Domböcker 1708.
568,
Anno 1708 d: 26,, etc Martii, Höltz ordin:
Häradz winter ting med Allmogen af NieCarlby
Sochn, uti dess lenssmans gård, Narwarande Hans
Excellence Högwälb:ne H:r Baron, General Majoren och
landzhöfdingen Lorentz Clerk, Crono Befallningzmannen
Wälbet:de Samuel Österbeck, sampt efterskrefne Ährlige
och Beskedelige män som Såto uti
Nemden.
Carl Mårtenson i Wäxala, Erich Anderson i Sochlot
Josep Erichson i Munsala, Matts Jacobson i ytterjeppå
Hans Thomason i Pelat, Mattz Johansson i Kantlax
Johan Kock i Hirflax, Michel Runt i Öfr jepå,
Matts Olufson i Öfwerjeppå, Oluf Kojopnen i Wuoskoski
Dawid Dawidsson i Kofjoki,
Det berättade Bönderne Mårten Mattsson och Oluf Erichsson ifrån Wuoskoski, huruledes Krogaren Knut Hindrichsson i Jungarby någon tijd haft lof, att bruka och häfda under sitt Toråstelle af deras skatte ägor 12 Capp:rs land åker och ett skrindland Eng, som de nu påstå, att Knut skulle gifwa ifrån sig, emedan deras hemman derföre skatt lagde äro; Swaranden förewände att förbem:t ägor äro belägne utom deras Bohlstad på en mijl wäg uti en annan By. dem han något förbättradt och tillökat af Byssens mulbete, williandes fördenskuld derwid blifwa handhafd; men som Knut är oskattlagd, warandes intz skiähl att dhe liggia utom Kiärandens Bohlstad, då uhr
minnes
569,,
minnes häfdåkommer, Ty dömmes åkeren och Engen under deras gl: Bohlstäder, lijkmätigt det 1 Cap: Jord: B: ll och Kongl: Maij:z reductions Placat, af åhr 677: doch får Knut behålla, hwad han af Jungarbys mulbete intaget och bem:t ägor förbättradt, så lenge Byen så låter wara Klanderlöst.
Josep Erichsson ifrån Ytterjeppå incaminerade fölliande Contract och afhandling. Såssom wij undertechnade hafwa ingådt en wänlig Förlijkning med wår Swåger Josep Erichsson Nembl: således att iag Hans Anderson tillijka med min Fadersyster Susanna Mattzdåtter, uplåter till Josep Erichsson En trijdie dehl af wårt hehla Mantahls hemman, med det wilkohr, att wår Swåger Josep Erichson, skall tillijka med oss arbeta på hemmanet och hwad wij dess medelst oss tillbringa och förekomma kunna, skole wij så i löst som fast oss emellan dela En trijdiedehl till hwardera, hwilken gåfwa Jag Josep Erichsson med tacksamheet emoot tager och utfäster mig der emoot, att handgå mine Swågrar så uti arbete som alt annat, hwad till hemmanetz upkompst lända kan, hwilken Förlijkning och gåfwa wij ödmiukel: ombedie den högtährade häradz Rätten tächtes ratificera och bekräfta och oss der uppå
dess
570,,
dess resolution meddela. Datum NieCarlby d: 22 Martii 1708
Hans Andersson i ytterjepå, Grels Andersson
på min hustrus wägnar
Josep Erichsson ibid:
Och emedan det befinnes således wara passerat och afhandlat, Ty kan Rätten intet underlåta, efter begäran, samma att intechna ibland häradz acta och Bolaget tillåta, lijkmätigt det 33 Cap: Jord: B: ll:
Johan Gunnar ifrån Kimo, Upwiste i Rätten ett Contract af d: 10 Sept: 1707: hwar medelst han hafwer updraget till Swågren Mattz Giöstafson sitt Nybygge, beläget uti Öfwerjeppå och NieCarlby Sochn, emoot det han Mattz cederat sin förstfödzlorätt till Fadrens Giöstaf Röukz hemman i Kimo, bewijsandes nu det SwärFadren Giöstaf Mattsson genom en skrift af d. 23 Martii sidstl: hafwer förklarat Mattz för arflöös, emedan han i många handa måtto, hemmanet förderfwat, och der emoot försäkrat Johan om största rätten fram för dhe öfriga barnen deraf, Så inlades och en upsattz på 228 d: 4 s: som Mattz redan skall hafwa åthnutit. Mattz Giöstafson giorde der emoot pra´tention uppå någre löösörer som han meente skola bordt lemna uppå Nybygget; Men som deras Contract allenast angår det Fasta och de=
ras
571
ras Fader: och SwärFader Giöstaf Röuk hafwer disponerat om det öfriga, Ty åligger och barnen så det ena som det andra sig der efter uti bördäganens Giöstaf Röukz lijfztijd att rätta, och Johan Gunnar niuter sine på förra Nybygge och booställe lemnade löösörer till godo, lijkmätigt det 8 och 9 Cap: Kiöpm B: ll:
Simon Mölnar ifrån öfwerjeppå, bewiste sig tillijka med Matts Mattsson ifrån Wuoskoski hafwa wid en uthäradz Syhn, och ägotwist emoot någre Wöro boar Åhr 699,, d: 31,, octob: åtagit sig att infordra af deras interessenter de Öfwer: och ytterjeppåboar, och Wuoskoskiby 80 d: Kmt: Expenser, som de igenom Förlijkning blefwo skyldige de Kimoboar af Wöro Sochn, sampt 112 d: 13 s: Dito mt: Syne löön, som till största delen är af dem betalt; men beklagade att ber: interessenter äro tröge med betalningen så att samma utan tienlige medel intet uthgå kan. De ifrån jepå och Wuoskoskibyar boo på Östra sijdan om åen, wille intz gerna der till Contribuera, emedan dhe fögo häfd hafwa på wästra sijdan; Men som deras häfdar här tills hafwa waret till en dehl, samfälte, och Wästerbyggarne äro plichtige att giöra ett med
öster
572,
Österbyggarne wid handelse af twist med deras grannar de Pädersöreboar, hafwandes Österbyggarne intet wid ofwanskrefne Synegångz begynnelse taget sig ifrån sine byemäns twist, utan hållet der med, Ty bijföll jäm wähl Hans Excellence Högwälb:ne Baron
Gen: Majoren och landzhöfdingen Lorentz Clerk, att Öf:r och ytterjeppå sampt Wuoskoski, samfält skola ofwan skrefne Expenser och Synelön betala, hwar till de och så dömdes lijkmätigt det 32 Cap: Jord: B: ll: och 16 Cap: Rådst B: hafwandes Kiäranden, att låta lenssmannen i Sochnen uthrächne och fördela föreskrefne Summor, Consorterne emellan,
att den ene så wähl som den andre må komma till sitt.
Det Klagade Scholmestaren H:r Anders Lundell ifrån NieCarlby, att Mattz Markusson och Johan Mårtensson i Kyrckioby i förleden höstas skola hafwa slaget och illa handteradt hans dräng Johan Johanson Uppå H:r Anderses arbete, då han uptaget leer, Och som han
Lundell för sitt hemman skuld, äger någon rätt jempte andre Byjemän i uthmarcken, der leer groperne äro, Ty begäres nu straff på desse som så öfwerdådigt hans dräng i arbetet förhindrat och illa medfaret hafwa, Swaranderne förklarade, att leertächten skedd
alt
573,,
alt förnär deras hemman, Fördenskuld wedgick Mattz Markusson sig hafwa hårdraget Johan Johansson och skuffat honom omkull, Men Mårtensson tillstod sig taget af drängen skyffelen och gifwit honom 2:ne slag öfwer ryggen med en grep, hwaraf han i 4 dygn till Sängz legat. Pigan Margreta Pehrsdåtter witnade ojäfwad efter aflagd Eed, att Johan afhändt drängen Wärcktyget och slaget honom 2:ne slag öfwer ryggen medgrepen, Så hafwer och Matts taget honom i håret och skuffat honom öfwerända. H:r Lundell protesterade emoot slijkt förfarande, så wida han possiderar 1/2 Ml: hemman i Byen och icke först giort denne leertächten, utan skall hehla Byen dersammastädes taget leer, som han wille bewijsa med Anders Jöranssons och flere närwarande grannars attester, påståendes fördenskuld, att Swaranderne måtte plichta och betala drängen för Sweda och
Wärck sampt tijdspillan Här öfwer resolverades: att aldenstund af Ransaakningen befinnes, det Swaranderne utan laga dom med hugg och slag derfwet Lundels dräng ifrån Leer groparne der byen här tills leer taget, Fördenskuld Saakfältes Johan som ränt Spaden till sine 3 sk i förmågo af det 41 Cap: Edzöre B: ll: sampt för 2:ne slag till 2 d:r 3 3 sk alt Smt: efter det 13 Cap: Sårm B m
willia
574,,
willia l: l: dess utan plichtar Mattz för hårdrag med 6 sk, och för skuffande 3 sk Dito mt: efter det 12 Cap: Sårm: B med wl: Stl: och 13 Cap: lod: tit: ll: Sedan anhöllo Bönderne om förbod, att ingen här efter måtte understå sig upkasta leer på detta stället, men så wijda Byjemännerne woro omstemde, Ty kunde deras begäran intz willfaras. yttermera protest:de H:r Lundel emoot Kyrckiobyboarne som willia betaga honom Fiskerije frijheeten uti Forssen; men Byjemännerne underwistes om Prästmannens rättigheet för hemmanet skuld, Ty förklarade de sig med sådand upsåth här efter willia uphöra och låta han fiskbragder stå i frid.
Twistigheeten angående Törfwedz barckning emellan Jacob Mattsson och Giöstaf Gunnar i Öfwerjepå, Kiärande och Josep Erichsson i ytterjeppå Swarande, förordnades Nemdemannen Michel Mattsson, att Ransaka och förlijka, lijkmätigt det 26 Cap: B: B: ll:
Det Klagade Jacob Mattsson ifrån Öfwerjeppå, att Esaias Sigfridsson och Mårten Markusson, dersammastädes, gådt in uti dess arbete och barkat färdigt något Törfweed, som han Jacob halsat och enskijlt behålla will. Men Swaranderne
Exci
575,,
Exciperade, att sådane wilkor intet tillåtas kan, emedan de sins emellan hafwa Contraherat, att närmaste Törfweeden till skougzdalen skulle samfält, tillredas, huggas och
brännas, sampt Tieran delas efter skatten, hafwandes Jacob lijkwähl twert emoot giordt en sådan åwärkan för sig sielf, Ty förmoda de sig ingen orätt honom tillskyndat här igenom, utan lofwa betala hwad hans arbete mera kan wara wärdt och sedan som tillförne wara samfält af den frucht deraf flyta kan. Kiäranden tillstod sig hafwa ett sådant Contract, som ofwanförmäles, kunnandes eij hel:r necka sin enskylte tillwärkning lijda under samma Contract för dess närbelägenheet skuld till den samfälte dalen, Fördenskuld pröfwades rättwist, att Swaranderne förnöja Jacob arbetet med 1 d: 8 s: Kmt: hwar emoot Jacobs arbete under Contractet bör förstås, så wähl som det dhe dess utan samfält hafwa tillwärckat, lijkmätigt det 33 Cap: Jord: B: ll
Efter Johan Thomassons i ytterjeppå och Thomas Mattssons i öfwerjeppå begäran, förordnades lenssmannen Mattz Crichou och Nemdemannen Mattz Olufson, att skifta arf efter Matts Carlson i Öfwerjeppå, dess utan skola och bem:t män lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll: afwitra Thomases barns möderne.
