1703.
Anno 1703 d, 11 och 12 Februarij höltz Ordina=
=rie Häradz Wintter Ting medh allmogen af Nycarleby
Sochn, uti des Länssmans gård, Närwarande å Cronones Befall=
=ningzmans wegnar, Häradzskrifwaren Wähl:te Mårten
Hitzig, sampt efterskrefne ährlige och Beskedelige män som
Såto uti
Nembden
Joeph Erichson i Munsala. Erich Andersson i Såchloot.
Mattz Olufson i öf.r jeppå. Johan Michelson i Kyrkioby.
Carl Mårtensson i Wäxala. Hans Thomason i Pelat.
Mattz Johanson i Kantlax Dawid Dawidsson i Kåfwijåki.
Mattz Jacobson i ytterjeppå.
Oluf Mårtensson ifrån Wuoskåski antogz till Nämbdemaan och underwijstes att taga sin Eedz och Ämbetes plicht i acht.
LenssMannen Mathias Crichou Anklagade Anna Adams dåtter ifrån Sochloot hwilken 696 om Sommaren begifwet sig här ifrån och Litet tillförre haft sammanlag och lönske läger bedrifwet medh Lars Mattsson på wäxala, hwarföre han då efter hennes bårtgång är lagförd och hafwer plichtat: Men hoon Ostrafat blifwet. Anna tillstood att hoon haft sammanlag med Lars, och för den fattiga tijden skuld nödgatz begifwa sig såsom månge andre här ifrån och haft een kårt
tijd
138.
tijd tienst i Åbo sedan reest der ifrån till Wijborg derest hoon tient hoos Johan Täsk, der ifrån hafwer hoon reest till Narfwa Och tient i twå åhr hoos Christopher Netzer, der ifrån hafwer hoon reest med Capitein Borkhusens Fru till Sablåtin Hoss, hwarest hoon blifwet wijgd med sin Man Mattz Matzson Kask, een Corporal under dragounerne och bemelte Borkhuuseens Compagnie, berettandes hoon att hennes pass och hennes Fruus åthskillige Saaker blefwet Af Ryssen på bemelte hoss tagne, då denna qwinnan med åthskillige andre flychtade. Och hafwer hoon således intet till sitt taal någon verification: för det Öfriga tillstood hoon sig intet weetat förr än nu i wintter att Lars Mattson waret antingen lagförd eller Gift, påstood doch att han skulle betala hennes böter, Aldenstund dee hade i sinnet att ächta hwar andra: Men Lars Mattson neckade der till.
Resolutio.
Aldensstund Anna Adams dåtter ifrån Sochloot frijwilligt tillståår och bekänner att hon för 6 åhr sedan haft sammanlag och lönskeläger begådt med Lars Mattson ifrån Wexala, hwilken Lars sedan Anna för den fattiga tijden skuld hade Afwijket landet hafwer derförr blifwet lagförd Och afstrafad; ty dömmes nu Anna som då förste gången till een slijk Synd sig begifwer att plichta med 5 d.r Silf.Mt: Lijkmätigt Kongl. Förordningen af d-22 Maji 694: sampt uthståå uppen
=bara
139.
bara Kyrkioplicht i förmågo af det 9 Capitel Kyrkiolagen.
Sedan Anklagades Af Lä'ndzmannen, 2:ne Ogifte, Nämbl. Mattz Hanson ifrån Öfwerieppå och änckan Lijsa Markus dåtter i Kyrkioby hwilka hafwa haft Olåfliget omgänge och med hwar andra lömskeläger bedrifwet, dee Angifne tillstood gärningen Och att dee Allenast een gång nästa Fredagen för Michaelis dag haft sammanlag, då Kånan hafwande blifwet, Och är hennes Man Carl Olufson för 5 1/2 sedan död blefwen: Och hafwer ingendera sig på det sättet tillförna försyndat.
Resolutio.
Aldenstund Ogifte drengen Mattz Hanson ifrån ytterjeppå och änckian Lijsa Markus dåtter ifrån Kyrkioby, frijwilligt tillståå och bekänna att dhee förleeden Michaelis tijd hafwer haft Olåfliget omgänge medh hwar andra och lömske läger bedrifwet, warandes nu förste gången som dhee med een sådan Synd beträdes; Ty dömmes Mattz som strax måste uth emooth fienden till 10 d.r Silf.r Myndtz böter Lijkmätigt Kongl: förordningen af d-22 Maaji 694: sampt uppenbara Kyrkioplicht efter det 9 Capitel Kyrkiolagen; Men änckan lämnes Odömd till des man får see huru Aflelsens och födelsens tijder för des Oächta foster kunna öfwereens Komma.
Anders Erichzson ifrån Hirflax anfördee huruledes han 1701
om
140.
Om hösten för hyra updragat sin bååt åth Lars Scheppare i Staden hwilken efter fulländad reesa ifrån Wästerbottn haf.r satt bemelte Fartyg uppe under Staden uti Stranden, hwarest
Scheppars hustru skall hafwa uthlämdt bååtn uthan hans Samtyckie, Och Wettenskap. Så hafwa och Roddaren Påhl Hindricgzson och Anders Gabrielsson ifrån Staden medh deras interessenter upburet hela frachten, hwar af Anders nu begär deehlachtig blifwa. Men som bååten är tagen uti Stadzens Strand, hwarest Anders Erichsons Contrahent jämwähl är boende, ty Kan Käranden lijkmätigt det 24. Capitel Tingmålabalken den låfl. Rådstugu Rättens Ransaackning och doom sin Angelägenheet underkasta, så frampt parterne elliest eij föreenas Kunna ./.
Grels Knutzson ifrån Pensala upwijste denne Rättens extractum Protocolli af d, 11, Septemb: 699,, hwar af befinnes det han tilhandlat sig bördes Rätten till Karf Clemetz hemman 1/3 Mantahl skatte på det sättet som protocollet berörde tijd uthwijsar uthaf sin Swåger Jacob Mattson; hwilket Köp han sedan låtet lagl.n upbiuda berörde dato, sampt d-12 Februarj 1700. och d-13 Augusti samma åhr som alt Klanderlööst skeedt Så uthföslar han och att willia betala hemmanetz geld hwilken waret wid hans anträde 23 d.r 3 s: K:mt: högre än hemmanetz wärde i löst och fast, sampt hålla det Contract som han med sin SwärFader hwilken är fremmande till hemmanet, d-3, Martii
förledet
141.
, förledet åhr ingådt hafwer. Anhölt Fördenskuld att såsom hans hustru är äldste dåttren och börd ägande till merberörde hemman näst efter bemelte Jacob Mattsson att honom nu
laga Fasta meddelas Kunde; Fördenskuld såsom alt detta befinnes således wara beskaffat
som åfwan förmäles, ty dömmes förstfödzlorätten ifrån Jacob Mattsson och des Arfwingar sampt tillägnes Grels Knutzson och des hustru att dee samma hemman med Alle des adpertinentier och Rättigheeter af hwad Nampn dhee wara Kunna nyttia bruka och behålla må såsom deras wählfångne egendom efter det 1: 2: 6: och 10 Capp: Jordabalken Landzlagen ./.
RådMannen Carl Jönsson ifrån Staden Klagade att des med borgare Hans Michelson förleedet åhr om hösten uthom Staden uppå Kyrkioby ägor Kallat honom uti förnämbt Fålkz närwaru een Rååflyttiare och låfwat sig sådant willia bewijsa Anhållandes Rådmannen det Hans Kunde nu påläggias att bewijsa sitt Angifwande eller plichta för sin Otidiga Mun; Hans Michelson beklagade att sådane Ord Kommet i hastiigheet Och af wrede att fälles Aldenstund han af sin antecellor på Kudniss hemmanet, förumneet det någre Råer honom och Carl Jönsson emellan uti Las hagen blefwet ändrade och hans hemman der igenom praejudicerat, Carl Jönsson upwijste Rådmannens Johan Carlsons Attest af d-6, passato hwar
af
142.
af synes att han Johan Carlson Åhr 689: in Junio uppå Sal. Borgmestarens Wilhelm Rosses begäran och i des ställe waret jämpte Carl Jönsson Hans Michelsons antecessor Mattz Larson och Johan Frill, waret tillstädes uppå Lars hagan då dee eenhälleligen uprättadt sig emellan, hwarest och Wählbemelte Borgmestare interesserad waret med samma skildnad hafwa interessenterne waret wähl förlijkte in till des Hans Michelson hwilken 697 hemmanet tillträdde begynt samma att Klandra. Hans Michelson förbehölt sig fuller sin rättigheet och praetention på ägorne Men bad om förlåtelse, Carl Jönsson praetenderade 1 Sd.r expenser och des uthan det Straf på Hans som lag förmåhr.
Resolutio.
Aldenstund Borgaren Hans Michelson tillståår sig hafwa af hastigheet Kallat Rådmannen Carl Jönsson Rååflyttiare, hwilket honom ångrer och sökte sin förwijtelsse intet wijdare att bewijsa, Ty Saakfälles han lijkmätigt det 43 Capitel Tingmåhla balken till 3 rd.r S:mt: böter, Och skall han des uthan ärsättia Carl Jönsons expenser med Sd.r
Erich Mårtensson ifrån Monäs som här tils åboodt
1/2
143.
1/2 Mantahl Crono Klagade att een annan Åke Pehrson benembd sööker honom att uthträngia; Men såsom hemmanet är Crono som intet står under denne Rättz jurisdiction Och hans Nåde Hr. Landzhöfdingen der wid des högmogna disposition brukadt, ty hafwa parterne sig efter Högbemelte Herres Högrättwijsa resolution att rätta. Wid detta tillfället lätt RådMannen Carl Jönsson inteckna 50 d.r wid pass, och Borgaren Hans Michelsson 24
d.r alt Kmt: som dee till Cronones uthlagor och hemmanet uppehälle förstreckt hafwa förbehållandes sig sin regrest till nyia åboen ./.
Lars Mattsson ifrån wäxala Kärde till Carl Mårtenson der sammastädes för det han bårttaget des dreng Niels Mattzson ifrån des Åhrstienst, och låtet sättia honom för sig att uthgåå med Nostowäcki, Nils tillstood att han hafwer taget stadga hoos Lars ifrån Walborgmesse förleedet åhr, och till Walborgmesse nästKommande, Men förleeden höst hafwer han hugget sig ett stoort Såår och fått för samma Orsaak skuld låss att gåå bårt uhr tiensten så länge han Kunde Caserad blifwa; Men sedan skulle han Komma i tiensten igen, det han och giordt; wid uthskrifningen hafwer Crono BefallningzMannen funnet honom uti Pehrsone längden ståå för löösdrifware, intet wetandes att han taget tienst hoos Lars Mattzson, ty är han inskrefwen för Hindrich Hansons hemman, Men Hindrich hafwer intet weelat honom
uthreeda
144.
uthreeda; uthan heller gå sielf uth. Der af hafwer Carl Mårtenson taget tillfälle att fästa honom med sådane wilkor om Lars skulle willia honom goodwilligt dimittera; Men som Lars
der emooth protesterade och will hafwa drengen ell.r åhrslönen tillbaka; ty will Carl Mårtensson sigh intet med honom befatta. uthan dehlrerar honom goodwilligt. Och såsom Carl gifwet honom i fästepenningar och på Lönen 5 d.r 13 s: ty efter gifwer han för Nilses Arbeete 3 d.r 13 s: Och bör åter bekomma 2 d.r K:mt: af åfta bemelte Nils Mattsson; Men för det han honom wilkorligen stadgat, Och goodwilligt honom nu Öfwergifwer blifwer han frij: Doch som Nils Mattsson befinnes wara mycket Ostadig uti sitt förehafwande, och intet hållet stadig tienst sattes han een stund uppå Träähästen; Och skall framgeent hoos Lars Mattson sitt Åhr fylla ./.
Gästgifwaren Erich Markuson ifrån jeppå Kärde till des förra boolagzman Anders Erickzson ifrån Pensala Angående hemmanetz skrifter Och gamble bref som han bårtfört. Anders framlade een hoop med gamble skrifter och domar som han åth Erich restituerade görandes der iämpte sin Eed å book att han intet hafwer bårtfört flere gårdzens eller byssens bref; ty dömdes han för wijdare tilltahl frij efter det 19 Capitel Tingmåla balken. Sedan Klagade Erich att han intet fått qvittance
uppå
145.
uppå dee 20 d.r K:mt: han Lefwererat för bördesrätten af Gästgifwar hemmanet, Anders tillstood att Erich betalt honom samma bördesrätt låfwandes samma qvittera; Men Klagade
att Erich Långsampt betalar, uth deras Arf. Och tillsades Anders Här efter richtigt att qvittera hwad han iämwähl uppå Arfwet betahlar. Sidst begärte Erich Markuson LändzMannen Mathias Crichou och Nämbde Mannen Mattz Olufson att afwittra hans barns Möderne efter des Sahl. Hustru Brijta Matz dåtter det och Bewilliades efter det 15 Capitel Erfdabalken landzlagen, Så förordnades och Nils Hanson ifrån ytterieppå till bemelte barns Förmyndare efter det 20 Capitel Giftmålabalken landzlagen ./.
Efter samptel.r dee Kåfwijåkiboarnes begäran förordnades Nämbdemännerne Johan Michelson i Kyrkioby och Mattz Olufson i Öfwerieppå iämpte Länsmannen Mathias Crichou att deehla och Jäncka berörde bys Törfweedzskog dem emellan efter skatten lijkmätigt det 32 Capitel Byggninga Balken L: L: Åliggiandes Syne männerne efter förrättad
beställning gifwa Rätten till känna huru der med fullfölgt är ./.
Det begärte Simon Pehrson ifrån öfwerieppå att Nämbde=
=mannen
146.
=Mannen Carl Mårtenson, iämpte Ländzmannen Kunde påläggias att skillia honom ifrån des boolagzman Oluf Andersson efter sidsta Tingzdoom hwilket bewilliades så wijda bemelte Oluf emooth honom Carl intet skiäligt jäf hafwer på wijdrig händelse Kan Ländzmannen Adjungera sig sådane Nämbdemän som begge parterne säja ja wider ./.
Mattz Josepzson ifrån Kåfjåki Kärde till sin förre huusbonde Pehr Carlson ibidem om 3 d.r 24 s: K:mt: resterande löön; Men Pehr giorde uppå Mattzses begäran sin Eed att han hafwer betalt hans stadgade Löön, så att nu intet återståår mera än 24 s: K:mt: dem han honom strax betalt, ty dömdes Pehr ifrån wijdare tilltahl i detta måhlet frij ./.
