Domböcker 1707.

 

J, N: J

 

316

 

Anno 1707, d: 23, och 25,, Februarii, höltz

ordin: häradz winter ting med Allmogen af Nie=

Carlby S:n uti dess Leenssmans Gård, Närwarande

Cronones Befallningzman Wälbet.de Samuel Österbeck

sampt efterskrefne Ährlige och Beskedelige män som

Såtho uti

Nemden.

Carl Mårtenson i Wäxala, Erich Andersson i Sochlot,

Josep Erichson i Munsala, Dawid Dawidson i Kåfjoki,

Hans Thomason i Pelat, Mattz Jacobson i ytterj:

Michel Runt i Öfwerjepå, Mattz Johanson i Kantlax

Johan Kock i Hirflax, Mattz Olufson i Öfwerjepå

Oluf Mårtenson i Wuoskoski,

 

Då blef till ödmiukaste föllie af den höglofl: Kongl: håfRättens högrättwijsa resolution af d: 26: octob: 1706, Bonden Jacob Keppo i Öfwerjeppå förehafd, sampt under wijst om högbem:t Resolutions innehåld med alfwarlig förmaning till Sanningens bekennelse och att achta sigh för meen Eed; men han påstod instendigt sin oskyldigheet, ty admitterades han till Eeden och swor han lijkmätigt mehrhögbem:t Kongl: Rättz dom med finger å book, wid gud och hans H: Evand:m att han hwarcken sielf eller igenom någon annan fortrollat Michel Mårtenssons häst i Wuos koski, Fördenskuld såsom han en sådan Eed hafwer prasterat, ty dömmes han Saken frij och otilltalter, efter det 19 Cap: Tingm: B:

hwilket

 

317

 

hwilket doch den Högl: Kongl: HofRättens högrättwijsa censur i ödmiukheet underställes.

 

Scholmästaren wid NieCarlby Stadz Schola, wällärde H:r Andreus Lundell, ansöchte i Rätten det Bonden Jacob Sorwest skulle refundera honom hans hästs försummelse i 5 wekors tijd, då han af Sorwests häst, bijten, måste hållas under enär Jacob kunde intz befrija sin häst och i så beskaffat måhl tillböd en billig förlijkning. hwar på de in för Rätten förlijktes, att Jacob Sorwest gifwer H:r Lundell 2 d 16 s: Kmt: hwilket med handslag beträffades och dömdes å både sijdor att efterlefwas, lijkmätigt Kongl: Förordningen om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695.

 

Sedan Klagade H:r Lundell, att Pehr Pehrson i Kyrckioby, intet skall hafwa betalt höö dess Salarium på 5: Åhr tillbacka, påstående fördenskuld det Pehrson till fullgiörande af sin skyldigheet förplichtas måtte. Denne tillstod, att en sådan rättmätig afgift för fattigdomen skuld kommet af honom att innehållas, williandes wid bättre wilkor samma upfylla. Der uppå för Rätten förlijktes att Pehr nästkommande höst tillställer H:r Lundell, 1/2 t:a Spanmål el: dess wärde med Penningar som markgången då kan blifwa, hwilken Förlijkning faststäldes uppå Pehr att fullgiöras, lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695

 

318

 

Det påtog doomhafwanden, att jempte lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemannen Carl Mårtensson, efter wederbörandernes begäran, hålla Arfskifte efter Mattz Nilsons hustru i Hirflax, efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

 

Drengen Jacob Mårtenson i Staden, företedde Rätten, huruledes FaderFadren Sigfrid Anderson genom höga öfwerheetens tillstånd hafwer fått lof att inrätta en Krog emellan NieCarlby= och Lapo Sochnar, Jungar ben:d Och som han Krögerijet förestådt till sin dödedag och dess Son denne Jacobs Fader Mårten Sigfridson efter honom så lenge han lefde, haft samma beställning; ty förmodar han Jacob sig till Krogerije frijheeten wara arftagen, williandes fördenskuld nu fördrifwa sin Stiuffader Knut Hindrichson som någon tijd suttit i possession af Krogen; Knut swarade, att Stiufsonen intz hafwer stemt honom i förberörde måhl, utan Sonen Hindrich och emedan han Hindrich står under hans disposition Ty will Knut nu intet Contestera litem Jacob tillstod sigh låtit inkalla Hindrich Knutson, Och som icke han Hindrich, uthan dess Fader bör tilltahlas i detta måhl, ty åligger Käranden honom stemma låta, så frampt han förmennar sigh genom Arfz praference fram för Knut och dess Son till Krögerijet winna.

 

Då förekommo Bolagzmännerne Mattz Larsson

och

 

319

 

Och Mattz Thomasson ifrån Sochlotby, antydandes Rätten, det de blefwit förlijkte, att Mattz Thomason gifwer Larsson som tager sitt afträde ifrån hemmanet i ett för alt 80 d: Kmt: på 2:ne terminer Nembligen helften i Åhr, och den Öfriga helften tillkommande åhr. sampt försörier Larsons Moder Elsa Knutzdåtter till dess dödedag med tillbörligit underhåld lijka som sin egen moder. warandes honom Larson lijkwähl dess rätt och pra´ference förbehåller till hemmanet bestående af 1/2 Ml: skatte, fram för någon fremmand der Mattz Thomason samma eij besittia och wederbörl: Cultivera kan. Ty blifwer ett sådant reservatum actis publicis inhererat, men förlijkningen, angående Larssons afträde med lage dom faststäld, lijkmätigt Kongl: Förordningen af d. 4 Julii 695.

 

Hans Hanson och Grels Anderson med sine Conforter i Ytterjeppå som hugget något Törfwed öfwer Råen in uppå Kyrckioby skog emoot 644: Åhrs Råbref, hwilket Törfweed Pehr Sigfridson med sine Jnteressenter de Kyrckioboar bårt fört, fordrade en billig wederkientzlo, för deras anwende arbete, emedan de intet weetat, att tillwärckningen skedt på de Kyrckiobyboars ägor. Pehr Sigfridson tillstod sig och sine grannar affört några famnar törfwed, uhr deras skog, warandes benägne arbetet förlijka, hwar uppå Förlijkningen

således

 

320

 

således angick, att Kyrckiobyboarne som nutit Kiärandens arbete till godo betala derföre tillhopa 24 s: Sm:t hwilken förlijkning med laga dom fast stäldes, lijkmätigt Kongl: Förordningen af d: 4, Julii 695,,

 

Anders Mattsson i Kyrckioby, anförde det Erich Kiärr Pehr Sigfridson, Mattz Marckuson, Johan Mårtenson Anders Erichsson och Jacob Josepson af bem:t by, borthugget hans törfwedz barckor i Samfält Skoug. hwilket desse tillstodo, förebärandes samma skedt med Mattz Pelkonens lof och minne, uppå dess hemmans tillwärckning. Pelkonen tillstodo äfwen sin lofwen och bewiste med Hans Haraldz Endeliga witnesbörd, att Pelckoses antecessor på hemmanet Johan Pelckonen skall barckat för 30,, Åhr sedan af denne omtwistade skogen 2 famnar, hwilka här till stådt ohuggne och med Anderses barckade weed bårthuggetz, ty hafwer Pelckonen, att niuta betalning af frachtarena för de 2:ne famnar som hans hemman, med rätta tillhöra, men den öfriga törfweeden står unders Anders Mattsons frija disposition, efter det 18: cap: Bygn B: ll: och böter Pelckonen för sin Olaga lofwan 3 sk efter det 19 cap: ber: B:

 

Cronobonden Hindrich Simonsson i Öfwerjeppå, anförde det fuller hans Swägerska Maria Hindrichzdåtter med lof och Sämd åthnutit huus= och heemfreed med flere

förmohner

 

321

 

förmohner af hemmanet; men som hon begynnar missbruka en sådan frijheet genom ett otijdigt förfarande på många handa sätt, Crono hemmanet eij hell: kan mista de åker och Enges stycken som hon här tills brukat, ty anhåller han om en lagl: skils messa, Maria swarade, att Hindrich efterlåtit henne på hemmanet någre wilkor hwar med hon med barnen Sustinera skulle, Så skall hon och hafwa något Arf innestående, Och emedan hon intet weet sig i någon måtto giort Kiäranden förnär, ty anhåller hon, att ännu framgint få sittia Odrefwen, Hindrich lofwade betala till Maria de 12 d: 10 1/2 s: Kmt: som restera på dess Arf, hwaremoot hon måtte taga sitt afträde. Och slötz: att Maria förblifwer i Hindrichz huus till nästkommande höst med Sämd då lensmannen henne afdrifwa skall, så frampt ingen Förlijkning dess för innan emellan kommer, men de 12 d: 10 1/2 s: Kmt: resterande Arf dömmes Hindrich efter det 16 cap: Rådstb: att betala, förrän Enckian afwijker.

 

Hindrich Hansson i Wäxala, tilltalte Swåren Mattz Påhlson i Pensala angående 1 Sd: och 2 Carol: som SwärFadren Clemet Månson tilläns bekommet, Och emedan Mattz åbor hemmanet, ty påstår Kiäranden, att Swärfadrens gield betalas måtte. Swaranden wiste intet deraf, men påstod, att om Swågren sin fordran Eedel: kan bestyrcka, så will han samma betala, allenast det honom i arfskiftes

lengden

 

322

 

lengden efter bem:t Clemet godtgiöras och på allas dehl proportionaliter afkortadt blifwer. Ty swor Hindrich med finger å book, verificerandes sin fordran, Ty bör Matts Påhlson betala 6 d 16 s: Kmt: sedan 1/3 dehl på Hindrichz hustrus arf afkortade äro efter det 22 Cap. Erfd. B ll:

 

Jacob Hindrichson i Kåfjoki, klagade att Pehr Sigfridsson med sine grannar de Kyrckiobyboar skall hafwa kommet in till hans hemmans förmeenta frijheet, borthuggandes dersammastädes 15 famnar törfweed, hwilket han påstod, att de skulle honom wedergälla sampt här efter förhindras ifrån slijkt förfarande i hans skogz skatha. Swaranderne sade sig halsat skogen men Jacob barckat färdigt. Här öfwer inkommo parterne med fölliande skriftel: Förlijkningh hwilken efter begäran ord ifrån ord således intecknas: Såssom wij undertecknade Nembl: Jag Jacob Hindrichson ifrån Kåfjåki och Sex st: Kyrckiobybor, äre komne uti Twistigheet om skogz hygge, Ty hafwer wij närskrefne ingådt en förlijkning således: att för det iag Jacob Hindrichsson hafwer mist af mitt Törfweed, skole de Kyrckioboar mig ehrsättia halfwa delen af det iag mist, hwilka Kyrckiobyboar äro som föllier: Erich Erichson Kiärr; Jacob Josepson, Anders Mattsson, Anders Erichson, Mattz Markuson, Johan Mårtenson och Pehr Sigfridson, skole nu strax åth honom Jacob Hendrichson i Kåfjåki barcka det som dugl:t är, och det emellan westerbackan

och

 

323

 

Och Qwarnhuusbackan, alt in till Söder ändan på Wästerbackan in till westerleden och lilltreskesbackan in till winterwägen på Kierre, Sedermera der ifrån emellan lågbackan och lillTräskbackan och så Aldeles in till ändan af Jenjerfwi Träsk wid gångsynegerne, ehuruwähl Ängiarne en part tillhöra Jacob Hindrichson, att wij således å begge sijdor äro förlijkte och å begge sijdor hålles skall. läte wij nu skrifwa wåre Nampn här under och sielfwe rista wåre bohagz märcke, hwilket skedde i Munsala Lenssmens gård d: 26: febr: A:o 1707:

Jacob Hindrichson ifrån Kåfjåki och Kiärrmarcken,

Erich Erichson if:n Kyrckioby. Jacob Josepson ibid. Anders Matts:

Anders Erichson ibid, Mattz Markuson. Johan Mårtenson,

Pehr Sigfridson.

Och emedan intz Klander här emoot inföll, ty hafwa parterne sigh här efter att Rätta till dess något närmare om rätta skildnaden emellan desse byar ransakat och slutet blifwer.