576,,
Jacob Mårtensson ifrån Kyrckioby, begärte nu wedergäldning af Mattz Frill och Mattz Markuson ibid: för något Törf, som de skola hafwa borthugget, Swaranderne ehrkiende sig således hafwa försedt. Ty pröfwades billigt: att Frill betalar för sin andehl 1 d: 28 s: och Mattz Markuson 1 d Kmt: lijkmätigt det 16 Cap: Rådst b: hwar emoot Frill påstod sig hafwa, at fordra af Kiärandens hemman 4 d: Kmt: williandes sin skuld deremoot afrächne, hwilket således tages ad notam.
Samtel: Kaarby och Kåfjokiboar twistade med hwar andra om Törfweedz tillwärckning uti en samfält skoug, hwarest Kåfjokiboarne skola hafwa tillfogat sine wederparter någon oförrätt; Och som det befans, att förbem:t byar och Sochloby tillförne giort deras twistigheeter i skog och mark i Rätten anhängige, då och blefwet resolverat, att Syn föregå
skulle, Ty remitteres denna Saak till samma undersökning. J medlertijd bör det nu omtwistade Törfwet stå in Segvestro.
Det Klagade Simon Mattson ifrån Wäxala, att Brodren Nils Mattsson i Hirflax, innehåller hans arfzmedel, som efter förlijkningen af d: 17 Junii förledit åhr, bestiger till en Summa af 116 d: 16 s: Kmt: påståendes fördenskuld, att Nils nu lagl: till en slijk skuldz afbördande förplichtas måtte. Swaranden tillstod Brodren så stor fordran hafwa hoos honom inne=
stående
577,,
stående, Och will han samma godwilligt efter hand affbörda, Ty dömdes han samma Summa Nembl: Ett hundrade Sexton dal:r 16 s: att betala till sin Broder lijkmätigt Förlijkningen, sampt det 16 Cap: Rådst b:
Efter Anders Knutssons i Sochlot begäran påtog sig domhafwanden, att jempte någon sig adjungerad Nemdeman hålla arfskiftet efter Sal: Anders Olufsson i Munsala, lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll:
Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, såssom Fullmechtig för Crronobonden Hindrich Kamp i Jungarby, berättade att Lenssmannen Crichou eendels befunnet wid en Synegång, att Krogaren Knut Hindrichsson innehafwer 2:ne skrindland Eng i Norr ändan af Crono hemmanetz Eng fällan ben:d hållandes Befallningzmannen före, att samma bör föllia gl: Engen, hälst emedan framledne Jacob Thomason Gunnar för 40 åhr sedan wid pass bekendt, att samma 2 skrindland Kampis hemman tillhöra skulle; men der till war nu intet wijdare skiähl, än Kampis SwärFaders Fader Hans Bertelson berättar sig hördt bem.t Gunnar uptäckia det denna Engen, som en huus qwinna då bergade skulle Kampises hemman tillhöra. Och hafwer Gunnar samma tijd med huusqwinnan uti ett
annat
578,
annat måhl twistande och skilliachtige waret. der emoot upwiste Krogaren häradz Rättens tillstånd af d: 16. Jan: 694: att berga det höslag, som någre huusmän tillförna nyttiat, Så hafwa och Kampi med sine 3 grannar der till samtycht, Fördenskuld kan Rätten uthan wichtigare skiähl intet wederkenna Crono hemmanet wijdare Eng än Fällan, som af gammalt der under waret tillhörigt
Det bewiste Anders Thomason i Kantlax, genom en arfskiftes lengd af d: 3 Martii 1706: sig hafwa nedlagt i Walborg Erichsdåtters hemman dersammastädes, så lenge han der på bodde Cont: 42 d: 4 s: Kmt: 21 Capp: Spamål, och dess utan 6 d: Kmt: och fördenskuld anhölt, det Walborg nu samma uthbetala skulle, emedan han sine små barn, elliest intet kan komma tillrätta. Swaranden tillstod hela denna fordran, lofwandes nu strax Contentera 6 d: Kmt: och det öfriga efter hand; men åthminstone 10 d: Kmt: åhrl: Ty dömdes hon sin lofwan, att efterkomma och hela Summan Contetera, lijkmätigt det 16 Cap: Rådst b:
Det Klagade Enckian Margreta Johansdåtter ifrån jeppå, att Erich Jonnsson dersammastädes afweket Tinget, förrän deras Saak kommet att företagas, hwar
före
579,,
före hon begärte Rättens uthslag, sedan hon hade berättadt sig efterlåtet honom Erich en Koo på fordring, om hwilken de sedermera Contraherat, att Erich skulle den samma behålla för 14 d: Kmt: hwar på han allaredan något Spanmål afmätt och till Margretas behof lofwat bewara, men som han behåller Span målen och intet på Koens werde betalar, Ty påstår hon att få sin Koo igen så wähl som 3 d: Kmt: som Erich dess utan genom lån händer emellan fått. Fördenskuld såssom Erich Jonnsson befinnes wara instemd sampt waret tillstädes, men afweket förrän Saken kom att företagas; Ty dömmes han in Contumacium att restituera en Koo eller dess werde med 14 d: Kmt: och betala lånet 3 d: Dito mt: efter det 8 och 9 Capp: Kiöpm: B: ll: sampt böta för sitt uthewarande med 1 d: Smt: och dess utan uprätta Kiäranden dess Expenser med 3 sk Smt: doch står honom frijt wid nästa Ting, att åtherwinna denne dom, sedan han der om i rättan tijd, blefwet underrättad lijkmätigt Kongl: förordn: om lindring i Rättegånger af den 4 Julii 695:
Anders Knutsson i Sochlot, lät första gången upbiuda Snåres hemman Klanderlöst.
Såssom Cronobönderne Pehr Carlsson och Hans Erichsson ifrån Kofjoki hade sins emellan en Enges twist och flere trätor, dem de under Rättens af=
giörande
580,,
giörande hemställa wille, och deras twistigheeter dependera lijkmätigt Kongl: Förordn: af åhr 693: d: 30 Junii af hans Excellence H:r Baron Gen: Majoren och landzhöfdingen Högwälb: Lorents Clerks afgiörande, Ty förordnade högbem:t herre, att Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, skall taga desse skilliachtige twister i behörigt ögnasichte och giöra ett sådant sluuti Saken som med Rättwijsan är Conformt och enliget.
Efter den förlijknig, som med handslag i Rätten: skedde, skall Nemdemannen Josep Ericsson i Munsala betala och förbättra sin Brors Enckias Susanna Giöstafzdåtters fordran härflytande af arf, Så att hon till de 70 d:r Kmt: som redan 1706,, d:15 feb: qvitterade äro, ännu bekommer 30 d: Kmt: hwar emoot alla Susannas trätor och arfzrättigheeter till denne Datum ventilerade äro, skola uphäfne wara. och hon intet mera hafwa macht, att klandra uppå sin Sal: mans Fäderne eller sitt barns arf, som efter sin Faders död jämwähl afledit hafwer, hwilken Förlijkning med laga dom faststeldes lijkmätigt Kongl: forordn: af d: 4 Julii 695.
Det berättade Mattz Erichson ifrån Öfwerjeppå,
att
581,,
att han och Jacob Käng, hafwer uti en hägnad någre Enges stycken, och skall Kaupi åhrligen låta upbeta, sin så wäl som denne Mattses Engar. Kaupi sade sigh intet hafwa någon annan haga för sine Kalfwar, Ty resolverades: att så frampt Kaupi will bruka sin Eng till Kalfhaga, så skola parterne upsättia en skilliegård, och hålla den samma hwardera hälften wid macht. efter det 26 Cap: B: B: ll: Sedan befans, att desse dela om åthskillige intachter uti hwar andras Enges skathar med mera. Fördenskuld förordnades, efter deras begäran Nemdemännen Mattz Olufsson och Michel Runt, att ransaaka och förlijka desse wederparternes twistigheeter, lijkmätigt det 32: och 26 Cap: B: B: ll: men skulle de intet kunna förenas, will Rätten sig om altsammans wid nästa Ting närmare uthlåta.
Jacob Michelsson i Munsala, pra´sent:de i Rätten fölliande afhandling: Emedan Jag undertechnadt, är af Ålderdom matt worden, att iag Näppeligen mig här efter skiötha och försöria kan, utom annors tillhielp, alt derföre och som min Son Jacob Michelson och dess barn, mig med Barnlig lydno tillhand gådt som och här efter gåendes warda, låfwar och tillsäger iag förbem:t min Son Jacob twå dehlar af mine upsatta Egendom, hwilket bestiger
efter upsattsen in alles till Ett hundrade Sextijo tre d: 30 s: Kmt.
sampt
582,,
sampt till min Sona Son Dawid En trijdiedehl, den alena att behålla, doch bör efter Jacobs död de 2:ne delar emellan de öfrige nu warande och tillkommande hans Barn och arfwingar delas, hwar emoot wij uthfäste wår K: moder, och Fader moder ährl: syta och försöria, sampt hederl: till grafwa komma låta, hwilket iag tillijka med dhe minas Nampns och wanlige Bohagzmerkens undersättiande will bekräfta, tagandes der till desse Ehrlig män här å till åhörs witne. att således som åfwan före om röres och mig wara frijwilligen testamenterat, betygar af Munsala d: 19 Martii 1708
Brita Andersdåtter ifrån Munsala,
Jacob Michelson, Dawid Jacobson,
Till witne Mathias Crichou, Erich Mattsson
Hwilket ofwanstående Wederböranderne till rättelse actis publicis insererades, hwar öfwer detta ett laga bewijs af Protocollet Extraderes.
Det företrädde unga drängen och skoomakaren Johan Pehrsson i Kyrckioby, begärandes att Sochnen wille antaga honom till skoomakare, Och som Sochnemännerne enhälligt begärte denne, att betiena dem uti ett sådant handtwärcke, och de tillförne ingen skoomakare hafwe, utan måste tillijsta
stadzens
583,,
stadsens Embetzmän om hielp; Ty blifwer deras begäran tagen ad notam, kunnandes hans Excellence högwälb H:r Baron Gen: Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerks nådiga stadfästelse Supplicanten i ödmiukheet att afwachta.