Sedan Klagade Pehr att Mattz nu för ett par wekor sedan åthskillige gånger Kallat honom Norr, uti Nämbdemannens Erich Andersons närwaru, det han Mattz och uthan exception tillstood, Ty Saakfältes han för ett slicht Oqwädens ord till 3 rd.r S:mt: efter det 43 Capitel Tingmåhla balken.
Hans Olufson ifrån Öfwerieppå uppå sin hustrus Brijta Anders dåtters wägnar Kärde till Erich Hanson Bers Angående sine införningar som hoon till sin Faders Jacob Hanssons hemman som Erich nu åboor infört hafwer. bestående
uti
147.
uti een Koo som hoon försåldt till hemmanetz nytta för 11 d.r item Contanct 10 d.r 16 s: ett åhrs gammalt ungt nööt för 3 d.r 6 st: Fåår 9 d.r Och een Kettil för 18 d.r Gör tillsammans 51 d.r 16 s: sampt 3 Tunnor 28 Capp.r Spanmåhl. Hwilket alt för hemmanetz Geld sedan henne ifrån taget är. Hafwandes hoon pantsatt Kettelen hoos Hindrich Markuson i ytterieppå Och således igenlööst under hemmanet een Ängh Hins hagan som han emoot 18 d.r i pant haft. Anhölt hoon fördenskuld att blifwa till sine införningar förhulpen. Erickz upwijste ett inventarium af d-22 Septemb: 696: hwar af befinnes egendomen efter Jacob Bers hafwa betyget till 191 d.r Och Crono resten der emooth till 188 d.r 22 s: alt K:mt: föruthan 1 1/2 tunna Komfuus Spanmåhl, så påstoodd han och att hustru Brijta waret Maatmoder uppå hemmanet, och sielf giordt gelden jämte sin Man Johan Jacobson, Och befanns i sanning att hoon medh bemelte sin Man hafwer förestådt hemmanet 695 och giordt på samma Åhr 31 d.r 7 s: K:mt: rest; Men det öfriga är åsamkad uti des Swär Faders tijd och giorde nu hustru Brijta sin Eed å book att hoon Richtigt infört det som åfwan Specificerat är. Hwilket alt Obetalt blifwet, Och slötz att hustru Brijta skall af sin egendom beståå den geld som hoon iämpte sin Man Åhr 695 giordt hwilken geld 31 d.r 7 s: K:mt: drages af hennes införingar, 51 d.r 16 s: Och blifwer behållet som hoon hafwer att fordra 20 d.r 9 s: sampt 3 Tunnor 28 Capp.r Spanmåhl hwar till hoon
efter
148.
efter det 9 Cap: Köpmåhla balken Landzlagen berättigad är, Men såsom det befinnes att och någre Borgare hafwa deras geldz praetentioner uppå hemmanet, ty böör dem emellan om praeserencen dömmas, innan detta Kan till execution gånga ./.
Framleedne Borgmestarens Sahl. Hr. Jacob Bochmöllers efterlefwerska, dygdesamma Matronan, hustru Margareta Brenner, lätt sig till säckerheet inteckna den geld som hoos een deehl des handelsbönder innestår: fordrandes af Anders Knutzson i Öfwerieppå 100 d.r 14 s: Bengt Mattsson Keukar i wuoskåski 57 d.r 3 1/2 s: och af Christer Jacobson Tålika i Jungaren 125 d.r 22 s: alt K:mt: beklagandes der jämpte att dhee som tillförne waret wane uti des huus göra någon handell hafwa, sedan dem är godz ooch penning.r anbetrodt och Crediterat, begynt hoos andra handell idka, skolandes få af des geldbönder någon Wärkelig flijt till slijke lånte medels igenskostande wijt: hwarföre hoon låter begära det Rätten wiille lämna hoos handelsbönderne den påminnelse att dee här efter såsom tillförne uti des huus drifwa den wanlige handelen, iämpte förmaning till dee mootwillige och bekymmerlööse som på sig sanckat stor skuld, att dee uthan wijdare omkåstnad sin skyldigheet ihågkomma. Hwilken begäran Rätten så i det eena som det andra måhlet fan skiäligt att willfara och i föllie der af blef Tingzlaget och dee som weeta sig denne hennes Klagan angåå, åth warnat, att Sterbhuuset eij må för deras mootwilligheet Komma att lijda.
det
149.
Det Anförde hustru Susanna Jörans dåtter ifrån ytterieppå huruledes hennes Man Nils Mattsson af berörde by, åhr 696 om wåren hafwer begifwet sigh här ifrån jämpte sin broder
gifte Karlen Jacob Mattson uppå een GambleCarleby Farkåst till Stockholm, hwarest bemelte Jacob gift sig, oachtadt hans hustru här ännu Lefwer, Och genom höga wederbörendernes Nådiga samtyckie fått träda uti ett annat Gifte; Men denna Susannas Man som lämnat efter sig 2:ne små barn hafwer alt sedan intet låtet sig höra. fast hustrun 2:ne gånger skrifwet efter honom till Stockholm; uthan hafwer hoon förnummet af Een sin Swägerska att Niels Mattson straxt första åhret skulle wara ifrån Stockholm förreest, Anhölt Fördenskuld denna hustrun att Rätten wille göra här wid för henne och barnen hwad som rättwijst wore, Och uthläte hoon sig uppå Närmare tillfrågan att hon inter gärna skulle sööka någon skildnad om hoon trodde honom wara lefwande; Men på mer händelse synes det wara henne och barnen swårt att uppehålla sig. Nämbden LändzMannen och Tingzlaget gaf henne witzord af Een stilla åhrbahr och ährlig hustru om hwilken intet ondt hörtz, Så beståår det och angående hennes Mans förhållande uti full sanning hwad hoon berättadt hafwer; ty blifwer det högwördig Consistorio Eccle=
=siastico
150.
=siastico heemstält om icke uti detta målet med Lysning efter Nils Mattson Lijkmätigt det Cap: XVI: §: VIII Kyrkiolagen förfaras Kan, hwar efter hoon Kan blifwa ifrån sin Man skild, så frampt han intra Fatalia eij heemkommer ./.
Lenssmannen Mathias Crichou Angaf huruledes een löös Karl Mattz Carlson sampt Enckan Margreta Johans dåtter ifrån Pensala Kommet uti roop och Rychte att dee skola häfdadt hwar andra, dee angifne tillstodo sådant och begärte änckan att få honom till Man Aldenstund han henne icke allenast under Ächtenskap låfwen förleden höst häfdat uthan och i samma weka med frijeriit fortfaret, det Mattz ingalunda wille tillståå. Enckan beropade sig uppå Jacob Hanson och Lars Erichson ifrån Pensala hwilka uthan jäf giorde deras Eeder å book, och wittnade Jacob först att Mattz honom owetterligen uppå een Måndagz natt hafwer gådt till Enckan som då war uti hans tienst, det han fuller strax om Mårgonen fått weeta; Men intet haft Kunskap om huru wijda dee hwar annan häfdadt, förr än des granne Clemetz Erichson det efter Enckans berettelse om Torsdagen näst der på fölliande för Jacob hafwer refererat, och han således fått samma tijd begges deras bekännelse då hustrun påstådt att Mattz hade låfwat henne Ächtenskap, Och han neckadt.
Om lögerdagen haf.r Mattz Kommet med bemelte Lars och begärt att Köpa ett Stoop Öhl det dee och fått, sedan hafwer Mattz sagt:
det
151.
det intet woro wackert att änckan intet låtet brygga till des dee skulle Komma, efter som hoon wiste hwad ährende dee hade, doch hafwer Han intet sagt hwad dee wille hafwa. uthan befalt henne Köpa Öhl för sine egne penningar det hoon och giordt, Men huru mycket weet intet Jacob uthan änckan påstår det waret 3 Stoop, Men Mattz säger det waret allenast een Kanna. Mattz hafwer gifwet Lars heehla Saaken i händer Men intet Nämbt hwad Saak det wore uthan bedet henne lag up Sängen, säijandes sig willia hafwa een warm Säng. Men då Enckan gick att laga Sängen Låpp Mattz uth och drog sin wäg, då änckan förmådt Lars att Löpa efter Mattzses hatt till widermäle, hwilket och han efterkommet, om Söndagz Mårgonen Kom Mattz och tog bårt änckans Kista der uti hatten låg Och bar samma till Grannen Erich Andersson, det och änckan strax Gick hafwandes dee waret der till hopa heehla Söndagen och wid bemelte Jacobs ankompst ändå intet öfwereens Kommet.Mera weeth han intet att beretta. sedan wittnade Lars att Mattz budet honom Komma med till Jacob Hansson och Köpa ett Stoop öhl, han hafwer så giordt, Och dher Köpt hwar sitt Stoop öhl, sedan hafwer Mattz låtz wara missnögd att änckan intet låtet brygga emooth honom, Emedan hon wiste hwad ärende dee hadde, doch hafwer han
intet nämpt ährendet. Änckan hafwer Köpt 1 Kanna ell.r 3 Stoop öhl, och
Mattz
152.
Mattz drucket henne till, Kallandes henne sin Käresta, och befalt honom Lars sin Saak, doch intet uppenbarat hwad han medh sin Saak egenteligen förstodo då änckan uppå hans begäran begynte laga till Sängen hafwer Mattz lupet sin wäg, Lars intet annat tänckandes än att Mattz skulle hafwa Alfwar med sig uti frijerijet hafwer lupet efter och taget hatten af honom. Och hoos änckan deponerat. berättandes wittnen att bemelte Matzses Fader som bor i Åhrawais och Wörå Sochn detta Giftermåhlet skall hårdeligen emoothståå. Så befans och att Enckan för 6, åhr sedan eensöriande blefwet. Och är intet wijdare deras ächtenskapz Contract till giordt än som åfwan förmäles: parterne tillbödo å både sijdor deras Endar, Mattz att han intet under häfwandet det han tillstood hafwer llåfwat henne Ächtenskap, Och änckan att han fullkombligen låfwat henne det samma. Så påståår hoon och sigh fått i Fästningefää så mycket som 22 s: K:mt:; Tooback och penningar; Men Mattz påståår der emooth att han Aldrig gifwet henne een halföres wärde som han henne intet skyldig waret, Och war till desse gåfwor intet något wittne williandes Enckan intet låta öfwertala sigh sin praetention uppå Mattz att deserera. Fördenskuld warder denne Saak det högwördige doom Capittel i Åbo resererat och des högmogna omdömme heemstält innan HäradzRätten Lijkmätigt det 15 Cap:l §: 1: Kan om deras Troolåfningz Contract döma ./.
Pehr
153.
Pehr Pehrson ifrån Kyrkioby lätt första gången upbiuda Sorfwist hemmanet som waret börde och han på frijheet uptaget hafwer, hwar uppå intet Klander skedde ./.
Mattz Erichson ifrån Wuoskåski tilltalte uppå Enckans Karin Anders dåtters wegnar des Mågh Johan Göstafson Angående den Räckenskap som honom wid sidsta Tingh war pålagd för Storgårdz hemmanet Och des afwel att göra; Men som ländzmannen intet den honom pålagda Liqvidationen parterne emellan uprättadt ty anbefaltes han ofördröjeligen i samma att förretta Ställandes sig denna Rättens förra sluuth till efterrättelse ./.
Johan Göstafson ifrån Wuoskåski som ärnar uptaga Rysses hemman 1 Mantahl hwilket in till fattige tijden waret skatte, Men då till ödesmåhl fallet, upwijste een efter Crono Befallningzmannens Ordres af LändzMannen uprättadt besichningzskrift af d-21 Septemb:
sidstleedne, hwar af befinnes det hemmanet alt sedan 695 leegat Öde och är Åkren föruthan 24 Cappar land så hort i Linda fallen att den intet uthan Gräfta uptagas kan, dijken skola på många ställen föga Synas, Engiarne äro till een stoor deehl skoggångne och gärdes gårdarne förfallne; Så fins der icke ett huus, föruthan ett Weedlijder som brukliget ähr, uthan är stösta delen der af aldeles förfallet Och det Öfriga måste med stor reparation up=
=rättas
154.
=rättas innan någon Kan sig af dem betiena. Warandes detta hemmanet elliest af swaga lägenheeter och äger ingen Timberskog; uthan måste sådant på 2:ne Mijhl föres, ty pröfwade Nämbden i Anseende till alt detta att Johan Göstafson till Ödes hemmanet uprättande, nogsampt lärer Sin åhrs frijheet behöfwa, så att han 1700 der af Kommer att skatta ./. hwilket doch hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz Högmogna Disposition Ödmiukeligen Heemställes ./.
Ländzmannen Mathias Crichou Klagade att Bårgaren Hans Michelson ifrån Nycarleby som
hafwer tillhandlat sig och med sitt eget Fålk brukar Kudniss hemman i Kyrckioby, Men will derföre intet betala lijka med dee Andra bönderne sin portion af Arbetet Och bekåstnaden till den Nyia Klåckestapelen, uthan hafwa een deehl bönder, på det wärket icke skulle studza des deehl så i Arbete som andre Materialier tillsatt, begärandes af honom och ander tröge af Borgarskapet som hafwa deras hemman i Kyorkiobyen, deras skäliga Satisfaction. Hans Michelsson kunde intet neka att han äger ett skatte hemman 1/4 M:l under särdeles Röök i Kyrkiobyen; Men såsom han är boende i Staden och till Klåckestapelen Contribuerat lijka med sins medborgare; ty will han för särdeles taxa af hemmanet förskont blifwa, der emooth bönders sampt Ländzmannen högeligen protesterade, Och begärte att han som hafwer icke allenast borgelig
Näring
155.
Näring uthan och brukar hemmanet och nyttiar des Afwel Lijka med een bonde, måtte och såsom een bonde till alle Onera swara eller lämna bonde hemmanet aldeles ifrån sigh Och
befans att hwar bonde Contribuerat i dagswärken Och materialier till Klåckestapelen så mycket som 20 d.r 19 s: Ty resolverades att Aldenstund Hans Michelson icke allenast drifwer sin handell och bårgerlige näring i Staden; uthan äger Jämwähl och med sitt eget fålk brukar ett hemman i Kyrkiobyen; ty skall han och lijka med bonden betala denne Omkåstnaden till Klåckestapelen med 20 d.r 19 s: K:mt: som kommer dee bönder till godo hwilka giordt mera till det Wärcket än uppå deras Andeehl belöper doch om han kan bewijsa sigh reedan betalt mera än som för hans gård i Staden upgåår, så böör det honom wid een Liqvidation för hemmanet gådtgöras.
