa dee eij heller wårdat Grinden; uthan booskapen alt stadigt

insluppet

 

822.

 

insluppet, det och Nämbdemannen Erich Andersson i Såchloot som Orten besichtat wiste att berätta. Men dock tillstood Jacob att Swijnen som waret wahne att föllia med honom på

ängiarne, hafwa een gång fölgd honom in uti Siörden igenom den elaka gården och der lämnatz; bemelte Nämbdemann intygade att Swijnen giordt minste skadan Men byssens booskap mera; Ty slötz att Såsom Jacob intet hindrat sina Swijn förr än han kom in uti Sweden ty skall han betala Kärandernes skada för sin Andehl med een wacka Spanmåhl:

Sedan begiärte parterne att Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck och Nämbdemannen Carl Mårtensson skull besichta Och iämka deras gårdztompt och någre andre ägotwister som dhee sig emellan hafwa, hwilket och bewilliades efter det 4: 5: och 32 Capp: Byggninga Balken Landzlagen.

 

Engestwisten emellan Pehr Sigfredzson i Kyrkioby och Dawid Dawidson i Kåfwijåkj kunde nu intet uptagas Så wijda dhee begge äre Crono bönder, Och hafwa inge Fullmechtiger Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d-27 Junij 693

Så

 

823.

 

Så äro och andra Kyrkio= och Kåfjåkiboar här uti interesserade som efter Nämbdeman i Kyrkioby uthsagu täncka att giöra ett med Pehr Sigfredson och om hans nu tenterade Rättegång intet weeta: Ty anståår med Saaken till näste Tingh då Crono hemmanen böra hafwa icke allenast deras serskilte Fullmechtige för hwar by, uthan åligger och så dhee nu frånwarande skatte bönder att förklara huru wijda dhee med desse 2:ne parter uti ägotwisten willia att giöra.

 

Mattz Simonsson och hustru Margreta Jacobs dåtter ifrån Kofjåki begärte Ländzmannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Johan Michelson i Kyrkioby, att besichta den törfweed som bemelte Mattz och Jacob Hanson i Kåfwijåki barkadt och dee nu twista om, hwilken besichtningh och af Rätten bewilliades, Och åligger samma gode män att sööka det parterne må kunna förlijkas, i wijdrigt fall, skall wid nästa Tingh wijdare uthslag föllia ./.

 

Sammaledes bleef efter LändzMannens Mathias Crichous Såsom Fullmechtig uppå Lars Mattsons Cro

:no

 

824.

 

=no hemmans wägnar i Wäxala, sampt Jacob Pehrsons ifrån Kyrkioby begiäran samtyckt och bewilliat det doomhafwanden tillijka med Nämbdemannen Carl Mårtensson skola besichta den ängestwist der uti Krooköö sundet äga.

 

Crono bonden Jöns Erichson i Munsala Kärde till Sigfred Mattson ibid: Angående Yxfårss Kärr äng; hwar till han meente sig aldeles berättigad wara; Men som i denna saak är reedan 695 d-21, Augusti dömt, ty kunde Saaken intet wijdare uptagas ./.

 

Det Framsteeg skiutzRättaren Christiern Johanson gifwandes till känna att han är sinnad att emoottaga 1/4 Mantal Crono Adams ben:d i Munsalaby, som Sigfred Hanson i sammaby medelst högre handens disposition d 28, Januarij 699, fått Låf att bruka för särskilt Röök under sitt hemman, Och emedan bemelte Sigfred Hanson nu in för Rätta förklarade sig wara benägen att afståå berörde 1/4 Crono hemman Adams ben:dt ty framlade Christiern een Cautions skrift hwar medelst Länsmannen Mathias Crichou, Och 3:ne förmögne bönder Nämbl.n Jacob Kåck

i

 

825.

 

i Hirflax, Carl Mårtenson i wäxala och Mattz Johanson i Kantlax gåå i Fullkomblig bårgen för Christiern att han skall åhrlige uthlagorne richtigt betala så frampt han till hemmanet befordrat blifwer, i wijdrigt fall willia dhee een för alla och alla för een hålla Kongl: Maij:tt och Cronan i detta måhl skadeslöös: Så befans och att Christiern hafwer både fålk och någon egendoom hwar med han förmodeligen lärer kunna hemmanet uppehålla; Ty blifwer

alt detta således taget ad notam och hans Nåde Hr. Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet heemstält om icke han Christiern må kunna till detta lediga hemmanet befordradt blifwa.

