Domböcker 1706.

 

129

 

Anno 1706 d: 10 och 12, Februarii höltz ordinarie

Häradz winterting med allmogen af Niecarlby

Sochn, uti Lendzmans gårdh, Närwarande

Cronones Befallningzman Wälbeet:de Samuel Österbeck

sampt efterskefne Ährlige och Beskedelige Män

som Såtho uti

Nemden

Carl Mårtensson i Wäxala, Erich Anderson i Sochlot

Josep Erichsson i Munsala. Dawid Dawidson i Kofjoki

Hans Thomson i Pelat, Mattz Jacobson i ytterjepå

Michel Runt, Mattz Johanson i Kantlax

 

Då kom för Rätten Enckian Walborg Erichzdåtter ifrån Kantlax, berättandes at emedan hennes Barn kunna besittia deras Faders Bördehemman bestående af 3/4 Ml: uti bem:t by, och således intet tränga att tilysta Mågens Anders Thomasons Disposition der wid emedan så wähl han som Enckian hafwa folck hwar med de hwar sitt hemman förestå kunna, J hwilket anseende hon nu påstod det Anders tager sitt afträde och lemnar henne med Barnen den rätt hwar till de efter lag befogade äro, Anders Thomasson kunde sin Swärmoder uti dess begäran intz Disputera, allenast han lijkmätigt 689: åhrs i rätten insinuerade Testamente får niuta sin antecessoris matrimonii Pehr Erichsons rätt tillgodo, Emedan han med dess Enckia uti andra giftet jempte Barnen der på arbetat hafwer. Och slötz att emedan bem:t Enckias man Mattz Jacobson hafwer 689: bebrefwat sin då warande måg Pehr Erichson 1/3 dehl uti hemmanetz lösa och Fasta egendom; Ty blifwer Pehr Erichsons barn och dess Enckia med sin nuwarande man Anders Thomason der wid handhafder lijkmätigt det 9 cap: Jord B ll: och 16 cap: Rådstb: skolandes lendz=

mannen

 

130

 

=mannen Mathias Crichou, jempte Nemdemannen Josep Erichson rifwa bolaget och efter begäran skillia dem åth i förmågo af det 33 cap: JordB: ll: således lagandes att berörde förtiente en tridiedel kommer Pehr Erichsons barn och Anders Thomason tillgodo som de på hemmanet giordt tienst.

 

Hustru Kirstin Nilsdåtter ifrån ytterjeppå, anmälte hoos Rätten at hon för någon tijd sedan hafwer afstådt till Mattz Jacobsson dersammastädes Ett Stod, hwar emoot henne för dess wärde 20 dal: Kmt: blefwet satt i under pant 4 skrindland Engh. och någre Cappland Åker. Hwilketz afrade, såssom det emoot berörde medel intet skall upgå, Ty will hon nu påstå än wijdare at få sittia uti bruuk deraf men Swaranden bewiste at Stodet af wäxten blefwet betalter. warandes doch intet obenägen med semd at låta Soldat Enckian Kirstin någon tijd fram åth underhålla sig af 2 skrindland Eng och det mindre åkerstycket emedan hennes torftigheet en sådan hielpsamheet hafwer af nöden hwar med hust: Kirstin lät sig nöja, Ty blef och Swaranden till en sådan barmheertigheetz gerning anmanter.

 

Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck uppå någre Crono hemmans wägnar uti Sochlotz by, jempte någre skatte hemman der sammastädes, Stoorbyen med åthskillige dess interessenter hwilka emoot lag och denne Rättens förbod af d: 4 Martii 1704: hafwa utan hela Byens samtyckio utbryt hela byens samfälta skog till någre NieCarlby stadz Borgare, Upbärandes och behållandes legan för sig sielfwe, Anhållandes fördenskuld Befallningzmannen att de som således missbruukat skogen för deras olaga handel behörigen kunde ansedde och näpte blifwa. Erich Anderson

tillstod

 

131

 

tillstod att någre Borgare, olofwandes hugget i bysens skogh, och sedan någre bönder ifrån byen dem i skogen funnet, sampt wijder mäle dem aftaget, hafwa de låtet sig af Borgarne förlijka, tillståendes Erich at intz hela byen blefwet utaf samma förlijkning dehlachtig; utan står dem som i bristen sittia öppet att sökia någre Borgare som sig ännu intz till någon förlijkning beqwäma welat, Borgarne som hade giort åwärkan i Sochlot skogen och betalt legan, woro nu intz stemde; Ty slötz att samma Borgare skola jempte alle dem som någon skogzlega upburit wid nästa Ting afhöras, hwar efter Rätten will till närmare sluut skrida.

 

Bengt Mattsson Keuckar, upwiste i Rätten fölliande förlijkningh, uprättadt honom och dess wederparter emellan således som föllier: A:o 1705 d: 7: Nov: efter häradzhöfdingens högachtade H:r Jonas Mollins gunstiga tillåtelse, Emedan han af andra beställningar sysselsatt war, war undertecknad jempte nemdeman Carl Mårtenson i Wäxala, sampt Erich Andersson i Sochlot, at slijta den twisten Angående Törfwedzbarkande, som sidstl: d: 2 och 5 Sept: blef uti Seqvestro satt, till dess Synen uti Bengt Mattsson Keukars skatha, med dess wederparter Elias Tåliko, Mattz Mietalara, Jacob Keppo och Jacob Kaup uti öfwerjeppå skola först för sig gå, hwilket och nu således blef wärckstält, Sedan Bengt Keukars skogen den han kallar sin åkerskatha å en half mil i lengden blef på första dagen besichtadt, befans att desse wederparter på 3:ne ställen inom half mil hafwa sig nu stucket in och igenom halssat här och där, den Keukaren sedermera på 2:ne lengste ställen färdig giort och såssom bem:t Keukars skog eij så bred eller diupare än ofwan förmäles war, dy kunde eij någon der så hastigt än rymmas, förr än de andras skog äfwen Ransakas skulle, då till att undfly all widlöftigheeter som der wid En och hwar mäta kunde, ingingo

parterne

 

132

 

parterne otwungen uti fölliande förlijkning Nembl: att Elias Tåliko och Mattz Mietarla, cederar till Keukaren Jussträskbackan med dess tächtor och med det närmare gården på skogen anlagde arbete anwendt war, emoot det Köijckaren gifwer på sijdes som är lägligare till deras skogz dahlar En lijten Holma, wid Jussbackan allenast nu till hugga och eij wijdare sig der med befatta, Men Norre Endan af Sågback lijden sampt bränträsk backan den Tiockkaste skogen för uthan legden der bredewid, behålla de framgit, Sedan afsade de emellan sigh, att Kihabäcken skola wara En skillnad dem emellan, så att Bengt har ofwanföre och den andre nedanföre, skolandes sedan hwardera stadna

emoot hwars annars gl: barckor och hugga, Sedan förlijktes Kaupen och Käpponen med Koukaren att de aldeles lefwerera sit anwenda arrbete till furu back Kärr lijden, och der med aldeles sig derifrån afsöndra, Och såssom Bengt Keukar på lijka sätt som åfwanbem:t Jungarboar Hans Olufson Ecko, om barckande på Östra sijdan graverade, efter han förr der intet haft sin häfd, hwilken och förklarade sigh eij gådt honom förnär utan bredewid emoot de Jungarboar, williandes han äfwen som andre efter skogen nermare lychtas af allmenningen på Östra sijdan sig betinna, och eij honom wid dess åkerskatha så lenge han annorstädes kan finna, ofreda, Sidst begärtes och samptl: Woskoskiboar, det Timberskogen wid Jusbäck lijden upföre sampt på andre ställen der de kan finnas, skulle förbindas till något Törfwedzhugge, efter den på få ställen till fång mera finnas, uthan bespares till samfält bysens allmen bygnader, hwar om de alla redan blefwe tillsagde, och underwistes till den lofl: häradzRätten att

wijdare

 

133

 

wijdare Confirmation, sökia, dess lijkes tillsades och samptl: WuosKoskiboar, at ehuruwähl

Tunweeden till Tierutunnor och bodzweden uti deras skog fiinnes kunde, skola dem wara tillatel:t nedfälla och hemföra, Soledes af dem uti wår Närwaru med deras egen frij willia förlijkt och afhandlat wara, det här med betyges ut Supra

Math Crichou

Carl mårtenson. Erich Andersson

Och emedan de som till städes woro af föreskrefne Contrahenter intet Klander här emoot hade, alt derföre blef samma iblandh här af acta infattadt, och ex Protocollo, detta dem till bewijs meddelt.

 

Mårten Erichsson och Carl Olufson ifrån Pensala, sade sigh förledit åhr giort Bolag, Men derpå intet kunnat begå sig med hwar andra, uthan förleden Sommar blefwet åthskilde. Och emedan någre Rächningar wid Bolagzrifningen lemnat, Disput, hwar om de nu förlijktes at Carl gifwer Mårten 1 d 28 s Kmt: afståendes jemwähl till honom de Bräder som ännu på hans Nybygge finnes. behåld Ty blifwer Förlijkningen i Anseende till deras uphäfne Klander alla deras Rächningar angående, lagl: faststeld i förmågo af Kongl: förordningar om lindring i Rättegånger af Åhr 695: d: 4 Julii.

 

Grels Knutsson ifrån Pensala, beswärade sig öfwer Jacob Sigfredsson som boor på andra sijdan om Sochen Råen uppå Wöro Sochns sijda, i dij att hans Booskap drifwa fölångt uppå Jacobs sijda, hwaraf hender at wildiur i willa marken ofta giort honom skada. hwilket alt at förekomma Käranden begärte at en skilliegård efter råstreket, uprättas skulle, hwar efter de sedan kunna hålla

sig

 

134

 

sig inom Råen, utan at tillfoga hwar andra någon skada. Men som Swaranden högeligen prootesterade der emoot, förebärandes sig ingen utwäg hafwa för sine Creatur på den hendelsen Grels. sin begäran will faras, Eij heller skall det wara rimmel:t at de således åthskillies fast Sochenråen löper emellan deras hemman emedan Booställen hart när hwar

andra äro belägne: Ty anordnades lendzmannen Mathias Crichou at jempte Nemdemannen Johan Nilson ifrån Wöro Sochn, efter det 26 cap: Bygn: B: ll: ransaaka om Swarandens Booskap giör något inpass, och huru de på hans sijda kunna Sustentera. med mera som ortens lägenheet wid besichtningen kan gifwa anledning till skolandes. Sedan om alt detta behörligen blifwa undersöcht och ellaterat rättens wijdare resolution föllia.

 

Det berättade Mårten Hanson i Monäs, at han förflutne Åhr barkat och tächtat någon törfweed uti Bysens samfälte skog, hwar efter Anders Erichson ifrån Hirflax tillfyllest barckat samma skogh, williandes således tillwålla sigh Mårtens arbete och skogen borthugga; Anhållandes Mårten det sådant kunde blifwa höö förbudit. Anders Erichson tillstod att hirflax och monäs sampt Mono äro samfält i skog och mark. Hafwandes han Anders aldraförst något barckat på samma ort som nu omtahlas, hwarefter Mårten Hanson

sig äfwen tillstiget och welat med sitt arbete giöra sig af skogen dehlachtig, protesterandes

Anders emoot Mårten och en dehl andre sine Jnteressenter som draget sig undan och intz Expenserat 699: då harioxboarne blefwo uti skog och mark ifrån berörde byar skilde, Men willia doch wara lijka delachtige uti den skog som behållen är; Och resolverades det lendzmannen Mathias

Crichou

 

135

 

Crichou med Nemdemännerne Carl Mårtensson och Mattz Johansson skola besichta desse parters giorde Arbete på den twistige skogen interessenterne emellan efter det 32 cap: Byggn: B: ll: så frampt de der till enhälligt samtyckia, på det en och hwar hädan efter säkrare uppå sitt egit må arbeta, men skulle Byemännerne derom intz blifwa ensee, Så uthställa Synemännerne sådant till lag och rätt.