Borgaren Mattz Aulin sampt Jöns Erichson på Högbackan Kärde till deras Syster Elisabeth Erichz dåtter i Munsala Angående deras Fädenes Arf som hoon till största delen innehafwer. Hustru Elisabeth hade der emoot intet att excipera, föruthan det hoon påstood dem medh hennes Sahl. Man således aftalt att hoon skulle med dem een broderlått äga. Hwarföre hon Och lijka med dem till Saaksens uthförande uti den höglåfl:e Kongl: HåfRätten expenserat; Men som hoon ett slijkt aftahl eller Rättigheet till den praetenderade Broderdeehlen bewijsa kunde, Ty slötz att Ländzmannen Mathias Crichou
och
156.
Och Nämbdemannen Carl Mårtenson skola deehla Arfwet parterne emellan Gifwandes broder, brodres lått och Syster Systres lått efter det 1 Capitel Erfda balken L: L: Så åligger Och skiftesmännerne att Liqvidera parterne emellan om deras uthlagde Expenser; och låta betalas tillbaaka åth hustru Elisabet så frampt hoon kan bewijsa sig mera än hälften emoot hwardera Brodren expenserat hafwa ./.
Jöns Erichson ifrån Munsala Klagade att Johan Olufson ifrån Pensala Kallat honom Plumppare, Och wille Jöns intet tillståå att han plumpat i wägen för honom uthan begärte på Johan Laga straf. Swaranden som war Citerad af Nämbdeman Mattz Johanson Comparerade intet eller införsände beskeed om laga förfall, Markus Jacobsson intygade att Johan sigh således uthlåtet, så intygade Och een deehl af Nämbden att dee hört deras träta. ty Saakfältes han för sitt Oqwädens Ord till 3 rd.r S:mt: efter det 43 Capitel Tinghmåhla balken, Och skall han des uthan plichta för sitt utheblifwande med 1 d.r S:mt: doch ståår honom frijt denna Saak att återwinna wijd nästa Tingh så frampt han kan och gitter Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d, 4 Julu 695.
Hindrich Simonsson ifrån Öfwerieppå sökte att uthdrifwa sin Swägerska Enckan Maria Erichz dåtter ifrån hemmanet med sine 3:ne barn; Men som änckan intet war Citerad förr än
förleeden
157.
förleeden Måndags Williandes intet swara, ty upskiötz Saaken för denna gången, i medler tijd skall Erich Mölnare i Staden Anlijtas att antaga sig Förmyndarskapet för änckians Omyndiga barn ./.
Dawid Hindrichson ifrån Wäxala söökte att rifwa boolag med sin Mor Systers man Jsaach Skrifware, uppå 5/6 Mantal skatte som dee een lång tijd samfält åbodt hafwa, emedan dee för någon Oenigheet och barnens tillwäxande nu mera intet föreenas ell.r med hwar andra sig skola begåå kunna. Jsaach hade der emooth intet särdeles att protestera så frampt han i Anseende till sitt trogna och långArbeete med een hederlig Sytning hägnad blifwer, lämnandes sin äldsta Son Erich som efter sin Sahl. Moder är bördägande till hemmanet, frije händer der om att transigera göra och låta som honom bäst behagar. parterne underwijstes att undfly Långsamma trätor och läncka sig till billigheet och Förlijkning på både sijdor, den dee omsijder träfade. Och wore eensse om att Dawid som efter sin Sahl. Moder äger förstfödzlo Rätten fram för Jsaachz barn, Cederar samma förmohn, Och der emoot uti sin hustrus Lijfztijd om hoon rååkar blifwa äncka, Och så länge hoon een söriande är skall bekomma 12 Capp.r Korn uthsäde glad åker i
hwart
158.
hwart skifte, Så skola och bolagzmännerne med samfält macht upgräfta i hwar skifte 4 Cappland, des uthan skall Dawid niuta 15 skrindland ängh belägne i ahlören, Lille rooklax, Frijars Kirstins ängh sampt ett skrindland ängh på Söderskatan Och diupet. Så skall han och hafwa sitt booställe inne i Gården till des han får laga sig huus på något tienliget ställe
af hemmanetz ägor: för det öfriga låfwar Erich Jsaachson medh een särdeles recompense för förstfödzlorätten iämpte lösen efter werdering för Dawidz Andeehl i hemmanet, honom Dawid tillfridz ställa, hwar om dee Låfwade Wid instundande byte förlijkas, Sidst aflade boolagzmännerne på deras vice versa Giorde påminnelser deras Eeder å book, att dhee wid boolagzrifningen intet skola något undandöllia som gårdzens samfälta egendom är; uthan alt sådant richtigt Och så mycket dee kunna sigh påminna, Och dem möijeliget är, framgifwa, des uthan för Obligerades Jsaach Erichzson under samma Eed att han ännu skall revidera sine förr fattade Reckningar öfwer sin eenskilta egendoom Och införning Och om han der ibland något Obilligt finner samma rabattera. skolandes förestående ägor som Dawid nyttiar ingalunda sedan ifrån hemmanet reduceras, uthan efter Sytningen Komma under förra bohlstaden igen, hwilken förlijkning medh handsträckning Stadfäste, och upböd samma Köp nu första gången, då Dawid begärte att ingen fasta måtte meddelas förr än hans lått uthbetalt är. Sedan begärte parterne det dom=
=hafwanden
159.
=hafwanden sampt Nämbdemännerne Joseph Erichson och Mattz Johanson wille rifwa bolaget dem emellan, hwilket och bewilliades efter det 33 Capitel Jorda balken Landzlagen.
Jacob Mårtensson ifrån Pensala och Carl Mårtensson ifrån Wäxala begärte doomhafwanden medh någon sigh adjungerade Nämbdemän att hålla Arfskifte efter Sahl. Anders Mårtensson i Pensala, emellan des Encka och barn, hwilket och bewilliades efter det 15 Capitel Erfda balken Landzlagen ./.
Hustru Elisabet Erichz dåtter ifrån Munsala Kärde uppå sine barns wägnar till sin broder Jöns Erichzson uppå Högbackan Angående Kooewijkes ängh som han alt sedan 691 häfdadt haf.r, skolandes samma ängh för Gästgifware hemmanet så mycket mera omistandes wara som det sitter i Strååkwägen för stoor gästning, Och hafwer ringa Lägenheeter warandes den omtwistande ängen belägen när in till hemmanet. NämbdeMannen Johan Michelsson ifrån Kyrkiobyen befullmechtigad uthaf Jöns Erichson bewijste att hustru Elisabetz Sahl. Man Hindrich Erichson som wart bördägande till Gästgifwarens hemman hafwer Cederat sin Swåger Engen att nyttia i des Lijfztijd för des i gården Giorde tienst, Anhållandes Fullmechtigen att det och der wijd kunde få blifwa. Sahl. Hindrich Erichsons barns Förmyndare Fader brodren Jöns Erichson Och Mågen Ländzmannen Mathias Crichou förklarade iämwähl
att
160.
att Gästgifware hemmanet Engen behöfwer. ty slötz att Jöns Erichzson strax Lijkmätigt 677 åhrs Placat om skatteskyldige ägors abalienerande skall afståå Korrewijkz ängh under sin förra bohlstad hafwandes han att sööka sine medArfwingar om sin lön det bästa han kan och gitter.
Erich Johanson ifrån Monääs fordrade sitt och sine Syskons Mödernes Arf af Gästgifwaren Anders Thomason, bestående Arfwet af den löösa egendomen uti 29 d.r 26 s: Och af det fasta 119 d.r 3 s: gör tillhopa 148 d.r 29 s: alt Kmt: hwilken geldzfordran Anderses hustru Elisabeth Erichz dåtter tillstood, ty dömdes och samma geld ständig och skall efter hand betalas efter det 8 Capittel Köpmåla balken Landzlagen ./.
Efter Liqvidation och Förlijkning som i Rätten skedde blef Anders Andersson ifrån Mono skyldig till hustru Lijsa Simons dåtter i Kyrkioby 2 d.r K:mt: hwar med alle deras twistige och gamble Räckningar skola wara uphäfne ./.
Erich Andersson ifrån Sochloot Klagade uppå sin och sine interessenters wägnar att Borgaren Jsaach Bröms låtet upbeeta dee Sochlootboars eenskijlte skär Torsöön, Anhållandes det han der ifrån kunde förbuden blifwa. Jsaachz Son Anders
Jsaachzson
161.
Jsaachzson exciperade att dhee Kyrkiobyboarne äga Gräänskiär, hwilket är beläget in till Torsöön, så att då icke stoor watuflöd är, torra Landet dem i hoop fäster. Och såsom Brömsen haar hemman i Kyrkiobyn så hafwer han och släpt sine Creatur uppå bemelte Gräänskiär, kunnandes intet råda för det booskapen gådt öfwer torraa landet in på Torsöön.
Resolutio.
Aldenstund Erich Andersson intet kunnat upwijsa någon Fullmacht att göra och låta uppå sine interessenters wägnar, warandes jämwähl der andre Kyrkiobyboarne Ostämde, uthan hwilkas samtycke Rätten intet kan sluta på hwad sätt den enas ägor ell.r skär kan ifrån den andra skillias; ty kan denne Saaken intet wijdare uptagas förr än desse 2:ne reqvisita fullgiorde blifwa ./.
Carl Hindrichzson ifrån Sochloot ärnade fuller Kära till Daniel Thomasson ifrån Lapå, Angående något dem emellan förelupet Slagzmåhl; Men som han intet hade beskeed om des Wederpartz Stämbning i dette måhl, Och Daniel eij heller Comparerade; ty kunde Saaken intet uptagas ./.
Lensmannen Mathias Crichou och Simon Draake blefwo om tienste pilten Jacob Mårtensson således in för Rätta för=
lijkte
162.
=lijkte att Jacob till Kommande Erichzmässe skall begifwa sig ifrån Simon till Ländzmannen och således sin antagne Åhrstienst Werkeligen förrätta, med hwilken förlijkning jämwähl Jacob nu haar för Rätta nögd war. ty blifwer samma med laga doom Stadfäst ./.
Christer Johanson ifrån Munsala lätt andra gången upbiuda Adams hemmanet, som Klanderlööst skedde, Och ehuruwähl Sigfred Bröms haft för detta hemmanet någon frijheet, så är det lijkwähl icke dömt till Crono eller Fatalier för börda männers förfaller, ty bewilliades uppå Christers begäran det Häradzskrifwaren Mårten Hitzig med någon sig adjungerad Nämbdeman, Merberörde hemman besichtar Och inventerar, tillseends hwad den åsamkade Gelden Och Crono resten emooth hemmanet förslåå kan ./.
Sigfred Mattsson ifrån Munsala inlade i Rätten fölliande Förlijkningzskrift: Emedan hemmanet hört emellan mig undertecknadt Sigfred Mattzson i Munsala, och mine Sahl. Fader broders Knuth Mattzsons Arfwingar Anders Knutsson, Johan Jacobsson och Margreta Jacobs dåtter upwuxen är, Angående wårt Bördehemman, den min Sahl. Fader uti långan tijd, och iagh Klanderlööst sedermera af alla Arfwingar besutit, och i desse Swåra tijder efter högsta förmåga buckt Kongl: Maij:tz ränttor betala, warandes och i regard der af, efter desse Arfwingar äro af äldre Brodren, är och dem ell.r Fader fader ett annat börde hemman här i byen ben:d Clemes hemman, tillhandlat, dock till att undfly all widlijftige
och
163.
Och Onödige trätor och rättegångz Expenser Oanseedt iagh nogsamt wore med åfwantalde skiähl försackrad, för dem hemmanet fåå behålla, emedan dee på så långan tijd intet Klander uti possession giordt, Gifwer Och uthfäster Jagh än uthom all annor arfz praetention Fyratijotwå dal.r Kmt: att eij wijdare der på någon sin af någon här efter må Klandrat blifwa, om hwilka 42 dahl.r dee sin emellan således woro Öfwereens att Anders Knutsson behåller 18 dahl.r och Sahl. Jacob Knutzsons Arfwingar 24 d.r dito Myndt, och alt sådant efter detta dato skall af migh på fyra Åhrs tijd ehrlagdt och betalt blifwa, Och enär desse Åfwan nembde penningar är oss på för bemelte termin lefwererade, då till säge och updrage wij samtel. Bördzrätten ifrån wår Sahl. Faders hemman till Sigfred Mattzson som det nu åboar, undan oss och wåre barn och efterkommande Arfwingar, så wähl födde som Ofödde, Ewordeligen uti alla deehlar bruka hålla och besittia, Och det till yttermera wisso Och större wittnesbörd bekräftes detta medh Nampns och sielfritand boomärken. Datum Damskaatan d-18 Augusti AAA:o 1702.
Sigfred Mattzson Anders Knutzson
i Munsala. Ifrån Sochloot.
Johan Jacobson Margeta Jacobs dåtter
ifrån Munsala. Ifrån Kåfwijåki.
Att detta således som åfwan för ähr förmält, wara uti wår Närwa=
=ru passerat, det betyge Math: Crichou.
Carl Mårtenson Mattz Johanson
ifrån wexala. if.n Kanttlax.
Då
164.
då förstående transaction uplästes fans ingen som der emooth protesterade. ty uplästes detta Köp första gången Klanderlööst ./.
Det Klagade Simon Jacobsson ifrån Sochloot att des interessenter Erich Andersson, Anders Eliaesson, Michel Knutzson, Mattz Carlson och Ryssen ifrån Sochloot, bergat den ena efter den andra uppå Pehrs hålmen hwarest dhee hafwa deras samfälta Engesland och intet Lämnat hans deehl Ofaren, eller sagt honom när dhee dher sammastädes bärga wille. Erich Andersson uppå sine Consorters wegnar swarade att dhee behöfwa deehlning uppå samma Land, kunde doch intet upwijsa någon Fullmacht ifrån sme byiemän, Så hade eij heller Simon låtit Citera sine wederparter Mattz Carlson Ryssen eller Gästgifwaren till Tingz, ty kunde Saaken i Så beskafet måhl intet uptagas. Doch blifwa wederbörande här igenom förmante att antingen låta deehla Hålmen genom goda Män, eller Lijkmätigt det 30 Capitel Byggningabalken Lanzlagen alle samfält och ingen eensidigt
att berga deras samfälte ängh weckan efter Pedersmässe ./.