 

Oluf Andersson ifrån Öfwerieppå beklagade att han uti ett bolag intet kan längre begåå sig med sin StiufFader Simon Pehrson uppå 1 Mantahl skatte Heiksala ben:d som der nu weed pas i 8 åhrs tijd åboodt hafwa Anhölt För denskuld det bemelte StiufFader tillijka med

Modren kunde tillhållas att låta rifwa boolag dem emellan, williandes Oluf med sin hustru Suanna Johans dåtter som till hemmanet är bördägande, Antingen låta SwäFadren på een

gång uth bekomma sin Rättigheet af boolaget om han

aldeles

 

826.

 

aldeles tager sitt afträde ell.r och förser honom med een hederlig Sytning till dödedaga förunnandes honom någon Åker och äng till sitt uppehålle, sampt huus och heemfred i gården, på hwilken seenare händelse han intet will betahla och uthgifwa Simons Rättigheet på een gång, hwar igenom hemmanet tämmeligen skulle uthblåttas, uthan efter

hand och så mycket gamble fålket kunde behöfwa, att dee ingen nöd lijda måtte; Simon Förklarade att han Öfwergifwet sitt heemman på hööwägen Och begifwet sig till denna sin StiufSon uti den förhåppning att han skulle få deehl af hemmanet, uthi hwilken Mening han och Anseenliga medell på hemmanet infördt, hwarföre han eij heller Gerna wille taga sitt Afträde uthan hafwa hälften ell.r een tridie deehl af hemmanet, upwijsandes ett af gode män uprättadt Wärderingz och Liqvidations instrument af d-19, Julij Sidstleeden, hwar af befinnes att han inlagdt uti boolaget wid sin Ankompst Contante medell 225 d.r 6 s: sampt något Anseenliget uti Spanmåhl booskap och andre huus Geråd att heehla des Förlag föruthan Spanmåhlen hwilken in natura skall betalas, stiger till 438 d.r 3 s: Kmt: som förnembde Specification och memorial wijdare uthwijsar. des uthan

bewijste

 

827.

 

bewijste nu Simon in för Rätta att han ägt och infördt 3:ne st, Nyia Tunnor som in natura honom restitueras 2 läster Kohl giöras honom gådt med 6 d.r och för 4 band halm 6 d.r, än beståås åth Simons dåtter 12 d.r Kmt: såsom förtient lön, hwilka af skifto böra betalas. Här

emooth hafwer Olufz hustru ägt heehla hemmanet sampt een häst om 30 d.r förtient lön som Simon Pehrson waret skyldig 25 d.r 1 st: koo 10 d.r 3 st: fåår 4 d.r 16 s: uppå hööwägen äro med gårdzens medell sedan boolaget war begynt, giorde 102 dagzwärken som Simon kommet allena till godo; Men som Simons hustru der emooth haft något Omaak för Olufs barn så länge hans hustru war till Åbo; Ty modreras den Summan till 60 dagzwärken, Och beståås derföre 30 d.r hwar af hälften bör wid boolagz rifningen Oluf gådt göras Så att heehla des Summa i löösoren bestiger sig till 34 d.r 16 s: parterne kunde intet på något sätt bringas till föreening Angående hemmanetz beboende och ägande, emedan Simon alt stadigt påstood att fåå deehl Af hemmanet, hwilket Oluf med sin hustru intet wille samtyckia; uthan till bödo Antingen een good Sytningz deehl med

huus

 

828.

 

huus Och heemfrid sampt något Åker och ängh der efter som hemmanet kan tåla, på hwilken händelse dhee wille betala Simons Andehl af boolaget efter hand, och der efter som Gambla Fålket till sin nödtårft deras medell kunna behöfwa; Men om dhee willia alt på een gång uthtaga i penningar och partzelar så mycket på dem kan belöpa och taga strax wid Fardagen deras Afträde, så är och Oluf der med nögd Allenast Simon hafwer tålamod med een deehl af den i boet inlagde Spanmålen, på det hemmanet icke må aldeles blifwa ruinerat. Här öfwer resolverades eenhälligt till fölliande sluut: Såsom Simon Pehrson med des hustru är till Heckisala hemman Aldeles främmande och intet kan medelst des bolag med Bördägander, någon ägande rätt der af sig förskafat; Och dhee eij heller kunna sig med hwar andra begåå, ty uphäfwes deras boolag Lijkmätigt det 33 Cap: Jordabalken L: L:

Så att Simon wid nästa Fardag skall taga sitt afträde ifrån hemmanet; Och sedan den i bolaget giorde gelden med innewarande åhrs uthlagor äro betalte af skifto och gårdzens afwel, niuta sitt Förlag och införningar, i pen=

:ningar

 

829.