 

Anders Backman, upwiste denne Rättens Extract af d: 22,, Aug: 1704,, hwarmedelst han å

fordom Borgmestarens Sal: Jacob Bockmöllers sterbhuus wägnar, fordrade af Johan Gunnar i wuosKoski 20 d: Kmt: här flytande af resterande Kiöpskilling för Torpstället som han gunnar af Mattz Eckos Enckia Margreta Simonsdåtter sig

till=

 

324

 

tillhandlat hafwer, och Ecko deremoot med mera skyldig blifwit. Gunnar war lijka nögd, till hwem han betalar Så hade Ekos barns Förmyndare Hans Ecko eij hell: något der emoot, uthan beklagade att Brodren ingen löös egendoom lemnat efter sigh till Creditorernes betalning; men Backman refererade Bokmöllers sterbhuus all laga pra´ference om någre löösören skulle finnas, fram för andre creditorer, Och dömdes Johan Gunnar, att betala till Bockmöllers sterbhuus den hoos sig innestående Kiöpskillingen 20 d: Kmt: till afrächning på de 87 d 17 s: Dito mt: mehrbem:t Ecko efter anförde Extracts lydelse skyldig finnes.

 

Det anförde Hans Ecko ifrån Wuoskoski, med flere, huruledes de med H:r Leutnampten Knorring nu i winter till Wiborgske armeen ifrån denna Sochn, uthkommenderade Soldater,

uti deras skrifwelser till deras anhörige här å Orten, skola hafwa beklagat det lenssmannen

Mathias Crichou skall hafwa berörde Soldater antechna låtet, som woro de legde till Krigztiensten, hwarigenom de wid ett el: annat tillfälle torde hafwa swårare, att ehrnå en nådig dimmission, då tijderne så medgifwa; Ty anhålla Bönderne om denna Rättens attest med hwad wilkor deras Söner och drängar äro till detta upbrått komne Och intygade Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, sampt lenssmannen Ma=

thias

 

325

 

thias Crichou och Nemden, att Erich Erichsson Kort, ifrån Wäxala, Jacob Draka ifrån Sochlot, Erich Lööf ifrån Kåfjoki, och Petter Asp ifrån samma by, af deras bönder äro legde, men alle andre som med bem:t leutnant hafwa utgådt äro utan lego tagne, såssom öfwerlöopz Karlar, hwilka deras Fäder= och huusbönder på deras hemman intet förswara kunnat, hwilket således föres ad acta, och efter begiäran Extraderas.

 

Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, Klagade att Jacob Keppo i Öfwerjeppå hafwer dragit på Crono hemmanet bestående af 1/2 Ml: en anseenl: Crrono rest, och skall dess utan slaget sigh på fyllerij och försummelse, så att Befallningzmannen intet wijdare kan betro honom besittningzrätten deraf. Anhållandes i dy om wärdering på hemmanetz lösa egendom, hwar efter han sedan will försee hemmanet med en dugligare åboe, Och anbiuder sigh nu en ung Karl Jacob Holm, hemmanet, att emoottaga. J medlertijd Befaltes lensmannen Mathias Crichou, till nästa Ting, att uprätta ett richtigt Jnventarium öfwer hemmanetz lösörer och gield, sampt tillsee uti hwad cultur Keppo; hafwer satt Crono hemmanet, både till huus= och Jord, wid detta tillfälle, lät Oluf Turdin sig till säkerheet intckna någon

Oliqvid

 

326

 

Oliqvid geld på Keppos hemman.

 

Handelsmannen Erich Öman, lät inteckna sig till pra´ference 261 d: 27 s: Kmt: fram för andre creditorer, som han hafwer att fordra på Mattz Gunnars hemman i Öf:jeppå.

 

Unga drengen Thomas Jacobson, pra´fent:de i Rätten lenssmannen Mathias Crichous Besichtningz Jnstrument, af d: 19,, Junii förledit Åhr, Beträffande Gååsforss lägenheeter som då äro besichtade honom till Nybygge, Anhållandes Thomas om Rättens närmare yttrande huruwijda honom må wara tillåteligit i sitt wählbegynta upsåth att fortfara; Och som det befans af lensmannens Syneskrift, att af Gååsfårs lägenheeter skall kunna Excoleras ett hemman, utan någon bohlbys förfång, Ty hafwer hoos hans Nåde H:r Vice landzhöfdingen Wälborne Johan Stiernstedt denne Nybyggaren i Ödmiukheet att ansökia, det landtmätaren i Orten kunde blifwa förordnat, att refwa Nybygget till alla lägenheeter på det skattläggningen der efter skee kan och en billig frijheet projecteras, men i medlertijd kan han begynna att drifwa Arbetet så fort han hinner.

 

Twisten angående Engesråer, emellan Pehr Sigfrid

son

 

327

 

son och Anders Andersson i Kyrckioby, förordnades efter begäran Nemdemännerne Carl Mårtenson och Erich Anderson, att besichta efter det 26: Cap: B: B: ll: och då deras relation inkommer skall Saaken till närmare sluut företagas så frampt icke parterne der å dess förinnan föreenas kunna.

 

Det upsteeg Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck upwijsandes denne Rättz Extractium Protocolli af åhr 695,, hwar medelst Wäxala Ölandet är befredat för skogzhygge till Salu, men deremoot lofgifwit, att hugga på Fröösöö och Kroköö och som en dehl emoot ett slijkt förbod ändå uthöda skogen, på heemlandet, ty protesterade Befallningzmannen å Crono hemmanens wägnar, emoot en slijk egen nyttigheet hwarmedelst de sigh sielfwa förderfwa, såå frampt sådand i tijd, dem icke betages och de bråtzlige nepte blifwa. Wäxalaboarne nu närwarande och till en dehl bekende sigh hafwa här uthinnan felat, men lofwade der med här efter afstå, hwaremoot Wälbem:t Befallningzman lät för denne gången der med beroo, Allenast framdels må blifwa uppenbarat om någon än wijdare der med beträdes. Ty förordnades Nemdemannen Carl Mårtensson och Bertil Erichson till upsynesmän, warandes deras plicht den bråtzlige att lagföra och afstraffa låta.

 

Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck lät första gången upbiuda Fosbacka hemmanet för 190 d:

Smt:

 

328

 

Smt: Crono rest, Sammaledes upbödz Nygåls hemmanet första gången för 219 d: Dito mt: resterande utlagor.

 

Nemdemännerne Erich Anderson i Sochlot och Dawid Dawidsson i Kåfjok som för deras Ålderdom och bräckeligheet skuld äro ansedde, att intet wijdare kunna stå i Pehrson lengden, Anhöllo nu dimission uhr Rätten, Men som begge desse Nemdemän wid deras Embetes bestälningar en behagelig redeligheet låtet förspöria warandes ännu af de Krafter att de kunna sittia i Rätten, hwilket förmodel: icke lärer hindra deras skähliga dimission ifrån Pehrsone lengden, ty kunde dem denne gången intz afskeed meddelas.

 

Capellanen H:r Claes Juniander, anhölt, det huus mannen Knut Larson i Sochlot och huusqwinnan Sophia Mattzd.r ifrån Öfwerjeppå kunde obligeras, tillijka med annat huus folck att giöra deras dagzwercken till Prästgården, det samma begerte och så Capellanen H:r Hindrich Neostadius, men Knut påstod att han är och hafwer warit i tienst hoos sin Swåger giestgifwaren Anders Elia´sson i Sochlot, och witnade Michel Mårtenson, Jacob Hindrichson och Nemdemannen Erich Anderson i berörde by, att Knut alt stadigt hafwer warit

uti

 

329

 

uti gestgifwarens tienst och intet sedan han kom ifrån staden haft sitt eget maatlag. Så intygade och bem:t Gestgifwarens hustru att hwad han uppå sine Segelreesor och med annat arbete förtienar, det kommer hemmanet till godo, dess emellan giör han dagl: gårdsens Arbete. Dess utan berättade och Kyrckioheerden, att han intz haft fog att upbära sine Påskpenningar af Knut såssom af någon huusman, utan såsom af en dräng. ty blifwer Knut Larson här med ifrån Capellanernes tilltahl i detta måhl befrijad; men Sophia hade ingen uhrsächt förutan det hon hafwa en utgammal moder att syta, och skall således intet slippa heem ifrån så lenge hon giör något dagzwerck, men som Sophia har andre Syskon hwilka undertijden kunna sig åtaga deras moders skiötzel, ty bör hon sine dagzwercken hoos Prästerskapet fullgiora.

 

Skattebönderne Hans Thomasson Harald och Hans Pehrsson Bion giorde nu påminnelse om deras Åkertwist som förledit häst ting anhengig giordes. Och blefwo nu på parternes begäran Anders Erichson ifrån Pensala och Josep Erichson ifrån ytterjeppå sampt Erich Kiärr Eedel: afhörde, då Anders och Josep bekende att de hördt, den förra af sin Fader Erich Sigfridsson och den senare af sin Fader Erich Markuson, att det omtwistade landet skall af ålder waret kallat Bions landet, men om det fullkombl: hafwer tillhördt Bions hemman, när el: på hwad sätt, det der ifrån kommet, ell: ehuru stort samma Bions land waret, det hafwa berörde gamble och nu afledne Fäder

intet

 

330

 

intz omtalt, Erich Kierr anförde på sin aflagde Eedh, att han öfwer 60 Åhr sedan hafwer hördt den omtwistade backan blefwet kallat Haraldzbackan efter som en ben:d Mattz Harald kommet ifrån Hans Thomasons hemman och bygt sig Torpare huus på samma Ort. Den tijden haf:r den omtwistade lindan waret med eenbuskar öfwerwäxt, och alt förderfwad af leergrafwar som der öpnade blefwet, men hwem der till egentel: warit ägande weet han intz. Så hafwa och Haraldz Mattz för så långliga tijder berörde huus upsatt och der efter afledit, att hwarken Bion och Kiärr, hwilka begge äro gamble män, det minnas ell: weta annars än igenom ett gammalt rychte. Bion berättade att han af sin afledne moder hafwer hördt det Bions landet som nu twistas om skall wara så widt begripet att och en dehl der af nu för tijden under Haraldz upbrukade åker är belägit, så befans och att, detta landet är belägit nedan för Haraldz gård, så att sidstberörde gård, är belägen emellan Bions hemman och Bions landet, mera war nu intz att påminna, ty slötz eenhälligt till fölliande

Sentens.

Det befinnes fuller af förestående Ransaakningar, att åthskillige Eedeliga witnen hafwa intygat, det de af deras afledne Fäder hafwa hördt att det omtwistade landet, som dels skall af Hans Harald wara intaget till åker, deels och under fäfooty och i linda ligga, skall wara

kallat

 

331

 

kallat Bions landet, doch så som deremoot i Consideration kommer 1:o att ingen af alle de i Saaken afhörde witnen hafwer kunnat wist säija, när, ell: med hwad wilkohr, Bions landet skall wara ifrån Bions hemman kommet och abalienerat, 2:o kan så myckit slättare skiähl af samma nampn tagas, som det icke allenast är uti sig sielf Kraftlööst, utan det jämwähl befinnes att den omtwistade jorden är kallad Haraldzlandet, och är 3:o uti uhrminnes tijder bebygt af en ben:dt Haradz Mattz, hwilken ifrån Hans Thomasons hemman skall wara uthkommen, 4: kan hwarken Bion sielf ell: någon af de afhörde witnen nu mehra säija huruwidt detta landet, af begynnelsen warit, 5:o är det närmare beläget in till Haraldz hemman än som till Bions, hafwandes Hans Thomason en dehl upbrukat till åker och en lång tijd oklandrat det samma brukat, en dehl är och under hans fäfoot belägit, Fördenskuld pröfwar Rätten skiäligt och med det 1 och 30 Cap: Jord: B: ll eenliget, att Hans Thomasson eller Haraldz hemman wid detta omtwistade land, handhafwe.