 

Jöns Spenars Enckia Kirstin Måns dåtter ifrån Pensala, berättade at han lijkmätigt denne Rättens sluut ad d: 4: Febr: 1705. hafwer sammankallat alle sine medarfwingar på det nu ehrfaras må, hwilken af dem upburit de 25 d: Kmt: af de 100 d: som den efter Fölijkning och dom af d: 12 Jan: 685: tilldömde äro, Och befans nu tillstädes Enckian Karin Mattzd:r som af sidstberörde Summa äger en Sonadehl, den andre Sonadelen äga bem:t Spennars

arfwingar. Hwar emoot Axel Andersson i Harioxen upbär en dottredehl, kunnandes ingendera af dem säija honom som upburit ofwanskrefne 25 d som Sahl: häradzhöfdingen Clerckens byteslengd doch bewijsar betalte wara williandes så den ena som den andre deras owettenheet i detta mål med Eed bestyrcka, Ty slötz att Enckian Karin Mattzd:r och Jöns Spennars arfwingar skkola der af bestå hwar sin broderdehl med hwar sine 10 d Kmt:

och Axel Anderson sin Systerdel med 5 d Dito mt: blifwandes således Jöns Spennars arfwingars arfzfordran hoos Anders Hanson och Jacob Mårtensson i Pensala med det som

berörde 1705 åhrs dom dem tillägger 23 d 10 2/3 s: Kmt: som bem:t Anders och Jacob dömmas till henne

att

 

136

 

at betala efter det 8 cap: Kiöpm B: ll.

 

Anders Hansson i Pensala incaminerade i Rätten fölliande Disposition således lydande: Såssom iag wid detta tillfälle hafwer med min hustru taget. betänckande den trooheet wår Måg Johan Grelsson hafwer bewijst oss och hemmanet uti 6 Åhrs tijd, jemwähl det, at iag för min Ålderdom och utarbetad Kropp skuld intet mechtar hemmanet wähl förswara helst derföre at min Son Hans är en yngling, och fördenskuld i anseende der till att bem:t Johan lofwar här efter continuera med mig och min Son i Bolaget, lofwat och tillsagt honom lijka rätt ell:r en Broderdel, emoot ofta bem:t Son i hemmanetz lösa och Fasta egendom sedan min uthgifte dotter fått sitt arf oafkortadt. Skolandes Johan härföre bestås löse om skulden antingen blifwa hoos mig ell:r Sonen at Bolaget skall rifwas, Men deremoot giöres denne gåfwan af intet wärde, på hendelse Johan sielf gifwer orsaaker till förberörde wähl och tager afträde emoot en ell:r annans willia. Ty begäres Ödmiukeligen at detta måtte ibland häradz acta infattadt blifwa. Damskatha d: 12 Feb: 1706.

Anders Hansson i Pensala.

Och som intet Klander efter föregånget upläsande anfördes; Ty infattades samma efter begäran ibland häradz acta. och Exprotocollo Extraderades.

 

Dawid Jacobsson i Munsala, Klagade att Mattz Jönsson dersammastädes beskylt honom, som skulle han förleden Sommar afhendt dess hästkläde hwilket han sade sig för sin Oskyldigheet skuld intz kunna tåla, uthan begärar det Mattz med ett

sådant

 

137

 

sådant straf ansees måtte som dess brått marterar. Då Swaranden strax ehrkende sig felat med ett hastigt ordh: hwilket han nu mera intet wille påstå. Och emedan Dawid i anseende der till cederade sin rätt, tagandes i förlijkning 24 s: Kmt: Ty lät och rätten Saaken der wid beroo i förmågo af domare Reglerne och det 20 cap: Tingm B: hwar efter ingen skall hafwa

macht honom Dawid i detta måhl att förwijta.

 

Mattz Michelsson i Kyrckioby, insumerade i Rätten fölliande afhandling och föreningz Jnstrument således lydande: Såssom iag Mattz Michelsson nu mera befinner mig gammal och Aldeles oförmögen att uppehålla det hemman iag här tills bebodt, min hustru jemwähl intz will sig med hemmans arbete befatta, sedan hoon förmärcker sig ingen fast foot dersammastädes för sina barn af förra Kullen hafwa kunna. Altså hafwe wij nu begge afstått till wår K: Son Anders Mattsson och hans hustru hemmanet till alla dehlar i löst och Fast, doch sålunda at iag med min hustru behåller till min döderdag den lilla dehl af Åker och Eng som Knut Erichsson här tills Nyttiat och för dess förtienst men haft så at wij der af någon hielp till wårt uppehålle hafwa kunna, Men efter min död skall det under hemmanet tillbaka falla, här emoot försäkrar iag Anders Mattsson till min Styfmoder hust: Carin Larsd:r för dess införningar et för alt 80 d: Kmt. efter hand och som förmågan Ährligen tillsäger at betala, så skall hon och bekomma sine Jnförde Koor, Fåår, Swin, sampt Kläder och andra saker som förtijden i bohaget kunna behåldne wara, Men hästen som ännu är behållen och alt annat hwad i Boohaget kan wara tillagt och der förnödt är: åfwanstående 80 d in=

=on

 

138

 

inbegerpen, Emoot desse opNämde poster och wilkor är Jag Karin Larsd:r Aldeles Nögder så att Jag Karin Larsd:r hwarken på hemmanet ell:r Jnförningar efter denne dag klandra skall Allenast Anders efter sin låfwan och denne sin förskrifning mig förnöjer wijdare är och aftalt att derwid i denne winter ell:r nu snart skulle skillia maat lag skall Anders af oskifto bekomma 1 1/2 T:a Spanmål som han har att fordra. Det öfriga delas. tu efter munnarna. Denne war frij williga förlijkning tächtes den högt:de häradzRätten gunstigast optaga och der å laga Confirmation meddela. Till ytermera wisso låte wij witterl skrifwa wåra Nampn här under som skedde i NyCarlby d: 11 Febr: A:o 1706.

Mattz Michelsson. Karin Lars dåtter

Anders Mattson.

Till wittne Mattz Brask, Niels Brask.

Och emedan ofwanstående nu tillstodz; Ty insererades samma actes publicis hwarom detta Ex protocollo Extraderes.

 

Hustru Brijta Eliadåtter i Wäxala, Klagade att Borgaren Nils Turdin i Staden för någon tijd sedan uppå noot Jsen skält henne för hoora; Men som han sedermera afbedit hoos henne sin feelachtigheet, så will hon lijkwähl gifwa honom till allenast han sine ord in för Rätten åtherkallar och ehrsätter hennes tijd spillan. Turdin förklarade sig som ofwanförmäles: hastigheet förwidt Brijta gifwandes i förlijkning 2 Caroliner och emedan han der med war nögd, warandes ingen som weet annat än ähra och godt att här wid låta inflyta, Ty lät Rätten wid berörde Förlijkning beroo. lijkmätigt domare Reglorne skolandes bem:t Turdin fullgiöra sin lofwan och betala Penningarne efter det 16 cap: Rådst b:

 

Johan och Hans Anderssöner ifrån Karby, berättade att dess

afledne

 

139

 

afledne Broder Mattz hafwer hastigt genom döden afgådt. och emedan Carl Hindrichson i Sochlot Johan Frill i Kyrckioby och Jacob Hindrichsson i Sochlot skola wara den afledne något skyldige, Ty begärte de att der om liqvideras måtte. desse tillstodo sig intet så aldeles wara i ofwan berörde måhl skuldlöse, Ty företogz i Rätten till liqvidation, hwar efter berörde 3:ne Debitorer besworo deras Rächningar, och fans Carl Hindrichsson wara skyldig 4 d 3 s: Jacob Hindrichson 2 d 11 s: och Johan Frill 2 d 8 s: alt Kmt. och dömdes en och hwar sin skkuld attt betala efter 8 cap: Kiöpm B: ll:

 

Det berättade Mattz Mattson i Pensala, att han uthsatt till Borgaren Nils Turdin en Eng som han bergat uppå 16 skrinder höö, Klagandes det han intz will bestå honom frachten efter skrind talet, uthan allenast 13 d Kmt:, begärandes alt der före att blifwa hulpen till det öfriga, Turdin sade sig intz mera förstå at Engen skulle draget än af honom med 13 d Kmt: godt giordt är. Men lemnade Käranden efter Eed sin öfriga pra´tention att bestycka, då Anders Simonsson som är bolagz man, och hafwer bättre underrättelse huru mycket Engen af sig Kastar. admitterandes till Eeden och der på ehrhölt det Turdin fått af Engen 16 Borgarskrindar höö. Och dömdes Swaranden samma fracht med 16 dal: Kmt. att betala.

 

Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, anklagade huusmannen Knut Michelsson i Kyrckioby för det han intz waret till stemningen på Någre Terminer, hwilken Nachlässigheet han begärte androm till warnagel Corrigeras måtte. jemwähl det att Hans Thomasson i Haralden intet må slippa onäpster för det han hållet höö för sitt tienste hion ändoch Knut warit inhyses. Hans uhrsächtade sig intz wetat af det straffet som legohions stadgan i berörde måhl omtahlar,

emedan

 

140

 

Emedan han intz haft ärende förr till Tingz, hwarest der är upläsen. Så intygade och Nemden sig eij kunna weeta det legohions stadgan: desse åhr är worden publicerad i Moderkyrckian, men det weeta de att Högbem:t Kongl: Förordning i långlige tijder intet är publicerad i Cappellet, Ty förskontes Hans för wijdare tilltahl i detta måhl; men Knut som tillstod sig waret borta wid stemningarne, hafwandes der till ingen skälig orsaak belades med 3 sk Smt: böter efter Kongl: upbördzordningen af åhr 638

Mattz Mårtensson ifrån Kimo tilltalte Josep Erichsson i ytterjeppå, angående något hoos honom innestående arf. då Josep upwiste 689 Åhrs Arfskiftes lengd, hwar af befinnes at Käranden skole bestås en Koo ell:r dess wärde 10 d: Kmt: dess uthan tillstodz det 1 skåp och en lååstunna då lemnat uhr byteslengden hwilket med det förra odisputerliga dömdes Mattz Mårtensson att betalas efter det 16 cap: Rådst: b:

 

Borgaren Michel Carlsson i Staden, berättade det hans Broder Carl för någon tijd sedan utsatt en Silfbegare i pant till Hindrich Jacobsson i Jeppå emoot 18 d: Kmt: och emedan han der på betalt en Koo, Ty will han nu påstå det Begaren restitueras måtte. Hindrich tillstod det Konn är worden gifwen emoot hans utlänte penningar som warit 33 d Dito mt: och att Begaren för lång tijd sedan med en hoop hans egne Penningar blef bortstulen. dess utan hafwer ingen på begaran giort något åtahl inom 20 Åhr. på hwilken hendelse Hindrich påstod sig att blifwa befrijad ifrån wijdare åtahl. Och slötz att emedan Käranden intet kunde ehrhålla det denne Saaken påtalatz inom 20 Åhr, Ty ansees hon nu mehra för förtegat lijkmätigt Kongl: Förordningen af Åhr 680

 