 

=ningar booskap Spanmåhl och partzelar der efter som gelden kan medgifwa, doch bör Spanmåhlen intet så noga och alt på een gång uthtagas, att hemmanet der igenom lider undergång. Blifwer något af deras uti bolaget förwerfwade egendoom behållet sedan geld är gulden, så kommer det dem tillskiftes, att bolagzmännerne få der af hwardera sin fulla lott: Men skulle Simon intet så hastigt kunna ffå sig något annat hemman och heemwist, så är det billigt, sampt det 31 Capitel berörde balk Lijkmätigt, att han efter Oluf låfwen niuter huus och heemfrid i een särdeles Stugu på gården, sampt till Sytning och uppehälle ett halft Tunnland åker åhrl. och Gräftland så mycket han förmår upbruka. och Siw skrindland ängh, hwilken åker och äng efter fålketz död tillfaller hemmanet. På denna senare händelsen skall Simon intet på een gång och på sielfwa boolagzrifningen uthtaga sine inlagde penningar och Spanmåhl; uthan efter hand, der efter som han slijka medell till sitt nödtårftiga uppehälle kan behöfwa, och hemmanet förmår samma sig Afbörda, Men koppar och andre huusgeråd sampt booskapen som hemmanet kan umbära,

må

 

830.

 

ma han uthtaga Strax wid boolagzrifningen ./.

 

Lenssmannen Angaf fö Rätten huruledes een löös karl Jacob Mattsson ifrån ytterieppå 696 om wåren hafwer begifwet sigh här ifrån Landzorten till Stockholm, hwarest han sig sedan uppehållet alt in till 1700 om wåren då han trädt i annat gifte med een annan qwinna

hwars Nampn är obekant, oachtadt des förra hustru Elssa Han dåtter ännu Lefwer, och sedermera hafwer haft sammanlag med een ung dreng Mattz Pehrson, ifrån bemelte by, så att hoon der igenom blifwet rådder med barn, som för 4 wekor sedan är födt, Men Modren ännu intet kommet sigh förr så att hon nu Comparera kan hwilket alt hon under Rättens betänckiande heemstälte; Mattz Pehrson nu närwarande förklarade att Elssa 1700

om hösten fått breef ifrån Jacobs senare hustru, Och således blifwet om sin Manns af all underrättadt, hwarföre hoon inbillat sig wara ledig ifrån ächtenskapz bandet, Och låtet sig af honom Mattz Pehrson under ächtenskapz låfwen häfdas, begiärandes han ännu att få äga henne, hwar

om

 

831.

 

om han iämwähl uthi vener: Consistorio i Åbo Ödmiukeligen sig anmält. Ländzmannen så wähl som Nämbden intygade att Jacob Mattson Fullkombligen waret Gift i Ståckholm, hafwandes hustru Elssa för hans högwördigheet Hr. Biskopen förleden wintter upwist det bref hon fått af senare hustrun, hwar medelst denna beklagar sin Olycka att hon rååkat i hoop med een sådan bedragare, som jämwähl henne Afhändt alt det hoon hade sedan dee woro wigde, sampt begifwet sig der ifrån på Flychten, Så skall hoon och wijst sigh uppå Nycarleby Farkåsten med samma klagan. Åter nu i wåhr skall Jacob Mattson waret sedder i Ståckhålm uthaf Bårgarens Mattz Aulins hustru sampt des dreng Jacob Josepzson ifrån Nycarleby, Men drengen föregifwer sig intet kunnat honom Angrijpa emedan han Jacob waret sielf tridie. det Anförde brefwet efter spordes och befanns att högbemelte Hr. Biskopp samma hade förleeden winttras bårtfört. Wijdare

berättades

 

832.

 

berättades att Jacob waret något öfwer 30 åhr Gammal något Lång och Smal med hwijt Gult något Knorlat håår, litet messlingz ärrig uti Ansichtet Föruthan detta berättades af Mattz Thomason i Sochloot at Jacob den tijd han bleef Gift hafwer haft sitt tillhåld hoos een Krögare på Södermalm lijtet Åfwanföre Gambla Traanboden. Här öfwer resolverades att Rätten skall igenom Hr. Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöld låta genom skrifuelse i Stockholm efterspana och fasttaga Jacob Mattsson; på det han må komma att undergåå det Straf som hans feehl mesiterar; J medler tijd Anståår med dömmandet Öfwer Mattz Pehrson och Elssa Hans dåtter till des han kan iämpte Mattz efter wed fråger bättre Krafter Comparera ./.

 

Såsom een widlöftig ägo twist är upkommen Emellan dhee Munsala och Wäxala boar Angående

byieskildnad

 

833.

 

Byieskildnad Råår och röör sampt rättigheet uti hwar annars skogh och änges lägenheeter, och uti begge byiarne äro åthskillige Crono hemman, för hwilka ingen Crono Fullmechtig Constituerad är, warandes Ländzmannen Mathias Crichou som nu tillstädes ähr sielf uti desse twistigheeter interesserad, ty kunde intet Saken uthi så beskafat måhl uptagas, uthan åligger parterne Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d-15, octob: 696 hoos hans Nåde Hr. Landzhöfdingen i Ödmiukheet begära det een Fullmechtige på hwardera sijdan må blifwa beordrad her wijd att drifwa hwad hans Kongl: Maij:ttz höga interesse fordrar. i medler tijd förbehölt sig Gästgifwaren Anders Thomason att Sööka Jsaach skrifware för någon Anseenlig skada som han uppå bö Engiarne lijdet.