 

Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, såssom Fullmechtig för Jöran Knutssons Crono hemman i jeppå, upwiste en gammal Söndrig skrift hwar af befinnes, det fordom Gestgifwaren Erich Sigfridson i Öfwerjeppå hafwer sig tillhandlat af berörde Cronohemmans

förra

 

332

 

förra åboe, 2,, st: Rödningz land, af hwilka det ena wid jepåbäcken Allaredan kommet under sin bohlstad igen; men det andra wid yxkorfwa skall ännu häfdas af giestgifwaren Erich Markuson och fördenskuld tillbaka begiäres. Erich äger fuller intz samma hemma, utan bebor det såsom en Fader och Förmyndare för sitt omyndige barn som rätta bördaganden är, förklarade det han intz kan weeta huru med denna Saak är beskaffat. Mattz Simonsson Böös giorde uthan jäf sin Eed å book, sampt witnade att han som nu är 73 Åhr gl: weet det hans Fader bergade ett Engestycke wid yxkorfwa som hörde bem:t Crono hemman till, hwilket Engestycke Giestgifwaren sedan, en lång tijd brukadt och till Åker upgiordt hafwer. Anders Erichsson ifrån Pensala afhördes Eedel: och betygade, det han hafwer hördt af Erich Markusons SwärFader som war bem:t Anderses Faderfaders broder, att det wid yxkorfwa upgiorde Åker stycket är kiöpt i forna tijder ifrån Jöran Knutssons Crono hemman, hwilket och en lång tijd för 70 Åhr sedan warit Öde. Och giorde

så wähl han som det förra witnet någon förhoppning att de skulle kunna uhrskillia det köpta landet ifrån giestgifwarens egne ägor.

Resolutio

Aldenstund allenast ett gammalt skrifteligt document, utan och 2:e Eedelige witnen uthwijsa, att ett stycke land wid yxkorfwa som gestgifwarens Erich

Markusons

 

333

 

Markusons antecessor till åker hafwa Upgiordt, är abalienerat ifrån Cronobondens Jöran Knutsons hemman; ty dömmes och samma jordestycke tillbaka under sin förra bohlstad igen, lijkmätigt Kongl: Förordningen om skatt skyldig jordzdeelning af åhr 677: och böra Saaken afhörde witnen wid Executionen här af, wara tillstädes och uppå deras Eed och Samweten rätta råeren uptäcka.

 

Hustru Brita Andersdåtter ifrån ytterjeppå, bewiste med denne Rättens Extracter, att hon d: 16 Aug: 1702 hafwer giordt pra´tention uppå sine in föringar och förstrechte medel på Jacob Bers hemman, och d: 11 febr: 1703: wunnet dom uppå 20 d: 9 s: Kmt: sampt 3 T:r 28 Capp:r Spanmåhl, doch med sådane wilkor att och andre Creditorer skulle höras innan samma pra´tention kunde till mät gånga, efter som Erich Berss hwilken hemmanet kommet att emoottaga hade förklarat, det han intz högre geld will betala än som hemmanet i lööst och fast werderat är. Ty hafwer Rätten låtit Creditorerne inkalla till den 4 febr: 1705: då ingen af dem tillbudit att disputera Erich dess begerte beneficium, att få betala gelden allenast efter inventarii stoorlek, för uthan det de förbehållit sig, att skaffa en sådan Åboe som wille stå för hela gelden, på hwilken händelse och Erich waret nögd, att afträda, Sedermera är wid sidstl: höst: ting i an

ledning

 

334

 

ledning af hust: Britas pådrifwande resolverat, det Creditorerne åther till denna Rättegång skulle Citeras Angående pra´ference qva´stionen, Till föllie hwar af sig nu instelte jempte Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck. Rådmannen Niels Scheppar och Handelsmannen Mathias Aulin, förklarandes Scheppar, att han wähl weet, det hans geld 18 d: 18 1/2 s: Kmt: som han intet kommet att bewaka eij ut falla kan, men Mattz Aulin påstod att hans medel 41 d: 12 s: och en koo som uti 696: Åhrs inventario antecknade finnas, kunde honom fram för annor privat gield betalte blifwa, hwaremoot hust: Brita protesterade, emedan hwarken han ell: någon annan låtet deras fordringar uti protocollet intechna, förrän hon berörde tijd 1702: det giöra lät. Så kunde eij hell: Aulin bewijsa sig så, tijdigt sin fordran hafwa bewackat. Eij hell: finnes någre andre Creditorer hafwa låtit sig höra. Crono resten bestiger på hemmanet till 205 d: 12 s: hwar uppå hust: Brita efter 1703: åhrs dom hafwer måst stå för 31 d: 7 s: Och blifwer nu som af inventarii massan, 208 d: 16 s: decorteras 174 d: 5 s: Cronorest, så att 34 d: 11: Kmt: sedan behållit blifwer; ty resolverades: eenhälligt att sedan Kongl: Maij:z fiscus, lijkmätigt

det

 

335

 

det 30,, Cap: Ting m: B: hafwer af inventarii massan först nutit sin fyllnad, skall hustru Brita Andersdåtter dernäst efter Kongl: Förordningen Angående Seqvestrationer af d: 24, Jan: 684,, få sin betalning så långt den Jnventerade egendomen förslår, hwilket efter noga uthredzning som i Rätten skedde eij bestiger sig mera. än till trettio fyra dal: 11 s: Kmt: som Erich Bers dömdes att betala, efter det 8 Cap: Kiöpm. B: och 1703. åhrs dom. blifwandes han sedan för alle andre fordriingar som hemmanet blifwit skyldigt uti sin antecessoris tijd Aldeles befrijad efter det 22 cap: Erfd B ll:

 

Skattbonden Grels Knutsson med sine Jnteressenter, skattebönderne ifrån Pensala, begärte nu uthslag uti Saaken ellan, dem och Cronobonden Jacob Sigfridsson Rausk ifrån

wöro S:n, angående skillinggården som Käranderne efter Sochneråen emellan begge desse parters mulbete uprätta willia, upwijsandes Lensmannens Mathias Crichous och Nemdemannens ifrån Wöro S:n Johan Nilsons d: 18 Junii sidstl: efter Rättens befallning uprättade syne skrift, hwar af befinnes, det Jacob Allena skall hafwa så godt mulbete på sin sijda som Grels med sine 3:ne st: grannar på Pensala Sijdan, hwilka doch till förekommande af någon oenigheet sig omstengia willia, der till Jacob intet gerna wille

samtyckia

 

336

 

samtyckia efter som han inom råen på Pensala sijdan hafwer någon åker, men Crono Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck, såsom Fullmechtig för Crono hemmanet, hade här wid intet att påminna, för utan, det han påstår, att Käranderne Allea måste uppehålla gierdzgården och så här efter som här till lemna Jacob dess obehindrade häfd uppå dess inhägnade ägor, ehuarest de belägne äro, hwar till intet neckades; ty slötz, att de Pensala boar skall stå frijt efter Råen en skillie gård upsättia och således sitt mulbete inhägna efter det 12: 26: och 41: Capp: B: B ll: men hwad hanck och stöör allaredan hafwer intaget och bruukar in om råen på Pensala sijdan, blifwer så här efter, som här till under Crono hemmanet, behållit, lijkmätigt det 1 cap: Jord B: ll:

 

Crono Bonden Jacob Hansson i Wäxala, inlade i Rätten emoot Lenssmannen Mathias Crichou fölliande Klage skrift. Denne ährade häradz Rätten, är iag undertechnat högeligen föranlåten worden till att andraga, det sedan Lenssman Wählach:dt Mathias Crichou är hith i Sochnen förordnat till Lenssman, söker och uthfordrar han mer af mig än iag tillförende hafwer warit wan att utgiöra uti lenssmans Räntor, i det stellet iag hafwer till

hans

 

337

 

han Sal: Swärfader giordt 18 s: Kmt: enär som iag intet hade att lefwerera Spanmål så will han nu hafwa 1 d 16 s: Dito mt: förutan Ost Smor och Humbla som han Åhrln af hela Sochnen tager, lius och Kiött, der till, hwilket alt sträfwar emoot Höga Öfwerheetens Order, 2:o hafwer han och upburit af hwar Röök för de Pälsar som förseendes till Wijborg med frij skiutz 18 s: 3:o hafwer han och upburit till Korsholms reparation till glasen af hwar Röök 15 s: Kmt: 4:o är och uppburit till ett weedalijder af hwar Röök 13 s: det lijkwähl Wörobönderne hafwa till samma lijder eij mera uthgiort än 3 s: Kmt: 5: hafwer lenssman pålagt hwar Röök att uthgiöra till de Karar som försendes till Wijborg till Kläde penningar Öfwer 30 d: Kmt: 6:o hafwer och lenssman bortsåldt för Cappellbönderne alt det gambla stoor Broowercket och ingen weet hwart han samma medel anwendt, 7: Så fordrar än lenssman af dhe Bönder som uthgiort strumpor emoot dem som lefwerera skoor En Carolin efter skoor hafwa warit bättre om det är höga Öfwerheetens Befallning, så är den aldrig för allmogen upläsen, Och såsom sådane Räntor och pålagor sträfwar emoot Häradz beslut och den 6 punct som bijfogat copia uthwijsar, här å afwachtes Ödmiukel: denna låfliga Rättens uthslag: etc:

Jacob Hanson i Waxala

Sedan

 

338

 

Sedan förestående beswärs puncter woro uplässne begärte Jacob Hansson att weta huru myckit som lenssmannen för Tingzgiästning efter Kongl: Förordning bestås. då honom och

Allmogen Kundgiordes innehåldet af Kongl: Maij:z Allernådigste och Speciae Resolution af d: 21: Decemb: 680,, angående Tingz giestningen här i Österbottn, och anbefaltes lenssmannen till andre Tingzdagen med sin förklarning inkomma, men Jacob Hansson berättade sig wara citerad af allijs Rätten att comparera uppå andre Tingzdagen uti gambla Carlby, begiärandes att med ändtel:t sluut i Saken till nästa Ting anstå kunde! Och tog han således med Rättens tillstånd och uthan lenssmannens protest sitt afträde; wid Tingetz sluut inkom lenssmannen med fölliande Exception: för gunstig Communication af Bonden Jacob Hanson i Wäxala emoot mig rätt oförmodel: upsatte beswärs puncter, betackar den lofl: Häradz Rätten iagh Ödmiukel:t hwar medelst han 1:o andrager det iag för lenssmans Kapporne skall fordrat 1 d 16 s: då samma in natura af honom intz kunnat betalas; och att Såchnen dess utan måste Contribuera till mitt Kiök, Öst, Smör humbla med mera, 2:o begärer han weta om höga Öf:r

heetens

 

339

 

heetens befallningar warit på de Extraordin: upbörder såssom förflutne åhren upburitz, Nembl: till Pälsarnes skiutzning, till Korsholms reparation med mera som hans beswars skrift af sig wijsar och huru iag kommet att rotera Sochnen till uthredningen som skedde på Manskapet til Wijborg, sampt hwarföre inga Rächningar för Sochnen Öfwer samma utgifter och pålagor är slutne och upläsne, Och är min Ödmiuka förklarning angående Tingz capporne, Min rättigheet 4 Cappar är Åhrl: upfordrat och betalt in natura, men aldrig med 6 sk penningar som denne min missgynnare förmätel: skrifwit hafwer. och förmodar iag om än min ord underskeenet till de mootwillige, råkat falla, att den som intet betalar in natura, skall betala efter marckgången, det ingen wällsinnat der af lärer sluta att der efter blefwit Exceqverat, hwilket bestyrckes der af att Jacob Hanson ingen Execution under gådt, uthan innehåller ännu min rättigheet, det kan wäl händt att någon af redel: sinne efter råd och lägenheet sampt Sochnens gambla wahna wijst sin benägenheet utom de 4 Cappor hwar uppå de aldrig lärer tala, men det faller säll sampt huru Jacob som hållit in med en sådan ähra och heeder sådant på Sochnens wägnar

begynnar

 

340

 

begynnar drifwa; och som Rätten af sådant lärer kunna aftaga Jacobs argheet igenom det han påtager sig sådane Saker att drifwa hwar till han hwarken skiähl ell: Fullmacht hafwer, hwarföre iag på det högsta emoot honom protesterar och förbehåller mig på honom all laga reconvention. Till det senare om upbörderne meriterar ingen förklarning upsättia, emedan ingen stämning i det måhlet föregådt, beropandes iag mid doch i medlertijd på ordres och richtige rächningar öfwer alle upburne medel sampt wisa ordres huru iag kommet att rotera Sochnen i sidsta uthmarch, till Wijborg, men ingen skall kunna bewijsa mig gådt öfwer el:r uthom ordres wid sådane tillfällen, och giordt Sochnen förnär för mitt egit interesse skuld utan der emoot betyga att publicationer skedt för Allmogen i Sochne stugun här om, då några medel upburitz. Så lära Nemden sigh jemwähl ehrhindra, att Sochne rächningarne äro upläsne i Sochnestugun, så att iag så beskaffat måhl intet råder före om denne gode Bonden då råkat wara från warande. Och Aldenstund Rätten och detta med mera rättwijsligen kan see min oskyldigheet; Ty anhålles Ödmiukel: om nödigt yttrande, hwarest Sochnens Rächningar böra upwijsas antingen in för HäradzRätten el: Canceliet, emedan de angå Executions wärket, hwar efter

iag

 

341

 

efter iag mig sedan weet ställa, denne min ödmiuka förklarning tächtes den lofl: häradzRätten wähl meendt uptaga och för min Oskyldiheet skuld på Jacob Hanson en laga reconvention reservera, hwar med iag skyldigit förblifwer etc:

Mathias Crichou.