141

 

lijkmätigt denne Rättens interlocutoria, af d: 4. Febr: förledit Åhr hade nu Borgaren Johan Andersson och dess medarfwingar till detta ting citera låtit Alle Sahl: Borgarens Mårten Knutssons arfwingar, sampt dess stiufmåg Pehr Pehrsson, Och anförde nu Johan Andersson huruledes bem:t Mårten Knutsson haft till hustru hans Syster Anna Andersdåtter, hwilken för 12 åhr sedan barnlöös genom döden afledit; derefter hafwer Mårten Knutsson ifrån Sochlot by med sig all sin egendom oinventerad till NieCarlby stad bortfördt, och dersammastädes trädt uti annat gifte med Enckian Margareta Jacobsd:r med

hwilken han eij hell:r någre barn afladt, utan äro de begge 1704 om hösten uti en Olyckeligh handelse omkomne. Fördenskuld såssom Mårten Knutsson intet afwittradt det Arf som dess förra hustrus Arfwingar tillfallet förrän han trädde uti sitt andra gifte, Ty Anhåller Johan Anderson med sine medarfwingar nu der till befordrade blifwa. Handelsmaannen Niels Brask Befullmechtigad utaf Samptl: Mårten Knutssons Arfwingar sampt bem:t Margareta Jacobsdåtters måg Pehr Pehrsson framlade Anna Johansdåtters d: 21 Sept: 694: utgifne skrift, hwarmedelst hon cederar till Mårten Knutsson den Arfz pratention som hon med sine barn hoos honom efter Sahl: Anna Andersdåtter då hade att fordra, undantagandes något ringa uti Kläder som Sahl: Anna fått af sine Föräldrar och Mårten Knutsson lofwat till Swärmodren restituera, Fördenskuld såssom Mårten Knutsson således stält sin Swärmoder tillfridz och uthan sine Swågrars Klander trädd i annat gifte, hafwandes de Aldrig uti Mårtens lijfztijd nagot arf fordrat för deras egne Personer: Ty Anhåller så fullmechtigen som Pehr Pehrsson att blifwa ifrån deras tilltahl i detta måhl befrijade! Johan Anderson så wähl som dess broder Nemde

mannen

 

142

 

mannen Erich Andersson protesterade det deras Sahl: moder dem owitterl ofwanskrefne abalienations instrument upsättia låtet hwar till hon haft så mycket mindre rätt som de med sine Syskon den tijden woro myndige och i det målet med deras rätt och ägendom intet under hennes frija Disposition stod Så skall eij hell:r Mårten Knutsson in för någon Rätt mehrbem:t skrift upwist, Anhålla de fördenskuld att blifwa till deras andehl uti Mårten Knutssons sterbhuus efter lag befordrade. williandes de i anseende till deras Sahl: Moder med Mårten ingångne transaction lemna den Andehl som henne efter hennes dåtter tillfalla

borde Aldeles opåtalt och deras wederparter till skiftes. Fullmechtigen och dess interessent Pehr Pehrson kunde intet på något sätt wijsa att Sahl: Anna Andersd:rs Syskon cederat deras Arfz pra´tention till deras Swåger Mårten Knutsson ell:r att samma till någon dehl dem god giorder är. Ty slötz eenhälligt: att Aldenstund Sahl: Mårten Knutssons nu sedermera framledne Swärmoder Anna Johansd:r medelst dess Åhr 694: utgifne skrift hafwer uphäfwit sin pra´tention uppå Arfwet efter sin dåtter Anna Andersdåtter, låtandes sig nöja med någre ringa Kläder som henne tillsagda blefwet, Ty blifwer och samma Förlijkning så wijda den hennes egen rätt och andehl härrörer bekräftad i anledning af Rättegångz processens 22 punct, sampt Kongl Förordn: af d: 4 Julii 695 och dess 23 §: men som hon Anna Johansdåtter icke allena waret till sin dotters qwarlåtenskap berättigad, uthan hafwer hälften der af lijkmätigt det 2 cap: Erfd B: ll: tillhört Anna Andersdåtters Syskon hwilka wid deras Swågers Mårten Knutssons inträde uti annat gifte efter det 21 cap: Kongl: B: ll: och 8 cap: Jord B: ll: hafwa waret myndige, Så att deras moder uthan laga

Full=

 

143

 

macht emoot det 29 cap: Kong B ll: och 15 cap: Jord B: ll: intet hade macht om det dem tillhörde att transigera. Kunnandes intet Mårten Knutson ell:r dess senare hustrus Margreta Jacobs dotters Arfwingar på något sätt wijsa det Sahl: Anna Anders dåtters Syskon till någon dehl för deras Arf förnögde blifwit Ty blifwa de till den lofl: Rådstugu Rätten i NieCarlby remitterade at lagl: utfordra det som lagen uti det 18 cap: giftm: B: ll: och det 14 cap: eod Tit: stl: dem tillägger.

 

Nemdemannen Michel Mattsson ifrån ytterjeppå, berättade huruledes han sitter med 1 1/4 Ml: skatte, hwar under intz dugliget qwarn ställe finnes, hwarföre han begärte att få lösa sig in uti Hans Pehssons Hans Thomassons och Anders Mattsons qwarn som de wid pass 15 Åhr sedan hafwa upbygt uti Haraldz Forssen, hwilket så mycket mindre dem till skada lända som de ändå dess uthan hafwa et äldre bebygt qwarnställe, och hafwa endels nu låtet detta nyare förfalla, Swaranderne som äfwen äro skattebönder wille här till intet samtyckia emedan Michel Mattson som boor uti jeppå by hafwer ingen rättigheet uti HaraldzForssen som ligger under Kyrckiobyen och skall Michel sielf hafwa en bäckesqwarn med hwilken han så wähl kommet till rätta at han intz uppå tillbod welat med dem interessera uti den af sig nu pra´tenderade qwarnen då den af nyo upbygdes. påståendes att de alla redan hugget wercke till qwarnens upbyggande och att de den sielfwa nogsampt behöfwa. wid detta tillfälle Upsteeg Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck och förbehölt Cronobonden Pehr Sigfredson hwilken äfwen är utan qwarnlott sin rätt uti Haraldzforssen der nogat rum wid nästa Ting kan blifwa ledigt. Sammale

des

 

144

 

Sammaledes förbehölt skattebonden Jacob Josepsson ifrån Kyrckioby sigh sin rätt att sökia sig någon qwarndehl i oftabem:t Forss, Michel Mattson hade emoot alt detta intz att säija för utan det han beklagade att hans bäckesqwarn giör honom medelst watnetz updämmande stoor skada, Så skall eij hell:r hans fader Mattz Michelson underlåtet af begynnelsen att interessera med Swaranderne uti bygnaden, så frampt de welat låta sättia mehrbem:t beckesqwarns huus och bygnad neder uti Forssen. Och slötz att Aldenstund Michel Mattson såssom uthbys boande hafwer uti Haraldz Forssen ingen egande rätt, och dess Fader Mattz Michelsson af begynnelsen med wisse wilkohr hafwer förwägrat sig med de Kyrckioboar att interessera, warandes åthskillige bönder mer uti Kyrckioby som behöfwa qwarnandelar och fram för Michel Mattson uti deras egen bys Forss böra niuta befordran så frampt der något rum finnes; Ty kan Michel Mattson uti dess begäran som sträfwar emoot det 33 cap: Byggn B: ll intz willfaras.

 

Det Klagade Crono Befallningzmannen wälbet.de Samuel Österbeck at Sochneskrifwaren Gustaf Noorman som och Tullnärs tiensten wid NieCarlby stad förwaltar är mycket försummelig wid sitt Embete så att han ännu intet hafwer förfärdigat ell:r lefwererat ifrån sig 1705: Åhrs Röketahles lengder. Hwar efter Båtzmans penningarne med mehra justeras borde. Och emedan tijden nu snart är förfluten på hwilken Rächenskaperne för bem:t Åhr böra wara färdige; Ty protesterar Befallningzmannen emoot All den skada och answar som

derigenom falla torde, Sammaledes Klagade lendzmannen Mathias Crihou, att bem:t Sochenskrifware är mycket försummelig uti det hans Embete och Sochnen angår, lemnandes icke Allenast mästa delen ogiort, uthan jemwähl uthbrister uti ledsamme otijdigheeter, när han om det som

nödwen-

 

145

 

nödwendigt behöfwes påmint blifwer. Så Klagade och Sochnens almoge att de uti hans tijd intz niutet någon rächenskap öfwer Sochnens allmenne bygnader skiutz och annat hwar igenom tungan och beswäret för allmogen blifwer olijk och så mycket mehra beswärlig. Sochneskrifwaren war nu intz tillstädes doch blef detta fördt ad acta och efter begäran Extraderat.

 

Lendzmannen Mathias Crichou, som lijkmätigt hans Nådes H:r landzhöfdingens högwälb:ne Johan Ehrenskiöldz resolution af d: 17 Aprilis 1701 efter 5 Åhrs frijheet A:o 1706 hade bort skatta för 2/3 Mantahls Ödes hemman Damskata bem:t beklagade att ehuruwähl han med stoor flijt och omkostnad söcht at komma hemmanet på fötter igen, så, hafwer doch sådant intz låtit sig fullkombl: giöra, emedan hemmanet war aldeles wid hans anträde förfallet och behöfwer så mycket bättre byggas som han måste Åhrligen hålla Tingz gestning och accommodera Tingzlaget med nödwendige huusrum, hwarföre han ännu någon frijheetz prolongation anhåller. Upwijsandes Crono Befallningzmannens wälbet:de Samuel Österbeck Syneskrift af den 30 octob: sidstl: hwar af befinnes det lendzmannen under Frijheetz Åhren till gårdz bygnad, Åkerrans uppgräftande och Enges rödning med mera giort en märckelig flijt och der på till det ringaste 800 d Kmt: Expenserat; doch står ännu något merckeliget tillbaka så wähl wid gårdens bygnad som ägornes Excolerande, hwilket han icke under 400 d: Dito mt: uprätta kan; Ty pröfwar Rätten billigt att ännu projectera för honom Mathias Crichou 3:ne frijheetz Åhrs prolongation, så att han 1709: kommer att skatta, hwilket doch hans Nådes högbem:t H:r landzhöfdinges högmogne betänckande ödmiukeligen understelles.

 

146

 

Det berättade Jacob Josepsson i Kyrckioby, at han och grannarne hafwa af Bysens samfälte mulbete satt i hägna en haga, der uti att Salvera Booskapen om Sommarne för wildiur, men beklagade det Mattz Michelsson och Anders Erichson den samma utfält, hwilket de nu tillstodo, förebärandes at en sådan intächt för dem är skadelig efter de intz slippa till sine Åkrar med Booskapen och hafwa dess utan samfält mulbete hwar emoot Käranderne påstodo det och andre Byjemän mycket och ojempt af Jordwallen intaget till Åker Eng och andre förnödenheeter, hwarföre det ena med det andra måtte äfwen utfällas el:r åthminstone på Nyt öfwersees och jenckas så frampt denne tarflige hagan är således som ofwan för mäles dem i wägen. Och slötz att lendzmannen jempte Nemdemännerne Erich Anderson och Dawid Dawidsson i förmågo af det 32 cap: Byggn B ll: parterne här på efter föregången Syn och Ransaakning förlika, ell:r wid nästa Ting Rättenom här om besked göra, skolandes den nya hagan till Rättens wijdare uthslag uthfällas, så frampt icke hela byen ell:r de som confortera i mulbetet till dess inhägnande samtycka. Så skola och Synemännerne wid samma tillfälle jäncka och dela deras Åker gärdzgårdar således att en och hwar kommer att få gerdzgård i proportion af sine ägor efter det 26 cap berörde balck.