Borgaren Mårten Erichson ifrån staden beewiste sig genom Nemdemannens Dawid Dawidsons bewitnande till detta, Ting wara instemder, att swara Borgaren Knut Mattson, för det han skall hafwa bergat höö på Michel Simonsons i Wäxala Engh, som han Knut med bondens lof bergat hafwer. Och som Knut intet fullfölgt med Saken, utan låtet Mårten försumma sig hehla Tingz tijden fåfängt; Ty anhåller han, att för wijdare tilltahl blifwa befrijad, sampt, att Knut måtte ehrsättia tijdspillan, hinder och skadestånd, Fördenskuld såssom Nemdemannen Dawid Dawidson, besannade, att i denne Saak en richtig stemning föregådt, Ty dömmes Mårten Erichson ifrån wijdare tilltahl frij. hwar emoot Knut Mattson skall ehrsättia sin wederparts Expenser och tijdspillan med 6 sk Smt: sampt plichta för sitt uthewarande med 1 d: Smt: doch står denne dom wid nästa Ting öpen, att åtherwinnas, sedan Knut fått här om tijdig Communication, lijkmätigt Kongl. förordn:
om
584,
om lindring i Rättegånger af d: 4 Juli 695,,
Såssom Lenssmannen Mathias Crichou jempte Nemdemannen Mattz Johansson tillföllie af sidstl: Tingz sluut d: 30: octob: förledet åhr, hafwa anstält Syn och Ransaakning uti Munsala: och Penssala byars skougzskathar hwarest Jacob Hindrichson täncker Excolera ett Nybygge och befunnet wid Killingzmåsa lijden och der omkring wara sådane lägenheeter till åker och Eng tillfinnande, hwar af ett lijtet nytt hemman med tijden blifwa kan uthom gamble byens hinder och pra´judice, hwilket wijdlyftigare af Syne Jnstrumentet är att see och ehrfara, Fördenskuld gifwes honom Jacob Hindrichson tillstånd attt der begynna sitt arbete sampt Excolera marcken, williandes Rätten sedan han kommet sig något före om frijheeten och skatten närmare uthlåta.
Anders Mårtensson Kojonen ifrån Wuoskoski, hwilken tillförne anhållet i Rätten om tillstånd, att få af skoug och marck Excolera ett Nytt hemman, bewiste nu med lenssmannens Mathias Crichous och Nemdemannens Mattz Olufsons besichtningz instrument sig hafwa booställe på Myllimäcki, hwar om kring iämwähl lägenheeter både till åker och Engar äro tillfinnande dels när, dels fierran ifrån bem:t
Booställe
585,,
Booställe, uthom gl: Bohlbyens pra´judice, hwilket wijdlyftigare af Syne instrumentet sees kan, Och som eij hel:r nu någon deremoot klandrade, Ty tillåtes Anders Kojonen att fortfara och Excolera ett Nytt hemman, hwar till Rätten framdeles och wid dess upkomst, will Determinera Frijheetz åhr, och om skatten närmare sig uthlåta. sedan hemmanet blif:r af landtmätaren refwat och behörigen besichtadt.
Såssom det befinnes af lenssmannens Mathias Crichous Syne instrument, som han jempte Nemdemännerne Carl Mårtenson i Wäxala och Josep Erichson i Munsala åhr 1705: d: 31,, octob hafwer uprättadt, att Erich Andersons Nybygge Biörckbackan ben:d då waret med någre huus bebygde, Och än ehrfordra större reparationer, förrän deraf kan skattas. Åkeren befinnes iämwähl wara upbrukad till 2 T:r 1 Cappland, sampt lägenheet, att upgräfta 1 T: land efter Råg uthsäde berächnadt; men Enges land till 9 Palmar, hwar af hälften är Ouprödt; Jntygandes Nemden att denne Anderson nyl: kommet till Nybygget och fördenskuld intet hunnet det samma, så förbättra, som sig borde, emedan förriga åboarne Carl Olufson och Erich Mattson under deras handel och twist här om, lijtet med arbetet uthrättade, Så skola eij hel: någre lägenheeter till åker el:r
Engh
586,,
Eng mera wara der under tillfinnandes än som ofwan förmält är, Fördenskuld skattades detta hemman till 1/2 Ml: till dess landtmätarne Refning Öfwergådt. Och bör Erich Anderson till wijdare uprättande niuta 3:e frijheetz åhr med detta innewarande, hwar efter han 1711: faller till ber: skatt, hwilket doch hans Excellence högwälb: H:r Baron Gen: Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerk ödmiukel: underställes.
Handelsmannen Johan Blad ifrån NieCarlby, Klagade, att Jacob Hansson och Jacob Jonasson ifrån Wäxala, förleden Sommar bruto löf på bladens Engar, som lyda under Smedzbacka hemmanet, skolandes besynnerl: största skadan derigenom skedt, att rijset lemnat på Engarne, hwarföre nu anhöltz om straf på bönderne för ett slijkt förfarande. Swaranderne ehrkiende strax sig hafwa förolämpat Bladen i förbem:t måhl, och förlijkte Kiäranden med hwar sin 1 d: Kmt: sampt lofwade rensa Engen igen, hwilket parterne med handslag bekräftade, Ty låter och Rätten der wid broo. Sedan anförde Bladen beswär öf:r Jacob Hansson, i ty han förledne Sommar med sine Creatur låtet upbeeta Smörholmen, som jämwähl lyder under Smedzbacka, det han wille bewijsa med förra åboens Häradzhöf:
dingens
587,,
dingens Klufwensichz adnotation, hwaraf synes det han intechnadt Smörholmen ibland sine öfrige ägor. Jacob fick sig tillhielp åthskilligee sine grannar, som enhälligen påstodo samma holm lyda under wäxala Ön, Men sedan låto dhe underrätta sig och cederade en sådan förmenet pra´tention på holmen, ehrkiennandes den lijkmätigt bem:t häradzhöfdinge
Klufwensichs memoriar, höra Smedzbacka hemmanet till, hwilken uthlåtelse efter begäran togz ad notam.
Pehr Sigfridsson ifrån Kyrckioby, Klagade, att Johan Mårtensson ifrån samma by, offendtel: hafwa beskylt honom, som skulle han stulet Säd af åkeren förleden höst, Johan Swarade sig intet wara utom misstanckar, Så höllo åthskillige andre äfwen honom intet wähl troendes, emedan åhrl: mistes Säd i byen och Pehr för tiufnad tillförna är dömd och afstraffad, men Johan anhölt lijkwähl om Dilation till nästa Ting, lofwandes då förskaffa sine witnen ifrån Peders öre, som denna gången äro frånwarande, hwilket upskof lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695: bewilliades. och bör han Johan wid wijte af 5 d: Smt: till nästa Ting sine witnen anskaffa.
Nils Mattsson ifrån Hirflax, incaminerade i Rätten
fölliande
588,,
fölliande testamente och af handling: Såssom iag i Herrens nampn täncker uti annat Gifte träda med en gudfruchtig Enckia Anna Grelsdåtter ifrån Munsala, Och wåre samptel: Syskon igenom Förlijkning af d: 17 Junii 1707: äre förlijkte, Men såsom oss Nils och Pehr Mattsöner ingen dehl för dhe tillkommande äro worden bestådde, fast wij hemmanet uti alle delar här tills förbättradt. Crono resten afbördat, och arfwingarne efter råd och förmögenheet betalt, dy har wår Fader i betrachtande af alt sådant oss i hogkomma welat med en gåfwa efter möderne af gårdsens löösören, Twåhundrade dal: Kmt: Sedan för deras trogna tienster som dhe här tills giordt och ännu bewijsandes warda, låfwar och testamenterar iag dem begge samfält, Nembl: Nils: och Pehr Ett qwarnhuus wid åbecken, En stugu ned på Norra sijdan af gården af 2:ne stugur, En Fähl båth med dess tamp och tyg. Hwar emoot wij lofwa och uthfästa wår K: Fader hederl: och ährl: sampt dess tillkommande hustru och wår stiufModer syta och försöria, sampt Christel: låta till grafwa komma, doch med sådane förord, att dher wij efter aftahl och förlijkningh skola Syta och försöria dem begge till döde dag, då faller hemmanet hehla deras rätt till. detta
Således
589,,
Således wara slutit och handlat, betyga wij med wåra Nampns och bohagzmerckens underristande med flere ombedne mäns underskrift, det betyga af Hirflax d: 21 Martii A:o 1708:
Mathias Crichou, Carl Mårtensson
Mattz Johansson, Josep Erichson,
Hwilket ofwanstående uplästes, hafwandes ingen, något der emoot, el:r kunde wijdare åthgiöras än ibland häradz acta intächnes wederböranderne i framtijden till efterrättelse, hwar öfwer detta till ett laga bewijs af Protocollet Extraderes.
Johan Johansson ifrån Kantlax, Klagade, att Erich Larsson i Mono, genom ett öfwerdådigt Kiörande tillskyndat Johans dåtter Brita någre blodsår, då dhe kommo ifrån Kyrckian andre Söndagen efter 13 dagen. Erich uhrsächtade sig, förklarandes att hästen begynte skenna och skulle förbij Britas häst, som hennes Kiörswän, Erich Jönsson nu förtijden warande i Wijborg, styrde, och intet bättre såg sig före, än wände twert emoot Erich, så att skadan utom Erichs förwållande tijmadt, doch war han intet obenägen, att förlijka henne, kommandes parterne öfwerens, att Erich, skulle tillställa Brita 3 d: Kmt: blifwandes samma
med
590,,
med haandslag sampt laga dom fast steldt, lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger ad d: 4 Julii 690
Hans Eko ifrån Wuoskoski, fullfölgde nu med Saken, angående den ätioskada som han sidstl: Ting, hafwer påstådt Knut Krögare skulle häfta före; och förekallades nu Mattz Mattila och Maria Mårtensd:r som wid förra Ransaakningen beropades uppå, hwar efter Mattila påstod sine hästar aldrig waret uti Eckos Eng, utan blefwet om wåren strax bortförde; Sammaledes kunde intet Maria Öfwertygas, att hafwa inkört Booskapen, sedan Engen inhägnades, som Maria Giöstafzdåtter hafwer påstådt, utan befans, att Nemdemannen Michel Runt, sedt gerdzgården wara ogill på Någre stellen; Så hafwer eij hel: Matts Olufson, som wid förra ting witnadt, besichtadt hehla gärdzgården omkring Engen, och som eij hel:r Kiäranden kunde bewijsa, att hehla gärdzgården war lag gill på Alla stellen, mindre Öfwertyga någon som den elacka gerdzgården Öpnadt, Fördenskuld måste han binda skadan wid sitt egit been och upsättia bättre gärdzgård, skolandes Mårten Heikilä och Sigfrid Mattila, såsom upsyningzmän der öfwer hålla
hand
591,,
hand och nästkommande wåhr besichta gårdarne, på det den öfwerklagade åhrlige skadan en gång måtte förekommen blifwa.