Och försäkrade Lenssmannen det han skulle wid nästa Ting bättre och med fullkombl: verificationer förläggia hwad Jacob Hansson emoot honom haf:r anfördt, Fördenskuld såssom parterne å både sijdor warit nögde med Saaksens upskof, warandes eij hel: någon af Sochne männerne somwelat åtaga sig Jacob Hansons Käremåhl, Ty blifwer och detta ährendet i så beskaffade omstendigheeter uthstält till nästa Ting.

 

Mons.r Elias Hamnius befulmechtigad uthaf Borgaren Hans Mickelson i NieCarlby Stad, anförde huruledes bem:t Borgare uti Kyrckioby=en äger ett skatte hemman Kudniss hemman ben:dt och aldenstund Borgaren Erick Pehrson uthaf samfält mulbete haf:r just uti bem:t Kudniss hemmans åkerskata, upgräftat sig åker, och jämwäl uti hemmanetz åkerskata upkastat, ett dijke, hwar igenom Hans Mickelsons bröst

åker

 

342

 

Åker som består af högtland sandjord merkeligen förtorkass, så att han nu mera intet bär frucht, uthan är i lindalagd. som alt mera af Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Samuel Österbeckz syneskrift af d 8 Maij förledet åhr sees kan; ty anhåller fulmechtigen det Erick Pehrson måtte afstå sitt pra´judicerliga gräftland, och samma kunde tilehrkennas Hans Mickelson hwilcken der af som anfört är en stoor skada på sin bröstjord ledit haf:r. Erick Pehrson berättades wara siuck; Men hans Son Anders blef inkallad, och sade sig hafwa kommet att swara i Saken, anhållandes att han fader kunde blifwa conserverad wid sine åkrar som han med Borgmestare och Rådzz lof och tilstånd, haf:r gräftat, Så protesterade och Handelsmännerne Johan Ryss, Larss Scheppar och Nils Brask emoot Hans Mickelsons upsååt, påståendes att staden igenom Kongl: Maij:tz nåd och donation äger uti Kyrckioby någre af hyste Medel. hwilcke med de bebygde skatte och Crono hemman i Merbem:t by äro samfälte i skog och Marck

haf=

 

343

 

hafwandes så wid wäl Borgare som bönder någon samfält Marck intaget både till åkrar och

Engar, så att det ena intet förr än det andra rättass kan. Så berättades och att staden är taxerad för Erick Pehrsons gräftland, icke mindre än som för deras öfrige ägor. Hwarföre de anhålla att intet sluut här uthinnan måste förr än Borgmestare och Råd behörigen hade blifwa, efter som Borgmestare och jempte flere som detta angår intet här til instemde blifwet, det och fulmechtigen med sin principal tilstodo; ty resolverades att såssom stadens och Kyrckioby bonde hemman ägor äro samfälte, ty kan Rätten uthan alle interessenternes närwaro och så lenge de ostamde äro sig intet uti denne twist uthlåta, emoot det 15 cap: Jord B: och det 28 cap: Tingm B: ll: Så skal och hans Nåde hl:r landzhöfdingen anlitass om behörig fulmechtig för de Cronobönder som uti Kyrckioby boande äro lijkmätigt Kongl förordn: af åhr 686:

 

610

 

Anno 1707,, d: 7,, 9,, och 10,, Septemb: Höltz ordin:

häradz Sommar ting med Allmogen af NieCarlby

Sochn, uti dess lenssmans gård, Närwarande Cro=

nones Befallningzman Wälbet.de Samuel Österbeck

sampt efterskrefne Ährlige och Beskedelige män

som Såtho uti

Nemden.

Carl Mårtensson i Wäxala, Erich Anderson i Sochlot

Josep Erichson i Munsala, Mattz Jacobson i ytterjppe

Hans Thomason i Pelet, Mattz Johanson i Kantlax

Johan Kock i Hirflax, Michel Runt i Öf:r jeppå

Mattz Olufson Öfwerjeeppå, Oluf Kojonen i Wuoskoski

Dawid Dawidson i Kofjoki,

 

Det berättade Giestgifwaren Erich Jsaacsson ifn Wäxala, huruledes honom den bedröfweliga händelsen hafwer wederfaritz att hans grannes Jöns Runtz hufwudswaga hustru Karin Jönsdåtter nu förleden Tijsdag, hafwer kommet löpandes ifrån sin gård, med en stoor Knif och öfwer fallet hans 2:ne barn, Sonen om sine 5 åhr och dåttren om sine 3 åhr gammal, som woro uppå hans gård allena, tillbiudandes först att fast laga och skada pilten; men han hafwer slaget henne på händerne, med en liten Kiäp och kommet oskadder

undan

 

611

 

undan, ty hafwer hon bem:t flika fast taget och uplyft hennes Kläder, sampt stycket henne ett styng under Bröstbenet, och sedan upristat hennes buuk, brede wid naflan, så att inelfworne uthrunno och barnet natten näst der på fölliande afledit, så snart pilten Kom in, och berättade hwad Karin giorde med hans Syster Margreta, utåp Erichz hustru och hans moder som allena hemma woro, hustrun tog det Sårade Barnet och in bar, men Modren lopp efter Karin och tog uthaf henne Knifwen på wägen förr än Karin slapp heem i sin gård, som är belägen ett Kiäp Kast ifrån Erichz huus, då Karin intet wijdare hafwer sig förklarat, än det hon sagt, att det woro giordt som giort är. Anförandes Erich att Karin som nu är öfwer sine 50 åhr uti en lång tijd waret något fånot och wid ringa förstånd; Men nu detta åhret warit något Sällsammare än som tillförna, hafwandes aldrig haft någon oenigheet med Erich eller dess anhörige, uthan blefwet af dem wäll fägnad, då hon som med sin man är något fattig, uti Erichz huus kommet; Ty weet han intet huruwida han hennes högsta straf kan påstå, uthan lämnar det samma under Öfwerheetens rättwijsa be:

tänc

 

612

 

tänckande. Hust: Karin spordes huru hon till denne mordiskaoch swåra gerning hade kommet. och swarade hon sig det intet weta, kunnandes eij heller giöra beskeed när ell:r hwarföre hon blefwet fängzlad, mindre om Erich hade haft någre Barn el: huru med dem tillstodo. wijsandes öfwer alt ett myckit förstält, oroligt och osundt ansichte och åthafwor, så att man på intet sätt kunde låcka något wett uthaf henne. Erichz Fader Jsaac Erichson anförde huruledes Karin förleden wåras efter Påsktijden kom till honom och bekende det hon woro uti ett stoort samwetzqwahl efter som hon öf:r 20 åhr sedan slaget sin Systers hustru Brita Jönsdåtters barn med handen i Hufwudet så att hufwudet stött emoot waggstolpen på andra sijdan och blod runnet uth igenom Örat, och barnet der af döt blefwet, bediendes hon fördenskuld Jsaac tala med hennes man, att han wille skaffa henne till Prästerskapet, på det hon kunde tröstad och uprättad blifwa, hwilket och Jsaac strax giorde, så att hon icke långt der efter kom i tahl med Coadjutore minesterii H:r Andreas Lundell, hwar efter hon åter kom i tahl med Jsaac och sade sig hafwa bekendt samma gerning för Prästen, då han henne absolverade, och tog Synden

uppå

 

613

 

uppå sig, som Jsaacs ord föllo, Karin kunde sig intet här öfwer förklara, uthan sade, att hon af lenssmannen Mathias Crichou är förwillader, då lenssmannen berättade hennes swar grunda sig der uppå, att sedan hon blef Fängzlig, hafwer hon tillbudit att läsa Morgon och afton böner för henne, då hon intet welat läsa efter, uthan påstådt det han förwillar henne, så hafwa och flere som hållet wacht, en och annan gång läset för henne; men ingen hafwer kunnat komma henne till att läsa efter. Dess uthan hafwer hon waret myckit orolig och grufweligen roopat besynnerl: om nätterne. Hennes man Jöns Runt tillstodo uthan någon gensäijelse att hon hafwer begådt den grufweliga gerningen, på Erichz barn, men beklagade att hon i Månge åhr, hafwer något af sig kommen, så att hon och för 3:ne åhr sedan tillbod att bita näsan af honom då han soft. Sidstl: Juul och Kynders: messa tijd, begynte hon blifwa något werre, än som till förra, så att han uti sidstl: Aprili förde henne till Capellanen H:r Claes Juniander och något, der efter uppå en sådan berättelse som Jsaac Erichson hafwer anfördt till med hielparen H:r Andreas Lundell,

Så

 

614

 

Så bekenner han och, det hon sagt sig hafwa slaget sin Systers barn som Ofwan förmäles, men emedan hon Aldrig förrännu detta Åhret uti sin hufwudswagheet sådant hafwer omrördt, ty will han intet troo henne der till wara skyldig. hälst emedan barnetz Föräldrar henne derifrån frijkalla. Widare berättar Runten att hon förleden Måndag fölyde ofta bem.t sin Syster Brita heem till Munsala, och hafwer om Tijsdagen så lenge han war äfwen uti Munsala hoos lenssmannen honom owetterl: heemkommet och uti hans frånwaro så bedröfwel: sig åthburit som anfördt är. Karins Syster bem:t hust: Brita anförde det hennes ett Åhrs gambla och ända barn 682. så lenge hennes man Knut Falk war Båtzmen i CarlsCrono blef Siuk i messlingen, hwar af det någorlunda kom sig före igen, men råkade strax der efter uti en annan hitzig Siukdom, hwar med det någre dagar plågades innan det afled och kan hon ingalunda uti sitt samwete troo det Systren på något sätt till dess död wållande war efter som hon Karin hwarken då ell:r sedan waret af något argt sinne, eij hell: något tecke till en slijk wåldsamheet uppå barnet förr el: efter dess dödh

merckies kunde, uthan troor hon fullkombligen

att

 

615

 

att Karin uti sin hufwudswagheet uppå sig sådant osannfärdel: hafwer bekendt. Knut Falck som nu är hemma och tillstädes war afwen uti samma trooen, efter som han berättar sig noga denna Sommaren och sedan Karins bekennelse kom att blifwa rychtbar, sin hustru, den han säger wara af ett samwetz grant sinn, förhört hafwer, beklagandes Knut att Karin natten emoot förleden tijsdag uti hans huus war myckit orolig och tillböd åthskillige gånger att römma sin Koos, så att han hela natten, måste med serdeles flijt wachta henne, under samma tijd klagade hon sig wara uti en sådan pina som lågo hon uti Elden, Om tijsdagz morgonen, lät han henne uppå sin trägne längtan gå heem, då Systre Brita fölgde henne och berättade nu Brita, att Karin lopp myckit fort heem intet fölliandes wägen utan foort ginast Öfwer ett grundt Sund uti watnet, så att Brita tänckte, det de begge omkomma skulle. Så snart de kommo in i Runtens stugu der Karins stiufsöner Dawid och Jonas tillijka med Dawidz hustru woro inne, satte Karin sig en liten stundh på sättet och tog en stoor Knif af bbordet att afskära sine naglar, med, Brita hafwer förmant gårdz Folcket

att

 