 

Husrtru Brijta Anders dåtter ifrån Ytterieppå Anförde att hon infört Anseenlige löösören

till

 

834.

 

till sin SwärFader Jacob Hansson Bers då hoon blef hans Sonhustru hwilka medell sedan förbemelte SwärFadres geld och Gårdzens uppehållande äro tillgrepne och weed hennes Afträde henne intet gode giorde; Borgaren Mattz Aulin ifrån Nycarleby bewijste med Rättarens Christer Johansons och bondens Jacob Kauppis wittnesbörd att Erich Bers som nu hemmanet åboor, och borde Swara, hafwer Mundteligen befullmechtigad honom Aulin att swara i Och drog han uti twifwels måhl 1:o om hustru Brijta haft någre införningar 2:o skall hoon i 2:ne åhr waret sielf maathmoder och giordt så stoor gield att hennes medell nogsampt des medelst upgådt; hustru Brijta påstood sig intet mera än 1/2 åhr förestådt hemmanet iämpte sin Sahl. Man och hade hoon eij heller wist beskeed uppåsine införningar. Ty resolverades att hoon skall till nästa Tingh skafa sig wist beskeed och wittne uppå sine införningar 2:o een noga underrettelse huru länge och på hwad åhr hoon iämpte sin Afleedne Man förestådt hemmanet 3:o hwad geld den tijden bleef giordt, hwilket

af Fogdens qvittance och Bårgarens handels=

=book

 

835.

 

book kan finnas skolandes Rätten när detta inkommer wijdare i Saaken resolvera:

 

Capellanen Wördige och wällärde Hr. Gustaff Neostadius upwijste hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz nådiga resolution Angående någon prolongation uppå ett Mantals hemman Oluf Mattsons ben:d som honom till Caplans bohl i nåder, anslaget är, hafwandes Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck till Ödmiukt föllie af högbemelte resolution d-9 Maji sidstleden fattadt ett noga och adcurat besichtningz Instrument Öfwer detta hemmans lägenheeter, och befunnet der under in alles wara allenast 9 Tunnor 28 3/4 Capp.r land Åker 1: hwar af Hr. Gustaf, som efter höga

wederbörendens resolution af d-28, Januarij 699 haft 3:ne åhrs frijheet och bordt skatta nu

innewarande åhr:/ hafwer upbrukat 5 Tunnor 8 1/4 Cappland, det öfriga ligger ännu i linda och hafwer

=dehls

 

836.

 

deels i 7. deehls: 10, deels i 12, deels i 20, deels och i urminnes tijder legat Obrukadt. Gerdesgårdar och dijken är nu under Frijheetz åhren märkeligen och wähl reparerade; Men så skall dock något Anseenliget för tijdzens kårtheet skuld ståå tillbaaka. uppå huusen hafwer Hr. Gustaff i medler tijd giordt 41 d.r Kmt: Förbettring hwar emooth ännu skall dehidereras innan dhee blifwa Swarsgoda reparation till 96 d.r K:mt: wärde. Och emedan detta hemmanet befinnes beståå af ringa lägenheeter emooth så stor skatt, och des uthan är så af sig kommet; Ty pröfwar Retten det Hr. Gustaff Neostadius till des Fullkombliga bruuk nödwändigt behöfwer 3:ne åhrs prolongation hwar efter han den wahnliga skatten kommer att praestera, hwilket doch hans Nåde och högbemelte Hr. Landzhöfdinge i ödmiukheet heemställes.

 

Jacob Erichson Keima ifrån Pensala Klagade att Anders Hanson ibidem låtet upbeeta des ängiar sampt Kommet med wredes mood uti des huus lijtet för Midsommar, hwarföre han nu laga Cor=

=rection

 

837.

 

=rection uppå honom begiärte: Men som Anders war Stäbd Allenast 2:ne dager föruth ty wille han intet Swara i Saaken, uthan upskiötz samma ährende till näste Ting ./.