Handelsmannen Hans Michelsson ifrån NieCarlby, som jämwäl äger Kudniss börde hemman uti Kyrckioby, upwiste nu Crono Befallningzmannens Wälbet: Samuel Österbecks, och flere gode mäns besichtningz instrument af d: 8 Maji 1706: hwar af befinnes det Borgaren Erich Pehrsson hafwer för 20 åhr sedan wid pass med Borgmestare och Rådz lof upgräftat sig emoot ett Tunland åker uti skatan, gint emoot berörde hemmans bröst åker af stadsens och bysens samfälta mulbete. Så hafwer och Erich Pehrsson med dijkande omkring sin åker uptorckat Hans Michelssons Sandiga bröst åker, så att han nu mera intet kan någon frucht bära; och anhåller Hans fördenskuld att honom så wäl som alle andre må tillåtas att antaga och bruka skatajorden som Erich Pehrson hafwer upgräftat af samfält marck, så bredt, som börde hemmanetz åker uti bröstet, uthwijsar! Sammaledes beklagade dhe öfrige Kyrckiobyboarne och Crono Befallningzmannen wälbet:de Samuel Österbeck uppå de i samma by belägne Crono hemmans wägnar, att stadzens borgarskap inom 30 å 40 åhrs tijd hafwer intaget och till åker upgräftat en stoor marck af stadzens och bysens
Jord
592,,
hiordwall, begärandes på det högsta att samma åkrar antingen måtte delas jordäganderne
emellan efter Öre och Örtug, ell:r uthugen och under fäfoot lagde blifwa. Här öfwer förklarade sig Borgmestaren ifrån bem:t stad, wällagfaren Jsaac Falander, att stadzens ägor och åkrar 697,, äro af landt mätaren refwade, hwar efter de jämwäl äro taxerade och Staten 698,, af högre handen formerad. dess uthan upwistes Kongl: Maij:z allernådigste Resolution af d: 9 Nov: 686,, hwar medelst NieCarlby stad Allernådigst tillåtes, att bruka, besittia och skatta, sampt i annat pra´stera pra´standa, som till Kongl: Maij:z och Rijksens tienst nödwändigt reqvireras för de hemman, som näst in till staden äro belägne; Till underdånigste föllie hwar af staden will inlösa Kudniss hemmanet, så frampt Hans Michelsson finner sig uthaf sine grannars intächter beswärad blifwa. så försäkrar och Borgmästaren, att hwad som är inhägnat af stadzens och bysens marck, sedan Staten ankom, så mycket skyndsammare skall under Fäfoot uthfällas, som jämwäl staden beklagar, att de hafwa ett Knapt mulbete. Hans Excellence högwälb:ne H:r Baron General Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerk förmante Hans Michelsson, att sällia sitt hemman under staden så frampt han intet kan tåla sine medborgares intächt och gräftland, emedan oftabem:t land under staden
äro
593,,
äro taxerade och Staten intet mera kan rubbas.
Resolution
Det borde fuller de uppå NieCarlby stadz och Kyrckiobyägor upgräftade åkrar och intagne Täppor lijkmätigt handelsmannens Hans Michelssons och dess interessenters påstående sampt det 32 Cap: B: B: ll: delas emellan alle Consorterne efter öre och ortug. doch som der emoot i Consideration kommer, att staden hafwer den nu omtwistade åkeren uti 20 åhrs tijd häfdat och den samma således efter det 188 Cap: Jord B: ll: pra´seriberat, föreskrifwandes Kongl: Resolutionen af d: 1 Julii 698: att Borgarne i städerne skola få behålla de ägor som de af obrukad och skogwuxen marck hafwa intaget, då dhe en billig taxering derföre willia undergå, oachtadt en sådan jord ifrån någon annan by abalienerad woro, Så äro och stadsenes ägor allaredan refwade, sampt efter deras stoorleek och qvaliteta taxerade och Staten der efter uprättad, Fördenskuld, anstår denne Rätten intet, att der uti någon ändring giöra, utan bijbehålles staden wid detta gräftland, som för Statens ankomst 698: är intaget och taxerat, lijkmätigt det 1 Cap: Jord B: ll:
Det anhölllo Anders Mattsson och Erich Josepson if:n Kofjoki, att hemmanet, bestående af
1 Ml: Crono måtte tillåtas dem under Klyfning, emedan
dhe
594,,
de här efter intet begå sig med hwar andra uti ett Bolag, till föllie hwar af Ransakades om hemmanetz tillstånd, blifwandes befunnet det samma wara stoor geld Underkastadt som förorsaakas af swaga ägor och frostnämbd jord, hwarföre Hans Excellence Högwälb:ne H:r Baron Gen: Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerk Högrättwijsligast resolverade att ägorne i anseende der till skola hållas tillsamman, anbefallandes jämwäl Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, att insättia den possession af hemmanet som biudir bästa wilkohren, och Kongl: fiseus hafwer säkerheet hoos om geldens afbördande. Hwar på parterne begärte lenssmannen Mathias Crichou, att jempte någon sig adjungerad Nemdeman här om att Ransaaka och Bolaget åthskillia, som i förmågo af det 33 Cap: Jord: B: ll: bewilliades.
Lijkmätigt en i Kyrckiorådet S: Andrea´dag hållen undersökning, angående det slagzmål som Johan Ranck och Mattz Jacobsson den dagen de begge begådt herrans högwärdiga Nattward, på hwar andra föröfwat, företogz der om till närmare Ransaakning, och tillstodo desse sig in på aftonen emoot Måndagen blefwet något stridige, då Rancken träte på Mattz, för det han skall willia
för
595,,
förskiuta sin Swägerska Margreta Pehrsdåtter hwarföre Mattz steeg up af sin Säng och skuffade Rancken för bröstet, Och som de strax med hwar andra blefwet förlijkte, Ty önska
dhe sig intet häldre än att Saken der wid måtte få bero. Drängen Hindrich Markusson ifrån Munsala witnade utan jäf Eedel: att Rancken sööp något brenwin och drack ett stoop öhl i Munsala giestgifware gård, och gick sedan uppå honom, kallandes honom diefwul för det han intet wille herbergera Ranckens Syster. Sedan Rancken hade tystnadt och begynte att
tala wänligen med Mattz, steeg han Mattz up af Sängen och skuffade Rancken för bröstet, Men Hindrich skilde dem åth, så att de intet till något fullkombligare slagzmål kommo, parterne bekende, att alt så hade fullkombligen passerat, Fördenskuld såssom dhe samma dag tillförna hade waret till gudz bord och tillföllie deraf, sampt lijkmätigt det 11 Cap: §: 9: Kyrckiol: hade bordt föra ett stilla, nychtert och oförageliget lefwerne, hwilket dhe så wijda eftersatt, som Rancken plägat
sigh
596,,
sig med Öhl och bränwin, sampt bannat och kallat Mattz Jacobson en diefwul, hwar emoot Mattz skuffat och i Wredes mod stödt Rancken och Mattz Jacobson, i anledning af Kyrckio lagens föreskrifter rum till hwar sine 40 sk Smt: böter, för hwilka dhe såssom medellöse plichta i Fängelse.
Lenssmannen Mathias Crichou, anklagade Gifte Karlen Nils Axelsson ifrån Harioxen för Olofliget och misstäncht omgänge med Pigan Malin Mattsd:r ifrån Monoby. Och emedan Pigans huusbonde Erich Jacobsson i Monoby sådant hafwer för lenssmannen angifwet och lärer hafwa der om bästa kundskapen, Ty blef Erich inkallad och bekende han, det Nils och Malin åthskillige gånger och med flijt hafwa söcht hwar annars omgenge och legat
tillsamman en Natt hoos gestgifwaren i Munsala 1705,, om wåren, Om sommaren Näst derpå fölliande lågo dhe tillhopa uti Borgarens Nils Mattssons bod i NieCarlby, dess utan hafwer Nils åthskillige gånger legat med henne uti Erichs gård, doch weet han ingen, som hafwer funnet dem hafwa
kiötzlig
597,,
Kiötzlig beblandelse med hwar andra. Nils så wähl som Malin tillstodo fuller, att de hade legat tillsamman i Munsala Giestgiwarens stugu, hwarest åthskillige andre lågo som tillijka med dem 1705: om wåren, wäntade på h:r Landzhöfdingen som dhe skiutsa skulle. Uti NieCarlby stad, tillstår Nils sig hafwa gådt ifrån sitt qvarter och dit som Malin hoos bem:t Borgare logerade, der de och lågo en Natt tillsamman i en Bod, Hans ärende samma gång skall hafwa waret att anmäla hoos Malin, det hans Swåger Johan Rank tänchte att taga henne till ächta, hwilket ächtenskap doch blef om intet. Uti Erichs huus tillstår Nils sig fuller hafwa legat uti en Cammar, men intz uti en Säng med Malin, Fast än ingen hafwer legat i samma Kammar mera än dhe begge uti hwar sin Säng, Och necka både Erich och Malin högel: att dhe intet hafwa haft någon Kiötzligbeblandelse med hwar andra, Grels Hansson ifrån Mono, hwilken hafwer legat uti gestgifwarens badstugu samma gång som Nils och pigan der woro, giorde uthan jäf sin Eed å book, sampt witnade, att han fuller såg, att dhe lågo bredewid hwar andra, men som han war något drucken
och
598,,
och Hårdt insomnade; ty weet han intet hwad de togo sig före. Malin Mattzdåtters Syskonebarn Maria Michelsdåtter berättar uthan Eed, att Erich Jacobson en lögerdagz afton uti NieCarlby, bad henne gå uti Borgarens bod och see huru dhe lågo, hwilket och Maria giorde, då hon fan Nils och Malin ligga tillsamman under ett täcke, Och ehuruwähl hon drog Täcket af dem och förmante dem att skillies åth, stego dhe doch intet up, utan lågo tillsamman, in till Söndagz Morgonen, och gingo om lögerdagen till Sängz förrän annat Folck, hafwandes ingen samma gång legat i boden mera än desse begge. Nils tillstod, att han om lögerdagz aftonen, gick ifrån sitt qwarter och lade sig hoos Malin, som anfört är, till att fria för sin Swåger Johan Ranck, Jacob Bertelsson i Mono afhördes Eedel: och uthan jäf, sampt witnade, att äfwen han låg tillijka med Nils och Malin uti Giestgifwarens badstugu och såg dem ligga tillsamman, sampt wända sig emoot, hwar andra, men han somnade strax, och kunde intet märcka om dhe blandade sig med hwar andra. Nilses hustru förklarade sig aldrig hafwa förstådt någon löösachtigheet el:r Otrooheet med sin Man, hwarföre hon nu
tror
599,,
tror honom wara i detta måhl frij och will honom intet beskylla, Sammaledes neckade så wähl Nils som Malin i det yttersta och på det högsta, att dhe någon sin hafwa haft med hwar andra Kiötzlig beblandelse, williandes de begge sig Eedel: ifrån slijk beskyldning och misstancka befrija. Ty slötz sedan intet mera war att påminna tillfölliande
Sentens,
Oansedt Gifte Karlen Nils Axelsson och Pigan Malin Mattzd:r inständigt necka sig hafwa haft Kiötzlig beblandelse med hwar andra och Enckelt hoor bedrifwit, doch som föregående Ransaakning uthwijsar, att desse begge Pehrsoner på Åthskillige ställen hafwa söcht hwars annars omgienge och legat tillsamman, warandes deras sammanlag uti NieCarlby, så mycket misstänckeligare som dhe uppå Malins Syskonebarns åthwarning intet welat skillias åth, utan hafwa dhe legat tillsammans uti en bod för sig sielfwa in till andra dagen, ty pröfwar Rätten skiäligt och med det 19 Cap: Tingm B: lijkformigt, det Malin som förmenes bättre lära achta sig för men Eeed, befrijar sig lijkmätigt Kongl: förordn: af d: 30 octob: 695: sampt Kongl. Förklarningen öfwer slijke måhl Dat: d: 18 Nov: 1702: med sielf sins Eede om
hon
600,,
hon kan, att hon intet af Nils Axelsson blefwet häfdad och således uti Enckel hoordom fallet.