Det framsteeg Anders Mattsson ifrån ytterjeppå begärandes prolongation på Jerpens hemman som han af öde uptaget hafwer, Men som ingen Ransaakning är förgången eller pröfwat hwad flijt denne åboen giort; ty anbefaltes LändzMannen Mathias Crichou här om noga undersööka till nästa Tingh då wijdare uthslag falla skall ./.
Det
165.
Det framsteeg Erich Jonsson ifrån ytterieppå upwijsandes een Specification betygande till 81 d.r 16 s. K:mt: som haar genom een häftig wådeld på des Rija loa och lada, hwar uti war Spanmåhl Stemp och Halm, taget, hafwandes Eeden uthom hans förwållande löös Kommet, dok giorde han sin Eed, Swäriandes weed Gudh och Hans H. Evangelium, dett skadan icke genom des oachtsamheet uthan af rättan wåda tijmadt, Och att han intet mera låtet upsattia än han således bårtmist, Ty slötz det Erich till sin skadas uprättande skall här
i Sochnen hafwa att upbära Twå Capp.r Spanmåhl ell.r 14 öre K:mt: af hwar Röök, Och det Lijkmätigt det 37 Capitel Byggninga balken L: L:
Lenssmannen Mathias Crichou Anförde Huruledes Jsaach Erichson Skrifware i wäxala hafwer någon tijd förwaltat Gestgifwerijet på een bijwäg för dem som reesa Siöleedz om winteren genom Oxkangar Mono och Wäxala åth Nycarleby; Men som han nu Nyligen uptaget ett hemman uth medh samma bijwägh på Damskatan så woro han och nögd om gästgifwerijet Kongl: Maij:te till nytta och minder afkortning för Båtzmans och skiutzfärdz penningarne transportera des ifrån bemelte Skrifwars hemman till Ländzmans hemman, hwilket dem reesan dom eij heller till något hinder länder, Aldenstund Länsmans hemmanet som åfwan förmäles är beläget uth med Stråkwägen och intet öfwer någre bösshåld ifrån bemelte Skrifwars
hemman
166.
hemman. Jsaach Skrifwars tillbööd intet stort här emoot att protestera; uthan anförde Allenast att han i långlige tijder waret Gästgifware, och der wid för 10 åhr sedan wid pass privilegerad blifwet. Fördenskuld såsom Länssmans och Gästgifware tienstens Conjugerade länder Kongl: Maij:tt till minder afkårtning uti Konungens ränttor, och på detta stället dem Reesan dom intet till något hinder; ty blifwer denna Saak hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz högmognat disposition i ödmiukheet refererat och heemstält ./.
Till föllie af sidstlledet Tingz interlocutoria framkallades NämbdeMannen Carl Mårtensson i wäxala sampt Nils Simonson och Göstaf Thomasson ibidem och tillspordes bemelte Göstaf hwad han weeth medh Carl Aldenstund han föregifwes hoos Lars Mattzson i wäxala uppå ett Bröllop fält så swåre ord som förra Ransaakningen förmäler? då han fuller
tillstood sig hafwa waret der tillstädes men om han fält slijke ord kunde han intet minnas, Aldenstund han då waret mycket drucken, och beklagade att han ähr af ett swagt och elacht Öhlsinne, att han intet mins ell.r weeth hwad han säger då han drucken är. Nils Erichson ifrån wäxala giorde uthan jääf sin Eed å book sampt wittnade att han waret tillstädes uppå Bröllopet, och hafwer hört det Carl Mårtenson och des Swåger eller hustrus
broder bemelte Göstaf hafwa haft någon Orde wäxling sig emellan, och wille han minnas att det waret om een Smedia och någon för=
=tient
167.
=tient löön på ett Fånghuus; Men det weeth han wist att Göstaf hafwer fält desse orden: det är Synd att bruka wijdskeppelse och afguderij: löpa omkring huusen, Och låta bedia för sig twenne gånger om högtijdz dagen. Nils Erichson hafwer förmant Göstaf att achta hwad
han säger emedan dee togo något hwar till sig af hans tahl så wijda han ingen nämbde. Carl och Nils hafwa straxt gådt uth och Carl för undrar sig öfwer sin Swåger, hålt han Göstaf i många handa måtto behöfwar honom Carl att tillijta. Hafwandes Carl tillagt att han hade een skrift af Göstaf och kunde wähl få een der till. Men att Göstaf skulle talt wijdare eller om stegel och hiuul det hafwer Nils intet hört. Carl Mårtenson påstood högeligen att han intet kunde höra Göstaf tala om någon wijdskeppelse eller Afguderij. uthan hafwer deras föregående Ordwäxling waret om bekåstning och Arbeetz löön uppå ett Fångehuus,
sampt om een Smedia som dhee samfält äga, i Anseende hwar till han sigh således uthlåtet som Nils Erichson anförer. Beträfande den skrift som Carl omtalt så upwijste han nu een Zedel af d-13, Februarij 693: hwar uthinnan han tillståår sig uthi dryckesmåhl hafwa beskylt Carl att hafwa undan Landtmätarens Reefning dolt ett Åkerstycke, och kallad honom hemmans tiuf. Derföre att han haft frijheet på sitt ödeshemman, hwilken uthsagu han nöchter welat åter kallad hafwa. Göstaf tillstood sigh gifwet Carl skriften och will han eij heller nu annat bewijsa än det samma skrift innehåller. Så
anförde
168.
Anförde han och det han hört af Nils Simonson det Carl gådt om kring sine huus, hwar af han taget anleedning, så wijda han sig uthi Brollopet något uthlåtet. Christer Johanson ifrån Munsala giorde uthan jääf sin Eed å book, sampt wittnade att han suttet hoos Göstaf Thomason och hört det han som war alt förmycket drucken hafwer förfört sigh på Carl för det Carl medh sine interessenter taga förmycket för ett Fångehuus som dee bygt, Så haar eij heller Göstaf weelat wara nögd medh Carls Camraatskap uthi Een Smedia som dhee samfält äga. Carl hafwer haft något bättre weet och satt sig afsijdes intet williandes stoort swara honom, uthan gådt uth. Så hafwer och Göstafz hustru Karin Hindrichz dåtter flijttigt warnadt sin Man att achta hwad han säger, sampt budet dee andre intet illa uptaga hwad han uti sitt rus talar. Men intet hafwer Christer hört Göstaf ett ord tala antingen om Stegel och Juul, eller widskeppelse Och af Guderij. Christer och Nils Erichson bekände att dee då intet waret mera än dhee twänne som Opartiske waret och deras taal åhört uthan woro Gesterne då bårtgången, Så att man inge fleer wittnen i detta måhl hafwa kunde, Nils Simonsons Swåger Erich Jönsson ifrån wäxala giorde uthan Eed, den berättelsen att Göstaf Thomason sedan Carl Mårtenson Nils Erichson och Christer Johanson hade bårt reest, hafwer satt sig in till honom, wredet sine händer och sagt sig intet willia förlåta Carl Mårtenson förr än dhee eendera sittia på Stegel och hiul, efter som han för=
=tärer
169.
tärer all Göstadz näring att han af sin booskap ingen nytta hafwer. men på hwad sätt detta
skeer hafwer Göstaf intet förmält. detta hafwer ingen hört föruthan bemelte Erich Jönsson som allena war tillstädes. Göstaf påståår högeligen att han intet weet om han fält sådana Ord för Erich eller eij. Så tillbiuder han och iämpte hustrun sin Eed att han intet weet något ondt medh Carl; uthan om han skulle i dryckes måhl något taalt så hafwer han taget tillfälle
Af Nils Simonson. Wid detta tillfälle framsteeg Nils Simonsons Swåger Göstaf Erichson och bekände uthan Eed att Göstaf Thomason och des hustru 1701 på Michaelis dag för honom hafwa beklagat att dhee för någon tijd sedan funnet een död Kalf need grafwen uthi deras Stallgiödning, som intet haft något gådt att betyda emedan der ifrån den tijden Af sin booskap ringa nytta haft. Och skola dhee haft sine Grannar derföre misstänckte; doch intet nämbt någon af Grannarne Göstaf och hustrun tillstodo sig hafwa Klagat deet dhee een sådan Find Öfwerkommet, hwar efter dhee intet uthan Olycker waret; Men påstodo att dhee intet nämbt sine Grannar, eller Kunna ännu weeta hwadan Kalfwen Kommet. Tillbiudandes dhee sin Eedh att dhee Aldrig tänckt Carl Mårtenson eller dess fålk wara i detta måhlet skyldige. Nilses hustru Brijta Mattz dåtter giorde uthan Eedh den berettelsen att hon på Påsk aftonen 1701 stådt i porten af sin gård som är när till Cals huus, Och fått see honom Carl gå
rättsools
170.
rättsools omkring sin Fäägård 3:ne gånger Och Kleef alle gångerne öfwer 2:ne st: gerdzgårdar som äro på begge sijdor om een Fääwäg som ligger ifrån hans Fäägård. Hafwandes hoon Brijta ropat sin Man och Swärmoder hustru Sara Dawidz dåtter att åskåda detta. samma tijd hafwer Carl waret så Siuk att han knapt årkat gåå. Sedan han således gådt omkring Fäägården och så mycket henne witterliget ähr intet brukadt någre andre Ceremonier ell.r stadnat, hafwer han gådt upp i mangården som är wid pass 20 fambnar ifrån ladugården. Och kunde hoon intet säija sig något annat medh Carl weetha. Hustru Sara Dawidz dåtter bekände att hoon intet mins om det war Nils ell.r Sonahustrun som ropade efter henne seent om aftoneen i Soolgången berörde tijd, då hoon war uppå sin gård, Och låpp fördenskuld till porten och fick see Carl Klijfwa öfwer een gärdesgård då hoon ärnat roopa åth honom, men giorde det Lijkwähl intet, efter Sonahustrun bad henne der medh hafwa fördrag, medh det samma hafwer Carl gådt in så att hon hustru Sara intet seedt honom Klijfwa mer än een gång öfwer Gerdzgården som är närmast in till mangården, hafwandes hoon på skiämpt sagt åth Nils och hustru Brijta att han må wäl gåå in och hwijla sigh, efter den reesan. Och detta i anleedning der af att han lijtet föruth om aftonen war hoos dem i badstugun och klagade sig mycket Siuk och machtlööss. Nils som kom förr än des Moder och senare än hustrun påståår sig hafwa seedt Carl 2:ne gånger gåå således som åfwan förmäles. Carl förmantes alfwarligen till sanningens bekännelse, då han högeligen påstood att han intet mins om han gick
mera
171.
mera än een gång omkring sin Fäägård och det för den Orsaak skuld att hans booskap sällan will godwilligt komma heem, hafwandes den förleedet åhr Aflijfwade Mattz Gunnar sielf mant inbillat Carls hustru att dhee intet bodde långt bårtta som hade booskapen förderfwat, och att han een annan gång wille komma och bota honom. 2o: hafwer bemelte Saras dåtter Malin Simons dåtter som är Carls Brorhustru för någre åhr sedan då hoon installerade sin booskap på deras nyia booställe uti wäxala by lagt sitt förkläde under Fäähuus Tröskelen. 3O: hafwer Saras Sonhustrun Lijsa Josepz dåtter Gifwet hustru Maria Lars dåtter Bårgarens Jsaach Nilsons hustru i Nycarleby det rådet då bemelte Maria hämptade een Koo ifrån Joseph Erichson i Munsala att hoon skulle läggia ett bälte under Tröskelen; säijandes så plägar wår Moor göra. 4O: skola Carls granhustrur wara wahne Påskmorgonen att gåå uth och höra efter hwad som det åhret passera skall, som uti Syner
och uppenbarelser dem förekommer. Hwilket alt kommet Carl sälsampt förr att han således fattat tillfälle att gå om kring sine huus och Confundera dhee gamble Sporen uti Snönn, på det han des bättre skulle få see om der någon om natten framfara skulle, besynnerligen hafwer det honom forekommet att åfwanskrefne Oqwäme ting uthi Göstaf Thomasons giödning är lagd wordet: tillbiudandes han sin Eedh att han intet haft annat i sinnet än som nu förmält är, eller brukat någon widskeppelse. Carls bror hustru är fuller Stämd; Men wäntar sig Stundeligen på barn säng och kan intet komma. på samma sätt är beskafat medh hustru Lijsa Josepz dåtter.