 

Hindrich Jacobson och Mattz Olufson ifrån Jeppå tillijka med deras 6 st: interessenter, Klagade att Anders Hanson i Pensala låtet upbeeta deras ängiar uppå Killingzmåsan hwarföre dhee Satisfaction begärte, Anders påstood att ängiarne äro belägne 1/8 Mijhl när in till hans hemman, Och befinnes till een stoor deehl aldeles ohegnade; Ländzmannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Michel Runt giorde uthan jäf deras Eed å book och wittnade den förra att han uppå Anders Hansons begäran Orten besichtat och befunnet Killingzmåsa Engiarne ligga in om Pensalaboarnes skogzråår, och 1/8 Mijhl ifrån Pensalaby, och wijd pass 1/2 Mijhl ifrån Jeppå, hafwandes ängiarne på den sijdan åth Pensala waret hegnade, Men längre upp åth måsan hwarest tillförne waret gerdesgård, finnes nu intet mootstånd för booskapen oachtadt måsan waret så torr att man Kunde gåå Torrskodd, och der ieppå

=boar

 

838.

 

=boar intet må göra sig om någon frid försackrad förr än Giärdesgården rundt omkring deras Engiar sätties. Nämbdemannen Runt hafwer een annan gång uppå Jeppåboarnes begiäran waret uppå desse ängiar och seedt det Anders Hansons booskap drifwet in uppå Engiarne der som Gerdesgården låg neder, då Fääheerdarne waret medh tillstädes; Men Giärdesgårdarne till största deehlen föruthan Simon Möllnars och Carl Carlsons waret needfälte; påståendes jämwähl han att ieppåboarne intet Kunna så när in till Pensalaby hafwa frid uppå deras ängiar, uthan laga gerdes gård. Simon Möllnar uppå sin och Carl Carlsons wägnar påminte att alle deras interessenter för uthan dem, hafwa någre Gerdzgårdzstycke needfälte uppe på måsan, till hwilka dee willia förbehålla sig sin regress så frampt Anders Hanson undslipper; här öfwer resolverades att ieppåboarne skola hålla Gerdesgårdarne wid macht uppå sina ängiar efter det 9 och 10, Capp: Byggninga balken L: L: Och så wijda detta här tills är eftersatt ty dömmes Anders Hanson frij.

 

Michel Mattson Runt ifrån jepå som genom

wådeld

 

839.

 

 

wådeld lijdet skada efter giordt upsattz uppå någon både löös och fast egendoom; bewilliandes till någon hielp emooth slijk skada frijheet för dee branstuder som här i Sochnen uppå 3 åhrs tijd ifrån detta dato Kunna dömmas ./.

 

Erich Hindrichsson ifrån ytterjepå Kärde till Hindrich Olufson ibid: Angående 4 st. Gfåår som des hund skall bijtet hwar till Hindrich neckade, hustru Walborg Sigfredz dåtter i jepå giorde uthan iäf sin Eed å book och wittnade att han lijtet för midsommar seedt Hindrichz hund äta uppå ett Erichz Fåår, det hoon honom ifrån taget och stält Erickz till handa, hwar han buret samma till Hindrich, sedan Jacobi tijd äro åter 3:ne Fåår bitne på een dag Och tillbiuder Hindrich sin Eed att han haft hunden i förwar samma dag att han ingen skada giordt och såsom eij heller Erick der till wijdare skiähl hade, så dömbdes Hindrick att betala ett fåår, med 16 öre Smt: expenser, Men för dhee öfriga Fååren är han frij.

 

Thomas Sigfredzsons äncka hustru Karin Anders dåtter ifrån Wuoskåski Klagade så wähl Mundtl som ge=

=nom

 

840.

 

=nom een i Retten inlagd skrift, att des måg Johan Göstafson hwilken een tijd waret huusbonde på hemmanet, lämnat gården uti stoor wahnrycht distraherat een deehl af löösören, sanckadt mera geld än der förr waret och i Sommar sedan han blef skild ifrån hemmanet, bergat 2:ne st: Engiar; föruthan alt detta så hafwer hoon bemelte Johan misstänckt som skulle han undandölt någon Spanmåhl, efter som des Swåger Michel Mårtensson i wuoskåski uti Mattila Bröllop hafwer sagt sig skola uthwijsa hwar Gårdzens Spanmåhl woro; Till alt detta Swarade Johans hustru Gertrud Lars dåtter att hennes man intet ähr lagl. Stämbd uthan hafwer Käranden sielf hämptat till honom Citations skriften, som ingen Kunnat läsa; hwarföre hoon sigh intet will i Saaken uthlåta. Käranden Kunde intet annat bewijsa; Ty slötz att Ländzmannen skall till nästa Tingh göra sigh om alt detta underrättadt och söökia parterne att föreena, Låtandes noga eftersee hwad geld Johan under den tijd han waret huusbonde, giordt, Och hwad han i det stället af den gambla betalt, söökiandes parterne att förlijka eller i wijdrigt fall gifwa Rättenom till Känna Saaksens beskafenheet då wijdare resolveras skall: Wid detta tillfälle lätt Anders Hanson i Pensala inteckna sin

fordran

 

841.