 

Nemdemannen Mattz Olufsson i Jeppå incaminerade i Rätten fölliande Arfzförening således lydande På underskrefne Dato ingick iag en förlijkning med efterfölliande Nembl: Att iag Mattz Olufson i Jeppå och NieCarlby Sochn här med och i Kraft af detta låfwar att ärlegga till min Syster Beata Olufzdåtter för dess Arfz pra´tention efter wåra Sahl: Föräldrar

Tiugu d Kmt: item till mine Syster=

barn

 

147

 

barn, Anders och Johan Mårtenssöner med deras Syster Maria för det de hafwa att fordra efter min Sahl: Syster Brijta Olufzdåtter på gården Tiugu d Dito mt: tillsammans. Än till hustru Lisbetta Andersd:r för det Arf hon hafwer att pra´tendera efter min Sahl: Föräldrar Fyratijo d: hwilket alt till säkerheet iag tillijka med dem med wåre Nampn och Boomärken bekräftar som skedde i Jeppå d: 29 Decemb: 1705:

Mattz Olufson, Beata Olufzdåtter. Hendrich Knutsson

Johan Mårtenson Kråka, Anders Stråka, And: Mattson

Till witne Hindrich Holm, Michel Mattson, och fast än Contrahenterne woro frånwarande, Ty uplästes ofwanstående, och efter begäran actis publicis insererades.

 

Handelsmännerne Johan Ryss och Nils Brask, berättade att deras hemman hafwer Åker belägen wid ån, och i rå med Johan Frijl, skolandes det dem nu mangla att bem:t Frill med sin rå afskär en dehl af deras linda under deras Åker, hwarföre de nu påstodo att sådant rättas måtte, emedan sielfwa förfarenheeten wijsar det råeren blef:t rubbade. Swaranen war till frijdz at samma justeras måtte. Hwar efter de begärte domhafwanden med någon sig adjungerad Nemdeman på Råens förnyande, hwilket i förmågo af det 26 cap: Byggn: B: ll: aggreerades.

 

Anders Persson ifrån Karby, pra´sent:de i Rätten fölliande Testamentz Jnstrument lydandes således i Bookstafwens: Undertechnadt betygar här med at då iag förleden Wåras besöchte med Herrens Högwärdiiga Nattward för detta Sahl: mannen Erlig och Beskedelig Pehr Hindrichson i Karbyn, testament:de han efter sin död till begge sina Söner Hindrich och Anders sina Fiskbragder, bestående förnämbl:t af 9 skiötlagnor

och

 

148

 

och Et skåtznät och en skiötbåth, och det med godt förstånd och frij willia, tilläggandes de motiver och skiähl, at emedan desse begge hans Söner haft störst beswär, icke Allenast för samma fiskbragders förskaffande, förbättande och Conserverande, så är thet och skäligt att de samma Fiskbragder allena få äga; Att detta så i sanningh är betygar iag med Mitt nampns underskrifwande och wanhlige Signetes undertechnande 6 Majii 1705

Anders Lundelius

Testis Erich Staphanson i Carby.

Och blef Ofwanstående Klanderlöst upläset och infattadt ibland häradz acta. hwar öfwer detta till ett attestatum publicum Extraderes.

 

Nemdemannen Mattz Johansson i Kantlax, beswärade sig öfwer den obilligheet som i dij måhl skeer: att grannarne hålla sine Engar i hägnar och låta Köfwa höst och wår de andre Byemäns Engar lijka fult. Och som en sådan egen nyttigheet faller tungt för endehl at lijda, Ty påstodz att samma corrigeras måtte, Jacob Hansson och Josep Bertelson som härföre woro stemde, tillstodo att der med något ojempt tillgår, hwarföre pröfwades nödigt att lendzmannen in loco söker parterne här uti att förena och jemkar Byemännernes intächter således att en och hwar får det som honom nödigast och nyttigast är i hägnad hålla, och skola sådane intächter proportioneras efter skatten.

 

Det förekommo Johan Erichsson och Thomas Mathsson ifrån staden, berättandes at de äro komne i ehrfarenheet om det Contract som Swågren Johan Frijll

sidstl:

 

149

 

sidstl: Ting i Rätten incaminerat hafwer. Och emedan det går dem under Ögonen at han antaget en fremmande Jacob Mårtensson ben:d begåfwandes honom till Sytningelön besittningzrätten och alle förmoner i hemmanet fram för någon anna Arfwinge, warandes äfwenwähl der uti åtsatt Åhrslöner på det hemmanet ändå skulle höra honom till wid ett ell:r annat inkast, hwarigenom bem:t Contract kunde ryggas. Ty protesterade de nu högel:n deremoot, anbiudandes sig Swågren till hielp. Warandes nögde hwilkendera här till antages emedan de begge äga hans Systrar till lohvat hustrur, och närmare än en fremmande heemmanet här efter att åboo och besittia, men på annor hendelse må Jacob gifwas Åhrligen sin lön, på det att derigenom ingen orede i framtijden må förorsaakas, hwilket med mera af deras ad acta lagda libell är at see och ehrfara. Till alt detta swarade Johan, att hans Swågrar äro oförlijkelige, hafwandes fördenskuld Contractet med Jacob sedan desse hans mundtel: tillbodh om lijka förmåhr försäkrade, uprättadt blefwet. protesterandes så han som hustrun att Johan är Bördeman och hon hustrun hafwer inlöst hemmanet med sine egne medel uhr geld, hafwandes Swågrarne intet arf tillfallet, Ty anhålla de det deras med Jacob giorde afsked måtte gifwwas witzord nu och i tillkommande tijder, omsijder uthleto Käranderne sig att de intz hafwa stoor lust till att boo med Johan emedan han skall hafwa en streng hustru som taget wälden: eller som deras ord lydde Byxorne af sin man, Och slötz: att Johan Frill som är bördeman till sitt ograverade heemman må det samma besittia uti sin lijfztijdh med sådant folck som han bäst kan komma till rätta med. doch blifwer Johaan Erichsson och Thomas Mattsons protest tagen ad notam till

Johan

 

150

 

Johan Frills död. Sedan begärte Jacob Mårtensson att hemmanet emoot hans tienst kunde första gången upbiudas, men som samme upbod ännu intz grundar sig uppå Bördemannens owilkorliga Contract med honom Jacob om hemmanet, uthan beror sådant på uthgången af en god Sytning; Ty kan ett sådant upbod nu intz bewillias.

 

Twisten angående en linda, hwilken skattebönderne Johan Markuson och Carl Carlsson i Karby willia Disputera Cronobonden Erich Staphansson der sammastädes, påtog sig Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck att jempte Nemdemannen Erich Anderson i förmågo af det 26 cap: Bygn B ll: besichta, skolandes sedan deras relation här om inkommer i Saaken tillgiort blifwa.

 

Det anförde Anders Erichsson i Pensala, at han insatt ett rödningzland för dess närbelägnenheet skuld, hwilket lendzmannen Mathias Crichou och Jacob Michelsson i Munsala sedermera hafwa sig tillwällat och uprödt, men som samma ligger in till hans booställe som elliest är af swaga Engiar, Ty anhåller Anders för dem obehindrat deraf blifwa ägare. Lendzmannen och hans Jnteressent Exciperade der emoot att Damskatha hemmans förra åbon först begynt rödia landet, hafwandes der å haft häfd till dess Käranden med sämia fått det till fätåg; men som han samma ort der till intz hafwer af nöden, uthan kan leda sine Creatur en annan wäg i beet, Ty hafwer lendzmannen tillmanat

sig häfden der af och begget med Jacob å nyo att rödia. Anförandes i öfrigit det grannarne här och der af hiordewallen inkrächtadt sig Engiar hwar uti han tager bristen. J hwilket Anseende han begärte att antingen få behålla ofwanbem:t rödningzmark el:r få skifta med dem, som mera än dem bort insatt hafwa. Och slötz

att

 

151

 

att lendzmannen i anseende till ofwan anförde skiähl handhafwes wid Nyrödzlan, hwar på hans antecessor först begynt arbeta till dess almen Byjejänckning skeer, i anledning af det 32 cap: Byggn B ll: och kunna Byjemännerne der om till nästa ting kallas.

 

Crono Befallningzmannen Wälbet:de Samuel Österbeck, anförde det en Borgare i staden Hans Hansson ben:d för en rum tijd sedan af Sochlot byens samfälte marck uprödt sig ett st: Engh i Stoorkärret hwilket dess Sonhustru Karin Mattzdåtter med Swärmodren Margreta Grelsdåtter sedermera brukat, men emedan Daniel Thomassons Crono hemman för hans tillträde lenge legat öde, under hwilken tijd de bäste parcker till Enges land tienlige blifwet af byemännerne inkrächtade, så att Cronobonden sitter för bristen, Ty påstår han att denna rödningzmarck der under legas måtte. Margreta nu närwarande tillstod sin Sahl: man för 16 åhr sedan fått tillstånd af Sochlot byen här till. på hwilken hendelse hon intz wille Engen nu mehra cedera. Hälst emedan der på är giort stoort arbete och lador bygde. Men wälbem:t Befallningzman protesterade at Byen intz haft macht att cedera Crono hemmanens rättigheeter. Och slötz att emedan Enges wäxten på lång tijd nogsampt upgår emoot arbetet: Ty tilldömes Engen Daniel Thomassons Cronohemman i anledning af 677 åhrs placat om skattskyldig jordz abalienerande till dess en almen byejänckning skeer med byens nya intächter efter det 32 cap: Byggn B: ll: doch tillåtes Sahl: Hans Hanssons arfwingar att föra bort deras lador som på Engen bygde äro.

 

Det företrädde Hans Jacobsson ifrån Kåfjoki, berättandes

att

 

152

 

att emedan han haft 1 Ml: skatte hemman om hwilketz beboande Sönerne begynna osämias, Ty anhåller han att det kunde få Klyfwas i 2:ne delar på hwilken önskelige hendelse hans 4 Söner wähl på helften hwardera blifwa behåldne. Och som Befallningzmaannen Wälbet:de Samuel Österbeck med Lendzmanen och Nemden intygade att Hanses hemman i anseende till dess legenheeter nogsampt tåhl Klyfning allenast de boo på en Tompt hwar af ingen förändring kommer på Röktahlet eller till ökning i uthlagorne, Ty bewilliades Klyfningen under en Röök i förmågo af Kongl: Förordn: af d: 10

Junii 684 och Kongl: Maij:z deröfwer gifne Förklarning d: 6 Martii 695, hwilken doomhafwanden, Befallningzmannen sampt Nemdemännerne Erich Andersson och Dawid Dawidson efter begäran förrätta skola.

 

Grels Fogel i Hirflax, anmälte hoos Rätten, huruledes han under tingz tijden fått efterrättelse det Christer Johansson och Mårten Sigfridsson i Munsala, nedfält uti Hirflax skogen något wärcke, hwilket han intet täncker att låta falla dem finger emellan, emedan Byarne hafwa wisse rår sig emellan. Uthan, så beskaffat måhl anhåller om Syn. Hwilken begäran Rätten fan skäligt att willfara, således att lendzmannen och Nemdemannen Carl Mårtensson till nästa ting derom undersökia, qwarsättiandes deras wärcke till laga uthslag om de hugget öfwer råen som nu anfört är.

 

Efter Handelsmannens Mathias Aulins beggäran påtog sig doomhafwanden at jempte Nemdemannen Josep

Erichsson

 

153

 

Erichsson i Munsala skifta arfwet efter hans Moder hustru Brijta Mattsd:r honom och flere med arfwingar emellan i förmågo af det 15 Cap: Erfd: B:ll: wid samma tillfälle skall Sahl: Anders Thomassonss Testamente delas alt der efter som Sidstl: Tingh dömt är.

 

Erich Hindrichsson i Karby, fordrade af Jacob Hindrichsson i Sochlot 4 d 112 s: Kmt: som på någon häst handel skall tillbaka stå. Jacob tillsto ofwanbem:t fordran och för den skuld dömdes samma att betala lijkmätigt det 16 cap: Rådstb: med 24 s: Smt: Expenser.