Hustru
172.
hustru Sara förklarade att hoon aldrig gådt uth Påsknatten till den änta att hoon skulle göra sig om till kommande ting underrättad, dock hafwer hoon een gång om PåskMorgonen hört lijka som det skulle någon Köra in till Carl Mårtensons gård så hafwer och hennes dåtter Brijta een gång då hon war mycket Siuk och nödgades gå uth om natten hört ett liud
ell.r ett stort wäder henne öfwerkomma hwar af hoon förskräckt blifwet; detta hafwer hoon kunnat referera för Carl Mårtensons fålk; men att hoon någon gångh gådt uth des williandes att achta efter sådant fåfängt det wille hoon ingalunda tillståå. Beträfande des dåtters Malins och Sonhustru Lijsas gerningar som åfwan förmäles, Så wille Gumman intet
taga sig der af part påståendes att dhee intet lärt sådant i hennes gård. twiflandes om Carl
någon sin skall kunna bewijsa det dee någon widskeppelse brukat hafwa. Nils Simonson protesterade högeligen emooth det att Carl kalladt honom Tijonde tiuf; Carl förklarade att dee infört 2:ne Rijar Säd förr än ordinarie skattningz mannerns samma säd skattat. weetandes han intet att Göstaf Thomason merberörde säd besichtat och skattadt bediandes han om förlåtelse så frampt här uth innan skulle feelat warda. parterne hade denna gången intet mera att påminna, föruthan det att Carls Pijga Lijsa Michels dåtter som är Carls hustrus systerdåtter tillstood sig hafwa seedt både enär Malin lade förkädet under Fäähuus Tröskelen och då Lijsa Josepz dåtter
lade
173.
lade bältet ell.r giördelen under Fäähuus Tröskelen i Staden; än bekände hoon att Saras dåtter pijgan Karin Simons dåtter förleden höst ett åhr sedan hafwer budet henne taga een twett och kasta uppå Kyrkiogården, hwar igenom hoon skulle få boot för sitt been som hon
genom ett Stötande Sårat; des uthan skall bemelte Karin Gifwet henne råd att hoon Påsknatten och om mårgonen skulle stijga uppå yxan så skulle hoon intet det åfret få Såra fötter doch skall hoon Lijsa intet dera experimentet frestadt. Sedan framsteg bemelte Göstaf Erichson Och tillstood att han fö tuu åhr sedan hafwer tient hoos Carl, och uppå Juul aftonen hugget weed något seent, då hafwer Carl, som heela daagen legat Siuk och till Sängz uthkommet och budet honom gå in; Carl hafwer lämnatz uthe, och Lijtet der efter
om aftonen hafwer han gådt uth, och fått see det Carl gådt ett streek rätt Sools omkring Mangårdz huusen, det honom underliget förekommet och wijst Sporet åth Lijsa Michels dåtter det och Lijsa tillstood, Och skall merberörde hustrun LijsaJosepz dåtter för honom uppenbarat det Carl åfta gådt omkring sine huus. Pijgan Karin Simons dåtter eftersändes och tillspordes om twetten och yxan som åfwan förmäles, då hoon efter trogen förmaning till sanningens bekännelse tillstood att hennes Syster Malin och hoon brukadt att läggia Een yxa Påsknatten under Sängen Och stijget der uppå om Mårgonen på
det
174.
det dhee iintet skulle få Såra fötter om Sommaren; men ingen lässning eller Ceremonier äro der wijd brukade. Men att hoon gifwet Lijsa råd att kasta een twett på Kyrkiogården det wille hoon ingalunda bekänna. så tillstood hoon och att hoon hört det hennes Syster Malin lagt förklädet under Tröskelen som åfwan förmäles. hennes Moder hustru Sara förhördes i
dessa måhl på det nogaste och kom hoon efter åthskillige förmaninger till den bekännelsen att hoon för 40 åhr sedan haar hört det den framleednee Lijsa Lars dåtter hafwer för ett Såår skild kastadt een tweett uppå Kyrkiogården, det hoon kirä till äfwentyrs kan för sitt fålk någon gång refererat, men aldrig lärt, dem att sättia troo der till. Hustru Erichz Karin ben:d som reedan är afleeden hafwer sagt att om dee stijga på yxan Påskmorgonen så skulle dee intet få Såra fötter det åhret, der efter barnen någon gång hafwa sådant, iämwähl uti hennes närwaru practicerat. Beträfande det att hennes dåtter Malin wid sin booskapz installerande hafwer brukadt förklädet, Så bekänner hoon sig uti sin ungdom hafwer seedt fordom Kyrkioheerdens Nicolai Ringi hustru som iämwähl lungst för detta död är så göra, hwilket Malin sammaledes lärer af henne hört hafwa; men att hon sielf desse konster practicerat eller inbilladt sins barn att dhee något
skola
175.
skola gälla wille hoon ingalunda tillståå. Anförde pijgan Karin att Carls ijga Lijsa Michels dåtter för någre åhr sedan medh ett Bessman upwägt höö åth hennes Systers Malins koo, hwar till Lijsa högeligen nekade, och kunde denne gången intet der till öfwertygas, des uthan berattade hustru Sara Dawidz dåtter att då Carl Mårtenson flötte till wäxala hafwer han brukadt een bekant och för widskeppelse skuld förleedet åhr om winttren här afdömt hustru, Jngred Michels dåtter ifrån Hirflax att inqwartera sin booskap på hemmanet som han tillträdde, Så skall han och för någre åhr sedan då han skildde sin broder Nils Mårtenson som är Saras mågh ifrån sig intet weelat Ordenteligen lösa booskapen ifrån sitt
Fäähuus; uthan skuuret af banden medh een knif, hwar med hoon meeente honom något ondt täncka. Men Carl nekade högeligen till alt detta låfwandes sig willia under gåå det högsta Straf om hoon sådant han om öfwertyga kunde. Nils Mårtenson är nu i Swerigee och wänttas tillkommande wåhr heem, Så kan eij heller Jngred Michels dåtter till detta Tingh nu anskafas. Ty resolverades interlocutorie. Att hwad som omgår hustru Lijsa Josepz dåtter ifrån wäxala hwilken meder föregående Ransaackning berättas hafwa gifwet
Bårgarens Jsaach Nilsons hustru i
Nycarleby
176.
Nycarleby det rådet att hoon intet skulle i Fäähuuset insättia een ifrån Josep Eeichson i Munsala tagen koo; uthan att läggia bälte under Fäähuus Tröskelen, hwilket bemeltte Lijsa och så wärkeligen giordt; Ty remitteres Saaken i det måhlet till låfl. Rådstugu Rätten i Nycarleby att uptagas och afgöras lijkmätigt det 24 Capitel Tingmåla balken. Betrfande för det öfriga der emellan Carl Mårtenson och Nils Simonson upkombne twister, och omgifwen wijdskeppelser, så omståår medh deres närmare Ransaakning Och Afgörande till nästa Tingh, då hustrun Malin Simons dåtter iämpte sin man Nils Mårtenson och hustrun Jngred Michels dåtter ifrån Hirflax medh flere uti Saakeen interesserande lagföres och afhöras skola ./.
955.
1703.
Anno 1703 d-22 och 23. Septemb: Höltz
Ordinarie Häradz Sommar Ting med allmoggen af
Nycarleby Sochn, uthi des Länssmans gård, Närwarande
Cronones Befallningz man Wälbet:de Samuel Österbeck,
sampt efterskrefne Ährlige och beskedelige Män som Såtho i
Nembden.
Erich Andersson i Såchlooth. Carl Mårtensson i wäxala.
Joseph Erichson i Munsala. Johan Jacobsson i Hirflax.
Mattz Olufson i ofr ieppå Mattz Johanson i Kantlax.
Dawid Dawidzson i kåfjåki Johan Michelsson i kyrkioby.
Michel Mattzson i ytter jeppå. Mattz Jacobsson i yterjeppå.
Hans Thomason i Peelat.
Simon Pehrson ifrån ytterieppå hade fuller Citeradt sin bolagzman Oluf Anderssoon ibid:: att beswäria det inventarium som d-20 Martii sidstleeden wid deras skilsmessa är uprettadt, så fordrade han och 48 d.r K:mt: som han i bolaget och åth Oluf lefwererat hafwer. Olufz hustru Susanna Johans dåtter berättade sin Man wara förreest uti Fskie och will giärna berörde inventarium beswäria; Angående penninge medlen så bewijste
hoon
956.
hoon att hennes Man hade tient på Hööwägen och haft att fordra 50 d.r i löön, dem Simon sig påtog att betala, hwar uppå Och dhee 48 d.r Kmt: lefwererade äro. Simon kunde sig detta wähl påminna sedan Anders Jacobson på Hööwägen begynte det samma intyga. ty dömbdes hans praetention i detta måhlet Af intet wärde. Och skall Oluf wid nästa Tigh inventariumet beswäria så frampt parterne elliest icke föreenas kunna. Sedan proponerade hustru Susanna att hoon fullgiordt förleedet åhrs doom och betalt honom alt hwad hoonom tillkommer, ty begärte hoon att han som äe Een öfwermåttan Trättosam karl skulle i föllie Af berörde doom Af hemmanet drifwas, Och som här uti är Een klaar doom, Ty hafwer Oluf här uth innan hans Nådes Hr. Landzhöfdingeens Höwälborne Johan Ehrenskiöld högrättwijsa Adsistence i Ödmiukheet att anlijta ./.
LänssMannen Mathias Crichou Anklgade Hindrich Simonson ifrån Öfwerieppå, som icke allenast sielf medh sin hustru Maria Michels dåtter. Och Swwär Moder Elssa Knutz dåtter waret hemma ifrån kyrkian sidstleedne lång fredag; uthan hafwer och Hindrich under kyrkio=
=tijden
957.
tijden waret i Qwarnen att mahla Och hans hustru twättedt kläder. Hindrich tillstood sig waret hemma för een Swår Ögonsiuka skuld och emooth aftonen släpt Qwarnen löös, Och att hans hustru twättadt barnkläder samma tijd. Johan Jöranson och pijgan Anna Johans dåtter i berördeby giorde uthan jääf deras Eedh å book, och wittnade dhen förra att han halwer klåckan 33 efter Middagen kommet dijt till gården och fått see Hindrich wara i qwarnen att mala och hustrun hafwa een Gryta medh kläder på Spijsen; Men hwad tijd på dagen sådant Arbeete begyntes wiste han intet. Pijgan wittnade att hoon kommet wid pas klåckan 9 på dagen Och hafwer då reedan Grytan waret på elden och hustrun heehla dagen Ömsat andra kläder i Grytan så fort hoon klappade Och twättade dem som woro nog Cookade. Och hafwer gl. Gumman een gång bedet Hindrichz hustru förlåssa honom ifrån Qwarnen, men hoon uhrsähtadt sig ingen tijd der till hafwa, Hindrich kunde mera här till intet necka; uthan tillstood sin skuld i dett måhl
Resolutio.
Aldenstund föregående Ransaakning uthwijsar det Hindrich Simonson medh sin hustru Oförswarligen handleradt
sådane
958.
sådane werdzlige sysslor som honom uppå lång fredagen intet waret låflige, Ty saakfälles han i Anleedning Af det 2. Capitel §: 8. kyrkiolagen till sine 40 rd.r Smt: böter ./.
Länssmannen Mathias Crichou Anklagade drengen Jacob Hindrichson och pijgan Lijsa Jacobs dåtter begge ifrån Såchlooth hwilka med lönskeläger skola sigh förseedt hafwa. det och Lijsa som haf.r födt barn tillstood, bekännandes sigh sidstl. Andra dagh hafwa waret uthi sin huusbondes Michel Knutzsons stall att Gifwe hästarne foder, så hafwer och Jacob samma gång fölgdt henne ifrån ett bröllop in uthi Stallet och leegat hoos henne hela
Natten i Stallet sampt häfdadt henne både aftonen och Mårgonen så att hoon samma gång bleef medh barn rådder, hwar ifrån hoon genom een missfödzel 5 dagar för sidstleeden Jacobj dag förlåssad bleef. Och skall hoon hwarcken förr ell.r sedan Af honom eller någon annan häfdad wara, Jacob tillstood sig fölgt pijgan ifrån Gästbodet in i Stallet der dhee något lijtet brottades medh hwar andra innan han fick sine wanttar igen som hon i gästbodzgården af honom taget sedan hafwer han strax om aftonen gådt sin wägh. Michel Knutzson i Såchlooth giorde uthan jääf sin Eedh å book
och
959.
Och wittnade att Jacob Andrea dag kommet uhr Gästbodz huuset hållandes Lijsa om halssen Swäriandes att han dheen Natten skulle bedrifwa sin Otucht medh Lijsa, hwar uppå dhee gådt sin wäg; efter een Stund kom han tillbaaka till gästbodet igen, hwad han i medler tijd hafwer giordt kunde Michel intet weeta. Jacob tillbööd sin Eedh att han är oskyldig, begärandes dilation till nästa Ting då han förmodar sig skola bewijsa det Kånan medh een annan sigh beblandadt. Och såsom han på intet sätt kunde bringas till bekännelse, Men eij heller hade för denne gången fleere skähl att tillgåå, ty uthstältes saaken till nästa Tingh, då parterne medh laga uthslag efter dee då inkommande skiähl skola afhulper blifwa ./.
Christer Johansson i Munsala misstänckte Simon Thomasson ibidem att hafwa nu i Sommar i hälslaget hans galt, Och det Af dhee Orsaaker att Galten kom frisk uti hans gård
Och fans samma dag död uppå hans Fäägård; Simon Exciperade intet till dhee Anförde Omständigheeter; Men giorde sin Eedh å book att hwarcken han förderfwat Christers galt eller weeth hwem det giordt hafwer, ty blifwer han och i saaken frij efter det 19 Capitel Tingmahla balken ./.
Det
960.
Det klagade Johan Mattzson och Mattz Erichson ifrån Öfwerjeppå att dee igenom een swår skogzeld mist een hoop medh Törfweed, hwarföre dee miisstäncka bådhe Esaias Sigfredzson Och Michel Johanson sampt Mårten Erichzson ifrån samma by, den förra af den Orsaak att han om den Af brende Törfweedzskogen waret medh dhem Twistande och nödgatz samma till dem Cedera; så hafwer han och seedt Rööken, men intet till Eeldens släckiande anwändt dhen flijt som honom borde, om den seenares Oskylldigheet twifles så mycket mera som dee gådt efter skogzwägen uth medh hwilken elden löössluppet dagen förr än Rööken begynte synas; Och hafwer ingen föruthan dem samma tijd så mycket Käranderne är Witterliget der framgådt. Esaias tillstood sig waret medh dhem twistande om skogen och måst samma Cedera, Men tillbiuder sin Eedh att han hwarken sielf Eelden uthsläpt eller weeth hwem det giordt hafwer. Nybyggiarna Michel och Mårten tillstodo sammaledes att dhee dher sammastädes framgådt; Men neckade högeligen att dee elden släpt. NämbdeMännerne Mattz Jacobson i ytterieppå och Michel Mattzson ibid: giorde uthan jäf deras Eedar å book och wittnade att dee fuller besichtadt Kärandernes skada som dhee taget och
betygade
961.
betygade den fuller wara något Anseenlig, dock kunde dhee uppå noga förhöör intet säija huru stoor dhen waret; eij heller hafwa dee Ransaakat hwadan Eelden uthkommet ell.r hwad wid des släckande frånlupet; Ty pålades LänsMannen om alt detta giöra sig till nästa
Tingh på det nogaste medh samma Nämbdemän underrätad då wijdare uthslag falla skall ./.
Jsaach skrifware lätt andra gången upbiuda det hemman som han inlöösa täncker, då Klåckaren Dawid Hindrichson för behöll sig sin rätt till hemmanet, så frampt han icke till alle deelar niuter dhen slutne förlijkningen till godo ./.