Det Klagade Erich Jacobsson ifrån Monoby, att sedan han hade uptächt det misstänchta omgenge som hans Piga Malin Mattzdåtter hade med gifte Karle Nils Axelsson ifrån Harioxen, hwarföre bem.t Malin nu wid denna Rätt är till wäremåls Eeden fälter, hafwer hon uthbrustit för Erichs hustru Karin Hansdåtter i desse orden: huusbonden hafwer beskylt mig för hoordom och giordt mig stor harm i dag, men om du wiste huru han hafwer burt sig åth, skulle du få äfwen så stoor harm som Jag, förklarandes wijdare uppå Karins frågor, att NieCarlby stadz wacht, hafwer sedt honom Erich och 2:e Qwinfolckk, som de intz kiende en Påskmorgon Rida S: V: sagt, på en Sugga. Erich hafwer fallet neder på stadzgatan, men qwinnorne ridit sin Koos. Anhållandes nu Erich att Malin för en så grof och fordömmelig osanning som hon uppå honom dichtadt hafwer, plichta måtte! Malin tillstod sig sådane ord hafwa emoot maat modren fält och hört samma tahl af sin Syster Pigan Anna Mattzdåtter 1705 om wåren
hwilket
601,,
hwilket äfwen Anna tillstod, och bekende, att Enckian hust: Lijsa Markusdåtter i Mono, skall hafwa sagt det samma för henne, doch war Anna der uti skilliachtig ifrån sin Syster, då dhe serskilt afhördes att Anna berättade sig hafwa hört detta tahlet af Enckian 1706: om wåren, då Enckian skall hafwa bekendt sig hafwa Jacob Hanson i Kantlax till sin Sagusman; men hustru Lijsa neckade högl: sig någonsin hafwa fält sådane ord för Anna el: weta något ondt med Erich, sammaledes tillbiuder bem:t Jacob Hanson sin Eed, att han hwarcken hafwer hört el:r uthkommet låtet något sådant tahl om Erich, mindre weet han något annat än ähre och godt med honom. Anna kunde på intet sätt el:r med något witne öfwertyga hustru Lijsa i detta måhl. Malin bekenner sig uti 7 åhrs tijd hafwa tient hoos Erich Jacobson, men doch aldrig under samma tijd förstådt honom hafwa någon ond el:r widskepelig konst för händer, men det weet hon, att hennes maat moder Erichs hustru 1705: in Martio Reste till Kyro Sochn, och då hon kom hemma, gaf hon booskapen Salt, att äta om Söndagz Morgonen hwilket äfwen pigan Margreta Hansdåtter ifrån Monäs, skall
sedt
602
sedt hafwa, Erichs hustru ligger nu på barnsäng och kan denna gången intz anskaffas. Erich tillstår weta det hon war till Kyro berörde tijd; men hwad hon der uthrättade weet hon intet. J anseende till ett sådant hustruns hinder kunde man eij wijdare med saken denna gången fortfara; uthan uthstelles detta till nästa Ting i medlertijd förmantes Pigorne Malin och Anna, att antingen ställa Erich till fridz el:r skaffa sig bättre beskeed om dess Olofliga Reesa som dhe honom hafwa beskylt före. Så skall och Borgmestare och Råd i NieCarlby anlijtas om någon underrättelse i detta måhl.
Lenssmannen Mathias Crichou, anförde det drängen Johan Skytt ifrån Kantlax, skall hafwa refererat för Vice Pastoren Mag:r Benedicto Granroot huruledes Bonden Carl Jsaacsson ifrån Mono något för juul, skall hafwa tält emoot gud, säjandes: Om Jag will skall Jag skiämma uth både Fadren Sonen och den H: anda, Ty anbefaltes Johan nu rätta sammanhanget deraf sanfärdeligen framföra, Och berättade han uti Carls närwaro, huru såssom han tillijka med Carl och någre andre war inne hoos Rättaren Jacob Mattson i Munsala, hwarest de något drucket, sedan de om dagen af landzCapiteinen Exercerade woro, wid samma tillfälle blef Carl Jsaacson Krafder utaf Matts Hanson i Pelat för någon gield, som han Carl, till
Klåckaren
603
Klåckaren Jacob Netron skyldig war. Jsaac blef der öfwer något otålig, och då Mattz hade wändt sig ifrån Carl, uthbrast han Carl uti desse ord: Fanen taga mig, om Jag will, skall iag
icke skämma uth både Fadren och Sonen och den helige anda Johan som hörde desse ord, förskrächtes der öfwer och tog Anders Olufsson Flygare strax der uppå till witnes, samma afton hafwer Johan sagt detta för sin Fader broder Nemdemannen Mattz Johansson Skytt, sampt för Klåckaren Dawid Hindrichson. Carl Jsaacsson tillstår sig hafwa waret tillstädes samma gång hoos Rättaren, och blefwet Krafd för en lijten geld af Mattz Hansson uppå Klåckarens wägnar; Men at han skall sig det ringaste uthlåtet till Försmädelse emoot Gud, det neckade han högeligen, beklagandes, att Johan af idel argheet sådant hafwer updichtadt. Emedan dhe en weka för Andersmesse el:r den tijden bönderne Exercerades hafwa råkat uti NieCarlby stad i Något missförstånd med hwar andra. Hwilken twist som Knapast utan slagzmål aflopp. Johan tillstår sig en weka föruth hafwa trätt och Kifwat med Carl i staden, men påstår doch att Carl fullkomligen fälte sådane förskräckelige ord hoos Rättaren, som anförde äro. Matts Hanson i Pelat afhördes Eedeligen och utan jäf, sampt bekende bekende, att han efter Klåckare hustruns begäran, samma gång Krafde utaf Carl 2 d: 9 s: Kmt: som
han
604,
han för öhl el:r brenwin skyldig blefwet, Carl blef der öfwer något otålig och frågade när Mattz hade betalt hans Öhl gield? el:r hwad det kommer honom wid att Kräfwa det Klåckaren tillkommer; Men intet hafwer Mattz hört honom det ringaste Nämna den H: trefaldigheet, el:r någondera af dhe högste gudomelige Pehrsonerne. Johan Anderson ifrån Wäxala witnade Eedel:n och ojäfwad, att han satt när in till Carl, då Mattz Krafde honom, och fälte Matts ibland annat desse orden: betala din geld du stoorskrytare? Hwar öfwer Carl blef sticken och frågade när Mattz hade betalt hans geld, läggandes det der till, att Mattz war stoor uppå sig, för det hans Fader Hans Thomason i Pelat är Nämdeman; säjande der wid Jag achtar hwarcken dig el:r faar din. Stundom sade han och: till dem som
Såto der om kring: Jag achtar hwarken Fadren el:r Sonen, och kunde Johan Andersson ingalunda förstå, att Carl med slijka ord meente någon anna än som Hans Thomasson i Pelat och Hans Son Matts, som han då talte om och war misslyhnt uppå. Eij heller hafwer han hördt honom, Carl Nämna den H: ande, el:r Johan Skytt, då strax sådant observerat och taga någon der öfwer till witnes. Anders Olufsson Flygare ifrån Monäs giorde utan jäf sin Eedh
å
605,,
å book och witnade, att han war något drucken och Såf då Johan Skytt ropade honom till witne, han hafwer full:r då, sedan han wacknade hört ordet, anda, Nämnas, men hwem som det nämde Johan el:r Carl, kan han intet weta. han hafwer ingalunda hört Carl tala om
gud något som försmedeliget war. Mattz Markusson och Erich Erichsson ifrån Kyrckioby, witnade serskilt efter aflagde och ojäfwade Eedar eenhälll:n att Mattz Hansson förwidte Carl för sin hustru som på fyllerij är begifwen och kallade honom sielf Sijk, sampt bad honom betala sin geld. Carl swarade der på, att han intet är rädder för Matts, fast han är en Nämdemans Son, han achtade hwarcken Fadren el:r Sonen, hwilka ord han någre gånger itererade, och sade ibland, Jag achtar hwarcken Pelat Hans el:r Sonen,Men ingalunda hörde dhe honom Nemna den H: Ande. De hörde eij hel:r någon uptaga detta tahlet, såssom försmädeliget emoot gud, utan höltz Carl almänt före, att tala om Hans Thomasson och hans Son Mattz, annat kunna eij hel:r desse witnen ännu troo, Hindrich Jacobson ifrån Kyrckioby aflade sin ojäfwade Eed med hand å book, sampt witnade, att han hörde Matts Hansson något eenwijst skafwa uppå Carl, och försmäda honom både för sin hustru och sin dryckes geld. Carl hafwer blefwet otålig der öfwer och sagt: om Jag wille
så skulle Jag uthskiämma både Pelat Hans och
Sonen
606,,
Sonen, Men Jag hafwer bättre weet. Då han detta itererade, sade han: både Fadren och Sonen. Nämnandes intet der wid den H: Ande. Eij hel:r troor detta witnet, att han meente der med den H: Trefaldigheet, utan allenast dem som han war otålig uppå, Nembl: Hans Thomason och hans Son Mattz. Rättarens dotter Pigan Brita Jacobsd:r witnade efter aflagd och ojäfwad Eed, att hon hörde Mattz och Carl träta uppå hwar andra, och Carl af samma tillfälle säija, det han achtar hwarcken Mats el:r hans Fader. ibland sade han att han achtar hwarcken Matts el:r hans Fader. Johan sade fan, att han achtar hwarcken Fadren el:r Sonen; Men intet hafwer hon hört honom Nämna den H: ande. icke hel:r troor hon, att Carl hafwer taalt samma gång om den H: Treefaldigheet. Rättarens hustru Brita Jacobsd:r afhördes utan jäf Eedel: och berättade sig gådt uth och in, så att hon intz hörde alt hwad Carl och Mattz taltes wid, doch hörde hon Matts försmäda Carl för sin geld med mera, hwaremoot Carl sade sig intet achta Mattz el:r hans Fader, men om gud hafwer hon intz hördt honom något försmädeliget tala. Eij hel:r hafwer någon annan, så mycket henne witterl:t är, något sådant om aftone observerat, doch fick hon andre dagen höra, att Johan Skytt för sin Faderbroder och flere hade uthgå låtet
det
607,,
det tahlet, att Carl skulle hafwa försmädt gud. Rättaren hafwer samma gång intet waret hemma, och weet fördenskuld intet i Saken att säija. Eij hel:r war nu något flere witnen att tillgå. Ty förestältes Johan Skytt, att hans Klagomåhl och angifwan står ännu på swaga fötter, så att han behöfwer bättre skiähl om han Carl till Saaken binda skall; då han förklarade sig inga andre skiähl hafwa, Ty fast en hehl hoop med bönder woro jempte honom inne i stugun och sutto med Carl wid bordet, då han fälte ofwanskrefne ord, Så tror han doch, att ingen uti påstående Sorl och buller, som der inne war, hörde honom Nämna den H: anda, mera än han, Johan som satt aldra närmast in till Carl, ty han, Carl nämde högstbem:t H: ord mycket sachta och intet så hårdt, som de orden Fader och Son, hwarföre Johan undandrager sig, att wijdare öfwertyga Carl, det han i detta måhl är skyldig, beder honom om Förlåtelse och påtager sig att betala alle dhe witnen som för denna Saak skuld hafwa måst till Tingz komma, hwar emoot Carl lät sig nöja, det war nu ingen mera af Prästerskapet tillstädes, än som Coadjutor H:r Anders Lundell, hwilken i 10 åhrs tijd: hafwer wart här i Församblingen och berättade, att Carl Jsaacsson fuller är orolig och bullersam, då han är drucken, doch hafwer Prästerskapet intet funnet honom till någon
serdeles Swordom och bandskap el:r annan ogudachtigheet fram för
an
608,
andre benägen wara. Och emedan ingen kunde giöra någon wiss underrättelse om flere samme gång waret tillstädes än som nu afhörde äro, Ty anbefaltes lenssmannen att giöra sig der om Närmare till nästa Ting informerad och efterspana om han kan få någon som hafwer hördt Carl annorledes sig uthlåta än som witnen nu intygat hafwa, hwar efter närmare skall resolverat blifwa.