 

Lendzmannen Mathias Crichou, proponerade huruledes en dehl af denne Sochns inwånare äro mycket benägne att Herbergera löst folck, som stryka genom landet, kallandes sig messingz Smedar, hafwandes han fördenskuld nu till detta Ting låtit citera Carl Hindrichsson i Sochlot, Josep Erichson i ytterjeppå, Mattz Markusson i Kyrckioby och skarprättaren Hindrich Hackalain, tänckandes med dem Saaken i berörde måhl att utföra, men beklagade at han nu ser ingen som på hans Kallelse sig instält hafwer och Saakfältes

de nu till hwar sin 1 d: Smt: skolandes lendzmannen icke deste mindre wid nästa Ting skaffa dem till stånd.

 

Det berättade Johan Mattsson Frill att ägorne wid hemmans Klyfningen honom och Mattz Frill emellan intet så jempt efter skatten kommet att fördelas, begärandes att samma ännu rättas m,åtte, Mattz Frill wille nu intet undergå någon fördelningh, men som Kärandens begäran är med lag och det 4 och 6 cap: Bygn: B: ll: enlig, Ty förordnades efter begäran och begges samtycke lendzmannen Mathias Crichou med Nemdemannen Carl Mårtensson att jencka ägorne

efter

 

154

 

efter skatten förlijkandes dem jemwähl om Huusen som äfwenwähl nu Disputeras om.

 

Drengen Thomas Jacobsson, upwiste i Rätten Hans Nådes H:r landzhöfdingens högwälb:ne Johan Ehrenskiöldz nådiga Resolution af d: 18 Aug: förledet åhr hwarmedelst denne Rätten uti rono Befallningzmannens Wälbet:de Samuel Österbecks Närwaru ähr pålagt att ransaka huru wijda Thomaas något Nybygge, utan Bohlbyens skada och prajudice med gåås forssen belägen i Råskildnaden emellan Wöro, NieCarlby och Lapo Sochnar må kunna tillåtas att inrätta williandes högbem:t H:r landzhöfdinge sedan Rättens betänckande derom inkommer sin wijdare Resolut:n föllia låta, Och emedan det befans att ingen undersöchning in loco om ortens beskaffenheet warit, huru wijda något hemman med tijden der sammastädes formeras kunde, ell:r om gll: bohlbyarne uthan sitt merckeliga

pra´judice der till kunna samtycka; Ty påtog sig doomhafwanden uti wederbörandernes Närwaru efter begäran det intenderade boostället uti besichtning taga. sedan skall Thomas ett absolut swar hafwa att wänta och afwachta.

 

Michel Mårtenson ifrån WuosKoski, berättade sig wara citerad att swara Jacob Käppo, för det han råkat beskylla honom Käppo hafwa förgiort hans häst, men Käppo comparerade nu intz, uthan berättas af Nemdemannen Michel Runt att han är Siuk; Och såssom Michel Mårtensson påstår sig kunna bewijsa det Käppo undsagt hans häst hwar uppå hästen aldeles oduglig och Siukelig blefwet, Ty anbefaltes lendzmannen giöra den anstalt att Käppo

kommer

 

155

 

kommer wid nästa ting tillstädes, så frampt han Saaken öfgif:r

 

Lendzmannen Mathias Crichou, anklagade Daniel Thomasssons hustru Sophia Mattzdåtter ifrån Sochlot, för det han skall hafwa sparkat sin Swärmoder Brijta Hindrichzdåtter, så skall och bem:t Daniel Thomasson förledet åhr om wåhren hafwa uti Simon Jacobssons Närwaru, sagt det han kunde skaffa sin Fader Thomas Thomasson på 100 stegel om han wille, warandes Thomas icke Aldeles uthan misstanckar för Trull doom och wwidskeppelse, Ty begär lendzmannen at om alt sådant ransaakas och dömmas kunde, Daniels Swärmoder war nu intz tillstädes, uthan berättades wara Siuk, ty uthskickades Rättaren att förnimma Sanningen och hämta henne hijt så frampt hon förmår

föllia, men han påstod wid sin åtherkomst at hon är sanfärdeligen Siuk och förmår intet komma. Daniels SwärFader Thomas Thomasson neckade något missförstånd hafwa förelupet emellan Sonhustrun och Swärmodern, det samma påstod och Daniel Thomason med sin hustru bem:t Sophia; Ty nödgades man låta anstå med det måhlet till dess man får see om Swärmodren kommer sig före igen. Beträffande det andra måhlet så förklarar Daniel Thomasson, at hans Fader 1704: om hösten Öfwerföll honom med hugg och slag uti Rijan, hwar efter och ett rychte i byen uthkommet att Daniel hade slaget emoot sin Fader, hwilket rychte Simon Jacobson i Sochlot uthe wid ett fiskläger förledet åhr om wåhren hafwer antydt honom, Daniel, och påstår han sig hafwa swaradt, det han intet hafwer satt sig emoot sin Fader eller kan det bekenna fast han skulle komma på 100 stegel, beklagandes att Simon sedermera hafwer förwändt samma ord; och dem uthspidt med desse

for

 

156

 

formalier at han skall sagt sig kunna skaffa sin Fader på 100 stegel. Simon Jacobsson som waret Delator i detta måhl, kunde fördenskuld emoot Daniels Exception intz Eedeligen afhöras; doch bekende han, det han och Daniel begynte förleden wåhr uthe wid

wäddo fiskeställe at tala om det slagzmåhl som Thomas 1704 om hösten haft med Daniel, Och emedan et rychte gick i Byen att Daniel samma gång skall hafwa slaget emoot sinFader, Ty warnade Simon honom att achta sig för Thomas som är en orolig Karl, fruchtandes att Daniel i hastigheet kunde komma at förgripa sigh emoot honom då han öfwer fallen blifwer. Daniel hafwer der till swarat att om han will kan han komma sin Fader på 100 stegel. men hwar med fadren hafwer ett så swårdt staf skall förtient det hafwer han intz wid handen gifwit. Pigan Brita Adamsd:r åhörde samma tahl. så hafwer och Simon det samma stax bekendt för Carl Hindrichsson, hwilken råkade komma till dem wid deras Fiskstelle, denna Pigan war nu intet tillstädes; Men Carl giorde utan jäf sin Eed å book sampt witnade att Simon bekende för honom förleden wår uthe wid wäddo fiskeställe att Daniel Thomasson hade uppenbarat det han kunde komma sin Fader på 100 stegel om han wille. Orsaaken der till hafwer Simon intz wetat, Daniel wille i anseende till alt detta intz gå ifrån sin giorde förklarning i detta måhl påståendes att han intz något ondt med sin Fader, Så wille eij heller Thomas bekenna sig i något måhl hafwa gifwit sin Son till en swår

uthlåtelse anledning. lendzmannen begärte Dilation att till nästa Ting giöra sig om desse Saaker närmare underrättad. efter som han här af intet haft Kundskap förr än nu in under tingz tijden, hwilken Dilation och så bewilliades.

 

680

 

Anno 1706, d: 6, och 7, Septemb: Höltz ordin:

Häradz Sommar ting med Allmogen af Nie=

=Carlby S:n, uti dess Lendzmans gård, Närwaran=

=de å Cronones Befallningzmans wägnar lendz=

=mannen Mathias Crichou sampt efterskref

=ne Ährlige och Beskedelige män som Såtho uti

Nemden

Carl Mårtenson i Wäxala, Erich Anderson i Sochlot,

Josep Erichson i Wäxala, Dawid Dawidson i Kåfjoki,

Hans Thomason i Pelat, Matts Jacobson i ytterjepå

Michel Runt i Öfwerjepå, Matts Johanson i Kantlax

Johan Kock i Hirflax, Matts Olufson i Öfwerjepå

Oluf Kojonen i Woskoski,

 

Lendzmannen Mathias Crichou, proponerade, det han haf:r uthsedt en beskedelig Karl Oluf Mårtenson Kojonen i Wuoskoski till Nemdeman, begärandes det han der till admitteras måtte. Och giorde denne Kojonen sin Nemdemans Eed, hwar efter han sattes i Tolften med anmält Förmaning hoos Tingzlaget, det honom bör lemnas all tillbörlig lydno wid hwarjehanda honom anförtrodde beställningars wärckeliga förrättningar.

 

Lendzmannen Mathias Crichou, befullmechtig uth af Kyrkioheerden här sammastädes Ehrew: H:r Johan

 

681

 

Johan Forsman d: 5:te hujus, anförde huruledes Kyrckian af Ålder hafwer för sig enskylt ägt 1 st: land, bestående uti en åkerlinda belägen uti Kyrckiobyboars ägor. Hafwandes bem:t Kyrckia Åhrligen för höslaget deraf, undfått utaf Klåckaren Jacob Netron sitt arende, in till detta Åhr. Då Erich Erichsson Kiärr sielf willeligen tillägnat sig lindan och den samma bergat, Anhållandes nu lendzmannen, att emedan Erichs SwärFader Erich Thomasson sielf wid en Synegång hafwer tillstådt och uthwijst den den lindan med wisse råer som Kyrkian hafwer tillhört, det mehrbem:t Erich så myckit mehra för en sådan egen nyttigheet plichta måtte, som honom bordt rätta sig efter de råer emellan Kärr hemmanets ägor och denne lindan som hans Fader uthwist hafwer. Erichz hustru Anna Markusdåtter förde ordet för sin man, och tillstod fuller att Swär fadren hafwer uthwist Kyrckians förmeente åkerlinda för Synemännerne, men som hon ändå twiflat om Kyrckians stadig warande häfd derå, Ty är Engen denne Sommar till Kärr hemmanet bergad, hwarwid hon äfwenwäl begärte handhafd blifwa. Och slötz att Aldenstund Erich Thomason sielf wid en Synegång hafwer tillstådt och utsynt för Kyrckian den delen ibland Kärr hemmanets ägor som nu pratenderad: Ty skall der wid beroo efter det 1 cap: Jord: B: ll: skolandes Höet

af

 

682

 

afstås och betalas till Kyrckian eller dess ordres hafwande, Så skall och hustru Anna för sitt olaga bergande plichta med 3 sk Smt: lijkmätigt det 16 cap: Byggn: B: ll:

 

Jacob Kauppi ifrån Öfwerjeppå, befullmechtigad utaf Karin Jönsdåtter inlade fölliande Testamente, således lydande: undertecknadt giör här med witterligt att af min ägendom Testamentera efter min död Till NieCarlby moderkyrckia en Silfbegare med ödmiuk begäran att min andelöse lekamen måtte der Emoot få lägerstad inne i Kyrckian, det Öfriga af min Egendom skall höra min Piga Maria Pehrsdåtter till, sedan iag Ährligen är kommen till grafwa, och det i anseende till hennes arbete och tienst hoos mig i Många åhr, och i synnerheet dess trogne skiötsel i mitt siukel: och beklageliga tillstånd, NieCarlby och Öfwer Jäpå d: 18 Aug: 1705

Karin Jönsdåtter

att ofwan nemde testamente af hustru Karin frijwilligt giordt är. Attest: efter begäran Öfwerjeppå d: 12 Martii 1706

Johan Forsman

Claudius Holstius

Och blef ofwanstående Klanderlöst upläsdt, sampt ibland Häradz acta intecknadt, hwar öfwer wederböranderne detta till tienlig rättelse af Protocollet Extraderes

 

683

 

Det berättade Jöns Erichson på Högbackan, att Erich Isaacson i staden hafwer bemöt honom med håniske ord af en Råflytiare, Tiuf och skälm, hwilket han fuller sade sig haft fog att ifra till ett wählförtient straf, och till den ändan anfördt witnen Anna Jacobsdåtter, Brita Simonsdåtter och drengen Johan Johanson som sådant skulle honom öfwertyga, men som Erich nu sin beskyldning recanterar och afbeder sine hastige och obetänkta Expressioner, förlijkandes jemwäl Saken med 2 Caroliner, Ty will han på sin sijda hafwa honom tillgifwit. Pigorne med drengen intygade det Erich således hafwer fält sine ord som ofwan förmäles; Och som Erich in för Rätten giorde afböön, förklarandes det han intet weet med Jöns Erichson annat än ähra och godt, Ty lemnade Rätten Saken wid deras Förlijkning lijkmätigt domare Reglorne,

 

Gestgifwaren Erich Markuson ifrån Öfwerjeppå, klagade högeligen att grannarne för fördela hwar andra med törfwedz tillwärckning, begärandes fördelning på skogen hwarigenom en och hwar kunna få sin enskijlte dehl att tillwärka efter skatten, Esaias Sigfridson, Giöstaf Mattson och Mårten markuson hade här emoot ingen skälig enskyllan, Ty afsades lijkmätigt det 26 cap: B: B: ll: att lendzmannen Mathias Crichou

jempte

 

684

 

jempte Nemdemännerne Erich Anderson och Michel Mattsson efter parternes begäran skola jencka och proportionera Törfwedz skogen efter skatten och billigheeten.