 

fordran 50 d.r K:mt: som Ländzmannen sammaledes befaltes göra sig underrättadt om och parterne emellan Liqvidera.

 

Carl Hindrichson i Sochloot Klagade att Daniel Thomason ibidem förleeden Sommar Öfwerfallet honom uppå Engen med een Ohöflig Mun och lupet efter honom med yxan, dock hafwer medelst Carls undflycht ingen skada skeedt, Daniel war intet Stämbd i rättan tijd och wille ty intet swara, eij heller war Carls wittnen tillstädes; ty upskiötz Saaken till nästa Tingh ./.

 

Twisten emellan Simon Larson i Moono och Carl Jsaachson ibm Angående Träskes måsa haga kunde intet uptagas wed denna Rätten emooth Kongl: Förordning af d-27, Junij 693 så wijda bägge hemmanen äro Crono. Sedan Klagade Simon att Carls hustru Elisabet Michels dåtter Kallat honom Cronans tiuf förleden Sommar, hwilken titul han intet wille widerkännas; Men hustrun bewijste med sine Grannars Eenhälliga intygan att hoon waret något hufwudswag, bediandes nu om förlåtelse, påståendes jämwähl att hoon intet weet något ondt med honom, så war eij heller någon annan som wiste med Simon annat än ähra och gådt, ty blefwo

parterne

 

842.

 

parterne å både sijdor i detta måhl ifrån wijdare tilltahl befrijade, och förmantes hustrun att tacka Gud för helssans restitation Och her efter Achta sig för ett Otidigt lefwerne ./.

 

Lenssmannen Mathias Crichou Framlade och lätt i Rätten publicera efter fölliande förlijkningz instrument: A:o 1701, d-7, octob: woro underskrefne efter den låfl. häradz Rättens befallning af d-2, Septemb: Kallade af samptel.r Munsalabor och wäxalalaboar at uthfälla den trachten af Munsala Engiar som är belägen weed stranden emellan Allmennewägz Grinden och Nyia åbroen till Muhlbeete, efter der ingen fred på sine ängiar tillförne hade, hwar weed dhee som största delen hade wore till freedz, allenast dem een wederkäntzlo måtte derföre efterlåtas, Men såsom dhee Öfrige af Byiemännerne intet wille sig der till låta beqwämma, dy blifwa dhee till prof om sämbde, att dhee skola å nyio uprätta een gerdzhgård ifrån Grumbell ören på den sijdan begynnandes ifrån dee andre Enges hegnar och till Nybroon som Sigfred Mattson och Adams hemmanet weed macht hålla å 20 fambnar hwardera, sedan skola dhee öfriga ifrån broen på Östersijdan begynna att hegna, in till Siön, först 20 fambnar på hwar, Nämbl. Jöns Erich

=son

 

845.

 

=son, Grels Swarfwar, Jsaach Erichson ifrån wäxala, Gästgifwaren Anders Thomason, Ländzmannen Mathias Crichou, Mattz Erichson, Och Johan Michelson; Men Göstaf Helsing, Erich Erichson och Jacob Jonsson ifrån wäxala tillhoopa 20 fambnar, Joseph Erichson, Johan Thomason, Simon Thomason och Mårten Sigfredzson hwar sine 20 fambnar, Sigfred Bröms 10 fambnar, Gabriel Påhlson och Anders Gabrielson i Staden tillhoopa 10 f.r Dawid Runt i wäxala 20 fambnar, Hindrich Markuson i Låilax och Jacob Michelson hägnar bägge efter Förlijkningen så breddt som deras ängiar weed Lillåån är, och emedan 52 fambnar emellan Hindrich Markusons Eng och Dawid Runtz hegnar differerar, påtog fuller Länsmann Mathias Crichou så wijda på sig det samma, der dhen tracten som är emellan Stoor och Lillåån, skola föllia med den ängen, som för detta skall godwilligt wara af Munsala byn åth Sahl. Hr. håptman Forssman gifwen, hegna, efter det uti wår närwaru blef af åthskillige berättadt, att Hindrich Markuson och Jacob Michelsons ängiar skola Komma att stadna wee Lillåån, hwilken tracht der sedan skall hafwa sig tillwållat som Sahl. Hoptman för någon tijd sedan medelst wåldbetande måste Lämna Obergat hwarför byen alt sedan här måst hegnar weed macht hålla, den dhee äfwen nu samptel.r Byie=

=männerne

 

844.