1007
Anno 1708,, d: 21,, 22,, och 23,, Septem:
Höltz ordin: Häradz Sommar ting med
allmogen af NieCarlby Sochn, uti dess lens-
mans Gård, Närwarande Cronones Befall=
ningzman Wälbet: Samuel Österbeck, sampt efter=
skrefne Ährlige och Beskedelige män som Såto
uti
Nemden,
Carl Mårtenson i Wäxala, Erich Anders i Sochlot
Josep Erichson i Munsala, Mattz Jacobson i Ytterjepå
Joh. Kock i Hirflax, Michel Runt i Öfwerjepå
Mattz Olufson i Öf:r jepå, Oluf Kojonen i Wuosk:
Dawid Dawidson i Kofjoki, Hans Thomason Pelat,
Lenssmannen Mathias Crichou, angaf huruledes Gifte Karlen Erich Kierr i Kyrckioby hafwer genom Enckelt hoor försyndat sig med pigan Susanna Josepzdåtter dersammastädes. de angifne tillstodo en sådan Synd och öfwerträdelse, uti hwilken de första gången äro falne, Och hafwer Kånan födt barn som än lefwer. Här öfwer Resolverades: att aldenstund Gifte Karlen Erich Kiärr och pigan Susanna Josepzdåtter ifrån Kyrckioby frijwilligt tillstå och bekenna det de med hwar andra aflat Barn, hwilket Susanna födt och ännu lefwer, warandes dhe
för
1008
för en sådan beblandelse nu första gången anklagade, Ty Sakfälles Karlen till 80 d: och Kånan till 40 d: Smt: lijkmätigt Kongl: Maij:z allernådigste Straf ordning af åhr 653,, åliggandes dem dess uthan stå hwar sine 3:ne Söndagar på Plichte pallen och undergå uppenbara skrift i förmågo af Kongl Kyrckiol: Cap: 9 §: 4: och afstraffades Delinqventerne strax Corporalitero.
Sedan begärte Susanna Josepzdåtter något till barnetz föda af sin belägrare Erich Kiärr. Och som Kongl: Maij:z allernådigste förordn: af d: 5 Feb: 697, förmår att Frillobarn, som utom ächta Säng äro aflade, skola niuta af föräldrarne deras föda, Ty åligger Erich innewarande åhr der till Contribuera 1/2 T:a Spanmåhl, williandes Rätten framdeles om barnetz föda närmare resolvera.
Lijkmätigt sidstl: Tingz interlocutoria blef Nils Axelson i Harioxen tillspord om han kan med Eed ehrhålla, det han intet häfdat Pigan Malin Mattzdåtter och således Enckelt hoor begådt, hwilket han bejakade, Ty underwistes han än yttermera att achta sig för mene Eed,
warandes
1009
warandes jämwähl han näst förr af Prästerskapet derom underwister; men han neckade högl: till belandelse, Och swor med hand å book wid Gud och hans H: Evang:m att han intet häfdat Pigan Malin Mattzdåtter och således med henne uti Enckelt hoor fallet, Ty dommes de begge i Saken för wijdare tilltahl frija och atilltalte, lijkmätigt det 19 Cap: Tingm
B:
Borgarens i NieCarlby Stad, Mårten Erichsons hustru, upwiste sidstl: Tingz dom, hwaraf befinnes det bem:t Erichsson är frijkendt för Mårten Knutsons wijdare tilltahl, angående något höslag hwar emoot Knutson in Contumaecam är dömder att ehrsättia expenser, sampt för sitt uthewarande plichta, hwilket ber: protocoll tydeligare Exprimerar, bewijsandes nu Mårten Erichssons hustru genom lenssmannens Mathias Crichous bewitnande det bem.t dom för Knutsson i rättan tijd föreläsen är, Och Aldenstund Mårten Erichson befinnes hafwa låtet sin wederpart om Contumaie domen ansäja; men han Knutson lijkwähl intet söcht der uppå någon ändring. Ty dömmes det stadigt och hast, som
till
1010
tillförne Contumanter resolverat är, lijkmätigt Kongl: Maij:z Allernådigste förordn: af d: 4 Julii 695: §: 3:
Det tänchte fuller Samptel: Sochlotby, efter uthgången stemning wid detta Ting tilltahla NieCarlby stadz invånare angående fiskerij under Torsöö med mehra, men som bem.t stadz Borgmestare och förnämsta Borgerskap äro på deras Segel Reesor till Stockholm Ty anhölt Rådmannen Nils Schepar om anstånd med Saken till nästa Ting, hwar med och Kiäranderne woro Nöjde.
Thomas Thomasson ifrån Sochlot, fortrede utaf Mattz Hindrichson i Kaarby rest:de häst wärde 24 d: 4 s: Kmt: hwilket Mattz befans efter egit tillstående wara skyldig. Åliggandes honom fördenskuld samma med 3 sk:r Smt: Expenser betala, lijkmätigt det 8 Cap: Kiöp m B.
Sahl: Agneta Markusdåtters Sona dåtters
man
1011
man Matts Påhlson, sampt Sonn Son Elias Johansson i wackur, anförde huruledes bem:t Agneta genom testamente hafwer tillsagt Staphan Anderson som är hennes Sona Enckias
man, någon åker och Eng, hwilket undan hemmanet till dess Sytning, henne Agneta i lijfztijden tillåtel:t waret, att bruka, och som han Stapan intet mera tränger om, att hafwa wijdare beswär för gumman, ty förmoda dhe att Testamentet bör heem falla, Swaranden sade sig Kostadt på Agnetas begrafning och elliest haft mera beswär och omkostningar för henne i dess skröplige ålderdom än det han åthnutit hafwer, sådant betala kan, Ty förordnades lenssmannen Mathias Crichou om alt sådant att liqvidera, williandes Rätten sedan wid nästa Ting om testament: närmare resolvera.
Twistigheeten angående Tieru tillwerckning, emellan Mattz Påhlson i wuos
koski
1012
koski Kärande, sampt Elias Johansson dersammastädes Swarande, förordnades lenssmannen Mathias Crichou med någon sig adjungerad Nemdeman, att besichta och Törfwedz skogen parterne emellan jämka till begges fördehl och nytta, lijkmätigt det 32 Cap: B: B: ll:
Det förekommo Cronobönderne Dawid Dawidson Hans Erichsson och Pehr Carlsson ifrån Kofjoki, beklagandes Dawid, att ehuruwähl dhe Klufwet deras hemman sig emellan och hafwa fått häfd och rätt hwar med annan i wåto och torro, Så skola doch hans participarter intet willia inrymma honom uti en Sywalte qwarn, hwilken de för 2:ne åhr sedan hafwa upsatt, Och eemedan han Dawid hafwer lijka Rätt med de öfrige uti forssen, Ty anhåller han det Befallningzmannen Walbet: Samuel Österbeck, såssom Crono Fullmechtig låter inqvicera der om, sampt befordrar Saken derhän, att han uthom wijdare omkostnad må komma till sin dehl och rätt i qwarnen, Till föllie hwar af
der
1013
der om, efter Befallningzmannens anmodan, undersöchtes, och befans, att Dawid tillförna ägt dehl uti den gl: qwarnen, doch hafwer han sedermera bygt enskijlt på ett nyt ställe och lemnat sine med Jnteressenter att upsättia sig qwarn på det gambla, som nästförr omröres, men Dawidz qwarn hafwer intz blefwet stående, utan förleden wåhras med floden afgådt. Pehr och Hans wille ingaledes släppa Dawid in med sig, emedan han skall hafwa tillfälle att bygga sig qwarn i samma forss bredewid deras qwarn, Men Nemdemannen Erich Anderson och flere som orten hafwa sedt, försäkrade, att uti den smala forsen, och strark issgång, näpligen 2:ne qwarnar stå kunna. J anseende hwar till Befallningzmannen Till ödmiukt föllie af högre handens nådiga tillstånd wid slijke måhl, efter lät Dawid Dawidson 1/3 dehl uti bem:t qwarn emoot de andres 2/3 delar. doch åligger
honom deremoot, förrän han något får mala förnöja Pehr och Hans deras arbete, och bygning för sin anpart efter lenss=
mannens
1014
mannens Mathias Crichous och Nemdemannens Michel Mattsons wärdering, lijkmätigt det
34 Cap: B: B: ll
Det Klagade Handelsmannen Johan Ryss, att hans Enges interessenter de Sochlotboar, låta Booskapen upbeeta Holm Engarne om wåren, anhållandes om förbod på sådant sielfzwåld, Ty förmantes Erich Anderson i Sochlot, att antyda sine grannar, strax om wåren
afhålla Booskapen if:n Engarne, der sådant intet skeer här efter, så kan Handelsmannen Ryss procedera med Saken Såssom, lagen uti det 9 och 10 Capp: B: B: ll: förmäler, på det de genstörtige wederbörligt straff må komma att undergå.
Anders Knutsson i Sochlot, lät 2 gången upbiuda Snår hemmanet, bestående af 1/2 Ml: ibid: som han genom Kiöp tillträdt hafwer. hwilket Klanderlöst skedde.
Johan Mårtenson i Sochlot, hwilken genom högre handens Nådiga tillstånd hafwer fått
immission
1015
immission på Gertrud Enckas öde. bem:t by anhölt det Rätten wille determinera frijheetz åhr till dess uprättande, men som ingen underrättelse nu stod att inhämptas, hwad denne Johan må hafwa tillgiort med sitt arbete el:r hwad ännu åtherstår, Ty förordnades lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemannen Erich Andersson att hålla Ransaakning
in loco der öfwer, hwar efter sedan wid nästa Ting skall närmare resolverat blifwa.
Jacob Kengo ifrån Öfwerjeppå, inlade fölliande förlijkning: den Twistige tracten wid Killis bäck lijden och Kåtaholm wijken, som Jacob Erichsson Kengo af fä trachten intaget sampt en gl: Eng. Niska wid Måtars Engen, blef på underskrefwen Dato af Undertechnade efter den låfl: häradz Rättens imposition af d: 5 Sept: sidstl: besichtadt, då fans att Kåta holms hegnaden i bem.t wijk, länder de Pensala Booskap till någon pra´judice, doch som denne Kengo är icke försedt med Engiar, dy blef sluutet, som och af Pessonen sam=
tycht
1016
tycht, att Erichsson Kengo samma wijk ännu någre Åhr har instängt och sedan uthfaller under fäfoot, men i medlertijd bör samma haga Åhrl:n med det första inbergas, Sedan söchte Pessonen drifwa att Niska Engen skohle och wara Nyss intagen, hwilket han eij bewijsa kunde, efter der på fans een uthgammal laduruin, som och Sal: Häradz höfdingens Gustaf Gabrielsons dom af d: 3 och 4: Julii 1663; hwilken dom bem:t Eng under Kengo hemmanet ehrkänner, uthwijsandes nu så wähl Pesonen som Grels Knutson bem:t Kengo boen af Gran Kärre för dess slätter Enges Bohl på fölliande stelle Rödningzland, som dem intz är förhinderlig, Nembl emellan Rauko Ållas Sweden och Käppos bäcken, än i skatt skogen på Östersijdan af åhn, emellan Giestgifwarens och Swarfwarens Engiar i Munsala sampt uti frekens Kärre på samma sijdan, moot Matts Grelsons Ålande, hwar med deras twistigheeter denne gången blefwo aldeles ophäfne, och Jacob Kängo till ett bewis meddelt, af Pensala d: 9 Nov: 1705
Mathias Crichou, Erich Anderson
Och som ingen war som der emoot disputerade,
Ty
1017
Ty blifwer samma Förlijkning actis publicis insererat, och wederböranderne till efter rättelse
lämnad.