616

 

att wähl achta Karin, som då war mycket wettlöös hwar uppå de hafwa swarat. det Brita intet behöfde hafwa något bekymber om henne, sedan hon wähl kommet heem, hon plägade ingen skada giöra, det drögdes intet länge förrän Karin gick med Knifwen i handen uth, då Dawidz hustru fruchtade att hon skulle gå uth att giöra grannens barn skada, efter som hon då näst förflutne dagar hade nalkatz in till Sängen der hemma med en steen i handen, williandes skada hennes barn, och hade dess uthan wist sig myckit afwite i det hon /: reverenta sagt / giordt sitt ärende i spijsen och burit det samma emellan sine händer om kring stugun. Ty hafwer hon budit sin man Dawid tillse hwart hon tog wägen. Dawid hafwer efter något betänckande gådt uth, Brita med de öfrige tillstädes warande hafwa jämwähl icke långt der efter gådt att see efter Karin, då Dawid kom tillbaka ifrån Erich Jsaacsons gård, och klagade det hon då allaredan hade stuckit Erichz barn med Knifwen. Dawid och Jonas tillijka med Dawidz hustru Lijsa Sigfridzdåtter blefwo hwar för sig serskilt förhörde och tillstodo enhälligt att de sågo Karin wid sin heemkomst, sättia sig något lijtet på sätet och

taga

 

617

 

taga af bordet en stoor Knif, hwar med de woro wahne att skära el: flå späcket af siählhudarne, hwilken Knif fördenskuld ingen af gårdz Folcket besynnerl: tillhörde, och när hon suttit en lijten stund, gick hon uti Framstugun som är gint emoot Bagarstugun, hwilket ingen kunde tillbiuda henne att hindra, emedan de tänckte att hon skulle der efter wanligheeten, taga något maat, de kunde eij heller giöra sig serdeles tanckar om hennes då infallande raserij, emedan hon intet tillförna hade tillbudit att giöra någon skada, eij heller då hade sådane åthäfwor som någre mordiske anslag uthwijsa kunde; Så snart de förnummo, att hon gick uth uhr Framstugun och tillbys, hafwer Dawid intet längre drögdz förrän han gick att see efter henne, som anmält är, tilläggandes hustru Lijsa, att hon intet weet om stiufswär modren någre dagar tillförna tänckte att skada hennes barn eller eij? emedan hon stod allenast uth med Sängen der barnet låg, och hade en tegelsteen i handen, hwilken henne strax blef ifrån tagen, eij hel: hafwer någon sedt henne giöra i stuguspijsen den oqwamligheet som hust: Brita haf:r

om

 

618

 

omtalt, uthan hust: Karin hafwer sielf sagt sig således giordt hafwa, hustru Brita ehrhindrar sig och, att hon hörde Karin gå uth i Framstugu dören, förrän hon gick till Erich Jsaacson, Men Karin kan sådant intet uth reda, uthan klagar att hon är förwillader i hufwudet, doch hafwer hon läset efter så ofta hon af undertechnad der till afton och Morgon blefwet hållen, och jämwäl in för Rätta uppå Förmaningar bedit gud om sitt förståndh och sin hälsos uprättande, fast man der widd ringa ell: alz ingen andacht hafwer skönia kunnat. Till bättre uplysning i Saaken afhördes Nemdemannen Carl Mårtensson i Wäxala Eedel: och ojäfwad, sampt intygade att Karin hela sin tijd, hafwer warit af ett så swagt och dufwet förstånd, att ingen hafwer kunnat rätta sig fullkombl: efter hennes taal, doch hafwer hon der wid intet låtet mercka någon argheet; uthan wandrat i sin eenfalldigheet lijka så som uti en töckna. hennes långt för detta afledne Fader war en sträng och

hastig

 

619

 

hastig Karl, och slog henne ofta och hårdt för sin dumheet skuld, men slog större oweet in än som uth, mången undrade för hennes swagheet skuld, hwarföre hennes nu warande man Jöns Runt wille taga henne då hon war en gl: Piga för 10 Åhr sedan, han hafwer intet aflat någre barn med henne, men lijkwäl waret myckit tålig och undraget med henne, hennes feelachtigheeter, och weet Carl Mårtenson, det han alt sedan sidstl: Kyndermesse tijd intet hafwer haft för henne någon serdeles nattroo, emedan hon esomoftast welat löpa till skoug och det stundom Oklädder, emellan Erich Jsaacssons och Jöns Runtz huus hafwer han intet hört någon owänskap i anseende hwar till hon skulle komma att giöra det samma , som hon giorde, desse näst förflutne 4: wekor är uti Kyrckian hållet Bön för henn lijka som för andra siuka, uthan att uppenbara hwad Siukdom hon hade, mera weet intet han här wid att påminna, Runtens granhustru Brita Jönsdåtter afhördes uthan jäf eedel: och hade hon om Karins tillstånd aldeles samma berättelse som Carl Mårten

son

 

620

 

son, hwar till hon lade detta i synnerheet, att Karin esomoftast i detta Åhret kommet till henne och klagat öfwer sweda i Kroppen och swårmodigheet, sampt bedit Brita läsa för sig hwilket hon och ofta hafwer giort. Så hafwer och Brita hört Karin nu i Sommar åthskillige gånger i från begynnelsen till ändan för sig sielf och uthan book sjunga i Allena till dig herre Jesu Christ etc Sidstl: Olufzmesse tijdh klagade hon deröfwer att hon intet får döö. Brita hafwer förmant henne, att låta sig nöja med gudz willia och med tålamod förwänta den stund på hwilken gud henne kalla will, Karin har sagt: det är intz nöd att giöra

illa nu: det frågar ingen der efter, hwar wid hon blef förmant, att bedia gud bewera sigh och achta sig för grofwa missgerningar, elliest kommer Bödelen henne på nacken, då Karin swarade sig så willia hafwat. och ifrån den tijden begynte Brita att nogare hafwa acht uppå sine barn med mera i fruchtan att hon skulle något ondt sig företaga Hustru Beata Erichzdåtter ifrån Moonäs

be

 

621

 

berättade efter aflagd och ojäfwad Eed, att hon för 3 wekor sedan och när det hade begynt att hållas Böner för Karin i Kyrckian, fan henne sittia uti Klåckarens Dawid Hindrichsons huus med en Smör gåss i handen, hustru Beata har låtet märcka, att hon tyckte wähl wara att Karin kunde gå uppe och komma till rätta med Smörgåsen, det blefwo fuller bättre med henne, hwar till Klåckare hustrun hafwer swarat: att det är lijka myckit hwar hon sitter ell:r snart hon går, hon plågas ändå med sine onda tanckar, deruppå hafwer Klåckare hustrun gådt uth och Beata frågat Karin hwad henne feeltes, då hon swarade: gud weet hwad mig feelar. Jag hafwer ondt Samwete der öfwer att iag för en rund tijd sedan slog mitt syster barn ett slag med handen i hufwudet, sedan tog iag det up och wagga och sattet up på min Moder som låg i Sängen, då barnet hölt hufwudet uprätt som tillförna, sedan gaf iag det äta och det åth och lefde sedan i 14 dagar, Jag weet intet om iag war orsaken till dess död el: icke, hust: Susanna Mattzdåtter ifrån Munsala

giorde

 

622

 

giorde uthan jäf sin Eed å book, sampt witnade att hon war tillstädes och såg hust: Britas barn wara siucht uti hwilken Siukdom det och dödde, så hafwer hon och Klädt samma barn lijk och ingalunda sedt någon Åkomma ell: täcke till något slagzmål uppå barnet antingen förr än det dödde ell: sedan. Så hafwer hon eij hel: hördt hustru Brita klaga det hennes Syster Malin hade giordt hennes barn någon orät hwilket hon intet underlåtet att giöra om hon sådant hade förstådt, emedan hon älskade myckit sitt eenda barn och sörgde öfwer dess död, något för sidstl: midsommar hafwer Susanna kommet till tals med Karin och frågat hwarföre hon bekenner osant uppå sig, att hon skall slaget i hiäl sin Systers barn? då Karin först neckade sig sådant hafwa sagt; men då hon blef öfwertygad, sade hon sig wara förwillad i hufwudet, der uthaf att hennes man hade slaget henne i hufwudet med en miölposa, dess uthan hafwer hon blefwet ändå werre när hon i Pinges helgen löfte en gryta af spijsen hoos Erich Jsaacson. Så hafwer hon och sagt, det hon

hade

 

623

 

hade slaget en hund i Hufwudet med en skåhl, och troor att den Synden henne aldrig förlåtas kan, med mera som hon i sin swagheet framförde, mera war nu intet att påminna, för uthan det Karin tillspordes om hon icke nu efter sin förra Önskan wille döö ell: om hell: wille lefwa i all sin dag uti landsens dåårhuus, hwar uppå hon intet kunde sig förklara, uthan sade att hon weet det intz; Men hennes man Jöns Runt förmodar att hon i anseende till sin hufwudswagheet ifrån lijfz straffet lärer blifwa förskont. Så förklarade och Erich Jsaacson att han hwarken står efter hennes lijfz straf el: will hafwa af hennes anhörige någre böter uthan anhåller det Karin kunde blifwa i dårhuset förskaffad, hwarwid Sochne männerne påminte att Jöns Runt är en fattig Karl och intet lärer hafwa medel henne att inlösa, anhållandes det hon uthan löse kunde intagen blifwa och slötz eenhälligt till fölliande

Sentens

hwad

 

624

 

hwad först angår det dråp som Karin hafwer bekendt sig öfwer 20 åhr sedan hafwa begådt på sin Systers hustru Brita Jönsdåtters barn, Så emedan hon intet talt der om förr än nu i Åhr sedan hennes melancholie och fåwitska taget öfwer handen, då hon eij heller med någon wissheet kunnat säija sig till barnetz död wara skyldig, som hust: Beata Erichzdåtter

witnes måhl med mera uthwijsar. Dess uthan kunna barnetz Föräldrar Knut Falck och hans hustru Brita Jönsdåtter intet troo henne i det målet wara skyldig. Så hafwer och hust: Susanna Mattzdåtter uppå sin aflagde Eed witnat det hon sedt barnet uti dess Siukdom och Klädt dess lijk, men intet kunnat förstå något teke ell:r lijknelse till någon wåld sam död, Fördenskuld kan Rätten intet finne Karins bekennelse i detta måhl ware sannolijk, uthan här flyter äfwen som många andra hennes uthlutelser endast och allenast af hennes grundlösa phantasier och skiälelöse inbillningar, hwarföre hon och ifrån samma

gerning

 

625

 

gerningen i anledning af det 20,, Cap dråpm: B: med willia ll: sampt Krigz Art: angående processen af åhr 683: §: 23 dömmes frij.