 

=männerne tillsade Ländzmann Mathias Crichou att bruka, sitt swaga ängesbohl till hielp, och för det beswär som han uthi åthskillige måhl för byien haft, Och som dhee än sampteligen twistade, att Oanseedt dhee ändock aldrig så wähl hafwa hegnadt skola skadan ändå lättel.n Kunna skee med Elf Grindarne, som Kunde af dhee Resande öpna lämnas, hwar om dhee således föreontes att LändzMannen Mathias Crichou Hindrich Markuson och Mattz Pinck weed macht hålla Norra Råå Grinden, Men i hegnande particepera heehla byen, Wintter wägz leedet weed Enges Grinden lagar åhrl.n Jacob Michelsson, Grinden weed Gästgifwaren till ängen lagar och har upsicht Jöns Erichson, Grels Swarfwar, Johan Thomason och Sigfred Bröms; Grinden weed Nybroen uppehålles altjd och framgeent, af Sigfred Mattsson, Adams hemmanet och Simon Thomason, skolandes nu i wåhr först 5 st: bönder af wäxala dher dee innan förr små ängiar hafwa iämpte Munsalabor hielpa att upsättia och sedan eij wijdare sig der med befatta, Sammaledes Weed macht hålles Kärbäckz Grinden af Joseph Erichson, Mårten Sigfredson, Johan Michelson, och Gästgifwaren Anders Thomason, och emedan största deehlen af Munsabor och wäxalaboar woro misstänckte, att några skall egenwilligt sina hästar och andra Creatur wilig, förr än ängiar=

:ne

 

845.

 

=ne löösblifwa insläppa, Alt derföre, föresattes af samptel. Byiemännerne wijste, att dhee som här efter blifwer beträdt der med, att hafwa goodwilligt insläpt sina hästar ell.r andra Creatur, skall för hwar gång som han der med warder beträdt och funnen ärläggia 10 d.r Kmt: sammaledes och dee som sin skyldigheet med Grindarnes weed macht hållande tillbaka sätter, som sedan till byssens eenskijlte tarfwer Anwändas skall, hwilket alt således som åfwantill är förmält med dheras eget samtyckie uti wår närwaru wara passerat, det här med betygas ut Supra

Erich Anderson. Carl Mårtensson, Johan Jacobson Kock

Sedan detta war Upläset war ingen som der emooth hade något att protestera, Ty blifwer slijkt actis publicis intecknadt, och detta wederbörenderne till rättelse extraderat ./.

 

Anders Pelko lätt 3:ie gången Klanderlööst upbiuda sitt hemman williandes han så frampt ingen af Bördemännerne Komma honom till hielp, antaga een fremmand Åboe ./.

Länsmannen

 

846.

 

Lenssmannen Mathias Crichou Angaf huruledes Carl Mårtensson i wäxala och Niels Simonson der sammastädes förleden Andersmesse tijd hafwa Öfwerfallet hwar andra med försmädelser och beskyllningar, hwarförr dhee förledet Ting låtet hwar andra citera dock intet med Saaken fortfaret; Ty begärte han att Retten wille här uth innan deras Förklaring infordra; Carl Mårtenson Swarade att dee redan förlijktz; hwar öfwer han och ett skrifteliget instrument af d-4, Martij sidstleden upwijste, hafwandes dee des medelst förklaredt deet dhee med hwar andra intet weeta annat än ähra och gådt. Nils Simonson berättade att Carl Mårtenson hoos Lars Mattson i Wäxala uppå ett Bröllop Andersmesse tijden hafwer kallat honom tijonde tiuf, och efter det han hade hört det Göstaf Thomason i bemelte by uthlåtet sigh det Carl skulle sittia på Stegel och Juuhl om han Göstaf wille, så hafwer Nils i Anseende till Carls förwijtelse bedet honom sådant sig afbörda. Gustaf war nu intet Stämbd ell.r tillstädes: eij heller kunde han till detta Ting komma: wijdare tillade Nils uppå Närmare tillfrågan att han tillijka med sin hustru Brijta Mattz dåtter och Moder Sara Dawidzdåtter hafwa seedt Carl

Mårtenson

 

847.

 

Mårtenson om Påsk lögerdagen förledet åhr hafwa gådt rättsools Rundt omkring sin ladugård 2:ne gånger, och Klifwet 2:ne gånger öfwer 2:ne Gerdesgårdar, men om han gådt

flere gånger weet han intet, Carl wille fuller intet i förstone tillståå denne gången; Men då han Närmare sig betänkte, wille han minnas sig hafwa gådt een gång uth med sine huus, hwar med han dock intet ondt wiste; Förestående qwinfålk woro eij heller tillstädes; Ty uthstältes Saaken till näste Tingh; i medler tijd pålägges Ländzmannen på det nogaste Göra sig om denna Saak underrättad och wid handen framdeeles gifua hwad som till des egenteliga uplysning och sammanhang af nöden pröfwes ./.