Det blefwo Jacob Kaupp och Matts Steenbaka ifrån Öfwerjeppå om deras nyrödzlor i Tosksiöen förlijkte, att de lägga dem tillsamman och slå samfält så lenge dhe åsämies kunna men på widrig händelse och emellan kommande missförstånd, skola bem:t Nyrödzlor delas mitt i Tu dem emellan, hwilken Förlijkning med laga dom faststäldes lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af d 4 Julii 695
Befallningzmannen Wälbet Samuel Österbeck såsom fullmechtig för häradzhöfdingen Klufwensich, bewiste genom en dom af d 18 feb 1701: och landzhöfdingens der å gifne Executorial af d: 23 Sept: 1702: det bem:t häradzhöfdinge hafwer att fordra af Mårten Sigfridsons och Matts Jacobsons hemman i Munsala 150 d: Kmt: för hwilken geld hemmanet nu upbödz första gången Klanderlöst.
Det bewiste Jacob Hindrichson if:n Kofjoki
hafwa
1018
hafwa genom Nemdemannen Erich Anderson till detta Ting Citera låtet Mattz Hansson dersammastädes för det han Mattz genom Törfwedz barckning hafwer Giort sig till Jacobs deloman, Men han Comparerade intz, Ty anhölt Jacob om uthslag i Saken sedan han hade berättadt, det Mattz gådt honom mycket när, och och intygade lenssmannen Mathias Crichou, och Nemdemannen Dawid Dawidson som synt orten, det Mattz hafwer barckat på wästerbackan närmare Kiärandens hemwist, än som någon kan tåhla, Så hafwer och Mattz på andre orter större tillwärckning, än som ofta bem:t Jacob Hindrichson, Ty slötz, att Jacob Hindrichson efter Syne männernes betänckande får behålla Mattz Jacobsons barckor på wästerbackan. Så belades och Mattz för dess uthewarande med 1 d: Smt: böter. sampt 3 sk Smt: Expenser. doch står honom frijt denne dom wid nästa Ting att åtherwinna, sedan han här om i rättan tijd ansagd är, lijkmätigt Kongl. förordn: om lindring i
Rättegånger af d: 4 Julii 695
1019
Lenssmannen Mathias Crichou, Upwiste i Rätten ett Kiöpe Contract af d: 12 Julii 1706 hwar af synes det Matts Erichson i Munsala, hafwer försålt sitt börde hemman 1/4 Ml: åth honom Lenssmannen emoot sådane wilkohr som sielfwa Contractet af sig wijsar, hwilket Kiöp sedermera geno laga upbod och stånd är ratificerat, Ty anhåller Kiöparen om laga fasta, förklarandes det intz mera af Kiöpskillingen återstår än som 20 d Smt: som Crono Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck för Sälliarens åsamkade rest anhållit hafwer. Och Aldenstund det af Rättens mentationer befans, att hemmanet är upbudit första gången d: 7 Sept: 1706: andre gången d: 25 febr: 1707: och 3:ie Dito d: 7 Sept: förstber: åhr under hwilka upbod och stånd intet wijdare Klander är inkastadt, än det Mattz Erichson wid sidsta upbodet hafwa förhållet sig deras anpart af Kiöpskillingen, Fördenskuld dömmes bem:t 1/4 Ml: skatte hemman ifrån Mattz Erichsson och dess arfwingar och deremoot tillerkiennes lenssmannen Crichou dess hustru och efterkommande till stadigwarande Egendom, lijkmätigt det 1: 2: och 10 Capp: Jord B ll.
1020
Såssom Crono Bonden Carl Mårtensson och skatte bonden Michel Simonsson i Wäxala med deras Grannar hafwa åthskillige ägotwister sig emellan, Ty påtog sig Crono Befallningzmannen Wälbet. Samuel Österbeck, samma twistigheeter uti dom hafwandens närwaro att besichta emeda dom hafwandens interesse för justitie hemmanet skald der under jämwähl verserar.
Twistigheeten angående Törfwedzskog emellan Anders Mattson i Kofjoki Kiärande, Hans Anderson och Mattz Simonson i ytterjeppå Swarande, förordnades lenssmannen och Nemdemannen Erich Anderson att syne och parterne der om att förlijka, lijkmätigt det 26 Cap: B B ll:
Mattz Olufson med sine grannar ifrån Öfwerjeppå Klagade det Jacob Kängo slaget höö af deras gl: Engar, Kengo sade sig slaget utom deras häfd af nyt hand, hwilket dem intet tillkommer så wijda gl: Engar ligger utom deras råer och Röör Kiäranderne förklarade sig eij hell:r wijdare
pra´
1021
pra´tendera än som deras gammbla häfd sträcker sig, Ty afsades, att Nemdemännerne Carl Mårtensson och Mattz Jacobson skola syne och med Råer åthskillia Kiärandernes gaml: Engar ifran Kängos Nya intächter, efter det 26 Cap: B: B ll: ransaakades jämwähl hwad Kengo kan hafwa slaget uppå Kiärandens gl. Eng J medler tijd bör hööet stå uti arrest till nästa Ting.
Arfz twisten emellan Johan Erichson i Munsala Kiärande och Lijsa Thomasd:r ibid: Swarande blef in för Rätten förlijkt och med handsträkning stadfäst, att Lijsa gifwer Johan in alles 3 Capp:r Spanmål sampt 12 s: Kmt: Expenser, hwilken Förlijkning med laga dom fastställes lijkmätigt Kongl: förordn: om lindring i Rättegånger af d 4 Julii 695.
Bonden Johan Pehrson i Kyrckioby, hafwer till detta Ting låtet inkalla Borgaren Hans Werander, för det han skall hafwa slaget Johan om skärtorsdagz Morgonen på Kyrckiowägen 4 stl: blodsår, men Werander war på sin
Segel
1022
SegelResa till Stockholm, Ty anstår med Saken till nästa Ting.
Såssom någon Twist är upkommen emellan Munsala och Pensala boarne angående Törfwedz skog hwar på lenssmannen med sine Conforter begärar dehlning, Ty påtog sig Befallningzmannen Wälbet. Samuel Österbeck, jempte opartisk Nemdemän att lijkmätigt det 4 och 32 Capp: B: B ll: jämka Törfwedzskogen parterne emellan.
Det blefwo Anders Mattson if:n Kyrckioby och Hans Thomason ibid: förlijkte, att Hans skall gifwa Anders för det han brukat olofwandes des Tieru Kiärel 1 d 16 s: Kmt: hwilken förlijkning med laga dom faststeldes, lijkmätigt Kongl: förordn om lindring i Rättegånger ad d: 4 Julii 695
Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck berättade huruledes Mårten Erichson uppå 1 ml: börde i Härflax by, hafwer samkat 1548 d 11 s: Kmt: Crono rest. och sedan samma hemman öfwergifwit begifwandes sig förleden Sommar med de då uth commenderade hästarne åth Wijborg. och emedan
om
1023
om samma bondes willia el:r förmögenheet denna geld att afbörda, ingen förhoppning är, och hans hustru Gertrud Andersdåtter jämwähl nu in för Rätta förklarar, det hon intet mächtar hemmanet längre Uppehålla, Sammaledes antyder Mårten Erichsons Bolagzmans hustru Lijsa Gabrielsd:r att hon med sin man Gå derifrån, ty hafwer Befallningzmannen låtet inventera hemmanet och befunnet löös örerne stiga allenast till 86
d: 24 s: och det fasta till 244 d: alt Kmt: och anbiuder sig nu en duglig och något behållen Karl Jacob Jacobson Kock samma hemman att tillträda, hafwandes allaredan betalt 60 d:r Kmt: uppå dhe löösörer som werderade äro, och uthfäster inan Kort, betala det Öfriga så långt som löösören sig sträckia, så frampt han på hemmanet inrymd och der wid handhafd
blifwer, men fruchtade att han intet kan komma der med till rätta uthan frijheetz åhr, emedan det är illa förfallet och synes af lensmannens besichtning och werderingz instrument det 6 Spanland åker alt sedan förra fattige
tijd
1024
tijden hafwer legat i linda, Men emedan hemmanet jämwähl häftar för anseenl: privat geld för utan Cronoresten, ty skola alle Creditorerne till nästa Ting sammankallas, Och således inhämptas om de någon kunna få som biuder bättre wilkohr ell:r will mera betala uppå gelden än som bem:t Jacob biuder. J anledning af Kongl: förordn af d: 18 Aprilis 699,, J medlertijd hafwer Befallningzmannen med den upgifne Egendomen att disponera, som för Kongl: Maij:z interesse, han det kan bäst och nyttigast finna.
Lijkmätigt sidsta Tingz interlocutoria, tillspordess Lenssmannen Mathias Crichou, om han hafwer fått någon närmare undrrättelse, om flere än som allaredan afhörde äro hafwa waret tillstädes uti Rättarens huus, då Carl Jsaacson i Mono efter Johan Skyttz uthsagu skall hafwa talt emoot Gud? Och om lenssmannen i denna Saak någon närmare underrättelse sedan sidsta Ting i detta måhl hafwer inhämpta kunnat? då han förklarade sig noga sådant hafwa efterspordt, och hwarcken fått weta flere
den
1025
den gången hafwa waret tillstädes el:r förnimma att någon här om närmare uplysning gifwa kan, än det som förra Protocollet uthwijsar, ty slötz enhälligt till fölliande
Sentens.