Beträffande för det andra Erich Jsaacsson barns död, Så aldenstund föregående Ransaakning nogsampt uthwijsar det Jöns Runtz hustru Karin Jönsd:r hafwer det samma i

hälstucket; ty kommer der wid att Considereras och öfwerwägas antingen hon en sådan mordisk gierning hafwer giordt af berådt mod och upsåtel: till föllie hwar af henne borde lijfzstraffet undergå, ell:r om hon warit så afwita att hennes Saak lijkmätigt det 15 Cap: dråpm: B: med wåd: ll: kommer att afgiöras, angående det förra så synes fuller det eftertänckel:t wara, att Karin för hustru Brita Jönsdåtter i Wäxala sidstl: Olufzmesse tijd hafwer klagat det hon intet får döö, och då hon af Brita förmantes att achta sig för onda råd och gerningar, på det hon icke skulle råka uti Skarprättarens händer, hafwer hon swarat sig willia komma under honom, som Britas Eedeliga witnesmåhl med mera uthwijsar, hwar af endels kan pra´sumeras, att

hon

 

626

 

hon Karin, af ledosamheet till sitt Siukeliga och melancholiska lijf, medelst berörde barns af laga tagande så mycket hastigare wille sine dagar afkorta som hon inbillade sig för en rund tijd sedan hafwa dräpit sin Systers hustru Brita Jönsdåtters barn, doch som deremoot

på andra sijdan i Consideration kommer 1:o att alle de i denna Saak Edel: afhörde witnen eenhälligt hafwa intygat, det Karin i all sin dag haft något feel uppå sitt förstånd, hwilket mangel detta åhret 2:o hafwer tilltaget, att för henne uti Kyrckian desse sidste wekor äro böner håldne, 3:o hafwer hwarcken Erich Jsaason eller någon annan under föregående Ransaakning kunnat säija det emellan Giestgifwarens och Runtens gårdar någon owänskap warit, i anseende hwar till Karin så grufweligen hämnas skulle. 4:o hafwer Karin nu under påstående Ransaakning, hwarken kunnat orsaakerne till den angifne gierningen förklara ell: uti Öfrigt wijsa något tecke till ett sundt förnuft, uthwijsandes 5:o hennes förstälta och sälsamma ansichte och adfleter, att hon inga lunda hafwer något bättre weet hoos sig förborgat, än som hon i sielfwa wercket wijst hafwer,

uthan

 

627

 

uthan är hon af sin illa disponerade och Siukliga Kropp till sitt sinne och förnuft så förrychter och af sig kommen att hon ingen wåda wäga weet; J anseende hwar till Erich Jsaacsson såssom rätta Målsäganden 6:o intz hafwer kunnat uppå henne något lijfzstraf begära, Fördenskuld pröfwar denne Rätten i anseende tillföregående skiähl och omstendigheeter rättwijst henne hustru Karin Jönsdåtter ifrån lijfzstraffet befrija, och skall hon i det stället i anledning af det 28 Cap: §: §: 1: 6: Kyrckiolagen emoot 20 d: Smt: löse intagas uti Cronoby Hospital eller dåårhuus. Anbelangande för det Öfriga hennes anhörige som henne uti dess Siukeliga tillstånd icke nog försichteligen hafwa wårdat, uthan hafwer hon kommet att giöra en sådan skada som anfört är, Så borde de fuller ansees med sådane böter som berörde 15 Cap: dråp m: B: med wåda ll: wid handen gifwer, men som Målsäganden till samma böter, Erich Jsaacson in för Rätta hafwer förkklarat, det hon inge slijke böter will hafwa, ty blifwa wederböranderne derföre förskonte. hwilket doch med det öfriga, den höglofl: Kongl: HofRättens högrättwijsa och nådiga omdömme aldraödmiukeligast underställes.

 

Efter Hindrich Holms och Jacob Kaup

 

628

 

i öfwerjeppå begäran förordnades Nemdemännerne Carl Mårtensson i Wäxala och Mattz Johansson att dela deras gärdzgårdar som nu stå i twist, sampt syna och fölijka hwad som desse parter wid samma tillfälle i öfrigt dela om, lijkmätigt det 26 Cap: B: B: ll: åliggandes Nemdemännerne af en sådan sin beställning wid nästa Ting Rättenom besked giöra.

 

Hans Jacobsson i Harioxen och Carl Giöstafson i Hirflax, anmälte hoos Rätten deras hwar med andra i wänligheet träffade Förening, angående ett stodh som Carl råkat i Olycke före i dy det brutit af sig benet, och låfwade Carl ehrsättia skadeståndet med 4 Carol: En Siälhuud och Ett par skoor, hwilken deras Förlijkning med laga doom faststäldes lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af d: 4 Julii 695.

 

Elias Michelsson i Wuoskoski förekom och jempte stiufmodren Margreta Larsdåtter, begärade doom hafwanden sampt Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck och Nemdemannen Oluf Kojonen att skifta Arf efter Sal: Michel Mårtenson arfwingarne emellan, hwilket af Rätten lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll aggree=

rades

 

629

 

rades. Hwarjempte Michels Enckia Margreta Lars dåtter desinnerade fölliande testamentz instrument: A:o 1707: den 25,, Martii, då Jag undertechnadt besöchte med herrens högwärdiga Nattward Michel Mårtenson i Wuoskoski, wid hwilket tillfälle han låfwade och tillsade sin nu warande hustru Margreta Lars dåtter Nembl: 1:o en Tunna 16 Cappars uthsäde Jtem 20 skrindland höö. 2:o En Ny stugu på Södre sijdan af gården 3:o en häst med dess redskap 4:o En Koo. Noch uthlänte penningar till hemmanetz behof Sextijo d: Kmt: ändoch lofwade han 4 Cap:r hampland. Jtem en Säng. af Kåhlland, jempte en liten Humblegård, Således ware passerat och aftalt som ofwan förmält står attesterar A:o ..die ut Supra.

Gab: Rislachius

Sac: in härmä.

Och som Arfwingarne till en dehl woro frånwarande ty intächnades testamentet wedrböranden till Säkerheet.

 

Sigfrid Mattsson i wuoskoski, klagade att Nybyggaren Thomas Jacobson, sig tillägnat och i

Sommar bergat höö af en till dess hemman lydande Eng Hanhikoski ben:d dragande 10 skrinder höö, Upwijsandes till styrckio af sin gl:

uhr

 

630

 

Uhrminnes häfd, Böndernes Giöstaf Stråkas och Gabriel Påhlssons attester af d: 3 och 6: Septemb: sidstl: efter hwilkas lijdelse Engen skall af uhrminnes tijder häfdatz under Kiärandens hemman anhållandes han i anseende der till, det han wid Engen kunde bijbehållen blifwa. Nybyggaren upwiste deremoot Lenssmannens Syneskrift af d: 19 Julii förledit åhr. Hwaraf befinnes att huusmannen Markus Anderson tillförne skulle slagit samma Eng, hwarföre derom är lemnet till Rättens uthslag. påståendes Nybyggaren der till

så myckit mera blifwa ägande som dess påbegynte wärck för nödigt hööslag elliest kommer att stucha. Hindrich Olufsson i Öfwerjeppå swor ojäfwad med hand å book och witnade sig hafwa sedt det Kiärandens Fader Mattz Mattson uti 30 Åhrs tijd låtit berga Hanhikoski Eng, då intet watn wart till hinders. och hafwer han eij hell: annat hört än Sigfridz hemman skall der å uhrminnes häfd äga, Så befans och att bem:t huusman för gl: giord tienst haft lof af Swågren Mattz Mattson denne Eng at berga.

Resolutio.

Aldenstund Sigfrid Mattson genom be=

hörige

 

631

 

hörige witnen hafwa bewijst sitt hemman Hanhikoski Eng äga uhrminnes häfd, Fördenskuld dömmes samma Eng under Sigfrid Mattsons hemman så wid och toor den af ålder warit, lijkmätigt det 1 Cap: Jord B: ll: men hwad rödningzland der när om kring kan wara, efterlåtes Nybyggaren att intaga, Sedan förlijktes parterne att Swaranden Emoot sitt arbete får niuta sig till godo halfwa höet, och bör Sigfrid Mattson efter det 26 Cap: B: B ll: gierda om sin Eng, så frampt han der uppå will någon frid hafwa.

 

Pigan Margreta Jsaacsdåtter i Kyrckioby; beswärade sig öfwer Jacob Josepsson der sammastädes, för det han denne Sommar i höanden skulle öfwerfallit henne med hugg och slag. då hon warit på gällmåsa att berga höö till sin Maat moders förnödenheet, hwar efter hon strax låtit syna sig af Nemdemannen Michel Runt, anhållandes fördenskuld det Jacob för sådant förfarande lagl: näpsas måtte, denne förklarade att måsan warit Allmen, skolandes nu den ena, nu den andra derpå bergat hwarföre han wille hindra Margretas upsåth, och den gången berga; men som hon

satt

 

632

 

satt sig deremoot, Ty hafwer han gifwit, henne någre slängar. Nemdeman Runt swor ojäfwad, att Margreta haft 4 blånader hwarföre Jacob dömdes att böta 3 d:r 4 sk Smt: efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: och som han befans medellös, ty sattes han i fängelse.

 

Drengen Jacob Mårtenson i Staden tilltalte Stiuffadren Knut Hindrichsson angående praference och bättre rätt till Jungar Krog stellet. Och emedan hans Fader Fader först uptaget Torpet hwar uppå sedermera en Krog är inrättad, lemnandes det åth Sonen, denne Jacobs Fader, Mårten Sigfridson till besittning, ty påstår han efter Fadren niuta sin rätt och således antingen nu strax komma i possession der af, eller åthminstone efter Stiuffadrens död hafwe sin rätt förbehållen, Knut påminte, att den omtwistade lägenheeten är allenast ett Torpställe på Jungar bys ägor, der till Jacob ingen bördzrätt äger, warandes hans Fadres Arf 685: richtig afwittradt och huusen på Torpstället jämwähl då wärderade, hwar efter Knut samma Fäderne richtigt haf:r öfwer betalt, som han bewiste med Jacobs qvittance af d: 1 Martii 1702: dess uthan hafwer Knut som är FärieKarl wid Jungar Elfwen och hafwer dagl: upwachtning wed allmänna wä=

gen

 

633

 

gen, ett allmänt och godt beröm för samma oförtrutne beställning. Fördenskuld dömdes Jacobs Käremåhl här wid af intet wärde, och bör Knut med sin hustru sittia odrefwen så lenge han förhåller sig ostraffelig emot de reesande och närliggande bohlbyar intet skäligt Klagemåhl emoot honom anföra.

 

Det företrädde Bolagzmännerne Erich Markusson och Michel Hanson ifrån Öfwerjeppå, begärandes Klyfning på 1 Ml: skattehemman emedan de här efter intet längre kunna begå sig uti Bolag. hafwandes de för Öfrigit der till lijka rätt och täncka att boo som tillförna på gl:

tompten under en Röök, Och som hemmanet efter Nemdens intygande befinnes af de förmohner att det tåhl en sådan Klyfning; ty fan Rätten skiäligt att samtyckia till Bolagzmännernes begäran, således att desse få helften hwardera af hemmanetz lösa och Fasta egendom lijkmätigt Kongl: Förordn: af åhr 684: och komma lijka fult att swara för en Röök efter Kongl: Maij:z allernådigste Förklarning om Klufne hemman af d: 6 Martii 695: Sedan begärtes domhafwanden jempte Befallningzmannen Wälbet

Samu

 

634

 

Samuel Österbeck samptt Nemdemannen Mattz Jacobsson att rifwa Bolaget, hwilket aggreerades i fölie af det 33 Cap: Jorda B: ll:

 

Erich Andersson i Pensala, upwiste i Rätten ett Contract af d: 31, Martii sidstl: hwar medelst Erich Mattsson i Munsala hafwer försålt till honom ett Nybygge för 170 d: Kmt: beklagandes att Carl Olufsson hwilken förledit åhr samma lijkaledes försålt till bem:t Sälliare nu will afföra Rågwäxten, påståendes i dy, det Erich honom Nybygget och wäxten hemola skulle, Erich upwiste Contractet af d: 30 Sept: förledit åhr, hwar af befinnes då wara accorderat om 170 d Kmt: men ingen Rågwäxt af innewarande åhr är Carl Olufson förbehållen, williandes Erich Mattson i Kraft der af inga andre förmåhner åth Carl Olufsson bestå, men Carl instantierade att Rågwäxten är worden samtycht uthom Contractet hwilket han söchte bewisa genom sin Syster Son Erich Johanson, som af Erich Mattson jäfwades. Sedan Swor Hindrich Hindrichson i Staden ojäfwad, och witnade det Carl fuller begärt under Contractetz uprättande Rågskörden för

detta

 

635

 

detta åhr, men intet kan han på sin Eed säija, att Erich Mattsson der till samtycht, uthan hafwa de således kommet öfwereens som Contractet innehåller, Flere witnen kunde intet Swaranden producera för uthan det han påstod rygga Kiöpet så frampt dess begären skulle afslagen blifwa, här öfwer resolverades: att aldenstund Carl Olufsson intet befinnes hafwa låtet inskrifwa i Contractet, det han skulle hafwa sig detta åhrs Rågsäde förbehållet, uthan giort sig nögder med en wiss Summa i ett för alt, kunnandes eij hell:r Hindrich Hindrichson på sin Eed ehrhålla det Erich Mattson till sådant hafwer samtycht, sträfwandes Carl begären i öfrigt emoot all lag uti det 19 Cap: Jord: B ll: Fördenskuld frijkennes Erich Anderson ifrån Carl Olufssons Käromåhl och Contractet fastställes så emellan den ena som den andra i förmågo af det 1 cap: Jord: B: ll:

 

Engestwisten emellan Anders Erichsson

och

 

636

 

Anders Simonsson i Pensala vice versa Kiärande och Swarande, förordnades Lenssmannen Mathias Crichou jempte Nemdemannen Mattz Johansson till nästa Ting att besichta lijkmätigt det 26 cap: B: B: ll: skolandes sedan deras relation inkommer närmare sluut i Saaken falla warandes wid samma tillfälle Anderson förbehållet att uthföra jnjurie Saaken med Erich Simonsson det bäst han kan och gitter.