 

Kyrckioheerden Ehrewördige H:r Johannes Forsman, upwiste i Rätten acta visitationis af d: 30: Jan: sidstl: och i föllie der af påminte Sochnen och Närwarande allmogen om wärkets framskaffande till en Ny Kyrckiobygnad här i Församblingen, emedan deras Kyrkia

begynner förfalla och nödwendigt behöf:r reparation, och som Sochnen der wid gofwo ett nöjachtigt swar, lofwandes giöra sin högsta flijt om Timbrets upletan: och framskaffande, Ty blefwo de der till flijtel: och så myckit mera anmante, som samma deras förehafwande länder gudz stoora nampn till ähra och Församblingens Önskeliga nytta och heder. Sedan Klagade H:r Kyrkioheerden öfwer den lastbara wan ahrtigheet, som en del illa sinte menniskior i Sochnen föröfwa igenom det de intet låta Fiskebragden stå i frid, uthan skall han kommet under wäder med Simon Jacobsson i Sochlot, hwilken uplyst hans Ryssior förleden Höst och stulet Fisk der uthur, och Fördenskuld androm till warnagel påstod det han för en slijk egen nyttigheet och tiufnad plichta måtte. derom Simon tillstod sig således omgådts med Kyrckioheerdens Ryssior, hwar uthur han någre Rudor uptaget, förewändandes sig hafwa ment

Ryssiorne

 

685

 

Ryssiorne skolat någon Borgare tillhöra, men som en sådan uhr sächtan war hehl lam och

Oduglig, Ty Saakfältes han till sine 3 sk Smt: efter det 29 cap: Tiufm: B: ll.

 

Cronobonden Josep Erichsson i ytterjeppå, anmälte hoos Rätten det grannen Matts Jacobson som åbor ett hemman af lijka Natur, will afskära hans Enges teeg och dest medelst för mera honom den rätt som andra Byemän lijkwähl med sine Teegar winna, begärandes nu att Saken till närmare Ransakning och afgiörande företagas måtte. men som begges deras hemman är Crono, och denne Saken således under denne Rättens afgiörande intet dependerar, uthan hörer under hans Nådes H:r landzhöfdingens wälborne Johan Stiernstedts högmogna decision och afgiörande, Ty blifwer parterne lijkmätigt Kongl: Förordningen af d: 27 Junii 693 i Ödmiukheet der hän wiste.

 

Det företrädde Matts Jacobsson i ytterjeppå, anförandes det grannen Lars Johansson will alt för myckit in manna under sitt hemman der tienligaste skogen till Tiuru till warkningen hwar igenom hans hemman skall taga en märkelig skada. om en slijk egennyttigheet genom laga uthwägar honom icke betages. Lars mente sig ingen der uth innan prajudicerat, så lenge ingen fördehlning der å warit. Och afsades det lendzmannen Erich An=

derson

 

686

 

dersson jempte lendzmannen Mathias Crichou, skola jenka och proportionera Törfwedzskogen efter skatten och billigheeten lijkmätigt det 26 cap: Byggn: B ll:

 

Efter det Matts Gabrielsson i ytterjeppå förer Klagan öfwer den åtioskada som han sin uthestående Säd genom Oluf Anderssons förwållande tagit hafwer. Och bem:t Olufs hustru

infinner sig i Socken skyldig, förlijkandes och uprättandes samma med 9 cappar Spanmål, hwar med Käranden war nögder, Ty faststäldes förlijkningen och dömdes af Oluf att fullgiöras lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af åhr 695: d: 4 Julii

 

Hustru Susanna Johansdåtter ifrån ytterjeppå sade sigh sidstl: midsommar hafwa stadgat pigan Margreta Andersdåtter till Åhrs tienst, då hon intet waret sin förra huusbondes Matts Gabrielsons stadiga tienste hion, uthan divagerat omkring byen i andras arbete, Och som Margreta intet instält sig i tiensten uthan blefwit qwar hoos Matts, innehållandes Fästpenningen 5 wekor, Ty påstår Susanna att Contractet fullgiöras skulle, men Matts Gabrielsson Exciperade det han för 6 åhr sedan hafwer inheerbergerat bem:t pijga med dess gl: moder uti sine huus, hwarest de haft sitt underhåld emoot nöjachtig wederkentslo

af

 

687

 

af Margretas arbete till dess hon kom till sine åhr. då han sedan skall hafwa gifwit henne Åhrs lön, påståendes att emedan ett slijkt Contract dem emellan Continuerat, och intet blefwet upsagt förr än pigan honom owitterl: låtet sig stadga till denne Susanna sidstl: midsommar. det Kärandes ansprok Aldeles uphäfwas och annihileras måtte. så tillstod och Margreta det hennes huusbonde ingen annan piga haft i förslag då Susanna henne der med öfwertalte. Fördenskuld såssom denne Susanna intet kunde ehrhålla annat än, att Margreta samfälte 6 åhr warit uti Matts Gabrielsons huus och bröd, eij heller att tiensten hoos dess förriga huusbonde war ledig. Ty ehrkennes Kärandens anfordring för Kraftlös, hwar emooot Margreta skall upfylla sin åhrs tienst hoos Matts Gabrielson lijkmätigt Kongl: legohions stadgan och dess 4 punct.

 

Hustru Margreta jacobsdåtter ifrån Kåfjoki, förekom Klagandes högeligen öfwer den sweda och wärck som henne denne Sommar genom Matts Simonsons Tiur, af dess stångande, tillskyndader är. begärandes uppå alt sådant en skälig refusion. Matts kunde nu intet necka och befrija sin Tiur, uthan tillstod honom hafwa förfaret med denne Margreta rätt illa, hwar utaf hon fått hohl i Benen, williandes

gerne

 

688

 

gerna förlijka dess skadestånd, emedan han strax skaffat Tiuren af mågen som eij hell:r der med tillförna waret beträdder, hwar uppå de in för Rätten förlijktes med handslag om 7 d 16 s. Kmt: som Matts lofwade och dömdes till bem:t Margreta att fullgiöra lijkmätigt Kongl: Förordn: om lindring i Rättegånger af åhr 695: d: 4 Julii

 

Capellanen härsammastädes Wällarde H:r Hindrich Neostadius, bberättade det han Olufz messe tijden hafwer lijdit någon skada på sitt höö i Frösöö, tilltalandes derföre Nemdemannen Carl Mårtenson i Wäxala, och Michel Simonson af bem.t by, emedan deras Fåhr äro dijt förde, desse Exciperade sig hafwa släpt deras Får på Frösöö, uthan uppå en Holma der bredewid Härregåls holmen ben:d williandes intet troo att Fåren hafwa begifwit sig derifrån Öfwer watnet uppå Frösöö, Så wille de eij hell:r i öfrigt Contestera litem, emedan stemningen allenast angådt 4 dagar för tinget, warandes skadan owärderader, och jämwäl obekant hwars Fåhr der till wållande warit, wid hwilket tiilfälle Dawid Hindrichsson i Wäxala säger sig sedt Fåren med skälla, och trämärke på halsen, men hwars dhe woro sade han sig intet weeta, Carl Mårtenson

säger

 

689

 

säger deremoot att deras Fåhr hafwa hwarken skälla eller trämärke, Ty upskiöts Saken till nästa Ting. J medlertijd skall Käranden låta ransaka uti Swarandernes Närwaru on Fåren kommet öf:r watnet in uppå Fröösöö, jemwähl hwilkas fåhr först äro dit släpte, Så och huru

stoor skada skiedt är, sedan will Rätten till närmare slut falla.

 

Sedan Klagade Capellanen H:r Hindrich Neostadius att Anders Anderson och Anders Erichson i Kyrckioby slå Öfwer Råen in uppå hans Teeg på fröösöö begärandes om en tienl: rättelse der uth innan. Swaranderne föreboro deras owettenheet om råens rätta strek deras Tegar emellan, emedan deras Engar å den orten någon tijd blefwet utlegde åth Borgarne, och desse ånye bönder intet weta sielfwe deras Råers rätta strek, hwar före nu begäres der å besichtning. då H:r Hindrich provocerade till witnes Jacob Runt och Johan Fiskare williandes med deras utsagu om Råernes rätta Kosa sig nöja, och emedan Swaranderne intet hade något jäf emoot desse witnen, Ty slöts: att lendzmannen Mathias Crichou tillijka med Nemdemannen Carl Mårtensson skola efter det 26 cap: Bygn B: ll. uprätta Råerne desse parter emmellan der efter som bem:t

Runt

 

690

 

Runt och uthwijsa, dem af gammalt wart hafwa, och de wid nästa Ting med hwar sin Eed å book betyga kunna,

 

Än tilltalte Capellanen H:r Hindrich Neostadius Anders Erichson i Kyrckioby för det han på åthskillige ställen rödiar sig Eng öfwer råerne in på hans Engar besynnerl: uti rösthagan, men Swaranden kunde der till hwarken necka el: bejaka så lenge ingen Ransakning der å warit, Ty afsades efter deras begäran att lendzmannen jempte Nemdemannen Erich Anderson om alt sådant ransaka skola, till nästa Ting och då Rättenom der om besked giöra, hwar efter wijdare skall resolverat blifwa,

 

Efter det Matts Persson och Swågren Nils Hanson i ytterjeppå hafwa twistige Rächningar härflytande af deras uphäfne Bolag, Ty togz derom uti Rätten till liqvidation, hwar efter Nils Hanson blifwer skyldig sin Swåger Crediterad Spanmål 3 T:r 4 Cappar, och försträchte medel 11 d Kmt: Så skall Nils äfwen wähl bestå bem:t Matts om han blifwer qwar och giör gårdsens Arbete till Walburgi tijd nästkommande för 2:ne Åhrs löner 44 d: Dito mt: sedan dess 2:ne Åhrs Contributioner af dragne äro, hwilket med det öfriga Swaranden döömdes innan Matt

ses

 

691

 

ses afträde ifrån hemmanet att Contentera, lijkmätigt det 16 cap: Rådst: b:

 

Matts Pehrsson i ytterjeppå, upwiste i Rätten en Rächning hwar medelst han påstår sig hafwa Expenserat uppå sin nu warande hustrus Divortium ifrån sin förra man Jacob Mattson, förrän han fick träta med henne uti ächtenskap sampt uppå någre Barnsängar den tijd hon warit uti sin Faders gård, och arbete alt tillsammans 49 d: Kmt: påståendes att

samma medel af hennes faders hemman utgå skulle emedan hans SwärFader Hans Pehrsson äfwen der uppå dref att hans dotter skulle blifwa skild ifrån sin förrymda förra man, sedan hon af Matts med barn rådder war, Hans Pehrson tog sådant uppå Rättens anmaning uti betänckande, lofwandes sin Måg bem:t Matts 24 d: Kmt: hwilket faststäldes å

begge sijdor med handslag och dömdes af Hans Pehrson att Contenteras. lijkmätigt Kongl: Förordningen om lindring i Rättegånger af d: 4:de Juli 695.