Det hafwer fuller Johan Skytt ifrån Kantlax wid sidsta Ting påstådt det bonden Carl Jsaacson i Mono 1707 Andersmesse tijden uti dryckesmåhl skall hafwa fält försmädeliga och myckit syndiga ord emoot gud den h: treefaldigheet. doch som deremot befinnes 1:o att Carl der till högeligen neckar, 2:o Johan så mycket mindre i detta måhl trooendes, som han sielf tillstår sig allenast en weka för uth hafwa uti NieCarlby Stad Kifwat och trätt med Carl, 3:o hafwer ingen uthaf alle de i Saken afhörde witnen uppå deras aflagde Eedar kunnat säija det Carl samma gång något försmädeligt talte om gudh. eller Nämde den H: ande. Ty fastän Johan Skytt då strax tog Anders Olufson
Flygare
1026
Flygare till witne i detta måhl. så hafwer doch han Flygaren 4:o uppå sin Eed intygat; det han intz weet hwilken dera det war, Carl eller Johan Skytt, som Nämde det ordet: Anda: emedan han upwächtes af Sömnen och war något drucken, 5:o är det af witnens Giorde berättelser bewist, att Carl hafwer uti sin träta med Mattz Hanson i Pelat, kommet jämwähl att nämna och indraga hans fader Nemdemannen Hans Thomason i Pelat. säijandes sig intet achta hwarken Fadren el:r Sonen, Förståendes der med efter witnens eenhälliga mening än som bem:t Hans och Mattz, hwilket 6:o är så mycket troligare som han, Carl, repeterandes sine tanckar om sidstber. Pehrsoner, hafwer sagt, sig hwarcken achta Pelat Hans ell:r hans Son. 7:o är det jämwäl eftertänckeliget att Johan Skytt påstår det Carl intet
nämde de orden H: anda så Öfwerliut som de forra orden, och att han, Johan, icke beropade sig i det måhlet uppå någon wackande, utan den Sofwande Anders Olufson till witnes. J anseende
till
1027
till föreskrefne skiähl och omständigheeter, pröfwar denna Rätten skiäligt sampt med det 20 Cap: Tingm B och domare Reglerne, eenliget, att befrija Carl Jsaakson ifrån Wijdare tilltahl i detta måhl. Betraffande Johan Skytt, som befinnes något obetänckt honom hafwa här wid beswarat och angifwit. Så emedan han hafwer sig i Saken rättadt och betalt de här wid afhörde witnen, hwar emoot Carl hafwer låtet sig nöja, Ty blifwer och han, Skytten ifrån Widare tilltahl i detta mål befrjad i anledning af domare Reglornes 26 §:
Såssom hans Excellence högwälb:ne H:r Baron General Majoren och landzhöfdingen Lorents Clerk, medelst dess nådiga ordres och Befallning af d: 7 passato, hafwer befalt undertechnad wid detta Ting ransaka och giöra sig underrättad om de Klagomåhl som allmogen härsammastädes wid sidst hållet winter ting emoot deras Prästerskap anfört hafwa, Ty blef till ödmiukt föllie der af företagen så wähl allmogens i detta måhl förleden winter fattade Suppliqve, och deras bijlagde Upsatz uppå det de
till
1028
till Prästerskapet åhrligen utgifwa, som Prästerskapetz der Öfwer fattade och hoos högbem:t herre ingifne Ödmiuke förklarning, warandes nu jempte allmogen tillstädes Capellanerne H:r Claes Juniander och H:r Hindrich Neostadius sampt Schola betienten och adjunctus ministerii H:r Andreas Lundelius, uti hwilkas närwaro först Allmogens Suppliqve uplästes, Och ehuruwähl Sochneskrifwaren Gustaf Norman, den samma såsom uti Samptel: Allmogens Nampn hafwer fattadt, så finnes doch, att ingen hafwer waret tillstädes eller honom der om anmodat af hehla Munsala Capellgield, eij hel:r någon af hehla nämden föruthan Michel Runt i Öfwerjeppå och Dawid Dawidson i Kofjoki, tillijka med någre få andre bönder, hwilka enhälligt förklarade, att det Aldrig hafwer waret deras mening, att klaga öfwer deras Siälesöriare, ell:r anhålla det de ifrån deras wahnliga utgifter till Prästerskapet skulle befrias och förskonas, utan allenast att upsättia anförde Specification på det högbem:t hans Excellence, hwilken uppå Kongl: Maij:z wägnar
äger
1029,
äger conta hwad som i landet passerar, äfwen måtte see hwad Allmogen till Prästerskapet uth giör. Närwarande Sochne män förmantes och befaltes utan anseende till ett el:r annat gifwa wid handen och uppenbara om deras nu warande Prästerskap uti någon dehl hafwa twingat och pregat af dem något mera än som de af ålder waret wahna att Åhrligen Åth dem gifwa? Och om Prästerskapet twinga de fattige öfwer deras förmågo, intet låtandes sig nöja med det ringa som den fattige kan hafwa att frambära? då eenhälligt af Samptel: Allmogen Swarades, att de intz hafwa orsaak sådant att säja, utan skall alt det som nu af dem fordras af ålder och uhrminnes tijder i bruuk waret. det efterspordes hwar af då deras mundteliga Klagomål förleden wintras uti hans Excellences högwälb H:r General Majorens och landzhöfdingens höga närwaro förorsaakades? de förklarade, att det war allenast någre owettige ynglingar som sig uthgåfwo tilltahls för allmogen, och skall den som då högsta liudet hade Matts Erichson ben: igenom
en
1030
en Olyckelig händelse på Siön jempte någre andre omkomen, wara, Allmogens upsatte Specification igenomlästes och Examinerades, och befans den samma wara stält efter deras uthgifter som bästa Råd och willia haft hafwa, Men deremoot finnas många uti Sochnen som intz hafwe gifwit så mycket åth deras Prästerskap som upsattsen innehåller,
doch hafwa Prästerne låtet sig nöja och intet något till rest skrifwit. warandes besynnerligen att observera, att ehuruwähl Bönderne hafwa låtit upsättia det de Åhrligen Gifwa åth hwar Caplan 1/2 tunna Spl: så finnes doch månge som intet gifwat mera än 4: 6: 8: 10 å n Cappar, hwar med doch Prästerne låta sig nöja. dess utan befinnes och att ingen uti hela Capelgieldet gifwer något bröd åth Prästerskapet hehla åhret igenom, hwilket uppå deras Specification eij hel:r är i högkommet. Sammaledes är beskaffat med höet, som Caplanerne berättas få till ett lass af hwarie fyre bönder, emedan Allmogen nu en hälligt tillstår att ibland kunna 7 å 8 bönder wara om en skrind höö, der
efter
1031
der efter som de kunna hafwa råd och willian till. och upwiste nu Capellanerne en Specification uppå Capelanernes upbörd som åhr 688,, af då warande landzhöfdingen Sal:
högwälb: Gustaf Prass är Ransakad worden, och kommer Aldeles öfwereens med det som
Allmogen nu tillstår sig hafwa gifwit desse nu warande Capellaner. Beträffande Schola betienten och Medhielparen H:r Andreas Lundelius, så tillstår han sigh taga höö af somblige som intet hafwa råd att betala de diekenpenningar och sädes Cappar som honom lijkmätigt Kongl: Förordningar och hans höga Förmäns resolutioner tillkommer, Warandes eij hel:r några som kunde säija, det han någon öfwer billigheeten beswärat hafwer. Och ehuruwähl man Gaf allmogen frijt till efter middagen att betäncka sig och inkomma med det som en el:r annan här wid kunde hafwa att påminna, Så inföll här doch intet wijdare, för utan det Prästerskapet Ödmiukel: anhålla det dem kunde efterlåtas efter förra wahnligheeten deras rättigheeter att upbära till dess någon Allmän Förordning dem till Underdånig rättelse
giord
1032
giord och publicerad blifwer. Besynnerligen Klagade Vice Pastor Mag:r Benedictus Granroot uppå sin omyndige medarfwingars och Stiuf SwärModers Wägnar, att de förmögnare Bönder som här tills hafwa betalt efter gl: Wahnligheeten ett Tijonde får hwart annat åhr, willia eij hel:r nu gå der ifrån fast än de kunna till en dehl äga 40. 50 å 60 Får, och fördenskuld något mehra af det slaget här efter lijkmätigt Hans Excellences Högwälb H:r General Majorens och landzhöfdingens resolution af d: 10 Aprilis sidstl: borde komma att betala. der emoot willia intet de fattigare som inga ell:r ringa får äga gå ifrån sidsthögbem:t resolution , el:r någre tijonde får betala, Sammaledes undandrager allmogen sig att lijkmätigt mehr högbem:t H:r Generals och landzhöfdinges resolution att betala för barnlijk 3 d: Kmt: emedan de tillförna intet hafwa waret wahne att gifwa mera än 10 s Kmt: åth hwardera
Capellanen
1033
Capellanen, men om någondera Capellanen siunger för lijket så hafwer han in alles 15 s: Kmt: men Kyrckioheerden hafwer för barnlijk intet bekommet, detta med det Öfriga blifwer således fördt ad acta och ofta högbem:t H:r Baron General Major och landzhöfdinge Ödmiukel:n refererat.
Det är Hans Excellence Högwälb:ne H:r Baron General Majoren landzhöfdingen Lorents Clerk förekommet, som skulle Capellanen H:r Claes Juniander förleden wåras då en högbem:t herres resolution uti Sochnestugun uplästes hafwa fört något tahl, som emoot Hans Excellences Höga Embete för gripeliget waret, Ty hafwer hans Excellence medelst dess nådiga skrifwelse af d: 7 hujus anbefalt undertechnad sådant wid detta Ting efter fråga. Bem:t Caapellan, hwilken här uthaf hade fått Kund skap, instälte sig sielfmant och önskade att få sig ju förr ju hel:r förklara. Anförandes det han tillijka med en stoor dehl af försam=
blinge
1034
blingen war tillstädes uti Sochnestugun, då lenssmannen förleden Wåras upläste mehr högbem:t Herres resolution af d: 10 Aprilis sidstl: angående Prästerskapetz Rättigheeter, då han i anseende till en dehl sine Åhörares Obetänchta Klagomål, kom att före hålla dem uthaf 1 Test: 5:o V: 12 och 13: hwad Kärleek Åhörarne borde hafwa till deras Siälesöriare, Men de som högbem:t resolution, uthwerkat, hade ingen Kärlek Wijst, han påminte dem och, det som står 1 Cor: 16: att den som intet älskar Christum han är förbannat hafwandes en helig lärare här wid påmint, att den som intet Älskar Christi Tienare, han Älskar icke hel:r Christum, Sammaledes hafwer han underwist dem uthaf 1 Sam: 12: att Prästerne äro skyldige att bedia för sine åhörare. hwilket och här i församblingen samma dag, som war bönesöndagen hade skiedt, både för öfwerheeten och för dem som här i församblingen Åhörare woro, Och oansedt en dehl af Åhörarne hade giordt sig till owänner
och
1035
och igenom deras falskeligen andragne Klagan förmiukat deras Siälesöriares bröd, så skulle doch Siälesöriarne än wijdare bedia för dem och samcka glödandes Kohl uppå deras hufwud, Rom: 12 V: 20, och påstår nu H:r Claes, att emoot högbem:t Hans Excellence, han aldrig hafwer täncht, mindre talt något som han kan troo förgripeliget wara. Hafwandes han wid handen åthskillige så wähl aff Staden som Sochne Församblingarne hwilka woro beredde Eedel:n att intyga det han eij hel:r wijdare sig åthlåtet än som anfördt är, så wille han och med Eed ehrhålla det han Aldrig emoot hans Excellence eller dess höga Ämbete sig i någon dehl förtaget, men som ofta högbem:t H:r General Major och landzhöfdinge här wid intet hafwer någon Fullmechtig ell:r Actorem Causa´, hwilket doch wid witnes afhörande lijkmätigt det 21 Cap: Tingm: måste wara dess uthan
for
1036
fordras lijkmätigt Prästerskapetz privileger af åhr 675 af dess 24 §:en Consistore Full mechtige, uti hwilkens närwaro Saaken till en Formel undersöckning företaghas kan, så frampt hans Excellence finner nödigt der med något wijdare att forfara.