 

Thomas Thomasson i Sochlot, hwilken för 8 åhr sedan af Öde uptaget 2:ne Ödes hemman

Hemmingz och Backlasas ben.d kommandes samma genom sine införingar någorlunda till bruk. och gång, beklagade det Sonen Daniel haf.r afskilt honom ifrån hemmanet, så till dess bruuk som maatlag. Och som han med sin hustru äro ålderstegne hafwandes ingen uthwäg till födans anskaffande, ty anhölt han att få bygga sig Torp på Crono hemmans ägor och der till med åker och Eng undan hemma

net

 

637

 

net. Daniel wille intet wedersaka sine gamble Föräldrar om de komma uti ett maatlag med honom, och afsöndra sig ifrån dåttren och hennes barn, Men intet kan hemmanet tåla någon abalienation af ägorne mindre underhålle både Thomas och hans hustru sampt Thomases dåtter och hennes barn, Crono Befallningzmannen Wälbet.de Samuel Österbeck protesterade att Gubbens dåtter med barnen skule som snarast förfoga sig ifrån hemmanet till Lapo, hwarest hennes man uthgådt för Soldat, hwar emoot Daniel åthwarnades att accommodera sine Föräldrar, efter som hemmanet kan tåhla efter gudz lag och det 31 Cap: Jord: B ll: åliggandes Thomas med sin hustru förfoga sig in i husen till deras Son Daniel; men ingalunda emoot Skogzordningen af åhr 664. §: 8 sampt 681. åhrs Huusesyns ordning upsättia någon torpstugu på

Crono

 

638

 

Crono hemmanetz ägor.

 

Skattebonden Mårten Hanson i Monäs, berättade, det Cronobonden Jsaac Jsaacson ibid skall hafwa betaget honom wägen Söder om Jsaacs gård, så att de hwarkendera samma som den nu är Nyttia kunna, Så skall och Jsaac hafwa en Humbelgård baak om hans huuswägg, huusen till ingen ringa skada. Påståendes i dy att wägen uthwidgas och Humblegården dess hemman tilläggias måtte. Befallningzmannen Wälbet: Samuel Österbeck, swarade, att Cronobonden intet giordt någon aftächt i wägen för Käranden uthan skola de här efter som här tills wähl af dem kunna betienas. Så påstod han äfwen wäl att så frampt Skattehemmanet finner Crono bondens Humblegård, wara sig för när, will

han gerna wederkenna Crono hemmanet en annan af skatteägorne lijka god inrättad Humblegård. Och som parterne å omse sijdor

intz

 

639

 

Jntet kunde gifwa Rätten behörig Uplysning i Saken, om wägens egentel: beskaffenheet; Ty förordnades efter begäran Lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemannen Carl Mårtensson att giöra sig der om till nästa Ting Under rättade, och så laga, att wägen antingen på sitt gambla eller på något annat tienligare stelle blifwer laggill inrättad, lijkmätigt det 26 cap: B: B. Ll:

 

Enckian Lijsa Erichzdåtter i ytterjeppå, berättade sig uti 17 åhrs tijd warit på sin afledne SwärFaders Geels Andersons hemman, och för en sådan tienst fordrade hon åhrlig lön, Grelses Sona hustru Erich Grelssons hustru, förmodade om sådant wid Arfskiftet wähl kunna liqvideras och fördenskuld jempte Kiäranden eskade lenssmannen Matjias Crihou och Nemdemannen Mattz Jacob

son

 

640

 

sson att hålla arfskiftet efter Sal: Grels Andersson, hwilket aggreerades lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll

 

Pehr Carlsson i Kofjoki, anförde, det han förleden Winter hafwer bortmist sin yxa wid sitt Tieruhuus och som Hans Jacobsson och dess dreng Johan Jsaacsson hafwa samma dag kommet honom till mötes, ty påstod han, att de sig förklara måtte, Hans war nu intet tillstädes, Men Johan Jsaacsson tillstod sig taget yxan, sin huusbonde owetterl: hwilken han skall i sin giömmo förwarat till dess huusbonden samma Öfwerkommet och drengen med yxan heemdrifwit. yxan wärderades nu i Rätten för en dal. Kmt: Ty skall Johan i förmågo af Kongl: Strafordningen af åhr 653: böta 1 d: Smt: sampt undergå absolution i Sacerstian efter Kongl: Maij:z

aller

 

641

 

Allernådigste Förordning om Satterij af åhr 698 hwar efter målsäganden strax blef för nögd

för sin andehl af Saakören, hwilket på Saköres lengden Observeras bör.

 

Borgaren Giostaf Carlsson i NieCarlby efter upwist Fullmacht af sin med Borgare Lars Knutsson, tilltalte å dess wägnar Bonden Anders Mattsson i Kyrckioby, för det hans hästar förleden Sommar efter Mätesmanna ordom hafwe upätit och förderfwat Lars Knutssons uthestående Säd till 4 d: 4 s: Kmt: wärde, Påståendes fördenskuld det Anders till ehrsättiande af slijkt skadestånd lagl: förplichtas måtte, Swaranden förewände, att hans hästar genom Pigan Anna Erichzdåtters förwållande inkommet och skada giort, Men hade till en sådan före wändning, hwarken skiähl el: witne så nec

kade

 

642

 

nekade och pijgan der till, Fördenskuld dömdes han att betala Lars Knutssons Säd med 4 d 4 s: sampt ehrsättia dess Expenser med 24 s: Smt: lijkmätigt det 9 Cap: B: B l: l: hwaremoot han förbehölt sig sin regress igen på H:r Hindrich Neostadii Folck som han förmeenar hästarne inslupt hafwa.

 

Lijkmätigt sidsta Tingz interlocutoria, inlade Lenssmannen Mathias Crichou en Rächning der medelst han förklarar de beswär och af Sochne upburne medel hwar öfwer Jacob Hansson i Wäxala Öfwerklagat, och emedan bem:t Jacob ännu intet hade skaffat sig Sochnens Fullmacht, ty kunde samma rächning angående hela Sochnen intet till någon Närmare Ransaakning företagas, hälst emedan Allmogen nu tillstörsta delen intet war tillstädes, hwar före Sochneskrifwaren Gustaf Norman

anbef

 

643

 

anbefaltes wid nästa Tijondeskrifning då Allmogen är tillstädes samme rächning upläsa och de der uti anförde poster tydeligen föklara, på det dhee eenfaldigare må hafwa tillfälle att see sigh wähl före innan de beskylla lenssmannen i ett el:r annat måhl, kunnandes den som tycker sig med lenssmannens Förklarning intet wara nögd, antingen sielf eller geno någon Fullmechtig honom wid nästa Ting tilltahle. J medlertijd förklarade Jacob Hansson för sin egen Pehrson att lenssmannen intet aftwingat honom större Tingz giestningz Penningar, än som den wid sidsta Tinget publicerade Kongl: Förordn: dicterar.

 

Det förekom drengen Simon Jacobsson ifrån PedersÖre och Sundby, tilltalandes Christer Johanson i Munsala, angående Besittningz Rätten till Adams hemma

net

 

644

 

net bestående af 1/4 Ml: förmodandes sig. der till äga bättre rätt emedan det warit hans Moders Börde Jord. Hwaremoot Christers hustru bewiste med Jnventariumet som uprättades d: 22 Sept: 698: det Bördäganden hade förskingrat alle hemmanetz löösörer och på sidstone hemmanet qviteradt, Sedan hafwer Sigfrid Bröms under Frijheet det samma uptaget, hwarigenom sielfwa bördzRätten Cronan hafwer tillfallet hafwandes i medlertijd intet Klander förrännu alt sedan 698: på Besittningz rätten skiedt, uthan Christer Johanson som sedermera der uppå blefwit immitterad hafwer ehrhållet 3:ne Klanderlöse upbod, så att hemmanet 1705 d: 5 Martii är lagståndit, Ty ehrkennes Kiärandens tillbod bördzrättenn angående för Kraftlöst och af intet wärde.

 

Mattz Erichson i Mono lät 1 gången

up

 

645

 

Upbiuda 1/2 Ml: öde, som Erich Bertelson lemnat i skattewrak och öfwergifwit, hwilken klanderlösa medfart således tages ad notam.

 

Efter Johan Mårtenssons i Wuoskoski by in för Rätta giorde ansökning, förordnades lenss mannen Mathias Crichou och Nemdemannen Oluf Kojonen att skifta Arf efter Sal: Jöran Mattsson ibid: lijkmätigt det 15 Cap: Erfd: B: ll: hwarjempte Giöstaf Mattson i Jungaren anslogz till Jörans Barns Förmyndare efter det 20 Cap: giftm B: ll: Åliggandes bem:t män observera de fattiges rätt, den strax uthtaga och wederbörende efter 698. åhrs Kongl: Förordning tillställa.

 

Unga drengen Anders Mårtensson ifrån Wuoskoski, anmälte hoos Rätten det han är sinnad, att Excolera ett Nytt hemman el: Nybygge på Myllimäki wid Suorsan Luoma, begiärandes fördenskuld Rättens bejakan

der

 

646

 

der till, på det han hinderlöst uti sitt upsåth fort fara kunde; Men som ingen Ransaakning in

loco Myllimäki består af sådane lägenheeter att der af med tijden något hemman kan blifwa uthom Bohlbyarnes skada och afsaknad, dy förordnades lenssmannen Mathias Crichou att jempte Nemdemannen Mmattz Olufson till nästa Ting om sådant att ransaka, hwar efter sedan Rättens wijdare yttrande meddelas skall.

 

Det förekom Bördebonden Sigfrid Mattson i Munsala, beswärandes sig att Sönerne eller deras hustrur begynna osämias, hafwandes han sådant att förekomma funnet rådel:t genom hemmanetz Klyfning dem åthskillia, hälst så lenge han lefwer, allenast Rätten der till wille lemna sitt bijfall, och samtycke, till föllie hwar af undersöchtes om hemmanetz beskaffenheet; Och som Nemden intygade hemma

net

 

647

 

net består af 1 Ml: skatte, hafwer goda legenheeter både till åker och Eng. Ty slötz af Rätten att hemmanet skall Klyfwas i tu, så att dese Bröder hwardera få helften att skatta före, under en Röök, lijkmätigt Kongl: Maij:z sedermera uthfärdade Allernådigste Förklarning, angående Klufne hemman af d: 6: Martii 695: blifwandes lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemen Carl Mårtenson till hemmans Klyfningen lagl: deputerade.

 

Det förordnades Lenssmannen Mathias Crichou att jempte Nemdemen Mattz Johansson, att ransaaka om sådane lägenheter finnes till Hahassweden, som kunna gifwa förhoppning till ett Nytt hemman, eller om någon Bohlby derigenom pra´judiceras på det Rätten wid nästa Ting, så myckit säkrare kan utlåta sig, antingen

Jacob

 

648

 

Jacob Hindrichsson Holm i sin begäran till Nybyggetz uptagande kan willfaras ell:r icke.

 

Lenssmannen lät nu 3:ie gången upbiuda 1/2 ml: hemman i Munsala Pincks ben:d som han sig tillhandlat, hwaremoot Sälliarens Syster Margreta så å sin som Systren Kirstins wägnar protesterade, att der å intet må med deles Fasta förrän de deras Arf uthbekommet hafwa.

 

Sedan lagförde Lenssmannen Crichou Jöns Spåra, för det han förleden wintras skall hafwa uti sin Siukdom låtit utgå ett rychte som skulle lenssmannen slaget och illa handterat honom, att på den händelsen han skulle döö, wore samme genom hans handawärck honom till skyndad. Och som lenssmannen weet uti sitt sam wete sig wara oskyldig, Ty påstod han det Spora anten en så grof beskyldning bewijsa el: plichta måtte. jemwähl ehrsättia dess Expenser med 6 d:

Kmt.