Cronones Befallningzmann Wälbet:de Samuel Österbeck anförde huruledes Eelden förleeden Sommar Midsommars tijden haafwer sluppet löös uppå Biörkskiär som Nycarleby Prästbod tillhörer, hafwandes han för samma Eeldz löössleppande misstänckt Borgarna Påhl Hindrichson Anders Gabrielson, Mattz Pilkar Och Johan Knutzson, Aldenstund dhee samma dagar som elden slapp lööss
hafwa
962.
hafwa hämptat måsa ifrån berörde Orter. Borgarne Exciperade att dhee ingalunda waret uppe mindre taget måsa på merberörde skiär hela denne Sommar, uthan taget måsan uppå Långskiäret ett lijtet stycke ifrån Biörkskiär. Gifwandes Mattz Pilkar weed handen att han något för MidSommaren reest Biörkskiär förbij Och seedt Eld uppå Öster sijdan der uthaf, något der efter hafwer han refereradt för Borgarens Nils Braskes drengar Mattz och Johan att han mist någon weed som han af Fårssen uplagadt, då dee hafwa tillstådt sig giordt der af lijtet Eeld weed hafzstranden, då dhee kommo ifrån Biörkskiär medh deras måsa, Pilkar hafwer frågadt om det war dee samma Nämbl.n Mattz och Johan som hade Eelden på Biörkskiär som han lijtet tillförna hade seedt. Hwar till dhee hafwa swaradt ja. Klåckaren Dawid Hindrichson giorde uthan jääf sin Eedh å book och wittnade att han söndagen efter Maria besöökelse dag hafwer fölgdt Kyrkioherden Hr. Johan Forssman till Långskiär Och då först fått see Eelden wara löös uppå Biörkskiär, hafwandes han Klåckaren intet annat förstådt än Eelden sluppet löös på Öster sijdan Af skiäret, Så hafwer han och seedt det måsa waret buren ifrån samma Orth Och smulad på wägen uth till Stranden. Eelden hafwer då lupet någre Böskått
Men
963.
Men sedan genoom Pastoris Disposition slächt blefwen: dhee angifne Borgarne tillbodo deras Oskyldigheet Eederligen att åhrhålla. Men som Braskens drängiar nu intet war Stämbde eller tillstädes ty anståår medh Saaken till näste Tingh ./.
Förlåfwade Båtzmannen Knuth Falk begärte Af sin bonde Johan Michelson ii Munsala något Åker och ängh till sitt uppehälle i sin Ålderdoom; Men som Johan bewwijste sigh intet wetet hans tienst tillgoda så wijda dhee straxt efter hans uthmarch måst betahla och uthgöra Bååtzmans penningar, Så niuter och Båtz mannen Åhrlig pension af Cronan 9 d.r om Månan. Hijt hörer och det att han ännu förmår Göra något Arbeete. Ty kunde honom uppå detta fattiga bonde hemmanet ingen Åker eller ängh beståå. föruthan det åboen will honom goodwilligt efterlåta ./.
Ägotwisten emellan Crono bönderne Erich Anderson och Michel Knutzson i Såchloot på tog sigh Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck jämpte Nämbde Männerne Johan Michelsson, Och Dawid Dawidsson att slätta och afgiöra ./.
LänssMannen
964.
Länssmannen Mathias Crichou Anklagade Thomas Thomasson i Sochloot som sidstleedne Långfreedag icke allenast medh sin Mågh Mattz Gustafson Och dåtter Maria Thomas dåtter waret hemme ifrån Kyrkian; uthan hafwer iämwähl Thomas sielf om Mårgonen och under kyrkiotijden reest omkring byen Och begärt brennewijns panna till låns hwilken hans fålk strax under Kyrkiotijden till des bruuk adpliceradt Thomas tillstood att han för sine Ögonsiuka måst blifwa hemma Och hafwer om Mårgonen bittida reest till sin Granne Mattz Carlson ett lijtet stycke wäg och begärt hans panna som han tillförna hade lånt åth hustru Margeta Markus dåtter i samma by. Hwilken begäran och blefwet bijfallen, hwar efter Enckans berörde Margaretas dåtter Susanna skafat brennewijns pannan och Karet efter honom heem till hwilken ända han och lämnat sin häst hoos dem, emooth aftonen Och sedan Gudz tiensten war förbij hafwer dåttren Och Mågen lagat
berörde instrumenter till sitt bruuk och begynt att brenna. Sedan berörde Margeta giorde uthan jäf sin Eedh å book Och wittnade att Thomas kommet /: hon Minns intet om Torsdagz afton ell.r om Freedagz Mårgonen :/ Och neckadt dhem föra bårt pannan förr än han för låss der uppå Om Mårgonen hafwer han reest till Mattz
Carlson
965.
Carlson Och seda hon Margeta Gick till kyrkian kommet tillbaaka sampt förmådt hennes dåtter Sussanna att beställa Reedskapen dijt, strax hafwer Thomases dåtter Maria begynt att skruva pannan; något der efter hafwer äldre dåttren Margreta kommet dijt och fått see pannan wara på Eelden i sitt rätta bruuk. Thomas tillståår sig hafwa reest till Mattz Carlson långfreedagz Mårgonen Och intet kommet tillbaaka förr än Margeta hade gådt till kyrkian, Men att dhee begynt att brenna för aftonen wille han intet bekänna. Erich Andersson i Såchlooth giorde uthan jääf sin Eedh å book och wittnade att då Bya fålket Gick till kyrkian
Och det ringde till Finska Gudztiensten hafwer Thomas kommet ifrån Mattz Carlsons gård Och begifwet sigh till Margretas hemman, Thomas hade för sig eller sitt fålk utheblifwande på een så stor högtijdz dag intet något laga förfall uthom det som anfört är. ty Saakfältes han för sitt utheblifwande ifrån Kyrkian och sine då anstelte werdzlige sysslar till 40 rd.r Smt. Böter i anledning Af det 2 Cap:l §: 8: Kyrkiolagen sampt Kongl. Sabbatz Ordningen ./.
Jöns Erichson i Wäxala praesenterade i Rätten fölliande
förlijkning
966.
förlijkning, som så i bookstafwen lyder: Anno 1703 d-22 Septemb: bleef undertechnade emellan fölliande förlijkning om Arfuet efter wår Fader Erich Erichson, och Moder Malin Bertils dåtter i wäxala som genom döden Afleedne äro på sätt och wijs som föllier slutet. Att Jagh Jöns Erichson och Bertil Erichson som bolagzwijs tillsamman beboo wårdt Fadrs hemman i wäxala. låfwa och tillsaga wår Broder Nils Erichson, hwilken een lång tijd hållet sig ifrån oss, och uthom hemmanet waret i ett för alt så i Fäderne som Möderne Etthundrade Fyratijo d.r Kmt: Sex Tunnor Spanmåhl 6 st. Skiöttlagnor, som han af oss föruthan det han tillförne plackewijs bekommet skall hafwa att fordra. Emooth hwilken mine Bröders låfwer och goda betahlning mine Föräldrars Af angående, Jagh Nils Erichson mine Bröder här medh qvitterar, och för alt klander hemmanetz egendoomen beträfande af
migh och mine efterkommande frijkännes: denne wår Förlijkning som således oss 3:ne Bröder emellan Af godt betänckiande är sluten, bedia wij denne låflige TingzRätten medh laga dom Stadfästa Tächtes. Munsala d-27 Septemb 1703.
Jöns Erichsson. Bertil Erichsson. Nils Erichson
Till wittne
Carl Mårtensson. Mattz Johanson
Anhållandes
967.
Anhållandes Jöns att deras träfade förreening medh laga doom bekräftas kunde, Ty blef samma, hwilken Nämbdemännerne Carl Mårtensson och Mattz Johanson uthi wederbörandernes frånwaru tillstodo wara Ständig här igenom lagl: fast stäld Lijkmätigt Kongl. Förordningen om Lindring uthi Rättegånger af d-4 Julij 695. Och des 23 punct ./.
Esaias Sigfredzson ifrån Öfwerjepå Kärde till Mattz Jacobsson der sammastedes om Keldängen på jenniJärfwi måsa som Esaias påståår wara hans gambla häfd men nu i åhr blefwet Af Mattz bergad, Mattz Exciperade att han der till hafwer sin ägande rätt och tillstood att Esaias medh låss förflutne tijder bergadt samma Enges ställe, hwilket han dock nu intet kunde bewijsa, Esaias begiärte dilabion till des SwårFadrs ankompst, då och Mattzses Fader som ännu lefwer och hafwer om denne saak bättre kundskap Comparera böör, i medler tijd ståår höört i qwarstad ./.
Bolagz männerne Anders Erichson och Jacob Mår=
=tenson
968.
=tenson ifrån Pensala begärte nu boolagz rifning Aldenstund dee nu intet längre kunna begåå sig medh hwar andra, Anhållandes till samma beställning doomhafwanden sampt Nämbde männerne Carl Mårtenson och Mattz Johanson, hwilken begären såsom medh lag uti det 33 Cap:l Jorda balken Landzlagen Lijkformig af Rätten bewilliades ./.
Pehr Pehrson i Kyrkioby lät andra gången upbiuda Sårfwist hemmanet hwar weed intet klander moverades ./.
LänssMannen Mathias Crichou förestälte Enckan Lijsa Markus dåtter i Öfwerjeppå hwilken
sidstleedet Tingh är Angifwen att hafwa begådt lönske läger medh Mattz Hanson ifrån berörde by, hwilken sedermera födt barn, Och befinnes det hennes födelse tijd träfar in medh dhen förleedet Tingh Nampn gifne Af lelse tijden. Ty resolverades att Aldenstund Enckan hustru Lijsa Markus dåtter ifrån Öfwerieppå frijwilligt tillståår och bekänner att hoon begådt lönske läger medh Mattz Hanson ibid: hwilken weed sidste Tingh dömder är; ty saak=
fälles
969.
=fälles nu Lijsa Lijkmätigt Kongl: Förordningen af d-22 Maji 694 till 5 d.r Silf.r Myndtz böter. Och skall hoon des uthan ståå uppenbara plicht efter det 9 Capitel §: 4. Kyrkiolagen ./.
LänssMannen Mathias Crichou företalte ännu Matz Carlson i Pensala och Margeta Johans dåtter der sammastädes hwilka nästleedet wintter Tingh för lönske läger Angifne äro; Men som saaken berörde tijd är till vener: Consistorium remitterad Och dhee nu intet kunna des resolution upwijsa, Ty kan Rätten i så beskafat måhl sig der med intet befatta ./.
Mårten Markuson medh des interessenter Och Contraparter ifrån Öfwerieppå begärte Länssmannen Mathias Crichou sampt Nämbdemannen Mattz Olufson skulle påläggias Ransaaka och dem emellan jäncka een hoop med inteckter, hwilken begäran såsom medh lag uti det 32 Cap.l Byggninga balken Landzlagen lijkmätigt af Retten bewilliades ./.
Det klagade Crono bonden Carl Mårtensson medh des interessenter i wäxala att Jsaach skrifware medh
des
970.
des Consorter hafwa i åhr emooth wanligheeten Giordt ingreep uppå deras tillämningar, Och bårttaget Siööwäxten; Men såsom hwarken Crono Befallningzmannen eller Rätten kunde af deras berättelse een Suffiicient kundskap hafwa, Ty begerte parterne att doomhafwanden uti Crono Befallningzmanns närwaru wille iämpte Nämbdemännerne Erich Andersson och Mattz Johanson alle deras Jordetwiste besichta, hwilket och bewilliades efter det 26 Capitel Byggninga balken landzlagen ./.
Ägotwisten emellan skatte bonden Mattz Jacobson i yterieppå Kärande, sampt Crono bonden Jöran Cnutzson Swarande, Angående een Engesråå på lång Matz lande, skall uthaf Cronones Länssman Mathias Crichou uppå BefallningzMans wegnar, sampt Nämbdemannen Mattz Olufson besichtes till nästa Tingh då wijdare uthslag falla skall ./.
Länssmannen Mathias Crichou som åboer ett Crono hemman Kärde till Cronobonden Sigfred Bröms om ett stycke äng uppå Haimicka måsan som för skall hafwa lydt under Damskaata hemman som Ländzmannen nu åbor; Och efwen wähl Rätten hade ärnadt lijkmätigt Kongl. Förordningen af d-12 Junij 693 att remitterad
denne
971.
denna Saak till Hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz högrättwijsa sluuth. Så begärte doch Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck som till slijke måhls handlaande hafwer högbemelte herres Fullmacht det Rätten wille Ransaaka detta ärende som skall näst uppå någre wittnen beroo, ty framkallades uti Sigfred Bröms Fullmechtig des Swär Fader Jöns Erichsons närwaru, Gamble Mannen Anders Olufson i Munsala hwilken efter Aflagd och Ojäfwad Eedh wittnade sigh Af sin Sahl. Fader hafwa hört det då warande åboen på Damskaata hemman
Mattz Nilson skall hafwa ägt een Ängh uppå Heimika måsa och skall Råen gådt ifrån Graanskogznäset som hugger uth på wäster sijdan och ända åth Södre ändan på Trullgubbhagan. Stycke ängh skall och Mattz Nillson ägt längre uth på måsan ytter Haimikan ben:d Af 2:ne loodstood, Brömsens hemmans äng hafwer legat på södre sijdan om Damskaata ängh, samma tijd hafwer Sigfred Brömses Mohr häfdad begges deras lått emedan Daamskaata boer hadh 2:ne hemman den tijden Och äger nog föruthan detta säger Anders Olufsson sig hafwa Een gång hört Af Damskaata boen Mattz Nilson då dhee
körde till skogs
förbij
972.
förbij Haimila äng desse Orden: Om Jagh hadde nu höö här som förr så behöfde iagh intet föra höö hemman ifrån. Mattz Erichson i Munsala giorde uthan jääf sin Eedh å book sampt wittnade att hans Fader Fader bemelte Mattz Nilsson som hafwer åboodt Damskata hemmanet hafwer sagt åth sin Son Erich Mattzson: Jagh hafwer een äng på Heimika måsan som kaster af sig 8 a 9. skrindar och är belägen åfwanföre Jacob Knutzsons Trullgubbhagan uth medh bimbak lijden och går uth på måsan Emooth gambla gårdz ängen och Jöns Markusons ängh, Så skall han och ägt ett stycke ängh ute på Måsan, detta säger wittnet sig hafwa hört men hwar samma land är beläget weeth han intet. Pijgan Kirstin Erichz dåtter i Munsala giorde sin Eed och wittnade att hennes Sahl. Fader Erich Spof något mera än 20 åhr sedan såsom een huusman bergat höö uppå Haimicka måsan uti hennes närwaru, och då han kom der ifrån hafwer Mattz Nilson på Damskaatan sagt: Jagh hafwer Een hoga på samma måssa Jagh weeth intet hwar den begar och hafwer iagh icke så gådt som een pijpa Toobaak därföre. Anders Knutzson i Såchloot giorde uthan jääf sin Eedh å book och wittnade att han wid pass 36 åhr sedan hafwer fölgdt Sahl. Mattz Nilson på Dam=
=skaatan
973.