 

Skattebonden Grels Knutsson i Pensala, anförde det han hafwer ett Myckit swagt mulbete, hwilket ändå derigenom mere förswagas att Crono böndernes Jacob Sigfridssons och Clemet Erichsons af Wöro Sochn, jem

wahl

 

692

 

jemwähl skatte bondens Jacob Hansons af denna Sochn, Booskap komma honom för när och Klöfwa hans mulbete, deremoot Grelses Booskap intet betienar sig af någon drift på bem:t Sigfridssons och Erichsons sijda. Och emedan desse parter med wisse Råer åthskilde äro, och Grelses wederparter hafwa godt mulbete på deras egen sijda, Ty anhåller han om skilliegård efter deras wissa Råstrek. Jacob Sigfridson som war allena stemder i Saken kunde så i anseende der till som att han åbor ett Crono hemman, intet till något Swaromåhl admitteras, hwarföre Rätten upskiöt Saken till nästa Ting och Jacobs interessenters ankomst. J medlertijd kunna wederbörande Crono hemman om Fullmechtig

till Saakens uthförande hoos hans Nådes H:r landzhöfdingen Wälb: Johan Stiernstedt i Ödmiukheet ansökning giöra lijkmätigt Kongl: Förordningen af d: 24 Sept: 688.

 

Jacob Josepson och dess Jnteressents Erich Erichsons hustru Anna Markusdåtter i Kyrkioby, beswärade sig högeligen Öfwer Hans Thomason och Anders Mattson i Haralden,

hwilka willia förmeena dem att beta deras Engar Miolandet, der lijkwäl Erich Erichsson der uti äger wid pass 9 skrindland, föruthan någre skrindland hwar uppå Juut hemmanet bör beta, men för någon aflegenheet skkuld beeter Erichs Engar på lägeligare orter igen,

Så

 

693

 

Så skall och Jacob äga 12, å 14, skrindland i samma Engar, hwarföre nu påstås att de der uti kunde få niuta sin rätt och betes land till godo obehindrat, Swaranderne wille der till intet gerna samtycka, emedan de förmena sig hafwa mäst att säija i Engen, doch som sådant sträfwa emoot lag och sielfwa billigheeten, Ty afsades lijkmätigt det 4 cap: Byggn: B: ll: att Jnteressenterne uti Miolandet skola nyttia sitt Fäbete proportionaliter, efter det land och höslag som de inom hägnaden äga.

 

Erich Mattsson lät upbiuda Biörkback hemman, som han hafwer tillhandlat sig af Carl Olufson Ranck första gången hwilket Klanderlöst skedde.

 

Thomas Josep och Carl Andersöner ifrån Pelat, fordrade hwar sine 48 d: 15 s: Kmt: af Brodren Anders Andersson, som han uthan ginsäijelse tillstod ännu af deras Fader= och mödernes Arf innestå, och dömdes att efter hand och lägenheet att Contentera lijkmätigt det 16 cap: Rådstb: och 8: cap: Kiöpm B: ll:

 

Lendzmannen Mathias Crichou, beklagade, att han med det hemman 2/3 Ml: Crono Damskata ben:d som han åbor för dess ringa ägor och lägenheeter som uti Åker som besynnerl: Engar omöjeligen kan komma till rätta, hwarföre han sådant mangel dess bättre att förekomma, hafwer sig

till

 

694

 

tillhandlat 1/4 Ml: skatte, af sinn granne Matts Erichson, Pinck, hwilket Pinckhemman ifrån bem:t Damskatha, dem begge till ruin och undergång för någon tijd sedan Klyft och afsöndrat är, och emedan hoos höga öfwerheeten, han är sinnad i ödmiukheet att begära, att desse hemman må blifwa igen under en röök lagda; ty anhåll:r han om Rättens Attestatum, huru dhe för detta sig förehållet, och huru med dem nu för tijden beskaffat är. Och befans af Nemdens sampt andre beskedelige gamble mäns intygande, att desse 2:ne

hemman hafwa stådt för serskilte rökar in till 1636: wid pass, då Matts Nilson och dess bolagzman Hindrich Mattsson på Damskatan hafwa Kiöpt Pinckes hemman som bestådt af 1/2 Ml: men skall wara till 1/4 Ml: förmedlat, brukandes det samma under en Röök med Damskatan in till 688: då en ben:d Matts Erichson för någo sin fordran åtherigen Pinkhemmanet ifrån Damskatan afsöndrat, men hafwer der med eij kunnat komma till rätta, uthan hafwer nu försåldt det samma för 150 d. Kmt. allenast till lendzmannen Crichou som deras Kiöpeskrift ad d: 12: Julii sidstl: med mera uthwijsar, warandes gården så förfallen, att alle der uppå befintelige huus nu under Tingztijden intet högre än till 56 d 16 s: Kmt. Af 3:ne Nemdemän Erich Anderson, Matts Olufson och Johan Kock

kunnat

 

695

 

kunnat werdera. Damskatha hemman hafwa strax efter samma skilsmessa begynt att luta till undergång, och omsijder 696: fallet uti Ödesmål, der wid det och förblifwit in till 1700: då det på frijheet af lendzmannen uptogz och berättes enhälligt af byemännerne att under Damskata finnes myckit ringa, sampt ofruchtsam Sand jord till åker, Så är och ändå der under större brist på Engar, men om Pinck hemmanet och Damskathan som hafwa sine ägor belägne in bland hwar andra, blifwa ännu under en Röök sammanlagde, så förmodar Nemden att de bättre kunna hwar andra uppehålla än här tills skedt är. Hwilket alt således föres ad acta och publice Extraderes.

 

Lendzmannen Mathias Crichou, lät första gången Klanderlöst upbiuda Pinck hemmanet 1/4 Ml: skatte som han sig af Matts Erichson tillhandlat hafwer.

 

Poedagogu wid Niecarlby Schola H:r Andreas Lundilius, befullmechtigad af fordom Lectoris Schola Sal: H:r Carl Ringii Encka dygdesamma Matronan hust: Märta Swensdåtter, anförde huruledes bem:t Enckia myckit beswäras af alt för hög skatt uppå sitt

hemman

 

696

 

hemman Nygården, beläget uti NieCarlby Kyrckiobyen, warandes samma beswär för henne så myckit swårare, som hemmanet i forna tijder och Johan Ottesons Reefning intet högre blefwet antecknadt i Jordboken, än som till 3/4 Ml: men sedermera /: hon weet intet när, ell:r af hwad tillfälle :/ är det till 1 helt Ml: uphögt wordet, Och emedan samma hemman icke lenge haft det namnet, hwar med det i jordboken denne tijden intecknes, Ty anhåller han det Saken till uplysning nu kunde Ransakas om något annat hemman blefwet

med Nygården sammanlagt och skattens förhögning der af förordsakats, eller om någon af

Sochnens Älste kunde weta hwadan en sådan tillsatts hafwer haft sitt uhrsprung, och om icke detta Nygårds hemman är det samma som i forna tijder är kallat juutbackan, Ty blef alt sådant efterspordt, då åthskillige gamble män, besynnerl: Hans Pehrson Bion i ytterjeppå sampt Jsaak Skrifware i Wäxala giorde den berättelsen, att fordom Borgmestaren i Niecarlby Josep Jacobson hafwer sig wid pass 60 å 70 Åhr sedan tillbydt samma hemman af en ben:d Mårten Michelson på Juutbackan, emoot et annat hemman uti Kyrckioby Broo

Anders

 

697

 

Anders Mattsons ben:dt hwar efter Josep Jacobsons måg Capitein Läpsen kom genom sin hustrus Arf af samma Juutbacka hemman i possession och försåldet om sijder åth hust: Märta Swens dåtters SwärFader fordom Kyrkieheerden i Niecarlby H:r Nicolao Ringio, hwilken bygde gården på en ny tomt, hwar af det kommet att kallas Nygård som det ännu i

jordboken skrifwes, men om det af forna tijder waret 1 Helt Ml: mera eller mindre, hwad tijd det ifrån 3/4 Ml: skall till 1 heelt blefwet förhögt, el:r af hwad tillfälle sådant skall wara skedt, det war ingen som nu säija kunde, doch intygades almennt, att hwarken något annat hemman blefwet der tillagt, ell:r att sielfwa Nygårdz ägor äro af den god och myckenheet, att åboer kan med 1 Ml: skatt wäll komma till rättta, efter det besynnerl: skall ganska ringa Engiar hafwa; hwar med och är att påminna, det ett annat hemman, som nu warande Kyrckioheerden äger, äfwen wäl kallas juutbacka. Fullmechtigen upwiste bem:t Mårten Michelsons skrift, hwilken war något söndtig, att Datum eij kunde igenfinnas, doch sees der utaf Klarligen att han hafwer

åth

 

698

 

åth Borgmästl:n Josep Jacobsson, updraget sitt hemman på juutbackan som till 3/4 Ml: skatte uthsatter i laga skifte emoot ett annat hemman Broo Anders Mattsons ben:dt Så synes och uti Gabriel Liungsons Fasta bref, som han å detta hemmans skifte d: 30 Aprilis hafwer gifwit 638: sampt lagmans Rättens d: 22 Febr: 640: der å meddelte Confirmation att begge desse Jnstantier uthsättia dess hemman som Mårten Michelson uthgifwit Allenast till 3/4 Ml:, utaf desse anförde instrumenters tydeliga innehåld, sampt berörde mäns eenhälliga berättelse förmodar H:r Lendelius nogsampt skola skiömas huru oskyldigt

mehrbem:t Enckia uti sitt fattiga tillstånd en lång tijd dragets med den Ogrundade 1/4 Ml: skatten, hwar igenom hon blefwet Aldeles uthblottad, och länge sedan hafwer waret uthe på allmen wägen, så frampt Hans Kongl: Maij:t wår allernådigste Konung uppå Högwördige H:r Biskoppens och Venerand: Consistorii underdånige Intercession icke hade

för någre åhr sedan hennes hemmans restantier Allernådigst eftergifwit. Anhåller fördenskuld Fullmechtigen det Enckian ifrån samma 1/4 Ml: skatt kunde befrias, men som sådant dependerar under hans Nådes H:r landzhöfdingens Wälb: Johan

Stiernstedts

 

699

 

Stiernstedts högmogna decision och nådiga Böönhörelse Ty kunde Rätten sig der wid eij wijdare uthlåta.

 

Det Klagade Nemdemannen Dawid Dawidson ifrån Kåfjoki, att samma by hafwer så beswärlig Kyrckiowäg, att de med största möda kunna framkomma, men gammalt och Ålderstiget folck nödgas för samma orsaak skuld ofta blifwa ifrån Kyrckian, och deras gudztienst om Sommarne förstumna, Ty anhåller han Dawid att Sochlot och Karby som äfwen af samma wäg till deras Engar och qwarnar sig betinna, kunde tillhålla öfwer deras ägor någon dehl af wägen att uprätta, williande Kofjokiboarne intet undan draga sig att för hwart hemman hålla dubbelt emoot ett uthbys hemman, de närwarande af Sochlot= och Karby hade här emoot intet synnerligt att inwenda, men som samma byar intet woro stemde, ty kunde nu der till eij wijdare åthgiöras, än det ansäijas lendzmannen och Broofogden att disponera en och hwar att taga sig part af wägen eftersom det 2: cap. B: B: ll. sampt deras ägor och nyttan dem der tillförbinder, kunnandes den som wijsar här wis något mootstånd, framdeles citeras, då Rätten der wid will giöra hwad billigt och rättwijst kan pröfwas.