 

649

 

Kmt: Spora wille fuller i förstone necka sig hafwa således talt om lenssmannen, men sedan han blef af Nemdemännerne Erich Anderson och Josep Erichsson öfwertygad, tillstod han det samma och påstod, att Lenssmannen hårdraget honom, Men hade hwarken upwist någon åkomma ell:r kunde sitt påstående opå något sätt ell: med någon lijknelse bewijsa, hwarföre han föll till föga och bad om Förlåtelse, försäkrandes att han aldrig skulle så försee sig mera, ty iniedrades straffet till 3 sk Smt: efter det 43 Cap Ting m B: skolandes Spora betala lenssmannen dess Rättegångz omkostnad med 6 d: Kmt:

 

Efter den liqvidation som i Rätten skedde, blifwer Anders Anders dåtter dess resterande åhrs lön Siu d 16 s: Kmt: hwilka han dömdes att betala efter det 16 cap: Rådst b:

 

Mattz jacobson ifrån Munsala, företedde huruledes han hafwer sig sin Bördzrätt förbehållen på 1/2 ml: skatte hemman i bem:t by, hwilket yngre brodren Markus tillijka med deras Syskonebarn Simon

Thomason

 

650

 

Thomasson bebodt och uppehållit hafwa, Och ehuru wähl han warit 4 åhrs tijd ifrån hemmanet på tienst, Så påstod han lijkwähl, att nu få träda der till och sielf här efter sin Bördzrätt förswara. Simon förebar att hans Moorbror Jacob Markusons Enckie skall hafwa inrymt honom i hemmanet, då hon lemnade efter sin man, och stiufbarnen afweko, beklagandes sig, som således en lång tijd uppehållet hemmanet här igenom märkel: komma till korte, så frampt han intet, antingen, här efter får blifwe wid hemmanet, eller niuter någon wederkintzlo för sitt der på nedlagde arbete, på hwilken senare händelse han afwijka will. Och som Rätten finner nödigt att låta Jnventera hemmanet och der af inhämpta, om Jacob Markusons barn någon ting faller till arfz och huru stoor geld, der på nu för tijden är. ty skall samma förrättning skie af lenssmannen Crichou och Nemdemannen Carl Mårtensson, kunnandes desse wid samma tillfälle sökia parterne att förlijke.

 

Det anförde Crono Befallningzmannen wälbet:d

Samuel

 

651

 

Samuel Österbeck, huruledes han af för detta vice Landzhöfdingen Wälb:ne Johan Stiernstedt är beordrad att uthsee wissa skall Fogdar i Sochnarne och till hålla Allmogen att förskaffa sig behörige Näät med flerer sådane Jnstrumenter hwar medelst Biörnar och andre skade diur som åhrl: tillfoga detta landetz inbyggare stoor skada, uppå deras Hästar och Booskap afskaffas kunde, ty blef nu till föllie der af Rättaren Jacob Mattson till skallfogde uppå Allmogens och lensmannens förslag antagen och förmantes Allmogen flijtigt att tillijka med honom anwända så myckit större flijt till skallande och skadediurens afskaffande som sådant till deras egen eenskijlta nytta och deras creaturs befredande länder. Hwarjempte Befallningzmannen jamwäl antydde allmogen att hwar bonde till nästkommande Allhelgontijd skulle skaffa sig warg: ell: Biörn näät Fyra famnar långa och 4 el:r höga.

 

Det Klagade Sochnemännerne, att Erich Hindrichssons stiufsson Hans Anderson ifrån ytter

jeppå

 

652

 

jeppå en dräng om sine 30, åhr hafwer alt ifrån sin barndom warit afwita, så att han ingen fahra wet att undfly, hans stiufFader och Moder äro jämwähl af fattige medel att de intet förmå honom wårda, som det nödwendigt behöfdes, uthan löper han ofta igenom stoora skogarne, Sochnar och Byar emellan, hwar igenom så wähl han sielf är i lijfzfara som allmogen till deras huus för eld wådamed med mehre osäker, hwarföre de anhålla att han må blifwa inlöst i Hospitalet igenom Sochnens medel, efter som hans Föräldrar intet äro af den förmögenheet, att de honom inlösa kunna, Och såssom Rätten hafwer sig nogsampt både den afwitas elände och Föräldrarnes oförmögenheet bekant, Ty blifwer hans Excellence H:r Gen: Majoren och landzhöfdingen högwälb. Lorentz Clerk ödmiukel: understält om icke Sochnen efter sin egen begäran lijkmätigt Kongl: Maij:z Kyrckiolag det 28 cap: §: 6: må Contribuera till Hans Andersons inlöse i Cronoby Hospital el: dårhuus 20 d Smt:

 

Brofogden Pehr Nilson, berättade, att sedan

landz

 

653

 

landzwägen är igenom Wuoskoskiby åhr 695: lijkmätigt Sal: landzhöfdingen Ehrenskiöldz resolut: blef inrättad och uprödder, måste wägarne igeno hela Sochnen nödwändigt en ny dehlning undergå, hwar till han om Rättens adsistence anhölt, lenssmannen, Nemden och tingzlaget befinna nogsampt, att en ny fördeelning på landzwägen behöfwas, sedan wuoskoski wägen hafwer tillkommet med flere förandringar, men der uti äro de större och mindre Mantal oenige, att de större willia hafwa fördeelningen efter gambla wanligheeten öfwer hela landet efter röke och hemman talet. men de mindre, såssom halfwa och fierdedeels Ml: begära, att de som kunna förswara mindre folck uppå deras hemman må efterlåtas giöra så wähl deras wägerödningar som andre uthlagor lijkmätigt Kongl: Giestgifware Ordn: af d: 1 octob: 649: och dess 6 §: efter Öre och Mantl: så att hwar och en får wägestycket i proportion af sin skatt och Mantals storleek; men som denne Disput och qvastion

dep:

 

654

 

dependerar under Hans Excellences H:r General Majorens och landzhöfdingens, Högwälb:ne Lorentz Clerks högmogne decision och afgiörande, Ty hafwer och högbem:t herres nådige resolution Allmogen i det målet ödmiukel: att afwachta. J medlertijd anbefalles Lenssmannen Broofogden och någre Nemdemän, att så snart de blifwa om anförde stridige qvastions uthslag underwiste, wägarne richtigt och ofördröjeligen dela, sampt hwar och en till sin skyldigheetz fullgiörande tillhålla lijkmätigt det 3 Cap: B: B: ll: och mehr högbem:t H:r Generals och landzhöfdinges der om uthgången nådige ordres.

 

För detta vice landzhöfdingens Wälb:ne Johan Stiernstedtz resolution af d: 3 Julii sidstl: angående Wästas 3/4 ml: Ödes hemman i Mono by, som en ben:d Erich Mattson begier på Frijheet att uptaga, blef nu af Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck upwist och såssom högbem:t resolution innehåller att emedan Gestgifwaren i Munsala, hwilken hafwer bem:t hemman brukat för hööslag

intz

 

655

 

 

intet hafwer kunnat upwisa fullkomliget tillstånd till ett sådant bruuk, det Befallningzmannen skulle här wid observera Kongl: Maij:z höga Jnteresse och fullgiöra det som hanst tienst honom tillbiuder, tillföllie swara af Befallningzmannen berättade att berörde Erich Mattsson hafwer igenom någre behåldne Bönder stält Sufficient borgen för uthlagorne af anförde Ödes hemman å 3/4 Ml: i Monoby, hwarföre han hafwer så myckit mindre betänckande honom der uppå att antaga som Giestgifwaren intet gittat ännu något fullkomliget tillstånd att upwisa samma Ödes hemman att bruka. Så hafwer han eij hell:r hemmanet bebygt; uthan är det under sitt långa och uhrminnes Ödes måhl aldeles afhyst och myckit förderfwat, sampt ägorne dels af andre grannar och byemän tillgrepne, dell och skoggången, föruthan det ringa som Gestgifwaren till höslag hafwer brukat. hwarföre han anhåller det hemmanet af landtmätaren kunde blifwe refwet och Erich Mattsson under en billig frijheet der uppå instäld. wid detta tillfälle beklgade Gestgifware hustrun Elisabet Erichhzdåtter att hon sitter un

der

 

656

 

der Påst: och Giestgifwerij beställningen och måste icke allenast sielf hålla 8 st: hästar till Påstens och de reesandes Befordran, uthan och Foder för de reesandes egne Hästar anskaffa, hwar emoot hon under Giestgifware hemmanet, som lijkwäl består af 1 1/2 Ml: har ganske ringa ängar, så att hon åhrligen intet kan föda öfwer 30 å 40 Klafbundne nööt. J anseende till hwilket alt förra H:r landzhöfdingarne altijd hafwe efterlåtet Gestgifwaren lijkmätigt Kongl: Förordningar ett Ödes hemman till hielp. Så att samma Giestgifware gårdh in till 684: häfdade Swarfwar Ödes hemman 1/2 Ml: i Munsala by, och så snart det samma sidstberörde tijdh blef uptaget, hafwer hans hög grefl: Excellence och då warande H:r landzhöfdingen H:r Didrich Wrangell benådadt Giestgifwaren med tillstånd att berge Wästas Ödes hemman, hwilket och Sal: Högwälborne H:r landzhöfdingen Prass medelst dess resol: af d: 6 Aprilis 687: i nåder så wijda hafwer welat bijfalla som samma resolution af sig wijsar, Ty anhåller Giestgifwarehustrun till Påstens och de reesandes befordran

för

 

657

 

för sin swaga Engar skuld, att blifwa alt framgint wid detta hemman handhafd. efter som intet annat Ödes hemman i negden finnes, hwar af Giestgifwaren må kunna sig betiena. Nemden intygade att både Giestgifwarens och Wästas Ödes hemman hafwa ringa ägor emoot deras skatt, och att Giestgifwe hemmanet i långlige tijder uthaf sine egne Engar intet hafwer kunnat Subsistera påståendes Giestgifware hustrun att hon ingalunda uthan Ödes hemmanetz tillhielp förmår nödwendige hästar till postförandet och Giestgifwerijet underhålla. Och såsom denna twist om Crono och Ödes hemmanetz beboande under hans Excellences H:r Gen: Majorens och landzhöfdingens högwälb: Lorentz Clerks högrättwijsa decision dependerar, ty blifwer och samma ährende der hän ödmiukel:t remitteradt.

 

Hans Eko ifrån Wuoskoski, beklagade att Krögaren Cnut Hindrichson i Jungarby. förleden Sommar hafwer låtit sine boskap Creatur upäta en för honom, till Jungarkrog när belägen äng, hwar å han beropade sig på Nemdemännerne Mattz Olofson och

Olof

 

658

 

Olof Kojonen, hwilka skola kunna gifwa någon efterrättelse i Saken. Krögaren förebad att gärdzgården war nederbruten, hållandes före att Mattz Mietulas häst först skall hafwa giort derå öpning för hela hoopen, Men Kiäranden, påstod det Krögarens Sone hustru Maria Mårtensdåtter skall uthlåtit sig för hustru Maria Giöstafzdåtter i Wuoskoski det Engen således denne Sommar skulle upbetas. ber: begge Nemdemän sworo ojäfwade, och witnade den förra att hela Engen war upäten och förderfwad, Men den Senare sade sig gilladt gerdzgården, och wid samma tillfälle funnet der inne Krögarens sampt hela Jungarby Boskap och hästar. Maria Mårtensdåtter war nu intet stämd och närwarande, således war och beskaffat med Mattz Mietula, hwar före Rätten intet kunde skrida till wijdare sluut, än att de till nästa Ting, jempte Jungarboarne skola till förhör inkallade blifwa, då och Krögaren uthan wijdare stemning åligger sistera och slut i Saaken afwachta.

 

659

 

Lenssmannen Mathias Crichou och Nemdemannen Carl Mårtenson, i wäxala hwilka hafwa stådt för Bonden Christer Johanson i Munsala i Caution för åhrlige uthlagorne till Kongl: Maij:z och Cronan der Christer Johanson der uthinnan skulle sinnas ocapabel, upsade nu coram protocollo deras borgen, då Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck förbehölt sig sin regress till Cautionisterne å Cronans wägnar, så frampt Debitorens egendom i icke förslår emot den rest han under sine åhr på hemmanet sankat hafwer. hwilket således tages ad notam.