=skaatan förbij Heimicke måsan då han sagt sig hafwa der sammastädes een Ängh uth medh westerskogen. mera hade han intet att intyga. Mårten Sigfredzson i Munsala giorde uthan jääf sin Eed å book och wittnade att Erich Spof för 24 åhr sedan hafwer bergat ett stycke ängh wäster om bemelte Mårtens Engstycke och näst där in till, detta menar Lädzmannen hafwa waret det yttersta Stycket på måsan som åfwan förmähls. Simon Thomason giorde uthan jääf sin Eedh å book och wittnade att han för 15 åhr sedan hafwer bergadt medh sin Mohrbroder Jacob Markuson wäster om Mårten Sigfredzsons Eng och näst der in till då Damskaata åboen Markus Mattzson kom dijt och sade: Om Jagh wille wara een hund så kunde Jagh taga ifrån dig detta höet. Jacob haar besannadt honom hafwa rätt der till, och budet honom tagat om honom så Erhager, Gudh kunde honom ändå
försirie Christer Johanson ifrån Munsala giorde uthan jääf sin Eedh å book sampt wittnade att han för 6 åhr sedan söökt efter hööslag uppe i skogen och funnet öfwerst på Haimika måsan emooth Simon Thomasons äng ell.r Wästan för Trullgubb hagan, och då han medh sin hustru Walborg Josephz dåtter kom heem hafwa dhee
för
974.
för Sigfred Bröms beskrefwet orten och han förstådt det wara det stället han waret wahn att berga säijandes samma wara een Allmeningz Engz som han intet behöfde att föra så länge han hadde 2:ne hemman. Christer hafwer Altijd waret rädde att Länsmannen skulle komma och taga hööet; men intet mins han hwem som gifwet honom dee tanckar att han där till berättigad woro. Sedan dedta således war passerat begärte parterne att doomhafwanden Och Crono Befallningzmannen skulle roten besichta Och uhrskillia hwad den eena ell.r den andra medh rätta tillkommer. Hwilket och af Rätten bewilliades Och skall wärkställas så snart Sigfred Bröms ifrån sin segellreesa heemkommer ./.
Crono bonden Carl Hindrichsson i Såchlooth Kärde till Crono bonden Thomas Thomason ibid: Angående 12 CappL. Åker som han Thomas öfwer bäcken uppå Stoorby sijdan undan skough uprödt hafwer, Thomas Exciperade att han uthan Stoorbyboernes Geensäijelse och efter Carls begäran hafwer samma land upgräftad och nu i höst andra Sädet uthsååt, williandes han wara förnögd om han får bruka
åkren
975.
Åkren så länge haans Arbeete blifwer betalt. Carl tillstood att Thomas på berörde sätt kommet att needläggia sitt Arbeete på samma ställe. Så Contesterade och närwarande både Lill= och Stoorby boar af Såchlooth att dhee äro nögde det Såchloot åen blifwer een skildnad emellan begge byiarne så att ingen der öfwer skall in uppå den andras sijda något till åker eller ängh uprödia; Men dher andra äger som dhee här tils brukadt samfält, eller den åker och ängh som dhee Af ålder haft in uppå hwars annars sijda skall här under intet förståås, ty slötz att sedan Thomas Thomason denne nu uthsådda wäxten upskuret skall han det omtwistade åkerstycket i Anseende till sitt Arbeete i Sex åhr inne hafwa i anleedning Af det 32 Capitel Byggninga balken Landzlagen, Och sedan till dee Stoor by boar det samma Afståå ./.
Arfztwisten emellan Enckan hustru Gertrud Anders dåtter och hennes barn pålades efter parternes begäran Ländzmannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Mattz Johansson i Kantlax att Liqvidera och iämka Lijkmätigt det 15 Capitel Erfdabalken Landzlagen, Åliigiandes samma Män weed nästa Tingh göra beskeed huru här medh fullfölgt är ./.
Mattz
976.
Mattz Eliaesson i Såchloot Anklagade hustru Margreta Markus dåtter och hennes Son Jacob Hindrichson för det dee förleeden Sommar skola hugget hans koo baak i det eena frambeenet så att hon medh stoor möda är lächt worden, hafwandes han dem misstänckte
af dhen Orsaak att booskapen kommet in uti deras ängiar och Jacob medh modren samma uthkiördt. Hustru Margreta så wähl som Sonen tillstodo att dhee hade lagt Lijarne ifrån sig på Marken gåendes ett Anseenliget stycke der ifrån uppå een annan äng att räfssa och då dee kommo tillbaaka funno dhee dhen ena Lijan wara rörd emooth 2 al.r ifrån sitt ställe, liggiandes medh något lijtet blood och Håår uppå, sedan hafwa dee uthkiört booskapen; Men intet seedt den koon som skadad war. Och giorde hustru Margreta sin Eedh å book att koen igenom deras förwållande intet skadd blifwet; ty dömmes så hon som hennes Son ifrån samma beskyldning frij efter det 19 Capitel Tingmåhla balken ./.
Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck berättade det emellan Crono bönderne Thomas Thomason i Såchloot Kärande och Jacob Hindrichson ibidem Swarande är upkommen Een twist, om ett Åker stycke som
Jacob
977.
Jacob nu häfdar, hwilken twist han lijkmätigt hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Ordres wille slätta, men behöfwer i förstone låta Afhöra 2:ne wittnen Nämbl.n Rostmestaren Erich Pehrson och hustru Brijta Erichz dåtter i Såchloot hwilka giorde uthan jääf deras Eedh å book, hwar efter Erich een Man emooth sina 80 åhr wittnade att det omtwistade Åkerstycket är uti hans barndoom kallat Hintzas Tompten och är brukadt under Hintzas hemman som Jacob Hindrichzson nu åbor och waret han intet att Backlasses hemman som Thomas besitter och den tijden innehades Af fordom Borgmestaren Joseph Jacobson
der till någon rättigheet haft. bemelte Encka hustru Brijta som är sine 80 åhr gammal wittnade uppå sin Aflagda Eedh att Backlasses hemman uti hennes barndoom Och då hoon upwäxte intet haft någon rättigheet öfwer wägen som låg emellan Backlasses och Hintzas hemman, warandes denne Åker belägen uppå den sijdan som Hintzas gård war, mera war angående detta Åkerstyck intet att påminna.
Beträfande det hamplande som Gästgifwaren Anders Eliaesson och Crono bonden Jacob Hindrichsson äga och Crono bonden Thomas Thomason gör praetention uppå., så föruthan det Gästgifwaren Och Jacob påståå sin uhrminnes häfd, så wittnade och Rustmästaren Erich Pehrson up=
=på
978.
=på sin Aflagda Eedh att samma Åker uti hans barndoom waret upgräftad, men hwem som der till ägande Rätten haft kunde han intet weeta. Backlasses fålck hafwer den tijden gått till sin brun efter Allmenwägen som ännu Ogräftad är, så giorde och bemelte hustru Brijta den berättelsen uppå sin Eedh att Backlasses fålk hafwer i forna tijder gådt till deras Brunn efter Allmenwägen ett stycke och sedan genom ett leed in uthi een haga. Hwilket hon närmare weed sin Ankompst till hemmanet uthwijsa will ./.
Wijdare Beswärade sigh Befallningzmannen Öfwer Jacob Hindrichzson att han upsatt een Rija när in uppå Backlasses gl. Tompten så att Rijwäggen står efter och in uppå den Råen som dhem emellan nu är. Hållandes Befallningzmannen för att och sielfwa denne Rija Tompten är undan Backlasses hemman Aldenstund Backlasses Rija befinnes hafwa stådt
widpas 2 alnar när in till denna Rijan; Men Erich Pehrson wittnade att Crono bondens Jacobs Rija fullar Står uppå Hintza hemmanetz Jord men dock efter Råen, så att Backlasses Jord genom Taaldropp och annat hinder skadas; ty låfwade Crono bonden Jacob förnöija Thomas medh annan Jord till des Rijan som nu är gammal blifwer needrutnad då han honom uppå ett annat ställe transportera will.
Hwar
979.
hwar medh och Befallningzmannen war nögd.
Än refererade Befallningzmannen att Crono bonden Mårten Andersson hafwer een tijd häfdad een linda i Stooråkren som Hemmingz Crono hemman tillkommer. Mårten tillstoo detta och tillböd sin Eedh att han intet weetat annat än att samma linda waret hans hemmans rätta egendoom, emedan Borgaren Jsaach Mattson den tijd han hemmanet häfdade samma linda faret alt in till des Rustmestaren Erich Pehrson uppenbarade att åfta bemelte linda hafwer hört under Hemmingz öde som Thomas Thomason nu brukar, Och låfwade han förnöija Thomas medh Een skrinda höö. Der medh så BefallningzMannen som Thomas låto sig nöija, emedan han sielfwa lindan reedan hafwer Afstådt ./.
Beträfande den Rååtwist som war uti een Åker emellan Gästgifwaren Anders Eljasson Och
Crono bonden Thomas Thomason om hwilken råå ingen underrettelse finnes föruthan det Gästgifwaren sielf berättar så war Crono Befallningzmannen nögd, att Gästgifwaren uprättar een sådan råå som han lagl: beswäria kan, det honom och pålades att efter komma ./.
Sedan meente Crono BefallningzMannen att Gästgifwaren Anders Eliaesson skall hafwa Afskuret Thomas Thomassons Crono hemman någre lindor uti Tistelåkren, hwil=
=ket
980.
=ket han der af praesumerar att han Gästgifwaren sin Åker som synes wara nygräftad Nyligen ingärdad hafwer, Och ähr med Ödes lindorne när belägen; Gästgifwaren exciperade att han som är wid pass sine 60 åhr gammal intet annat hört eller weet än att han på den omtwistade Åkren hafwer uhrminnes häfd, Så wittnade Och gamble Mannen Erich Pehrson på sin Aflagde Eed, att han eij heller annat weeth eller hört än att denna Åkeren waret Gästgifwars ewärdeliga egendoom; Crono Befallningzmannen begärte dilation uthi denna Saak till des Landt Fiscalen fåår Göra sig här om underrättadt, Och Saaken wijdare uthföra, i medler tijd begärte Gästgifwaren att doom hafwanden tillijka medh Dawid Dawidzson i Kåfwijåki skulle deras twistigheeter så omgående nyia intäckter som desse Åker twister besichta, hwar till Crono Befallningzmannen samtyckte, Begärandes på Crono bondens wegnar Nämbdemannen Johan Michelson i Kyrkioby, ty bleef och samma begiäran såsom medh lag uti det 26 Capitel Byggninga balken landzlagen bijfallen ./.
Sedermera protesterade Befallningzmannen Emooth Crono bonden Mattz Eljaesson som hafwer sin Tierudaahl alt förnär in till Cronobondens Thomas Thomasons hemman så att där Af är fahra för elden; påståendes att Mattz skulle stå
för
981.
för all den skada som der Af tijmar så frampt han icke flytter sin Tierudaahl. då Mattz Exciperade att hans Tierudaahl waret i bruuk långt förr än Thomas bygde på sin Tompt, hållandes från att han Thomas som öfwer gifwet 2.ne sine hemmans Tompter och trängt sig in uppå Tierudahlen må skylla sin egen Obetänksamheet så frampt honom något wijdrigt wederfars.
Sedan alt detta war passerat beklage Befallningzmannen på det högsta att Crono hemmanen i åftabemelte Sochloot by som så länge och i uhrminnes tijder hafwa legat öde,
des medelst uthi stöörsta Olägenheet äro råkade att dhee beslutne hemman Ägorne sig underslaggat Och så länge häfdat att nu mera ingen efterrettelse om dee abalienerade ägorne finnas kan, warandes intet annat att förmoda än deenCrono bönder som nu sittia under frijheet och innan Kårt begynna att skatta, lära uthan långt fördrag lämna hemmanen uthi samma Ehse som dheee tillförne waret; Anhölt Fördenskuld Befallningzmannen att Landtmätaren kunde blifwa pålagdt att upreefwa och dela hehla Såchlotz Ägor inbyggarne emellan efter öre och öhrtug; Men som detta Af hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz
högmogna
982.
högmogna disposition dependerar, ty blifwer och Saaken högbemelte Herres nådiga gådt finnande ödmiukeligen heemstäld ./.
Länssmannen Mathias Crichou befullmechtigad uthaf Häradzskrifwarens Sahl. Carl Junianders Successor Matrimonii Hr. Henrich Neostadius, begärte nu det Hans Bion och des Söner skulle förklara sig angående 1 Tunna Lån Spanmåhl som Sahl. Juniander uti sine rest längder dem påförer upwijsandes Neostadii breef som förmähler att Bion taaget Spanmåhl till låns 692 och betalt 693, Sedan skall han och taget 694 som än Obetalt är, allegerandes der wid någon sin antecessoris Listor som här wid kunde till rättelse wara, Men wid deras nogare öfwerseende hade man ingen wijdare efterrettelse än att Bion skall taget Af Korn huus Spanmåhlen 1 T:a tillåns 692, hwilken han påståår sig hafwa till Junianders Fader RådhMannen Johan Carlson åhret näst der på fölliande betalt, tillbiudandes sin Eedh att han nu mera intet skyldig ähr, hwilken Eedh hans Söner Niels och Hans praestera wille. Men i medler tijd och innan det skeer skall Johan Carlson höras.
Wijd
983.
Wid detta tillfälle framsteeg Anders Knutzson i Sochloot Och protesterade emooth Junianders rest Längd i det han på förer hans antecessor på hemmanet Gabriel Knutzson 1 T:a Lån Spanmåhl föruthan interesse, bewijsandes Anders att Sahl. Häradzskrifwaren sielf inventerat Sahl. Gabriels egendoom och disponerat medlen så till Cronones som till privatoz geldh betahlning, intet ihågkommandes denne för meente Spanmåhlen, och emedan Anders hafwer heehla hemmanet betalt, så will han och wara ifrån Häradzskrifwarens försummade post frij ./.
Det företrädde Anders Mattzson ifrån ytterieppå som 1701 d-16, Novemb: blefwet benådad
af höga wederböranden medh 3ne åhrs frijheet uppå 5/6 Mantahl Ödes Jord som han uptaget beklagandes att han intet in till detta åhr då hans frijheet expirerar kunnat hemmanet behörligen excolera; Upwijsandes Ländzmans Crichous besichtningz skrift som
förmähler att denne bonden sedan 1700 då han hemmanet tillträdde hafwer upgräftat 8 Tunnor 12 C.r Korn
land
984.