 

700

 

Det Klagade Matts Grelson med sine interessenter ifrån Kaarby, att de af Sochlotboarne lijda uppå deras skog och ägor åhrl: stoort intrrång och wåldzwärckan, Så hade och Erich Anderson med sine Conforter ifrån Sochloot emoot de Kaarbyboar lijka Klagemål, påståendes begge parterne att sådant uthan Syhn och Ransaakning intet kan slätas, emedan de om sielfwa Råskildnaden intet enige äro; men som uti begge byarne äro åthskillige Crono hemman för hwilka inge Fullmechtigar förordnade äro, Anhållande parterne att Crono Befallningzmannen Samuel Österbeck, och för detta lagmans Substituten Elias Hamnius kunde förordnas hwar sin bys parter att förswara, Ty underwistes dhe att hoos Nåde H:r landzhödingen wälb:ne Johan Stiernstedt der om i ödmiukheet ansökning giöra lijkmätigt Kongl: Förordn: af d: 24: Sept: 688

Skattebonden Hans Thomason ifrån Haralden, berättade huruledes en Fendrich Jöns Aulin ben:dt hafwer för 30 Åhr sedan wid pass bygt sig huus och upgräftadt något lijtet åker när in till och nedan för hans gård, på Jordwallen, hwarest nu en Corporals Enckia

in

 

701

 

inhyses sitter, och emedan Hans Persson Bion, som boor lengre up wid Elfwen låter förliuda att samma Torpställe är uppå hans ägor, Ty nödgas Hans Thomason der emoot protestera, och begära weta med hwad skiähl han sådant tillbiuder. Skattebonden bem:t Hans Pehrson sade sitt hemman i forna tijder hafwa lutat till ödes måhl och skattwrak, då det uthfält sin åker der Torpstället nu är. hafwandes sedan sig intet så förekommet att åboarne kunnat samma land uptaga, innan det blef med skog öfwergånget, då bem:t Fendrich med hans hemmans lof bygde sig huus och der sammastädes åker upgräftade. Grels Anderson i jeppå giorde uthan jäf sin Eed å book sampt witnade att han som är wid pass 80 åhr gammal, mins intet att der som torpet nu är, hafwer waret något inhägnat eller

brukel:t land. förr än Fendricken det samma intog. men altijd är det kallat Bions landet, Hans Pehrson Bion förmodar sig till nästa Ting med flere skiähl kunna sin rättigheet till samma ort bestyrcka. och begärte parterne, det domhafwanden wille besee den twistiga orten och således giöra sig om rätta beskaffenheeten der af närmare underrättad.

 

Det berättade Erich Jacobsson ifrån ytterjeppå

att

 

702

 

att dess Fader förleden wåhr, är igenom döden afgången Ty anhåller han om arfskifte sig och sin yngre broder Matts emellan, hwar efter han will bem:t sin broder uthlösa och hemmanet som består af 1 Ml: skatte och 1/4 Crono sielf med sine barn förestå. Matts war

fuller nögd att arfskiftet blifwer hållet, men af hemmanet will han få myckit mera hafwa sin andehl och half part, som Erich är allenast 3:ne åhr Äldre än han, och hafwer intet mera arbetat på hemmanet än denne Matts, som äfwen all sin dag hafwer waret hemma och sine gl: Föräldrar försörgt. Erich påstod att under hemmanet äro så ringa ägor, att de intet kunna begge der uppå komma till rätta. Matts tillstår full:r att ägorne intet swara emoot så stoor skatt, doch emedan hemmanet är stoort, skola lijkwäl ägorne så mycket förslå att de begge kunnde sig der sammastädes uppehålla, hwilket och Nemden besannade, kunnades intet hålla någon dera af desse Bröder af den förmögenheet, att han kan den andre uthlösa, Och berättade någre gl: män att en ben:d Matts Michelson hafwer för 50 å 60

åhr

 

703

 

Åhr sedan bebodt den Crono delen som desse parter nu häfda; men sedan han blef uthskrifwen till Soldat föll hemmanet Öde, hwar efter Hans och Matts Påhlsöner som bodde på anförde skattehemman samma Öde uptaget, Och slötz: att Aldenstund Sal: Jacob Mattsons hemman består utaf 1 1/4 Ml: hwar uppå 2:ne bönder igenom gudz wällsignelse kunne sig föda, warandes desse bröder ingendera af den förmögenheet att den ena kan den andra utlösa, så är och swort för Matts hwilken äfwen som Erich All sin dag hafwer arbetat på hemmanet och är lijka arftagen med sin broder att gå medellös derifrån, Ty pröf:r Rätten skäligt och med Kongl: Förordningen af d: 10 Junii 684: sampt förestående skiäl och omstendig heeter eneligt, det bör hemmanet delas i 2 lijka delar Erich och Matts emellan, hwar efter de kunna boo på förra Tompten, tillsamman och tillhopa skatta för en Röök i förmågo af Kongl: Maij:z Förklarning af d: 6: Martii 695 Sedan detta war afsagt, begärte Erich och Matts

det

 

704

 

det doomhafwanden wille med 2:ne Nemdemän skifta deras Arf och hemman dem emellan efter domens innehåld, hwilket och bewilliades.

 

Det Klagade Jacob Käppå ifrån Öfwerjeppå, att Michel Mårtensson ifrån WuosKoski förledit Åhr hafwer beskylt honom för trollkarl, eller den som skall hafwa förgiort hans häst, hwar till Jacob intet will samtycka, Michel anförde huruledes hans broders Son Matts Thomason 1705: uti Juulhelgan, uppå Reesan ifrån Niecarlby Stad hafwer herml: taget utaf Jacobs häst en liten malm Klåcka, hwilken han wid sin heemkomst sålde åth Michels Son Elias, som hängde samma Klåcka uppå Michels häst, intet weetandes att hon war stulen. Jacob Käppo hafwer så snart han saknade Klåckan uppå wägen uti wrede och otåligheet med hårde ord undsagt den som framdeles kommo Klåckan att nyttia, hwar efter Michels Häst hwar uppå Klåckan blef bunden som förmält är, begynte att wahntrifwas och dragas med en oföranderlig twinnesiuka, alt in till denna Sommar Pingestijden, då han omsijder död blef, J anseende till alt sådant bekenner Michel sigh hafwa Käppo Aldeles misstänckt, att wara wållande till samma

skada

 

705

skada. Michels brorsson bem:t Matts Thomasson tillstår sigh hafwa stulet Jacobs Häst Klåcka wid Haraldkrogen berörde tijd på wägen ifrån staden och samma försålt åth Michels Son , uthan att uppenbara på hwad sätt han henne bekommet. men sedan hans Snatterij blef uppenbarat, hafwer han Klåckan restituerat och förlijkt Jacob med 10 s: Smt: Käppo tillstår det Matts uti mörckret så lenge han Jacob, war inne på Krogen, snattade Klockan af hästen, hwilken war fördold Alt in till slutet af Martio förledit Åhr, då Mattses Fader Thomas Mårtensson kallade honom in till sig, uppenbarade sin Sons fehlachtigheet,

och restituerade det som stulet war, och gaf dess uthan 10 s: Smt: Förlijkning, men att han hade undsagt Michel Mårtensons creatur eller någon annan, giordt eller låtit giöra någon skada, det neckar han högel:, Mattses Moder Hustru Sophia Ambrosii dåtter nu närwarande bekende att sedan hon med sin man förnummat att Käppo begynte att fråga efter sin Klåcka, jämwäl att deras Son hade en sådan försålt åth Michels Son, det och så befans att Michels häst med Klåckan myckit wantrefz, hafwa de i anledning af sine der Öfwer fattade misstanckar anstält med Sonen ett Alfwarsampt förhöör

och

 

706

 

och efter inhämptad Kundskap stält Jacob tillfridz på sådant sätt som ofwan förmäles. Michel beropade sig öfwer Käppås undsäijelser Thomas Isackson och Mårten Markuson ifrån Öf:r jeppåby till witnes, hwilka uthan jäf giorde deras Eedar å book, sampt förhördes serskilt, berättandes doch eenhälligt att dhe fuller woro tillstädes och hörde det Jacob Käppo blef mycket otålig, då han saknade sin Häst Klåcka wid HaraldzKrogen, doch hafwa de intet hördt honom undsäija den som taget Klåckan eller någon annan, Sedan afhördes Anders Mårtensson och Carl Gustafson ifrån WuosKoskiby; utan jäf, och intygade eenhälligt att de fölgde med Käppo på wägen, sedan Klåckan war borto, då han deröfwer fan sig myckit otålig. uthbristandes i desse ordh, den som giorde detta, han skall weta det han hafwer stulet ifrån mig. Klåckan skall han äga, men ingen häst. större eller andre undsäijelser hafwa eij hel:r desse witnen hördt. Jacob wille intet minnas om han hafwer fält sådane ord, emedan han samma gång war något drucken, det och witnen uppå deras Eedar besanna, ståendes Jacob inständigt att han hwarken sielf eller igenom någon annan hafwer tillfogat Michel

Mårtenson

 

707

 

Mårtenssons Häst någon skada. det Käppo Endeligen will ehrhålla men att samma häst af

begynnelsen waret braf och frisk Och sedan han begynte att gå med den stulna Klåckan alt mehra och mera kom af sig in till dess hon omsijder dödde det weet så wähl Jacob Käppo som de i Saken afhörde witnen att bekenna, doch kunde hwarken Michel eller någon anna af Tingz laget säija sig någon sin förr hördt det Käppo skulle warit i rychte för truldoom eller wid skeppelse. mera war här wid eij att påminna, Ty slötz eenhälligt till fölliande

Sentens.

Det påstår fuller Jacob Käppo ifrån Öfwerjeppå, att han hwarken sielf låtet förgöra Michel Mårtensons Häst i WuosKoski, ell:r igenom andra sådant åstadkommet. Doch som förestående Ransaakning uthwijsar att Hästen strax begynt att wantrifwas sedan han kom att bära den Häst Klåckan som Michels Broorson Matts Thomason 1705 uti Juulhelgen hade stulet af Käppo och försålt åth Michels Son Elias, hwilken twinnesoot med Hästen och hafwer en ända giordt. Hwar wid och eenkannerl: i consideration

kommer

 

708

 

kommer det Käppo efter 2:ne Endeliga witnens uthsagu hafwer draget Öf:r sig sådana misstanckar som det 13: cap: Högm: B: ll: omtalar i det han uti sin otåligheet sedan han hade saknadt Klåckan hafwer lofwat att han som den samma taget skulle äga Klåcka, men

ingen häst. Fördenskuld pröfwar denne Rätten skäligt och det 14 cap: Ting m: B: eenligt, det Jacob Keppo lijkmätigt Kongl: Förord: af d: 30 octob 695, befrijar sig med sielf sins Eede, att han hwarken sielf eller igenom någon annan hafwer tillfogat Michel Mårtensons häst någon förgerning och således till dess död wållande waret. Beträffande Mattz Thomason som stulet Käppos häst Klåcka, hwilke pröfwas wara 1 d 16 s: Kmt: werd, Så emedan Klåckan är restituerad, Ty skall Matts efter Kongl: strafordn: af åhr 653, böta treedubbelt med 1 d: 16 s: Smt: uti hwilka böter den Åth Käppo utgifne Förlijkningen bestående af 10 s: Smt: inbegripas således att hans Målsägande Rätt, der med är betalt, Så skall och Matts Thomasson dess uthan lijkmätigt Kongl: Förordn. af d: 20 Maji 699: i stellet för Kyrckioplichten undergå absolution och aflöös

ning

 

709

 

ning uti Sacerstian. blifwandes Saken, angående Jacob Käppas Endgång, den Högl: Kongl: hofRätten högrättwijsa censur och nådiga omdömme Aldraödmiukel: understäld.