 

Det upwijste Johan Sigfredzson ifrån Wuoskåski Sahl. Högwälborne Landzhöfdingens Gustaff Grasses Nådiga resolution af d-5:te Aprilis 693: hwar medelst i nåde bewillias honom Joha att träda i läran hoos sin Swärfader Göstaf Månson ifrån bemelte by och således giöra sigh färdig att uthskära hästar; hwilket han och giordt sampt lyckeligen på åthskillige orter

här

 

848.

 

här i landet practicerat; Men beklagade att andre Oförfarne blanda sig uti hans beställning fast dhee dher till intet läst och tillstånd hafwa. Anhållandes att han allena weed sitt Embete kunde blifwa handhafd; Sochnemännerne gofwo honom Nampn och witzord af een lyckelig och tämmelig förfaren Wallackare, hwilket således togz ad notam, hafwandes hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz nådiga resolution wederböranden i ödmiukheet att Afwachta ./.

 

Efter Erich Bers Fullmechtiges Mattz Aulins och Erichz Hindrichsons ifrån Ytterjepå begiäran, samtychtes att Nämbdemännerne Carl Mårtenson i Wäxala, och Johan Michelson i Kyrkioby skola besichta den twiste dee hafwa om Stoor måås ända ängh, Åliggiandes bemelte synemän weed nästa Tingh göra Rättenom beskeed huru här med fullfölgdt ähr.

 

Handelsmannen Wähl:tt Mattz Aulin i Nycarleby Antydde huruledes han 3 åhrs tijd brukadt Pehr Olufsons uhrminnes öde i Såchloot för Grääs giäld; Och Emedan

han

 

849.

 

han på Gerdesgårdar och Engesladur något Anseenliget anwendt, Så begärte han der med blifwa maintinerad, till des någon kommer som samma på Frijheet och emooth skatten uptagaa will; Weed detta tillfället frågades om icke någon wille detta hemman på frijheet uptaga, hwar till Swarades eenhälligt af Nämbden att det ähr så swaga wilkor och ringa lägenheeter att derföre intet kan skattas så frampt det icke blifwer sammanlagt med ett annat hemman Frostens Öde ben:d i bemelte by; Ty hafwer Aulin i detta måhl att rätta sig efter Kongl. Resolution af d-22 Decemb: 697: Och Af finna sig hoos Crono Befallningzmannen med dee Afgifter som derföre böra praesterad; på hwilken händelse han förmodel.n der wijd till den begärte tijden lärer handhafd blifwa.

 

Pehr Pehrson ifrån Monäs upwijste Een Specification uppå sin lösa och Fasta egendom bestigande till 252 d.r 20 s: K:mt: som förrleeden Sommar genom Een Olyckelig wåådeld blifwet i Aska lagdt, hafwandes Elden Kommet löös i badstugun, och giorde han sin Eed å book att skadan skeedt af rättan wåda, och att han intet mera låtet upföra

än

 

850.

 

än han således bårtmist; Ty slötz Lijkmätigt det 35 Cap:l Byggningabalken Landzlagen, att Peht Pehrson skall bekomma till brandstud här i Sochnen 1 d.r 16 s: Kmt: af hwar Röök ./.

 

Anders Jaacobson ifrån ytterjepå klagade att han uppå Herfware ängh genom Anders Pehrsons i ytterieppå Olaga Gerdzgård hafwer Lijdet 4 skrinder höös skada, och såsom bemelte Pehr som ännu till Tingetz sluuth intet Compareradt sedan han i laga tijd af Nämbdemannen Mattz Jacobson är Stämbd; ty Anhåller Anders om laga uthslag; Swaranden berättades fuller ärna sig i wintterlegan; Men Lijkwähl ännu wara hemma, och upwijste Käranden Nämbdemannens Mattz Jacobsons Attest som förmäler att Pehrsons Gerdesgård aldeles waret olaga; Ty dömdes han Anders Pehrson att betala tillJacobson 4 skrindor höö, med 3 rd:r Smt: expenser, och böta för Olaga hegnad med 3 rd.r S:mt: efter det 9 Capitel Byggninga balken Landzlagen, Så skall han och plichta för sitt ute blifwande wid detta Ting med 1 d.r Smt: doch ståår honom frijtt denna dom att återwinna weed nästa Tingh sedan han om detta uthslag Ansagd är och alt detta Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d 4 Julii 695.

Jacob

 

851.

 

Jacob Hanson ifrån Pensala begärte laga Fasta uppå Karf Präst hemmanet som han undan geld inlööst, upwijsandes ett inventarium af d-11, paasato hwar af befinnes att egendomen som han emoothtaget bestiger sig allenast till 321 d.r 16 s: hwar emooth gelden som nu ähr witterlig 406 d.r 13 s: Och uthfäste Jacob det han will betala heehla gelden fast egendomen intet tillräcker, Men som han nu intet hade sine upbod weed handen, ty uthstältes med Fasta brefwet till nästa Ting ./.