=land, Och skall ännu wara Ogräftadt 4 Tunnor 20 Cappar dito land. warandes dijken Gerdzgårdarne och huusen ännu till största deehlen Oreparerade. Och emedan Länssmannen medh Nämbdemannen Michel Mattzson hwilken denna besichtning förrättedt besannade således på detta stället förewetta som åfwan förmähles, och att åboen som waret eensam och af swaga medell intet mera kunnat hinna än han giordt; ty bleef för honom projecteradt 2:ne Åhrs frijheetz prolongation så att han 1705: den wanlige skatten kommer at praestera, hwilket doch hans Nåde Hr. Landzhöfdingen Högwälborne Johan Ehrenskiöld i ödmiukheet underställes ./.
Jacob Mårtenson ifrån Pensala klagade att han intet längre kan komma till rätta medh sin boolagzman Anders Hanson som hwarrken medh Arbeete eller hemmanetz och Afwelens disposition söcker hemmanetz bästa, ty Anders håller han att boolaget rifwas och Anders som ähr Jacobs Swär Faders yngre broder kunde ifrån hemmanet bestående af 1 Mantahl
Skatte dömmas. Anders Exciperade att han nu är een gammal och uthslijten Man som medh sine barn hemmanet
här
985.
här tils uppehållet, begärte Fördenskuld hemmans Klyfning, och emedan detta hemmanet berättades wara Af goda wilkor, Ty Afsades efter parternes begäran det domhafwanden och Crono Befallningzmannen medh Nämbdemännerne Joseph Erichson och Mattz Johanson skola Ransaaka hemmanetz lägenheeter, hwar efter skall weed nästa Ting wijdare uthslag falla ./.
Det anförde Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck att Erich Bertilson i Mono som här till dagz åboodt 1/2 Mantahl skatte är medelst oförstånd fyllerij och wårdzlöösheet så af sig kommen att han intet kan åhrligen afbörda sigh uthlagorne mindre
gifwa någon förhåppning om sin Anseenliga restz betahlning, ty will han honom nu Afsäija hemmanet som är upbudet och lagståndet, sampt inrymma någon annan som kan praestera praestanda. Anbefallandes LänsMannen Mathias Crichou och Nämbdemannen Carl Mårtensson att inventera des hemman i lööst och fast, Erich war der medh nögd och begärte intet längre samptel Creditorerne antydas på det dhee sin rätt så angående
Cessionem
986.
Cessionem bonox som praeserence till egendomen bestrijda kunna.
Christer Johanson i Munsala lät 3:ne gången upbiuda Adams hemmanet som Klanderlööst
skedde ./.
Nils Hanson ifrån ytterieppå uppå sin pupils Gästgifwarens Erich Markusons barns wegnar
berättade det han Erich fuller låtet upretta inventarium förr än han trädde i annat Gifte, men misstänckes ännu hafwa någre medel undandålt som böra till skiftes komma; ty obligerade sig Erich medh Eedh å book att han ofördröijeligen skall uptäckia för Länssmannen och låta till inventariumet föra hwad han kan hafwa i penningar ell.r annat som böör till skiftes komma. Sedan begärte han af oskifto efter lag een häst och Sadel, Och såsom inventariumet af d-15. Junij sidstl. Uthwijsar det han ingen häst fått, ty bestoodz Lijkmätigt det 18 Capitel Giftmåhla balken landzlagen åth Erich een häst a 20 d.r
Kmt: wärde och een sadel om 3 d.r som böör af Oskifto deehlas ./.
Än förbehöll sig Erich Markuson intra Fatalia att
Låta
987.
låta Liqvidera emellan sigh och sin Swåger Michel Hansson angående dhee Åhrslööner som han förtient i gården förr än boolaget reefs emellan honom Erich och Anders Erichson i Harioxen. Hwilka böra honom af Massa Communi efter hans SwärFader gode göras. Och
pålades länsmannen Crichou iämwähl detta parterne emellan Liqvidera och jäncka så wijda Erich inom dhen Fatalia som lagen i det 15 Capitel Erfda balken Landzlagen dicterar detta Klander hafwer moverat ./.
Det lätt Pastor Loci Ehrewyrdige Johan Forssman i Rätten kundgöra det han är sinnadt iämpte sin Syster dygdesamma Matronan Annika Forssman uti Elfuen under Kyrkioby i wår will Guds uthslå een Lax Pata, och såsom sådant intet kan skee uthan stoor bekåstnad, ty will han förnimma om någon Af dhee som äro uti Fårssen berättigade willia medh honom uti samma bekåstnad på sin egen hazard interessera hwilket dhee innan nästkommande Ting kunna gifwa tillkänna på annor händelse och så wijda ingen sig anbinder will han här medh hafwa Solenniter proteste=
=radt
988.
=radt det ingen må sedan han och wählbemelte Matrona deras medell på wärket uthlagd tillbiuda dhem att förhindra eller sigh, der Gudh någon wälsignelse warde förlänandes medh dhem intränga, hwilket således föres ad acta och pålades Nämbdemännerne Erich Andersson och Carl Mårtensson eller Mattz Olufson dhee frånwarande Kyrkiobyboer detta
så snart som skee kan antyda ./.
Det företrädde Pehr Andersson ifrån ytterieppå som af Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck d-7. Julij förleedet åhr fått låf att tillträda Grels Broors hemman 1 Mantahl och begärte nu nödwändige frijheetz åhr, Och såsom det befanns efter noga Ransaakning så wähl af Länssmannens Mathias Crichous syne intrument, af d-12 Augusti förleedet åhr som Nämbdens berättelse att detta heehla Mantahl som beståår Af ganska ringa lägenheeter hafwer alt sedan 695 legat öde, warandes huusen mycket förfallne och nästan Odugelige, Åkren hafwer alt sedan berörde tijd legat i Linda Så ähr och på lijka sätt dijken och gärdes gårdarne förfallne sampt Engiarne Orychtade, till hwilket
uprettande Suppli=
=canten
989.
=canten hafwer så mycket swårer som han är eensam Karl och hafwer ringa medell; Men doch berömmes hafwa lust att hielppa sigh fram efter medelst sin Arbeetsamheet, ty projecterades åth honom föruthan detta innewarande 5 Åhrs frijheet så att han 1709 kommer skatta hwilket dock hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz Nådiga behagd och omdömme ödmiukeligen underställes ./.
Erich Staphanson ifrån Caarbyn som d-5. Februarij 1702 blefwet immitterat uppå Erich Erichzsons 1/2 Mantahls öde i berörde by bewijste medh Ländz Mannens Crichous syneskrift af d-17 Augusti sidstleeden att samma hemman alt sedan 696 legat öde så att der föga något huus mera kan repareras efter som där efter Nämbdemanns Erich Anderssons oc flere Af Nämbdens intygande icke på 30 Åhrs tijd något särdeles på bygnaden blifwet anwändt. Åkren hafwer deels 696 och een deehl förr fallet i linda föruthan någre Cappland som upgräftade waret, så är eij heller bettre beskafat medh
gärdzgårdar
990.
Gerdzgårda dijken och Engiarne; ty blef till hans Nådes Hr. Landzhöfdingens Högwälborne Johan Ehrenskiöldz nådiga behag för honom Staphanson föruthan detta innewarande Siu frijheetz åhr projecterade så att han 1711 den wanlige skatten kommer att paestera ./.
Crono bonden jacob Mattsson Käppo kunde medh Befallningzmannens Wälbet:de Samuel Österbeckz tillåtelse till skatte bonden Hindrich Hålm om biörkhagatuf ängh som han medh
ett gammalt Charteer wille bewijsa under sitt hemman åhr 635 lydt och leegat hafwa, Hålmen tillstood att hans Fader Jacob Hindrichson hafwer emooth någre medell panttsatt Engen till Käppola då warande åbon Oluf Hanson; men sedermera penningarne betalt och ängen igenlööst, det han säger sig så mycket säckrare kunna beswäria som han det medh
sine egne Ögon seedt hafwer, så pååståår han och det Olufz Successor eller Kärandens Fader Mattz Jöranson Käppo hafwer uti Sahl. domarens Göstaf Gabrielsson tijd gådt till Rätta medh hans Fader om denna ängen Men för berörde Orsaaker intet wunnet. Mattz Måtar
giorde
991.
giorde uthan jääf sin Eedh å book och wittnade att han fuller weeth det Oluf Hanson een tijd häfdat denna Eng; Men huru han der till kommet eller huru han samma mist hafwer, kunde han intet weeta. Mattz Olufson ifrån Öfwereppå giorde sin Eedh å book och wittnade att hans Fader som i wähl bemelte Göstaf Gabrielsons tijd war Nämbdemann hafwer een gång wid sin heemkompst sagt det Käppo söckte Hållmen wid Tinget angående Biörkhagatiufs äng, men intet wunnet. Och ehuru wähl Käppo nu wille förewända det samma twist war om Killingzmåssa äng; Så intygade doch Matt att hans Sahl. Fader intet nämbt Killingzmåsan uthan Biörkhaga tuuf äng som åfwan förmäles. Crono Befallningzmannen så wähl som bonden sielf begärte dilation till nästa Ting, då bonden förmodar sig bättere skiähl till sin saakz befordran anskafa kunna. ty blef Och samma upskof allenast till berörde tijd efterlåtet ./.
Handelsmannens Jsaach Brömses Fullmechtigen
Nils
992.
Nils Turdin i Staden fordrade uthaf Knut Olufson i Kyrkio by Siutijo d.r 11 s: Kmt: som han efter sluten Räckning skall blifwet skyldig; Knut tillstood fuller gelden, Men Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck påminte att han är skyldig till Cronan emooth 1000 d.r K: mt: och är een Öfwermåttan stoor lätting undantagandes då han slipper i hoop medh Öhlkannan, ty will han Befallningzmannen att Brömses praetenderade
och oliqviderade fordran skall stå Obetahlt till des den blifwer Liqviderad och Cronan fått sitt uth, warandes BefallningzMannen sinnadt att immittera een annan på hemmanet. Ty blifwer Brömsens fordran Och bondens tillstående Käranden till säckerheet intecknadt; men med Execution anståår till des om merberörde fordran blifwer Liqvideradt och dömdt om praeserencen emellan Knutz Creditorer. Sedan förbehölt Turdin sin principal att wederkännas hemmanet sedan Crono resten är Af honom betalt ./.
Det fordrade Borgaren Niels Turdin såsom Fullmechtig för dygdesamma Matronan hustru Anna Forss=
=man
993.
=man Af Knuth Olufson i kyrkioby 28 d.r 4 s: Kmt: som bonden fuller tillstood; Men Crono BefallningzMannen påminte weed detta tillfället att bonden ärÖfwermåttan mycket skyldig till Cronan och skall innan kårt ifrån hemmanet depossideras, Så befinnes eij heller att någon Opartisk emellan Madam Forssman och bonden Liqviderat, Ty anhåller BefallningzMannen om bättre upsicht innan Knuth samma Geld betalar, till föllie hwar Af dhen praetenderade Summan fuller blifwer till Kärandens säkerheet och praeserence intecknadt, dock kan der öfwer intet gå någon execution förr än om Cessione bonoz. och praeserencen till Knutz egendoom behörigen dömbd blifwer. Och förbehöll Turdin bemelte sin principalinna des rätt att besättia hemmanet medh någon dugel. åbon, sedan hoon om Crono resten behörig försårg draget ./.
Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck proponerade huruledes Knuth Olufson i kyrkiobyn som är een mycket Odugelig karl haf=
=wer
994.
=wer updraget sitt hemman åth een ben:d Jacob Josephson, williandes nu Cedera bonis, ty pålades Länssmannen Mathias Crichou och Nämbdemann Johan Michelson att inventera hemmanet i lööst och Fast sampt upsättia een noga Specification uppå des Creditorer, hwilka skola Citeras till nästa Tingh då icke allenast om Cessione; uthan och om praeserencen till egendoomen dömas skall ./.
Anders Hanson medh sine interessenter ifrån Pensala tilltalte sin Sahl. Broders Mattzses Sohn Thomas Angående Arf efter sin Broder Hindrich som 16 a 18 åhr sedan bårtreest och intet på 9 åhr gifwet ifrån sig någon kunskap, Thomas befans hafwa Omyndige Syskon till hwilkas Förmyndare deras Moderbroder Carl Mårtenson i Wäxala Förordnades.
Så äro eij heller alle Anders Hansons Syskon såsom Arftagande tillstädes, mindre är säker kundskap inkommen om Andersses Broder Hindrich är lefwande ell.r dödh. Ty anståår medh denne saak till des om alt detta nögwändig kunskap inkommer ./.
Anders Pehrson ifrån ytterieppå söökte att återwinna den doom de dato d-16. Augusti förleedet åhr hwar medelst han är dömd att betahla till Anders Jacobs
=son
995.
=son ibidem för olaga hegnad skuld 4 skrindar höö med 3 rd.r Silf.r Myndtz böter och 3 rd.r
dito Myndtz Expenser sampt fäld för sitt ute blifwande till 1 d.r Smt: Men såsom det befanns efter noga Ransaakning och hans egen bekännelse att han under Tings tijden waret förfelle löös hemma, och näst föregående wåhr intet uphegnadt sin andehl Af berörde Enges Gärdzgård; hwar igenom Jacobsson skada lijdet; ty kunde böterne nu intet lindras; men fört modererad efter Anders Jacobsons samtyckio till 2 skrindar, blifwandes i så måtto förleedt åhrs doom i det målet ändrat. Sedan förklarade Anders Pehrson att han här efter intet will befatta sig medh hägnaden Omkring Hafwone Engh; uthan släppa samma Engh såsom Odugelig under Fääfoot. Ty kan Jacobson här efter sielf sin egen Engh wårda ./.
Länssmannen Mathias Crichou, Anklagade Mattz Elia´sson ifrån Sochloot som weed sidsta Tijonde skattning undandålt 1 1/2 skyhl Rågh som kunnat kosta af sig 10 Capp.r Rågh: hwilket han iämpte Nämbdemannen Anders Erichsson i Sochloot hafwa Ransaakat;
Mattz tillstood detta förseende uthan exception bediandes
om
996.
om förlåtelse att han samma Åker stycke förgätet. ty böör han lijkmätigt 638 åhrs Tijonde Ordning betala dhenne Tijonden Treedubbelt medh 3 Cappar Spanmåhl ./.
Sigfred Mattzson i Munsala lät andra gången upbiuda dhen Transaction, som des hemman
angående Arfwingarne emellan är träfat, hwar weed intet Klander moverades ./.